re , 0 Ne .. ur vägen. MMMM Anse tead ve TEFFUVTVETTESVETYTTPET TY TTT " ” ET TYSVPEF VENT YTYNYYT IT YET ET ETT EYETYYT TY mn fÄNOLNS TIDNING — Solen går upp: kl ned. kl. 16,32. Å Och 1 när ändock. den "störa. fros- ten nalkas” - som smular solens” sista" barn till I IYstoft, nna, medan blodet 7 "svalkas,« når det' rika livet. som. ett: nejlike-: . Dserner AE nand OMTAÄNKSAMT:: : Kvinnor älskar överraskning- ar, Stig.upp. en söndagsmörgon; smyg er ner"i köketgoch' gör i ordning en bricka 'Koka kaffet. och stek ägg.och skinka och ros- ta bröd. Placera morgontidningen bredvid den ångande koppen och lägg som krona På verket en li- ten: rosenknopp i "ett . hörn” När allt är klart ta' brickan 'meå' er - in i matsalen, ät frukost i all- sköns ro. När er: äkta hälft sti- + ger upp blir:hon förtjust -över att finna att.ni redan' ätit. och är. FustrosrRÅN I KINA. Pekingradion har meddelat att | ” under det år. som. slutade . den. 1 sept. 54 sammanlagt 752,452,000 personer besökt. det" nya Kinas biografer, Detta innebär en stor framgång för "regeringens an- strängningar " att ” höja. . befolk- ningens inteMektuella' och bild- npingsstandard,. har radion, påpe- kat, då ett- år fidigare' bara 153,400,000 Personer besökt bio- graferna. Antalet biografer i Ki- na har från 1952 till" 1954 ökat - " med 400 proc PER Ingen olycka -- - via den Hllä stadens badplats fanns det ett riskfyllt tvärdjup. - En herre; som på tillfälligt besök i i a - "uppsatt här! >: i staden anlitade. badet, observe- rade inte förrän 1 sista stund det farliga stället, : Uppbragt vände han sig till "en annan badande, tydligen inföding, och yttrade: : ' — Det är verkligen skandal, att det. inte finns” en. 1. varningsskylt — Jå, men det har funnits - en ända till förra året, svarade den tilltalade, .men »då ingen . olycka inträffade, så togs den bort igen. '' Klubb fö F fattiga - > prinsessor : 136 fattiga; prinsessor . som Acke - Två nya vagnar. presenteras av. The Nuffield . Organization den, internationella bilsalongen I Earls Court i London," ' Den första är MORRIS OXFORD STATIONSVAGN, den rymliga och accelerationssnabba familjevagnen som, introducerades i- våras, 'Sta- tionsvagnen : har ett .lastutrymmel”, «av nära två kubikmeter med bak- -sätena herfällda. När de: är upp- fällda, finns det god plats för sex personer med bagage,” NR u Motorn; som är densamma som 'i -Oxforden,' är på 1489 cc och. ger ' med sina 50 hk utmärkta fartresur-' ser...Genom sin bensinsnålhet blir vagnen: ekoriomiskt i drift och un- .derstryker på så sätt sin ända- 'målsenlighet som stationsvagn,. som används både i arbete och i priva- ta sammanhang. Skinnklädseln gör, att; interiören. alltid verkar fräsch trois hårda tag i jobbet och: exte- riören är med sin sobra och ele- ganta linjeföring mycket tila lande. I Morris. Oxford stationsvagat kom- mer. . att. finnas i följande färger: på på nu röd klädsel, duvblå med röd kläc sel och grön med röd klädsel. Den andra nyheten är .WOLSE- LEY. 6/90, 'som är den senaste i raden av. Wolseleymodellerna. De tidigare; 4/44 och -6/80 förblir un- der det kommande: året oföränd= rade, vad: exteriören och inredning be- träffar, De skinnklädda sätena med skumgummistoppning ” bjuder . på yppersta komfort. - Det” finns god plats 'för sex personer och bagage- utrymmet: är mycket stort. Motorn är en sexcylindrig topp ventilåre på 214 liter och ger med sina två SU-förgasare 95 hk vid 4.500 v/min: > Wolseley e/0 & är, utan tvekan en och Wolseley 8/90 representerar Wol-I s seleys traditionellt sobra stil; både . MRiksdagshusets" - d utbrända kupol i 1: Berlin höll" stånd » ; "Omkring 10 000 västberlinare var samlade - på Platz der Republik” bakom Brandenburger Tor fram-: för det sedan år 1933 utbrända f. tyska. rikdagshuset för att bevitt-' na det av Västberlins myndigneter ! tekupolers.. 450. tor i vikt, skulle ha Ides lösa försverssamarbetets pro=1 blem bé; fenan t sig till "den västeu- Iropeiska, unionen'och förpliktade sig att håla trupper på den europeiska tinenten, som icke fick -(dragas till England utan pod on e väsentligen därpå, att” med hem 'En brud de av samtliga medlemsstater i medlem, vilket torde ha utgjort ett | utannonserade skådespelet dä jä: av de väsentligaste:skälen till detta nakna ' stålställningar, brojekts ; förolyckande: + > Englands Både” i Östberlin och 'i.Västberiin! var polisorganisatioherna i full be< redskap.. Den kommunistiska folk-| polisen höll en del av. Unter. den linpolisen ' bevakade .- det. krigsmonumentet vid Strasse des 17. Juni i västsektorn. Då västpo- isens sprängningsexperter” trängde ini riksdagshusets ruiner skrämdes tusentals fåglar upp som i snabb flygning begav sig till ruinerna 'av Hitlers, .rikskansli, ' där. de fick ett tillfälligt; skydd '.70." meter st högt” uppe på kupolen placerades tänu= laddningarna och "massorna tittace' i andlös tystnad på, då de "sista le ha störtat." Men det blev bara fyrverkeri," detonationer, 2300 gra- Iders värme vid explosi Linden avspärrad medan västber-|- ryska, de resterna av en förgången tid skul-" och dé" till försv vat en fill förmån för samar en. hya; "västeuropeiska". försvars hionen: utgöra en säkrare grund ål för samarbetet än vad Europa- [3 den skulle ha erbjudit. Med- lemsstaterna behåller i "princip be S manderätten över ”"siha egna trid: falter i unionsstyrkorna me- Jån” de ”däre iöt' i Buropä-arimén julle hä" avstått bestämmanderä till de övernationella politiska -Zen; som armén enligt. fördraget ha" utrustats . med, Även nn” får. politiska organ ' och måste i viss ehuru” gamla solida stålkonstruktionerna" stannade oberörda kvar, Nu funde- ras det hos Västberlins senat ' vad som skulle kunna ina gör; — Europa i - - samarbele | Den tyske förbundskanslern Ade. tervju för 'en amerikansk tidskrift, att” 1954 skulle bli .avgörandets” år ifråga om det, européiska samarbe- tet. Han fick rätt, fastän avgöran- det icke ledde till. resultat, som helt öv ämde med. hans upp: snabb vagn rg sn den' komfort och: utrustning man: kan begära. Den finns i följande färger: Grön med grå” klädsel; grå med grå el- sel och. svart med” klädsel ..', + ” Gång på gång läser man insän- idare, huvudsakligen i. storstads- pressen; där folk grälar, över kost- nadema för, anstalterna. till fång-], Av Märtå Leijon. ömse 2 vård och d ård. Man räk-. nar ut att så och så mycket måste det kosta för. varje. intern. Folk tycks tro att allt det där går till 'kalasmat .. och fina hotellrum åt fångarna. Ingen tänker på att fän- "prästens och äldrens arvoden in- -gär i denna kostnad och även ut- gifter för .underhåll och förnyelse av! inventarier och mycket annat. Vi skall inte .tro, att fångarna har det .kräsligare än barnen vid skoln barnsbespisningarna - landet”: och med hotellrummen är det Pe ska klent beställt. Det: skulle den sriart komma underfund med som < I fingé' vistas. i. ett fängelse en vec- kas tid och ha det som en fånge. « Folk "bordé få lite mer insyn i skötsel 'och det liv de tillhör 7 Me "ändå har rätt att bära titeln, samt-|.. liga bosatta i England, bildade. en; klubb - som heter .”The . Coronet”; Vid sidan om sällskaplig. samvaro: . skall klubben' tillföra' sina med= lemmar extra inkomster. Klubben att ar! komster till” förmån för de: fatti- gaste bland rnedlemmarna och skall också ”utlåna” 'prinsessor : för till=. . ställningar, där man önskar för « gylla sammankoristen med någon "furstlig gäs : Prov” SS Det var en -gång-en flicka, som ville. pröva sin fästmans trohet. Hon "ringde sin 'bästa väninna, + — Vill du gå ut och- promenera med Jerker 4 .kväll, sade hon; Och när ni kommer in i parken, så ber du "honom kyssa dig, Väninnan rodnade.. men Jovade. utföra uppdraget, Nästa : dag ring=. "de flickan igen: — Bad du honom Kyssa dig? | — Nej, — Men det borde d — Jag ville pröva ords du ha gjort. —. Jag, fick" aldrig tillfälle Han kysste mig innan jag hann öppna munnen, Kompliimang Hon: — Usch, jag är "så gräsligt rädd för åskan. Han: :— Undra, på, det med den dragningskraft, fröken har, — Jog vill. haven springpojke. som inte. drar. sig föratt kimma > till arbetet tidigt om morgnarna, ; '— Då är jag den rätte grabben... Hörnu, - då "stänger. ni-väl tidi också? a H ” Och. så var: det hån. som varked | var kärande- eller: "svarande - 7Ha3 internerade + får" föra.: Jag skulle ni "tro . att en vanlig normal människa redan : efter en vecka skulle: vara villig att tacka Gud för "friheten, även om han fått vara i det nyaste och bästa av våra: skolhem. Vid alla våra an- 'stalter borde' det finnas en ledig cell "där "någon av folkrörelsernas eller de” andra : stora. organisatio- . snernås : medlemmar kunde" få lov att ikläda' sig en fånges kläder för en vecka och, sätta sig in i hur det är. H "Folk. ser på klientelet där ifrån den fries och lyckliges plattform]? och glömmer att det här är fråga om människor som” ofta fått upp- leva 'en' mycket svår barndom, som förgäves kämpat mot frestel- ser och ,varit för 'svaga. När det blir bråk i fängelserna anser man att det är bevis på irterhernas ondska och förstår inte hur' hyste- risk förtvivlan kan gripa en mär” ska och göra henne från: sina sin= nen under interneringens ”ensam- het och tvång, helst om det inte finns något hopp eller någon fram- tid att vänta sig något. av. "Bak- grunden till förseelserna är olika från fall "Hill fall Men inte 'min- skar man brottsligheten genom: att förvandla" fängelserna till: pinohus, Det, är inte särskilt. mycket jag själv -vet, meh jag har "under två hela år kunnat följa internerna” vid inte tro" satt några föräldrar är arigelägna' om .att få sina barn in+ ackorderade på ett sådant: ställe, en - sådan anstalt :och" jag skullet. > En fångvårdsinan sa en gång tilll" är människor alldeles som vi: att några . av. våra egna barn 'eller barnbarn kan komma dit. Det finns |: ganska lite intresse hos allmänhe= ten för att hjälpa de fångna." Folk skickar pengar till Afrika 'och In- dien, till främmande nationer av olika slag där folk är hemlösa, Det stickas ” och "tillverkas paket ' till sjömän 'och' mi: stationer i uti ler röd:klädsel, röd med röd kläd-|. . |mot > slutmål: N gjorde: sitt uttalande kort efter det "Iden imponerande demonstration för fattning. ' Adenaeuer var: en ivrig anhängare" av planerna på upprät- tandet av en övérnationell Europa- armé, Han betraktade inrättandet av denna som ett. viktigt steg fram za mindr re utsträckning ' åvstå” - suveräna ' rätt att själva . bestärrima " över: rv ch givetvis”i konsekvens' här: ] med / "utrikespolitiska angelägenhe- nauer yttrade förra hösten. i en in-|7 7 suveränitet men i princip -.står den im sagt kvar "och "detta ”Hhar” helt se. Tiden var inte mogen för ett så långt gående avstående av staternas sina militära ' angelägenheter ter :: —" som Buropaarméfördraget ävde. : T säabalå "medde” slutliga för- handlingarna om "unionens; upprät- tande har också den. Segslitna Saar-. frågan,.'. som: förgiftat relationerna bragts till en, lösning. Bådadera sta- terna har gjört anspråk på att er- hålla, suveränitet, över. Saarområdet. Nä har frågan" lösts" på det :'sättet, att Saar blir”en självständig. stats- Historisk händelse, soni "vände, ert en'stor psykologisk betydel- mellan”: Frankrike :-och Tyskland, |” ka 'soldater,. ändare med bar] etar flygpla eti Guinea för. hemresan, "," de skotska" soldaterna,;som. tj änstgjort i i Brittiska Guinea i Syda : ika, "nyligen "lämnade kolonien för att uvlösas av andra brits" hade. flera ov man narna utsett sig livsledsagarinnor flickor, som "de förde med sig hem: till Skottland, På -. sina infödda brudar strax inna att” -Hans' parti vunnit sin lysande seger i valen till den västtyska för- blir sålunda ”euröpeiserat”, "en lösning, som tidigare har. e rats, men icke kunnat genol 'av frågan skedde "under | bundsdagen.”-:Både "han själv och många "andra vi iska ' poli- tiker ansåg, att Frankrike, efter n |eeropeisk, enhet som” valsegern för - fördraget: om Euröpa-armén:". enta Staternas” regering: betraktade en ””fränsk' rfätificerinig' Er efter Adenåauers valseger: Delta var ”emellertid en felbe- i 2 av: det. politiska läget i Frankrike; ' Motståndet mot Europa- armén därstädes var så starkt; att den "= tyska valsegern ingalunda kinde” "knäcka" detsamma. Konselj- samt, Fölket på trakten” avskyr det, tlofta av. förklarliga" skäl, Människor är rasande över' vad de där -lättinz garna, kostar, samhället, Men hur skulle det vara: om /man' försökte ett annat sätt? Bygden skulle kun- na göra mycket genom små bidrag landet. Men fängelset : ligger. en-| presidenten Mendés-France' krävde för ratifikation väsentliga ändringar av fördraget, vars - syfte var att säkra Frankrikes nationella intreb- sen och motverka. det befarade do- minerande tyska inflytandet :i ,en blivande . Europa-armé, Ändrings- förslagen: förkastades emellertid på utrik i feren en i Brys- till studier och böcker åt i na, genom paket till jul och. fö- delsedagar, , genom "att visa artig- het och vänlighet och betrakta in- ternerna som om de var människor, "Det ringer ett ord i mina öron just nu: ”Jag-'var i fängelse, och I: besökten mig icke”. Kanske har vi felet där, Ett. annat. av felen lig- ger i' den sexualmoral som inte skäms" för "att skaffa en massa små barn till "denna värld och sen- smita ifr n ansvaret för dem, låta dem a 'utp” utan 'hetn,'ulan kärlek, utan trygghet och utan gott .|exempel från. goda föräldrar. Vi är inte så oskyldiga som vi'tror. Det går 'inté ätt prata i vädret och komma' med, .tonima . fraser ' inför mänsklig ensamhet: och mänskligt elände, Går vi rakt fram till den Allsmäktiges ansikte har vi kan. ske inte så mycket att komma med vi' själva heller, Men ' man" måsté också ursäkta" människor, som in- genting vet, för att de felbedömer en! såk, 'Vi 'måste ha friare insyn i våra anstalter, Vi måste göra det möjligt ' för mänsklig godhet 'och vänlighet att också nå fram till de många, som ingenting - har. fått av livet mer än just livet. Vi har be- kämpat” epidemier : och ' spetälska här i landet, med. framgång och med bistånd av. en intresetad all; mänhet, ” Varför . skulle” via inte kunna forska: och finha; ett. bot: medel mot själ vilsenhet, om; Aly att .det värsta är att det aldrig ; går" att få köntakt med: allmänhe- : sel i somras och i'slutet av augusti vägrade den franska nationalför- samlingen ” att ratificera fördraget om Europa-armén. Natiovalförsam- lingens torpedering av fördraget ut- löste "starka" känslor av: bitterhet och pessimism överallt inom' väst- maktslägret. Den europeiska sam- arbetstanken . syntes ' ha fått ett grundskott och perspektivet av Eu- Topas enhet sköt långt fram i i tiden. Den fortsatlå utvecklingen. ge- staltade sig emellertid helt annor- lunda än vad pessimisterna tänkte sig. På den utrikesministerkonfe- rens, 'som på Edens initiativ sam-" manträdde i Löndon 4 slutet av sep- tember, : antögs efter ett inténsivt diplomatiskt förarbete en ny plan för militärt och politiskt, samarbete i Västeuropa, lagd på en annan bas än:, Europa-armåén.' Atlantpaktens föregångare, Brysselpakten, omar< betades till en underavdelning in- om Atlantpakten med uppgift; att iven i; dramatiska - former, ". den" i franske konseljpresiderten vägrade at räddad: I Tyskland har Adenauers beslut att: acceptera Saaruppgörels se väckt förbittring på många håll ”Adenauer. kommer : säkert. att förd gen om försvärsunionen "och dock troligt, att dessa icke kommer att förkastas.” Det : skulle ' vara eri erens;, och försvatsunioner var | motstånd, i förbundsdagen, då)! om Saar, skall ratificeras. . Det är | >& bildning, men värs militära och ut- | = rsökning har.” av riks. il lägenheter skall | räk ket — företagits, om skötas aviden/ vä iska för") hur festmdriväi går "i Hals va i högsta politiska råd. land. län, : vilken” undersökning sträcker sig fram ' till år 1954, Att döma av? statistiska Stablåer- som ifråga ö in- a upptäckt i i fjällen IGuld, silver; koppar” i rikliga mängder: : STOCKHOLM (TT) at Eri av de. -mest lovande koppar=. mal msfyndigheter, : som gjorts 1.: vårt" land, har Sveriges geologiska ' undersökning upptäckt under som- marens, "borrningar. i. Stekenjokks kom de olika utmätningslänsdistrik- |; fen har på de flesta håll rätt hygg- liga indrivningsresultat . nåtts. be- tragisk epilog på det fi å ik arbetet på ätt skapa” samarbete" och förtroende! mellan Västeuropas st ter. Saaäruppgörelsen bör jämna vä- gen för" försoning 'mellan de" gamla land, arvfienderna Fraånkrike och Tysk- 1 backadistriktet: med. 72: proc; I'stär derna var. indrivna 85" proc. i Fal- 5 805 proc. i: "Varbetg och Av ckve stående skatten från 1950 har: också, "mest indivits: i: Viske «pdistrikt imedv 87.: proc: samt vidare ände de, kvarstående katterna el 3 g [våren för att fastställa malmkrop- parnas, storlek; gruvdrift är möj- 'seå . och finns dels i beg dels "under sterresultaten uppvisas av. Kungs-; Ja fält, väster om Klimpfjäll..', i Vilhelmina. I "malmen "finns det" guld, silver, JOppar, I svavel och | : Tett jordlager.. Statens” vattenfalls- måsts vägar oda. En” framtida gruvdrift . får . sålunda nytta av både vägarna och vatten= ' kraften. Sommarens elektriska un dersökning ' gav. utslag för ytter- ligare "målmfyndigheter” -i'trakten och nästa' vår sänds ett 20-tal man «+ upp för fortsatta mätningar i Sve t eologiska undersöknings; striktet - sist med. 68 SKALL DE ANSTÄLLDA a ut" löneökningar inom ramen för vad 'produktionsökningen . tillåter utan | att orsaka. prishöjningar, då' blir löneökningen ojämn, skriver 'TCO- i H h , Ifrågå' (om "1951. års restantier « ii Viskedistriktet-. + också ed” inlevererade.: 86 proc, tidskriften = -Tjä och förtsätter: SN "LO redovisar en genomsnittlig höjning: av inkomsterna med procent ”utän "några tråkiga koh- " sökvenser i form av prishöjnin- >; gar. Det måste bero på att löne- - ökningarna "skett på sådana om- örelsen ningar, Andra -grupper av. lönta= "gare måste då också - ha missgyn+ nats och" till dem - hör åtskilliga. än. Den s: k. indrdnå'« ett återt arbelet.' Biysselpakten fick hamnet rsvarsuriiohen och högsta politi ska råd skulle ut- öntroll" "över den tyska 'upp- och snvändni av del. "etridskrafterna:” Även. om ; "underkasta sig säl europeiska stater, som” ngår i + eiska, för ren, samt "återfick, sin suveränitet. Den :allierade ' ockupationen ' av Västtyskland skall upphöra, "+: Tyskland |.: s i',det västeuropeiska "försvarssamn- |' | pressen flitigt diskuterade förmo- tjö nen. Det är alltså "dessa som utan att: höras fått axla bördah"åäv skyddet för ”penningvärdet. Det var i dettå sammanhang. som hr Adamsson kastade fram sin i dan att vi kanske måste räkna si med en inflation till" nästa” pr "5 ål0 procent. Hur' pass på trängande : inflationsfaran är: irå präglat press-. kså gonting som ocks Soma. följd av debatten : d frågan.” och i pressen Phar riksgäldskohto- ret höjt långräntan till 4 procent: Därmed har statsmakten visat att den tänker slå vakt ort | penning- råden som haft utrymme för ök-|. gen "går "nämligen delvis förbi de ve >der; det delade meningar om, nån. ec ncgiclinjerna; klarnat 5 skriver:2 Tjänstemannårörelsen, och tad med 60 K proc, "(bland - "städerna Halmsfad' tierna= från år 1952 ställde sig in> flytandeprocenten." vid ”undersök- ningstillfället, sålunda: Höks distrikt 56, " Harplinge - -62, Oskarströms 63 och Årstads: 74, Himle 76, Viske 83 och K backa distrikt 58'samt garna blir av allt att döma ersatta med krav Då högre" löner, : ox Varbergs ' stad. 61, Falkenberg 55., och Halmstad 49, : - vänster och de franska till höger "Att konferensen I Lolidon lycka Mendés France inför undertecknar :-sden öurtåliga saarfrågan. ” CHISTÖRISKT 1 PÄRIS. På bilden se: med . 54. och Falkenberg med” 59 ns - $ de tyska delegationerna till: + ”med. respektive Adenauer och . Jet av: des dokument som, och Västtysklonds suveränitet. rör soc sb. PIFTSTYFTEVETETYYA ot RM NA MA FIETEFESYTTYVN NYFEFETETSETSTYTTESYTTYN UV TETEET Nn mumier TYNELYYYYYTYYYYYYYTTYYYTEYYYYT IT NY FFF TNT FFF Y YT TT Nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.