en - ALLHELGONADAGEN., .. "Solen". -Zår upp, kl. 7,26 och ned kl 16 125, : = TOBIAS. Solen "går upp kl. 28 och ned» kl, 16; 235 pA . uU "Bliv bästa gästen” min:' NN "Ty dagen skrider — det blir vå 1 7 ock natten: bryter in, ie vt (ER Oo. GEIJER). tskarmöda o> Den" sk forskaren och . nöbels > > Pristagaren "Rob. Koch: : (1843— : 1910). fick en "dag besök av en ung | arkollega i sitt labratorium, Gissa vad jag "kokar i det där =, kärlet,. sade Koch: och pekade på n. kastrull fom puttrade över en ritlarapa. a = — Sioeptokocker? sade” kollogen. — > Nej! - J + — Ja, då vet jag verkligen mte.. KK Frankfurterkorv, : på sade” s det iäte på lukten? . ” Hon bara skakade på .huvu«= är jag. friade, ;> : [5 " Lödrätt elle vågrätt får jag inte läsa det, | är. ndet händelsevis "är. till. mej så har; modekonstnärerna, i New York bestämt, Det nya budet har av ieteten och” mottagits med största tillfredsstäl- Jelse. Vid årets första stora mode- visning i den kvinnliga piprök- ": ningens tecken, visades 115 krea- tioner av de vackra mannekän- gerna, Pipan' bör harmoniskt an-, passas till” klänningen och varié- as "med tillfället. Pipor finns i många". modefärger, ' blåa, röda, +-2 gröna och vita, men de skall. all- id hållas” i klänningens 'komple- 'mentfärg och inte i färg med de jandra accessorerna. För kvällen doch festerna skill modedamen an- värda små miniatyrpipor med pär- »>s7lor-och diamanter. Pipor till dans > finns också i enklare utföring, med :'mosaikinsättningar ' 4. guld och :tsilver. Till smycken av safir och : rubiner, är visserligen tillåtet att z:ha' pipor 'med' halvädelstenar och Ét. Priserna på de vid modeupp= sded. i; visade nelln 50 och 50,000 kronor. Pre- : största ion var | rer 35 centimeter lång pipa med legant böjning både vid munnen s:och vid piphuvudet. Pipan är till rökning i sängen, helst i sällskap | 'y.. med-maken — tillades det av till- verkarfirman, Vid rökning ur den= ;. Nacpipa utsprids en delikat par- + fym; då pipans huvud är prepare- rad med ett sövande och för nat- teen lämpligt parfymextrakt, vilket emellertid inte kommer i kontakt med tobaken och utövar ingen in= : > flytande spå ' Tökeng beskaffenhet! är äga som I ; ortstidning i | Tr Frasiga nerver” ". dödströtthet — = "julfacit 1954 Julen 3 som: fridens' och ' iugnets högtid = ' det var” förr, det. Lär dazumal fick ' ge” sig en ”extraspurt Åt "nälkades, men? nog kan "vi vara överens om "att "deny vår en "blek glans av vad den är”f vår egen moderna, hårdhänta, allmänheten, göra | att lätta deras hörd: pa till att förhindra at j släpa” sig” dödströtta hem” på aftons "middag? - ; =" Ja, här kan den köpande äll- mänheten faktiskt uträtta åtskilligt, |. NK. Den kan följa köpmannafol- kets- vädjanden. om "én utspridd . julhandel, Låter man bara bli att : konéentrera uppköpen till de tllra rista : och . ti "före / En glömd grind. ; säger. direktör ' Tom ; Björklund :i - kostade 900 kr | Helt nyligerefick” en lantbrukare] i Mellans erige "erfara det bittra i att behöva" betala för andras slarv; trots att han själv var helt oskyl- dig. : En :söndagseftermiddag ”upp- täckte” lantbrukaren, att hans kor : tagit sig igenom. stängslet till gran- nens rapsfält och "utan .större sam- vetsförebråelser miinsade i'sig den arna de” Ernest Hemingway Harry Martinsson it Svenska” akademien, so till" årets pristagare i I v.) och Sten Selander, 26/10 - 1954 : för fullgod 'brödsäd! Marknadsborät tölser. och prisnoferingar / meddelade genom Sveriges Tantbruksförbund ' | "Stockholm den 27/10 1954, . Spannmöl. / . 7 Lantbruksförbundet noterar den! 3v norrisibvalitet följande produ-| iéntpriser, avseende genast leverans; mi noteringsorten, kr pr 100 ka: almstad—Falk hb 42:50, väg gr Aer en! ere) Vete kr 3). Prisort. Den 1 april 1955 inlö- ser Svensk S del bröda | Mnatpotatis, För gula Erter konstateras en nål got lugnare hemmamarkned, då kö- Parna nu i viss utsträckning täckt in sia Efterfrågan på export är Tfertfarande god. Marknaden är allt. så indrat” och prisläget är F helt! t oför« ua Potatis. ” Läntbreksförbundet noterar ' för levererad banfritt il kajfritt Stockholm, inkl, emballage "DErospris, vid försäljning till partihandlare, kr'pr 100 kg: 2. 22/10 25, Prima, väls. vara 2 20 2 ” Bintie, King Ed- ” o kommisslonirsarvede vi ar eller " avans säd till följande priser; fritt pris- ort: vete kr'44; 75, råg kr 39:75 per Följande partipriser på pris 100 kg. - Enligt "öv n Fåglarna & är knepiga med boloppet: Vi här. svänt oss till! end ringsexpert för att få. veta, om 'det inte finns någon möjlighet för lant- brukarna. : att” genom "försäkring skydda sig mot.i” utgifter : a det nämda slaget. a :— Grödaskador, örekommer itu- julafton eller” på själva julafton utan "klarar.: dem i. god tid före helgen 'så är denna hjälp ett fak- tum, : till : båtnad : för -alla ' parter, Allmänheten gör sig förresten" själv en björntjänst genom "att vara ute 1. sista minuten, : "Nu låter det säga sig att de stora varuhusen i: Stockholm liksom de- ras "motsvarigheter i övriga "större sental varje sommar och ersätts i stor utsträckning av'försäkringsbo- lagen, säger ; vår sagesman, Betet tycks alltid, vara: bättre på andra välj = Mjölkflaskkapsylen = - förceras' lätt: en god: måltid: väntar "på kråkan.” je ch medge att de är knepiza! Eller talgoxen och blåmesen, ' och iakttagelsen blir precis densamma. Alla dessa fåglar och många, många andra, ” ådagalägger ibland en på- på "Skatan — Statli g medling" ; STOCKHOLM" (ED). nl ' Landstingsförbundet ä "nu mit, uppe i förhandlingar” o om lönerna för landstingens ans da under nästa år. På fredagen erlade I man med läkarförbundet om anställningsfrå- gorna, för landstingens läkare. Den 9 och 10 november möter man sjuk- mellan handels- och industri samt Svérnsk Spannmälshandel gäl- ler dessutom följande lägsta Priser: per 1/11 1954 vete 43 kr, råg 38 kr; per "1/1 1955 44 kr” resp. 39 kr per 100 kg fritt! prisört. - : Försäljningen från jordbrukarna är hu mycket stilla, den skördetrös- kade spannmålen har mestadels le- vererats, och endast en del partier fälttorkad vara bjudes. ut, Kvarnar- na "köper. alltså i huvudsak : från handeln, som nu fullt hinne med torkni betet. denna vecka är of ändrade, endast |& en mindre prishöjning rapporteras från ' Gotland. Det är givet att en viss avvaktande hållning. gör sig gällande + inför å sk risno! noteras den 20/10 1934 vid partihandlares . försäljning till detaljhandlare, inkl. emballage, ?) Sortklass I 22:— kr, v' Marknaden är i huvudsak oför- ändrad i södra" och” mellersta Sve- rige, Tillförsel och efterfrågan vä- ger nu tämligen jämnt, och man ' kan därför tala om en viss stabilis tet, Från Norrland rapporteras en något fastare marknadston, +: : Lantbruksförbundet ” noterar den RR 1954 följande Pag ucentpriser . sidan . stängslet, 'Dessa' skador kan ofta! bli. rätt dyrbara. Priserna. 'ir|: nu'betydligt högre än tidigare, och der alltmer orufattande odlingen av raps och ahdra värdefulla oljeväx- ter" har "drivit upp beloppen avse- värt, I det relaterade. fallet hade Både som: far ach ;fascinerar.: öns En ny' påminnelse om denna fåg. larnas allmänna ”intelligens” har:vi fått sedan våra mjölkflaskor börja- | de" förses" med 'aluminiumkapsyler. |! här hemma och : utomlands + förbluf- . par veckor tidigare och därvid nått städer är en sak för sig med av- seende på "julkområersen.. Ty: här märks . koncentrationen = starkast. "Men trängseln kan" vara kännbar också i mindre affärer vid juletid. lantbrukaren, "Varit | skyddad 'av, en ansvarighetsförsäk- ring för lantbrukare, som just trä- der emellan bland annat vid de s. k. har man konstaterat att:vissa få- gelarter;' i Sverige --blåme:ar och |: talgoxar, kommit underfund "med at” "ekonomiskt Den fettavl , 'som' bildas runt Det är mot den" bak som affärsmännen ' vädjar . om en ut- spridd: - julhandel = överlag. Vad 'stockholmsaffärerna beträffar har det varit tradition sedan ganska lång tid tillbaka att de börjat jul propagandan vid eller efter .må- nadsskiftet de; allmänh kunnat iakttas på senare år — vara en ännu verksammare spridning äv juluppköpen.. . Oövervinneliga ”svå- righeter borde inte ' möta; allting hänger faktiskt. på att den köpan- "(också .Men en del affärer här i sta'n har likväl. under några år prövat sig fram med 'att sätta igång ännu ett lägger ”julup påfallande 'goda resultat utan att den totala. julhandeln. minskat. : ,” " De större varuhusen har lyckats ganska bra i sina strävanden att dämpa den allra vildaste julkan- delsspurten, fast gudarna” veta att vi ännu inte kommit till något idealresultat, Alltjämt är det mån- ga både expediter och kunder, som svimmar i trängseln på t.ex, NK dagarna - julafton! ' Speciella karakteristica: > väldig - kundtill- strömning, svårigheter för kunder- na att bli betjänade och som extra påbröd ofrånkomlig' allmän otrev- nad i trängseln. Önskemålet måste därför .-. trots den förbättring som god jul”. stora julkommers. och förnftigt sä "Just nu "dra: affischkrig : över "allt" i landet. > mellan '30,000 och 20000: affisshör, som" skall ”smällas "upp; vädjar till) alla or 'allas medverkan ”För en "Det: mottot för kämpari- jen. Julen: blir knappast ”god” om." -medborgaré :” skall tvingas :sova "bort dé 'snabbt flyen- de: ledighetsdagarna' därför attide "blivit totalt' utpumpade.:under jäk-' tet. dägarna före” helgen!. Botemed- let heter" en''ytterligare ' utspridd " Verksamt > blir botemedlet : emellertid ' först i; närlg allmänheten åtlyder den korthugg- na” affisehtexten: köp : resan —-posta tft id igt: "skaror > tresse) tänker ' sig för och plan- ki et "ihop sig til (= pla nera och invid kapseln,' utgör.en läcker måltid; neä "till själva. mjölken ji flaskan kommer man ju inte med näbben,” "men små smulor är också bröd. Om en fågel 'en eller ett par om : man, bara' hackar sönder | i kapseln ' så» vankas det godsaker. |]? talsdel, och] den-11 sjukg Den: 26 skall "höjas till Jägst |! | 18 november. har man ' vikt för för- handlingar med samtliga Pbersönal-, ”fondstingsförbundet” och 13 november förb ;] rans, "fritt noteringsorten, för vara! 100: 43 kr för vete och 38 kr för' råg. < Lantbruksfö undet "noterat" "den 26/10 1954 fi iser tet, då|P: på Prisorterna enligt ö över- |' , kr pr 100. kg: v lls-, på «sta mellersta Sverige 14: —. ," Halm,; höstsädes, på stationer ' mellersta Sverige 5: 50—6: — krv 3 "> Hömarkraden' ligger fortf på fodersäd;'avseende' genast, leve- | av. ;normalkvalitet, k ; Vid förhandlingarna mellan land; 4 ingens » centrala ' lönenämnd . och! Sveriges . läkareförbund har parter- ha funnit de aktuella avtalsfrågor>: na så. omfattande och svårlösta att parterna ' enats" om att :gemehsamt utverka tillsättandet av en statlig medlingskommission, -Avtalsfråorna ' gäl & jands-' tingsanställda läkarnas löner 1955, / och. man. k nu att hemställa; gånger. gjort detta: k brott har den tekniken inne. Spa- ningen : 'efter "hya” mjölkfläskor tar Isin' början; Man -har också funnit att vissa. fåglar förådrar vissa fär- ger på kapseln! Försök har. visat att detta förhållande” troligen sam: manhänger "med vilken färg" deh i eget in- kåpsel "hade" som återfanns på den F hos regeringen att tillsätta en' med-' lingskommissior ' snarast möjligt. ' | 26/10 1954 följande producentpriser 'Tillförseln 4 'synés nog-ha ökat nå I got, ”men:en” stadig köplust råder alltjämt, .och någon knapphet gör re; och -man talar om eri emellertid skett” även: denna vecka och "huvudsakligen: i-mellersta :de- larna av. landet; vilket väl får tydas som. en bättre aripassning' efter pri- serna i pPartihand In, « ” Lantbruksförbundet tioterar . den på rensade; lättkokande : gula! mat- ärter, fritt 'köpares magasin: .Mel- sig gällande, Läget: är dock lugna- Hj iss stabi- |: r- | lisering; En del prishöjningar har rätt stilla, -men utbuden synes ha . kat något. En fast ton är emellér. ' tid: alltjämt förhärskande, 'och ex portmöjligheter torde föreligga: No: - fram, och i mellersta Svez rige noteras för” höstsädeshalm 5: 50 +; jäderfänotering, Lant«' bruksförbundet - -ånker ' för. veckad .. 22/10--28/10 1954 följande 'riktnotes Ingar :å' slakttjäderfä vid försälj» ' mng från producenter till. :äggeen« traler i södra 'och mellersta. Sveri« ed produktionsområden, öre pr kg > saktad vikt (plockad vara): lan-Sverige” 69-621 ki per 100 'kg. flaska fågeln I hackad, freda på denna fåglarnas förkärlek för aluminium. kapslarna, säger ”disp.. B. Clemmed- son' i MC. Den ornitologiskt intres- trivsammå”. observationer: : det behöver ju ' bara'låta 'en sådan där - mjölkflåska "stå utomhus” där” det vill man, ha flaskan håll” "fredad, så får 4 placera - den inomhus' : och; utam "funnit för värda. "sa får all offra en hild på > förspillt, ' vel Det vanligaste felet så gätufotografering är, äl sk - märkta patuhilder, spectellt en regnvåderskv . 1 den: våta asfn . men ett stativ Br: myckel/krafilg; som ter. ” För många amatörer år utomhusfotogralering tiktydigt med .fering på landet, Men även staden med sitt pulserande, ständigt lif. tande gatoliv har sin charm Försök, fotografera Fr egen stad. försök . glömma att Ni har sett det hela så många oånger tidigare — och se " På staden med nya ögon — som en turist. som är på besök där för första gången, Ni kommer att hitla många mativ: som Ni Hdipare. bar Men Ni måste vara vaken och ha kameran beredd "Om folk på gatan upptäcker Ert förehavande och stannar för ett” tila, så är tillfället = + PÅ trafikerade gator måste NI använda en snabb expansringstid, och > ändå är det klokt att I vänta, c om en snabbkörande bil finns 1 närheten. när linset Hon I de flesta tillfällen kräver. .sikert 'upplakningen” Ni kan eventuellt klara Er med ett fast undertag: När. 4d fulliden. går det hra, Sas iden fages från en” för 1åR vinkel, HAN därför kameran: så högt | Ni kan = försök att komma litet till väders.- Upptagningar från en trappa ger, ofta koda: ; bilder, och bac N1 tillfälle att fotografera från ett fönster, kommer. Ni "att kunna oppsiå'en ovanlig bild. På kranen han, "det också tagas ut |; 7 |öäeknan för "de små; "läckergom- ; Den lärdom, fåglarna behöver för att: klara: kapsel. förvärvas häp; | nadsväckande, snabbt. Från” början öv: det: väl när nyfik ."tallarbetaren'” Ted Pilgrim löste sitt livs stora problem och ävslu- ”tade” sin ” utsiktslösa kamp” mot . den statliga byråkratin "genom att «ita "ett -:rep och hänga sig i ett skjul Englands opinion -är: djupt upprörd | över. den enkla medbor- : garens: öde, .då han” blivit byrå- kratins offer. Det kräves” gottgö- relse. Den döde kan ingen hjälpa men ”ällmänheten vill hjälpa den vi någonting nytt! Låt. oss titta ef- ter vad :det' kan vara!" Att ::hacka sönder :kåpselri är "en "enkel 'proce- | dur, — och. se'n ”mån”, väl komrnit underfund med ätt ett mål mat står att hämta så slår man. sig kara per > Handlar: fågeln: på ; instinkt ä dylika: .såmmanhang. eller , har. man ankeverksamhet? : "—:Ja, det kan man. verkli ga "sig. Ett stulium .'av speciellt kråkfåglarnas beteende i: olika ' si- tuationer .. kan'- ge. ;.anledning' till funderingar. Men den: shabba upps fattning,” sättet att ' omedelbart "smälta” och 't förnyad form 'om- :Åsätta den en gång vunna” erfaren- heten" är utmärkande också : för -en . fas andra ' arter, t,' ex. de nämnda, ' algoxarna och blåmesarna, När det gäller den "eviga it.kten efter föda t | oland. fåglarna är det omöjhat att säga | vad som är ”taak+” eller vad som är. instinkt. Kanske, är det nå allt kommer omkring en kombina- förmätet. att utan ' vidare” avfärda närvaron av verkliga tankar 'eller : en form av ' något slags intelligens '- Många försök har "gjorts för att åtminstone få snudd på lösningen klarhet aldrig att kunna vin .as. Om vi tänker speciellt på falgoxeén visa ijden ibland ;' prov :på en säregen "slutledningskonst”. Hänger, man en talgbit i en' mycket 'tunn.. träd och dessutom 'förfar' så 'atl fågeln hänga sig fast I tråden =, vips. fly- ger den upp till "den gren där man gjort fast tråden. Från denna sin plats fattar talgoxen: med; utstude- rad .varsamhet om tråden med sin äibb, "hissar lst försiktigt upp speglar sig > gatubelvstilngen b | le lustar” hissar jie ran k bilder om komeran ar en” tillräck igt jussta ten” virdefulia lasten och ”lägge " Optik: fgonbilekal : : Set AR est Pa nt den ' med" klon: Måltiden FE Cooystatit: as 'NoTiDÉNS PRESS PURFAU, hära, | som utgör drivfjädern:: se; där har|.; : [tion av båda delarna: Men det vore, av dessa frågor, Måhända kommnmé- inte kan sätta sig på tlalgbiter eller, lö de änkan," B ”nister' Harold : Macmillan. har : mellertid ' förklarat, att det inte finns någon möjlighet att ge Ted Pilgrims änka' gottgörelse, fästän han själv . betecknat: fallet som "tragiskt och smärtsamt”, - i "Ted Pilgrims -enklå historia är ef ren hade under många "års. samma "livsföring . köpt: en liten ''. enplansvilla,” där” han "bodde med sin familj. Till villan fanns ingen tomt 'eller trädgård, där Pilgrim och grönsaker, vilket var en :'av hans livs stora förhoppningär. År 71950: utbjöds emellertid en liten - tomt till försäljning, . vilken grän- "sade till Pilgrims villa, Han köp- te tomten för, 400 pund, 6.000 kr, Han : ägde inga kontanter, håns veckolön utgjorde” bara 10 pund, "145 kronor. Han tog då en inteck- ning på: tomten och. förpliktade "sig att varje månad betala 4 pund och 12 shilling i'ränta "och för grim under 'fyra år, ordentligt, "utan att någonsin släpa efter med . ländet! Staten behövde hans tomt. "rades "tomten." Staten ' fastställde tomtens värde 'med 85 pund: Be- loppet inbetalater på Ted Pilgrims |. konto "i "banken. ”Då "var. Teds "skuld,på- toraten iner än 200 pund. 'Ted Pilgrim protesterade. Förgö-| - ves. : Han skrév till regeringen. Förgäves. När han inte såg någon annan utväg, gick han och häng- "dé sig i skjulet. "Han kunde inte begripa varför" han :i så. många ' år skall betala för en :tomt, som staten hade tagit ifrån honom; varför han inte fick odla” grönsa= " ker och tulpaner på sin tomt, för ; vilken han sparat i fléra år. Efter . följande: .Den : lille 'metallarbeta- | | skullé' ha kunnat:odla: blommor |: "amortering. Detta gjorde Ted Pil-1 Då han inte ville sälja, exproprie- |. makens; öd föreslog den förtviv- "Jade änkän ätt statén "skulle öve: ta" den: återstående ”inteckring: < skulden. Men' också: detta. nek ' des: Så måste änkan, sonr inte har i "någon egen inkomst; under mån- | ga År fraröåt avbetala på: en 'egen- . dom, som hon inte'ä äs den planerade filmen om ad- - miral "Canaris som var. chef för Hitlers spionage- och 'kontraspio- .nageorganisation . och ;som deltog ; i förberedelsertia av attentatet mot N dör "fel. att en frisk, tre : klubb eller, studiecirkel; u SBönkkå Vi lig och väl: uppfostråd röd "ska behöva" saknar tel- Gå fortare än: kvickt "mn i. någod förening, någon kert träffar hur många. revliga där! mer il plig ålder ni någonsin kan öpska er; Eller annonsera! Välbär.' gade herrar med så många intreg« sen som -ni. växer ”minsanri inte på trän, -Och trettio år. — . det är.väl ' iagen' ålder! » Längtar ni efter .en -ivledsagarinna så kan jag inte inse att "ett äktenskap "skulle. -vära vare --Hitler-år.1944 samt-avrättades' av nazisterna, skall delar" av 'en enc ' gelsk ” dokumentärfilm inarbetas, ” Dokumentärfilmen har-aldrig ti- .digare visats offentligt, Det gäller här en hemlig engelsk filminspel- ning "om biitternas förberedelser ahof en eventuell nazistisk inva- sion, som väntades under: hösten "år 1940. Den engelska regeringen förberedde då ens. k, ”operation + oljespärr”, Den gick 'ut på att i -farans : stund hälla : ut väldiga "mängder av flytande bränsle i Ka- 'nålens' vatten och tända på. En manöver om ”operation oljespärr” «inspelades på film och föll i hän- ' derna på nazistiska spioner, d.v.s admiral. Canaris.” Admiralen lyc? kades övertyga Hitler om att den tyska invasionsflottan skulle ho- tas av total förintelse genom den- na operation. Sedan Canaris visa- de, Hitler", den hemliga engelska filmen som engelsmännen kanske medvetet spelat i den nazistiske spionchefens händer, avstod Hitler : från planerna på en invasiori ”, 1 000 olika snapsar : I Hannover — berättar en med- arbetare i Expressen — finns' en krog som heter. ”Tausend' Schäp- se", och det märkligaste med den är att det verkligen finns 1/ 2090 olika sorters snapsar där. ' S En' slarvig krögare + skulle ha kunnat kalla sin sylta ”1,080 snap- sar” och bara ha 652 i lager. Men sådan är inte Hanpoverrestaurang- | ehs chef. Han har låtit trycka en särskild katalog ' över de" 1,000 sig eller Tvärt= om! tänk" så trevligt ni kunde" få av värandra' båda två, Ni har'ju till på "köpet varit gift; så' ni vet att det behövs ömsesidig anpassr. ning, : generositet "och hänsyn” för” att ett äktenskap ska slå väl ut: Be- kämpa er blyghet, Varför skulle det ' verka påträngande att t ex; bjuda ut någon' dam ni känner på teater eller bio? Hon. blir säkert baré glad - och förtjust: Ja, det -är min-åsikt men . någon direkt diskussion tillåter " tyvärr . inte utrymmet på den kär spalten. Och tusen tack för era vänliga ord om min verksam >. het. Med hjärdig hälsning. ” N -”Gallie”, Svar till 3 rtvivlad hustru”: Men snälla vän, varför skiljer ni er inte? - Barnen ' är stora, ni -har, egen rin-" komst, ni är ännu ganska ung — val i all världens dagar stannar . ni då hos en otacksam, brutal, snål och - bortskämd karl? Det är han absolut inte värd - och ni har rätt . till litet lugn och ro efter allt vad ri har fått utstå, Gå nu genast till . Rättshjälpen. eller - till en advokat och. sätt igång med skilsmässa. Ni har ju ett helt heriskillnädsår” på er . under vilket.er man kanske upptäcker vad han håller på "att förlora. Skulle han bättra 'sig, är det ju ingenting som hindrar. att ni går tillbaks. Men tänk er för två gånger! I Ert ställe skulle jag. tusen gånger. hellre föredra" friheten och ensamheten framför den menings+ lösa tillvåro be 2 bland Skriv gärna . igen och hj sning, nt ” i je ”Gallie” 2 kallar det: Genom ett sinnrikt sif- ferkodsystem kan var och en över- . tyga sig om att alla 1 1600 finns i la- snapsarna' en n snapsbibel, som "ban! ger st
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.