FfrevfryveeytrevverYytYrtYEereyYYPYryY FY PYYVEFPYYV vrevveeerrofrert YYYFSYYPTEYYPP EYE AR EETT vr vo LAHOYMS TYONING för | ee , ördaxen den 20 oktober 1954 or gr RE 20 SÖND: EFTER TREF. Av: komminister östen Sund |-.: qvist, Burträsk, Luleå stift.” "I . Bliv Guds förvaltare! "Tag fram din bibel eller psalm- bok och läs texten: Läs den om igen, 'begrunda dén, och du skall finna aft "detta gudsörd 'ställer . Big inför "det ”viktigäste av alla spörsmi görjare, och hava omsorg "om an så vara. till alla bjälasörjar - som bördé vara det. : Text: Luk; 1 . "Ordet är föl . ”Fiilnes tågon g6d' och trogen förvaltare, som av sin herre kän sättas över hans husfolk, för att 1 "rätt tid-giva dem deras ber " stämda. kost?” . Gud söker för- valtare. "Någon! kanske - ville för- klara 'ordet så, ' Gud efterlyser präster; predikanter. och själa-. sådana som ' ska vårda 5; ndrå.' Må so talat | teh, passar icke på floden förr- ch "alla, än under dens nedre lopp och vi taga [icke . där heller”arinat än bit- : Laxfångsten j Lave har fort- gått alltifrån - den tiden, Jå, människor : först bosatt 'sig tit- med dess stränder. 'De många fornlämningarna i. bautastenar ;gravhögar och" gravfält säga osB, att denria' bosättning äst kruin långt före den historiska ' tiden. Från denna tid Här ock-' lit sig fast med att dess vilda ursprungligket, framför allt i. de landsdelar, somi kommit att , ligga jämförelsevis: ' avsides. Själva - nåmnet Lave, "det ur- -sprungliga : nämnét .på Lagan, " är ännu flodens namn: bland - ortsbefölkningen, och det nam-: net, som betyder ett stilla vat-- vis, . > Lave rastar utför höga så sagor och sägner envist hål-" . i Ed i vg "Pastorn, fil. kand. : P GUNNARSSON. . var född i'Staffanstörp i Rän- heslöv."- Efter . olika tjänster blev + han föreståndare. : och Gunnarsson ” a så utlänningarnas .uppmärk-; samhet. Engelsmän, och, amer- rikanare, som lockats dit av. - det .vittberömda fisket, njöt lav att se dessa knubbiga”, ger, ' stalter : sonas ' med sina lass- . tunga meterafter tutan''att > tröttna, Det var annat än -e Jätta smäckra bamburörsrafter "söm 'de själva fäktade med, 5 när de för nöjes 'skull'i metade "Lave . är kraftig och strids- lysten.- Strax. hon överskridit i gränsen "till Halland och 'fått 4 . sikte på det vida havet, bär: i väg . utför. svindlande djup,, så att det skummar och' yr med en kortare liten andhämtning här och där. Hon kräver minst ett - människoliv i offer varje år, men: .det.; skall vara folk ”mbd någonting inombords, Där det till hjärtat. ' Men icke göra våld på texten om vi, giva. adres- sen, Gud 'söker : fö valtare;' Han vänder sig till alla” Han 'har nå-. " got uppdrag 'åt öss var öch”en; dånande ' vattenfall, vars' brus urider . flykten höres milsvitt och : är särskilt: för. de söder om boende, ända ner: till Hal-: rektor för folkhögskolan och lantmannaskolan i Svalöv. Vid dessa ' skolor utförde han "en Jång lärärtjänst och han: blev högt: uppburen av sina elever på grund av sin goda pedago- för fordrar: hon''att bliva he- tjänad åv folk med märg och kraft, De "få vad hon: bjuder på, ”men” kräver. gengåvor av värdiga "mått, ;/ .. NN Det - blir 'så allestädes 'där "man tar Gud på allvar. Han "giver; taga emot 'för att" dela rie åt andra. Gudsegenskap " tid mottagande och givai lahdsås "én osviklig budbärare” . vitom förändringarna i tempera- dä Öss | turen, om bruset är 'stadigt el- lall-Tler öm forsärna ”kiva med var." ä- | andra”; :.”Nu få vi kallt. "Det hörs: på forsen..' Nu blir det giska förmåga. Senare delen av sin Jevnad var han läro- verksadjunkt i Göteborg. .Gun- narsson; som var mycket mu- sikalisk och litterärt:intresse- rad, .bevarade » ständigt kon- takten med hembygden. Han "> I”Atti ;fiska på dra” är' ett tredje sätt att tulla -Lave på hennes ', rika 'skatter, : Sådant »kån förekomma 'blott” på jän- förelsevis stilla, vatten, ome- är det bädevatt bliva och förbli- I "nat mäta Guds . nåäds -rikedo got, — mycket äga Vv al Kropps-. och själskrafter,' npågotl omslag i ” av "det timiiga- goda, hem; 7. en uppgift:i livet. Alt skulle | aldrig vilseleder i m fors , upphör ner, . vi: erkänna som gåvor av Gud och ' även - låta "det drag: till Guds ära. tillihänis rikes | däntagsvis” v fromma; så skulle 'allt nyttjas. Högt vatten" har det - | kiva”, är en i Vid Kärse e s "väl, | ätt vara laxförande! Blott -un- och ' "vid mycket: ädret, ty försarna akttagelse; som . s aj. | livsskildringar, : hämtade : ur varit au hans . efterlämnade papper, ax all. nu: att publi i Det heter, ”salig är då den tjä- | ligt för en "eller ann: naren, om": hans herre, "när han | komma '- förbi ' fallen. kommer, finner. honom göra 's&”,| österut än till" höjden av Kar-. ; 'ors gå heller icke fornläms Gua söker förvaltare. Bliv' Guds] förvaltare! :' Valet är värt. Men I likgiltigt-hurw' vi välja.” Vi tigt av" mes: ' ”allt' mitt ä "kristna '”Iönetanken "våra förtjänst ”:och : ningar, ty den är ' till 'sist”e delön, 'och ingen har ännu Det oaktat är den ändå fast i ten "vid förvaltärskapets trohe skulle "gå 1 det. sénare”fallet,; någon "icke: blev: én "god "förval: "tare. Orden" äro 'härda” men fyll” vi da av” 7 helighetens”hela älvar; : Han skall låta "hugga konöm filt - stycken: och "låta honom Tå' sin |: Han blev: "självisk; ahård. och sef: : X ningarna,' åtminstone icke s: icke är det [som samhöriga med floden, = | : Laxeh'' har > nöjt sig själv. Särdeles "under vackra ljumma > va en Guds'trögne medarbetare: | sömmäaraftnar: springer dé upp "> Texten låter 'oagse följderna både löv er, den”lugnare" vattenytan tt': bliva och icke bliva 'dét.| och, visar sig i'hela'sin "ståt, I Del förras resultat är. i all sin ti- | stor. "och : smidig och' elegant kedom 'samlat .i-”de "orden; "han | som. till en uppvisning, "så att skall sätta :honorm över. allt vad | man måste stanna o. njuta: av "han ägér. Mera, kan inte sägas dét . fägnesamma "skådespelet, med bildéns. språk. Högre :befor- | öch vill man se prov 'på laxens 'dran 'Kan leke förvaltaren få. dérhörda styrka” så" beredes Men 1/'detta,förtröende" tinerym- | tillfälle till det öcksåVid”det | "mitt är 4 Den | flera ',meter:”h er "icke |'vattenmassa: eberäk« | nér, kan ma "en när tä sig i men icke göra. Détta: är ett 'all- | ring. ” varsord: till oss som bär det” be- lenast "få 'slag” "snubblande" nära," te den dagen skall bliva diägn: |på. jämförelsevis stilla. Vi bivå "gare för hedningen? "icke svaret skyldiga, : ställer oss inför:den 'st rikaste”. av. möjligheter: . med' Gud och för "Gud :åt oss, det sär rikedomen även om därmed . följer att "åv "en som" blivit !be- trodd med mycket skall ian for. . dra dess, mera". Och det flinnes > rika möjligheter alt kunna bestå 24 ”prövningsstunden. Ordet "vis -'0sa på'dem. De hetér, alt vaka, vara” redo; och'vänta sin herre, Blv' en trogen: Guds förvaltare! Nog bävar: det i:'förvaltarens hjärta vid tanken:på prövrings- stunden. Även "om "han "gjort sitt -blista, finns det orsak till fruk- tan. Men bildén Kätär: Det "Kr > icke för vår fromhets skull vi en "gång skola bestå utan därför att synden är: förlåten... Gudsgemen- skapens A och O är alltid förlå- » telse och lönen till sist en nåde- << lön. Men kännemärket på den | gode 'och trogne förvaltaren är "allti ddettar "Jag vet ej stund jag vet ej dag men dagligt- dig förbidar jag”. 0 c0: ol N I " Och salig är den tjänaren som k Så Ö >, Reve lång, Till >", Detta' framgår tydligt av; hur. det ståndet til: bet laxen Lå ga" fallet; där "” störtar lodrätt; n få se laxar arbe- Upp ända till överkanten mera” givande, ; I Under-' en ""mansålder "allra tistna namnet. ”Den tjänare som |minst. -' har ”laxfångsten till "hade : fått' veta sin herres vilja | sättet i det: allra närmaste 'va- men: icke redde till” eller gjorde | rit, ". vad ' det ännu är. : Man » efter. hans' vilja, han skall bliva | fångar straffåd med' många slag. Men |med 'réglementariskt föreskriv-' den som utan att veta hans vilja [na "masker 'öck, utspända nå i gjorde 'vad kom var slag värt, ställen; som "erfarenheten -fun- han "skall "bliva straffad med -al- | nit vara mest inkomstbringa Frågah ligger | db. Detta" änne "dét "ia. | tét, men; - Vanliga garn Det "mest. spännande - vilket; kräver förutsättningar, såm, icke:är ;allom förunnade. : ..metet" "hö et, i:al.sin enkelhet: icke är så. enkelt; För att börja med kroken, så skall den inlindas i fjädrar av (helst) nattugglan —- man, får icke begagna mask i: och det är. blott vissa fjädrar som duga. Det är färgen. och ; formen, som 5 stämmer urvalet. ”Flugan 3 sbm ; den klädda” kroken be- nämnes, skall så vitt möjligt är, likna en insekt 'och sålun- da -narra laxen att'sluka den. måste ; våra mycket ärför vindas den upp på en. särskild rulle nederst på raften och löper ut eller som vindas in genom märlor, på lämpliga ånd är du' så finner göra, när sist du komma "skall igen, du' honom 10- vat. föra till, ära och odödlighet . .Juti din faders härlighet..." IDét fägnesamma" skådespelet lott ”meå "de" otrogna”. Orsaken hår. icke blott tidigt manat till var stt han lämnat sin” herre" ur | fångst av ” den läckra .fisken "räkningen "öch. "glömt arisvaret. Jutan också kvarhållit; folk .på platsen "vid. en”sådan” ymnig I grym. mot sin omgivning. ”'An-|näringskälla; : som fordom”va- >. dock han visste"sin herres vilja, rit "antagligen gjorde han den inte.-Där har vi län den nu är på grund 'av fisk- - + förvisso ”liknelsens "udd; att. veta redskåpens fortgående förbätt- publicerade 'en mängd berät- telser och noveller : med motiv rån södra Halland, Han var ckså ” en "av ' författaren August, Bondesons vänner och hjälpte honom med insamling av: folkvisor, -— Några folk- Lave Laholms "Tidning,'. och vi bör- jar i dag med ”Laxfångsten i Lave”. Dr Längre! bringade”. utefter hela raften, som förr, åtminstone bestod av en långvuxen ung: gran. :'Den Var tung,' därför behövdes det kraft i armen för att handskas med den; [Att göra. kasten också. sin "man; När man hade höga träd: och" buskar bakom sig, gällde "det :att icke hänga upp: sig i -dem)' vilket var lät- tare sagt än gjort, framför allt: präR man wlåtit:reven löpa. ut Ätt fästna.i trädkronorna '.'beö-. tydde; utom allt besväret " och, komma loss igen, att man fick ”flugan”; förstörd," och med :eri trasig fluga var det icke lönt att försöka. Så. granntyckt är SL otagt de: också dit att | rätt tällena, där; laxen .. | Sökt.sig' in:i den strida ström- "| fåran, bakom 'sténar och 'hål- lar, så. att den. finge: syn” på den : förrädiska '- flugan: Utan detta sakkunniga "val var, mö- dan lönlös. Vidare var det. nöd- vändigt '. att .' känna” stranden väl. till djup" och klippfästen, så jatt map, kunde förflytta sig snabbt "och "säkert, när : man fick: napp:-och skulle matta ut den:stackars laxen. 'Detta kun- (de: kräva : mycket lång :tid,' om hah var stor och kraftig, Att släppa. efter” eller hala ven "till. erforderlig: spänning under "språng fram och. tillba- | kä'.på de - glatta stenarna. upp och. ner upp och. ner, krävde För nybörjarna måste det miss te »stunden" 'det , krävde. Laxmetarna”kunde därför ock- så! laxkonsterna "av: den gamla a 2 i - ögönfägnad - för . bildhuggaren: :; I denna enkla utstyrsel sto- do laxmetarna och gjorde si ny ”strävsamma > kast från li- digt "på "morgonen: till -sent- på kvällen ;' och. den tvivelsamma vinsten kom" dem "att glömma allt "7; av "bat. Slumpen kunde göra, att dé somliga dagar ha- de "lyckan sred "sig och fingo mår, 5) så- mén'så hände det också, att de fingo slita ut sig dag efter dag utan en skymt av uppmuntran Lyckans ...lotteri är nyckfullt, men därför "är det nödvändigt att.h korimia med ”färmien "föll," ch då var mödan glömd, '".' '] . Yrkesmetarna voro ett ihär- digt kärnfolk, -De väckte ock- men, : dock" så "att de reglera ; "på rycken, om där kommit nå- "löver: med växlande lycka. för att nå långt ut i strömmen | laxkistorna. , vid 'storfållet” stor smidighet joch: uthållighet. . i Uppvisa "ben och |: som . skulle varit.:en |. de. de mådde gott -av,] Nästa kast "kunde delbart. nedanför, storfallen vid Kårseförs, nägra "hundra meter Sédan "störtar floden” utför 'i- gån såsom förut. I var sin lilla eka ta två fiskare ,plats' knä- "liggande med ett löst nät mel- lan' ekorna, De avlägsna: sig: i- från varandra, : så. långt nätet medgiver och driva: med ström- med. en åra, som föres av. den lediga 'armen:".De känna. strax gon" lax i garnet, nätet, 'och skjuta :; då skyndsamt "ekorna intill varandra; så ätt laxen kän .halas, in, och bas Så staka de. 'sig uppför strörå- men "0, fortsatte samma man- "Vore fiskårna” icke påpassli- ga att landa i tid i driften med strömmen, skulle de: tillspillo- givas, ty:de skröpliga ekorna skulle icke kunna bära dem nom "det. forsande - ströihdraget -pet si” arbetet och känner. en lättnad ' till sinnet, när han' fiå- ner, att manövern lyckats, ;. De" flesta” laxgårdarna' med 2) själva. guldgruvan lastångs- ten." Laxgårdartia' äro anbring- ade. i'klippornås klyftor, där vattnet :- pressas fram mindre våldsamt.” Laxén söker: sig dit för. att gå vidare uppför ström. men. :Hän finner' vägen in, men icke..vägen-' tillbaka, och där får han "stå; tills han blir ihjäl klubbad ;"” och "-upphämtad ” fångstmännen. ”” Särskil söndagseftermiddagatna” detta :;' skådespel," "att" ”fiskå upp”, någonting ' som samlar | igen" Ttide Knäreds kyrkas hundraårsjubi- leurh flräs om en vecka eller den |6: 'növember. Lagom till jubileet förbligger” en minnesskrift om templet, författad av knäreds- sonen d:r Joöl Wangö. Förf. bör- jar, "med ”att''säga,' att; det är troligt, att Knäred haft en liten träkyrka /redan "på ' 1100-talet. Några: 'bevis för att en' sådan funnits kan": döck" inte uppletas. Mén” däremot; är man säker på att en kyrka med gråstensmurar och trävalv byggts I Knäred I slutet : på "1200-talet. "Detta har framgått av de grävningar,, som amanuens" Harald "Nilsson glerde sommaren: 1930, : Denna '. medel- tidskyrka stod, i femhundrafemtio bår, soch säkert har den haft' en händelserik historia, , säger dir Wangö; Dock känner vi inte: nå- got ”oni' dess' öde" de" första år- mycket >. folk . till - Karsefors. Man + får. se lättklädda karlar kila stegarna upp-och ner, de synas" och: försömnaj "Man ser dem 'arbeta”-nere i ' det skum- mande '; vattnet, man förstår; att :de meddela sig med var- andra, men” man hör ingenting ty allt ljud drunknar i försens dåni:Mén rätt -vad det är, har. man” dem uppe igen på bryg-[ gor och "spångar'.;. med störa laxar; : och om; "en: stund får? man fillfälle: att på nära" håll beundra ' de härliga fiskarna, | där de" bredes' ut i gröngräset. Det händer ellér hände: icke så sällan, att def ;.behövts mer än en :skjuts för. att frakta dägs- |] 7 fångsten till städen. och, röke- rierna' 'eller ringsställen. PR - Under ' augusti ' månad utgår rätten.att fiska lax; Då avlägs- nas laxgårdarna, och laxkistor na;. dra'et. och” raftfisket upp- h näten tagas in: Den vit en bemärkel- för . sagt hela nej- den söder om Lave. Den ”sista söndagen”... samlar ">. då ” upp folk massvis 'och det blir sång och ,dans och munterhet till över midnatt, sedan man först åsett huru "man ”fiskar upp”. 5 feststämningen har påtag- höga: anor "med -”uhder- "minne 'från”derti- äringslivet var annor- nn nu och då alltså : över, vad Lave gav :ett kraftigt uttryck. år' Lave i' begrepp att även "till: Karseforsområdet gö- ra ett (än väldigare ingrepp i näringslivet." Med allt erkän- nande 'av det'gagneliga'i den ömvåndlingen, blir ' det för nej- den' en smärtsäm dag,«den ”sis- ta söndagen”, då man kommer att besegla slutet "av :laxfångs- ten i Låvé'i den uråldriga ord- ningen” samt höra 'den' väldiga forskarlen; som tonat sin sång ut över inéjder från urminnes tidei , tystna för alltid, "Arma: Karsefors,: stackars Lävé;"som 'skul!e få 'detta' slit- göra på gamla dar? andra konserve- Medveti före-: r Yundradena... Men :för 1700-talet och tiden därefter finns det'upp- lysningar, bl. a. om uppförandet ev |. klockstapeln, " Vid 'utgräv- ningen påträffades lager av aska och kol samt bitar, av smält glas och" tenn. Dessa fynd tyder på att den gamla kyrkan härjats av eld antingen” detta nu skett. un- der krig eller vid en eldsvåda un- der fredstid. +. er 0 Det skulle gå med ' Knä- reds . medeltidstempel "som med många andra kyrkor: den Bkulle raseras och en ny byggas 1 stäl- let," Behovet av ökad plats.i kyr- kan började inträda i -slutet på, 1700-talet. Tillbyggnader gjordes, men kyrkan fick dock efter hand förfalla. "1844 begärde försam- lingen att få kollekt till ombygg- nad och 1846 kom' kungl. maj:ts tillstånd, -ått sådan kollekt fick upptagas i rikets kyrkor, På kyr kostämma den 30 maj 1847 be- slöt församlingen bygga en ny kyrka. 'En ny plats bestämdes, öch frågan. om: bidrag till byg- get 'med körslor” utan - betalning | diskuterades, "En . det av stäm- mobesökarna :var villiga att. ut- | i Dir Jol -Wangö föra "sådana körslor medan an- dra vägrade. På en senare stäm- ma åtog man sig dock att köra två tunnor lera för varje 1 8 mantal, och leran skulle hämtas ling; Entreprenör: blev murarmä- stare Malmström. 1. Något -större ansvar er -högtidlighet inför uppgiften"... kände. inte - dags- verkarna. De gjorde ;sig skyldi- ga ” till "mycken ”oordentlighet, mest . dryckenskap, förargelse, dåligt 'arbete och syndigt ”lever- ne”. . Murmästaren var oduglig som fackman. . Spådomar om en förestående . olycka saknades in- te,-och de skulle också besannas. Söndagen den 30 september 1849 skulle:. den . första” gudstjänsten hållas.- Ringarna var vettskräm- da; när: de kom -ner från tornet, ty de hade känt hur hela kyrkan gungade, När . kyrkfolket kom till'-'- invigningen -'mötte .:;. det synen av en ruinhög. Kyrkan ”ha- de störtat samman innan den än- nu. tagits i bruk. .”Det är. må- hända den "enda "kyrka i JÅtt det inte alltid är så lätt att : fått sånna, Den utmärkta och hu ken nyligen antogs i USA, har > färgade barn i ”vita”. skolor utsa sen flock vita elever i ett gymnas " ta de förföljda under sitt besk lot i Teori. och "praktik: är två ting 1 linketer, ng genomföra € ny lag i praktik fört med sig en rad Fr sn hn har de amerik ” mana lagen om likställighet mellanfärgade och vita skolbarn, , vil- ” M hollm. 2 i ;g der, ' varvid . tts och Å t förföljelse. Sitiationen här ovan stmmar från Baltimore, där lum jagade en liten negerflicka och två negerpojkar.' Polisen måste sydd, Mer än. 2,000 skolbarn i staden skolkar med föräldrarnas tysta väl= - i Ebbarp,: Laholms landsförsam- |- -| skriften, ' får ft PR RT EN DA Hishult Hishults kyrkoråd +. 000 föreslår ” en utdebitering; för kyrkans, och . pastoratets behov : med samma belopp gom för in- nevarande år, dock så att utde- biteringen -för församlingen 'sän- kes med:15, öre till 55'öre pr: on HM Post . medan utdebitering en astoratet hö; r och. 20 öre Hu Jes till I kr, att ett lån "kan slutbehandlas, Man hoppas att. ett "kommande >' år . kunna sänkning av ittdebiteringen, i «. Kyrkorådet' tillstyrker "två framställningar '. från : Hishults brandstyrelse, nämligen ' dels >»om tillstånd att draga en vattenled- ning. från kyrkans hydroforan- läggning till brandstationen, det- :' ta dock "under förutsättning 'att brandstyrelsen förbinder gig deol-' taga i kostnaderna för underhåll och reparationer av hydroforan- ” läggningen, dels om tillstånd att anlägga. en branddämm & ett till ecklestastika lönebostället höran- de markområde, Vidare föreslås viss begränsning i mottagande av sk, gravfönder, någon Iöne- höjning åt : kyrkvaktmästaren, samt bifall till några ansökning. ' ar om anslag, bl. a. med 100-kr. till Helsjöns folkhögskola. Kyrkorådet har beslutat söka lagfart 4 klockaregården 1:1 med tillhörande” utskifte. i Hishults socken på grund av en överlå- telsehandling, ' som "utfärdats av stiftsnärmnden, = : ve Till' ombud att deltaga i val av ' lekmannaledamot : i . Göteborgs domkapitel . har kyrkorådet ” ut- med lantbrukaren Hilding Svens- son som ersättare. cr nd Församlingsafton or anordnas 1 Hishults folksköla måndagen den 1 november kl, . 19.30. Därvid kommer att spelas ' upp en magnefonupptagning från kyrkliga . riksmötet. för. ungdom i Hälsingborg i somras, ett av- - snitt som handlar om livets risk och mödligheter och innehåller, :. uppläsning, - körsång, solosång, ' unison -sång samt framträdande av en talkör. Vidare kommer tre damer ' från Skånes iVärsjö att medverka, ;-hämligen fru Edith Ahlqvist (sång), - fru - Astrid Stjärne (fiol) och fröken Siv Nilsson - (mandolin), Kaffeserve- Ting "ingår givetvis i program- met, som avslutas med dragning i Hishults kyrkliga arbetskretas lotteri 1954, där bl, a. den vär- defulla brudkistan väntar på sin ägare. Se annonst': : : ” Bullret icke längre osanitärt, Säger länsstyrelsen, - on . Länsstyrelsen har lämnat utan bifall de : besvär fröken Helga Nilsson, |» Skottorp,' anfört ' över hälsovårdsnämndens i Karup bet. slut att förklara de sanitära o- lägenheterna i form av störande buller från firma Meroma i Skot- torp undanröjda. Den verkställda " utredningen '- har givit vid han- den -att bullret:från de ifrågava- rande . maskinerna numera icke Dn anses innebära sanitär olä- ' som fallit av sig själv, just som den var färdig”, . skriver d:r 7 Wangö. Han berättar så målan.: de om den skräck och bekläm- ' ning, "söm grep folk, när de såg den sammanstörtade kyrkan och rorna. ' RIDE anv i "Men församlingen måste ha "en ny kyrka, och:-på sockenstämmå ' den 14'dec.:1851 beslöt man 'att - äter skrida till gyrkobygge. Allå pengar, :som. församlingen - haft, hade gått åt till den första kyr- kan, och man fick 'nu 'ett lån på 16,000 —:riksdaler ' banko - från 1853 skrev kyrkoherden i proto: kollet ' ”kyrkan 'och tornet upp: först den 2 oktober 1954, . Man var! försiktig efter olyckan med ta och sé, öm den skulle hålla, ' ; Detta var 'ett och'annåt om den ganska utförliga" byggnads-"' i "sin festskrift' till -jubiléet. AV” ” stort intresse är också hans ”"re- dogörelse för kyrkan under rub- , riken" ”Kyrkans = inventarler, gamla och! nya”. Skriften :inne- . behandlar gåvor till” kyrkan "och Kräred. >. Allt som allt är 'det én mycket "härmed : 8 ker sin : hembygds Kyrka Den skriven : på ett klart och månligt språk. "I Boken är ' tryckt "äv ”Stadlings Eftr. Boktryckeri i Laholm; som. gjort ett gott typografiskt 'arbe- te.'Den har det pris 'av'två:kro.. nor; och . behållriingen går tin | Knäreds "kyrka. I kapitlet "Ga. vor. till kyrkan” 'Upptages, icke =" denna Wangös jubileumsökrift: - men med de källforski j A det- -arbete, . "som ligger bakom: Sriet den betraktas. som synnerligen värdeful) ss.) | kyrkan. St :värdéfuny, . gåva. till 2 fe Joe ooo ov fignelse som en protest mot den nug logen .. sr . | -. x a . - N - NES 2 : Ye nd ör 2 1 ” iE- agent) & MA 4 NYFERPERIN AL : SES 00 ND | GE MA Il 2 EN LITT 4 jo > lr åts ig nd ha | Djper rigenom vinnes,-';' trverveer rf föreslå: en betydlig .' sett. kyrkovärden Otto Hansson von Å genhet, säger länsstyrelsen. fö kör rens måste "tänka, '. att de lika gärna . - kunde ha legat; döda under ”spilt- nan Riksgäldskontoret, Den 18 sept. >." | fört"; ' Avsyningen 'skedde doék: den första kyrkan och ville vän- :- - historia, som d:r Wangö lämnar -, håller " vidare en 'avdelning: som :. > ett kapitel' om ' kyrkogårdarna i". - minnésskrift, söm Jol | skningar och ".' dd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.