H - man lämnade. Placeringen: > är jus d Le . ”" glort i. CS Han har plivit Små- : landsmästare ; i. "400 m: - vann MIF 0, närsta år kommer "i en klubbtävling,'- " kunnat mäta; sin. styrka, inte. N Markaryds -, .storlek I ende " tennissporten 'har . trots: : regniga vädret i år haft stora Rektor "Assar drivande kraft 'och föreningens . ordi Markaryds -IF firar i kväll; sitt . 30-årsjubileum med sed- vanligt medaljregn och” utdel- "ning :- av , övriga - hedersprise, och hederstecken. Man kan gö- - ra detta i-den" stora. förviss- ningen att jubileumsåret varit ett verkligt fint år ur sports- lig synpunkt och detta ' gäller inom de flesta 'grenar;som' MIF har: på sitt program: Inom fot- bollen ligger: sh visserligen: "inte representationslaget 2" allt ;:för bra till men så har man, ju ock- I så kommit : ;upp: i en'gerie” "som är. ; betydligt: hårdare. än den ger inga direkta farhågor för "Markatyds res slag” "stilen och leder 5-kamp, ' 10- kamp öch "löpning" 400 "rm. och hade : dessutom" snudd "på-ätt .bli ” Smålandsmästare "även ; i ” häck: Friidrottsserien grabbarna att tävla i, en högre serie... Damidrotten; . här , fått vind i seglen och flera. utmärk: ta resultat har uppnåtts: på"o- lika tävlingar: Det tråkiga är emellertid att övrig rening- ar, som har” damidrg ti på; ;sitt "program, inte vågat tälla upp där man Gymnastiken, som: : änder £le- ra år. varit tämligen. blek Har en. kraftig uppryckning r är det damsektio- n&n.. som gj rt sitt till. Orien- terarna « har uppmärksammats på det livligaste och det "är. väl "så många. föreningar av "som här fått: ett så pass stort, förtro- som anordnandet av en landskap". ” Smålands .. oriente- ringsförbund har även anmodat MIF att ordna Smålands stora DM, : vilket ". orienterarna inte var'sena att göra. Inge Bonde- son har varit den klart lysande : stjärnan och hans placering på ”. den .bättre halvan i årets juni- or-DM skäms inte för sig. även det framgångar och främsta ”orsa- ken » härtill är säkerligen der nya moderna tennisbanans :till- komst, som för övrigt fått ord om sig att vara den bästa täv- lingsbanan på många: mil. Redan, 1908 började man "or- » ganisera idrotten i' Markaryd och, orsaken härtill var att eler verna i en. till, Markaryd. för- lagd forvskola började. idrotta och de lyckades även intresse- ”. fram till 1924 innan idr + Frick styrelsens J häller tor Ik SST VYVv Ört trnnan ie attedn ett YyvrYvrerYrv er ee YYTTYTYTYY LAHOLMS" TIDNING TFA VY Strt TFFEYYStYTTYT TTT YYtFIV rr VI YTYYTTEP PETE TY Y YT SYN mm tee rTTYT H N | Skörsjörvallon tillkomst " sporre för ungdomen | Redan 1908 gjorde idrotten id föregångsmänne: åå arten förlagd torvskola. Men "moderna linjer tog en : idrottsföreningen Fram: ”karyds Ilrottsförening " ryds IF lades grunden > brera de trettio' gångna åren verträffar besvikelserna och jubileumsårets stora framgån ra ortens ungdom för denna fritidssysselsättning:. Den för- eéning som då kom: till stånd levde ända fram till 1923 då den efter diverse motigheter avsomnade,” Ne Kl ”Framåt” lade” grunden till "Skärsjövallen. :« Men tanken på en idrottsför- ening .hade blivit stark bland j: bygdens - ungdomar. och redan nästa ' år bildades :idrottsför- |, eningen ”IFramåt” vilket namn sedermera ändrades till Mar- karyds, Idrottsförenihg':”Fram åt” för att: slutligen 'helt-en- kelt : bli" Markaryds: Idrottsför- ]: ening: Den > första styrelsen hade öljande sammansätt- ning: Ordf. K"V. Diring, Ber-- til Wulff, = John (Barnstedt), Carl Starck "och £ [Ragnar Bengtsson; Redan "från | | början” fick." tyrelsen. som: gin drottsplats.” Den mot Skärsjövallén eller 24' år senare som då 'av stadsrådet 'Daniels- son fick; så många”. lovord. + Skärsjövallen. - som: invigdes den 19. juni.1950 hade"då kos- tat: 80.000 - -kr.-:varav.: Marka- ryds' köping välvilligt” bidragit med 15.000 kr.' Sedan' dess har yeterligare. pengar. investerats i" Skärsjövallen, : bara: under sista året har man "låtit bygga om tennisbanan, som" nu är:av högsta klass. Kostnaden härför belöpte z sig på omkring 7.000 1. kr; Vidare har - man :gjoört en hel del arbeten på västra slän- ten, som nu är en prydnad för idrottsplatsen" efter att: tidiga- re ha varit en styggelse, Dessa förbättringsarbeten går i' runt tal :på 5.000 kr. Omklädnings- paviljongen" skall moderniseras och ' skall: innehålla toaletter och duschanordningar.' Mening- en är att även bygga en bastu i 'arislutning till" omklädnings- paviljongen. vet : Många strängar "på bågen > ss "Markaryds . IF:s. arbetspro- gram är digert.” Inom, förening- en "arbetar man med fotboll, friidrott, orientering, ishockey, bandy, skidor, gång, tennis och gymnastik, Det kan' synas va- ra, många arbetsuppgifter , men det har. hittills gått utan gnis- gel med en sektion för varje idrott, som arbetar” 'självstän- digt .men som i ekonomiska frågor måste gå till styrelsen Ekonomin är relativt god men så har man också på alla möj- liga och omöjliga sätt "försökt få in pengar. AD nu Pengar al tärottsför- ening går att fira sin” "30-: åriga won bygden hårda men roliga idrottsår där framgångarna "dock vida ö- optimism och tillförsikt — om detta sistnämnda skvallrar "uppgift 'anskaf- 0 - sitt intåg i Markaryd. och var eleverna vid - en till ändå skulle det dröja ända otten och idrottsföreningslivet efter fast form, Med den detta år bildade 'måt som sedermera" via namnet Mar- Framåt kort och gott blev Marka- och när föreningen mu -går-att eele- . kan man dels se tillbaka på- dels se mot framtiden - med > gar och framsteg, tillvaro så kan? man” göra det i förvissfingen":om '' att man gen då det" gäller "ungdomens fysiska - fostran, men det kan bliva ännu bättre allteftersom föreningens 'ekonomj ' förbätt- ras och därigenom befrias sty- kommit ett bra stycke på" vä- rottsförening J0- -årsjubilerar :.Damidrotten ” omhuldas starkt o. ; här syns tre av föreningens .duk- tiga idrottsflickor, Synd bara att ingen vAgar möta dem i klubb- » match.” relsen : från "den ständigå plå- Ban! "var skall vi ta pengarna? Vi "gratulerar : 30- -åringer till vad som uträttats under åtens lopp . och: sticker inte” under stol med att vi väntar Osg lika god fortsättning.” FRIA ORD vm OLLE JOHANSSONS. BAR. Så ”hjälpsarn och villiga mol Du var på Din levnads stig... Våra ljusa "och" vänliga tankar för. alltid skall följa Dig. : till am början ” att ligga |; bes där Du fri och lycklig för andra ir det. seviga r-P Han ler så vänligt I mot Dig, sffr räcke; sedvanliga soaré :-1 Lagagården, där :' behållningen +. helt går till humanitära - ändamål; Som " van- ligt blir det en tombola och ame- rikanska ,- lotterier : och kretsens mot gåvor:som vinster i nämnda lotterier." Likaså : frukt - och 'bak- verk .-ete. .. till konditoristånden. Varorna : kunna lämnas till sty- relsens medlemmar ' eller” till La- dag. ME fbe har torsdagen den 25: nov. sin [Dessa vi iktigå, grenar av ren styrelse "tar med tacksamhet: e-|a gagården > samma dags, förmid- 4 Has lövs SLKET kvästning Poa : här ” haft. månadsmöte i Byg- -| degården::” under. ordf. -skap av Marta Paulsson. "Avd. beslöt - att skänka" 15' kr ”till' Fagereds sana- toriums 'Julkommitteé och” vidare anslogs 25 kr till Greklands barn. Efter . : mötet” följde ett trevligt samkvärj. Nästå möte kommer att hållas den 29 nov.-kli 19-t Bygdegarden 1 förm. av knytka- lag, :- Vid : mötet .:. blir. det. också Ijusstöpning i varför alla med- lemmar är: välkormn: ; kyrkli a trets RETA tt 'anordna' försäljning = ordenslökal: onsdagen 18. Behållningen tillfaller; Svens ska kyrkans ' mission; ssjömdans- din insats genom idrag' till "försälj- ningen. Gåvör-av olika: slag "möt! tägas, med tacksamhet i Laholms |. + prö tgård. För Laholms Kyrkliga a mis > krets: Melcher Håkansson - Ordf. 6: Han: hade blivit egendomli- gare den sista tiden, Det var den allmänna meningen i byg- den om Jonas Pers, Lite ori- ginell hade han alltid. varit. Tyst och inbunden var han också. På senare tid hade han emellertid mer och mer sällan synts till ute i bygden. Ensam gick denne besynnerlige man omkring i sin trädgårdstäppa. Först när det började skymma smög han sig ensam till kyrko- gården. I handen höll han jmå- ra "enkla blommor, som skulle pryda hans gummas "” grav. Aldrig gick han stora landsvä- gen, -Nej, han följde skogssti- gen för att bli sedd så litet som möjligt. Hans beteende ha- de blivit betydligt .egendomliga- plats. Tog rocken på sig, som hängt på säågbocken, och be- gav sig lväg. Det var inte utan oro han spanade neråt bryggan, Menlt han . såg ingenting. Jo, men där... där skymta han - visst något vitt på kanten av bryg-]. gan. . När Jonas kom närmare upptäckte han att det endast var en del av tvätten som låg kvar på bryggan, Men Botilda syntes inte till. En , vild fasa &rep struptag om hönom, Han tyckte han skrek, men inte ott ljud kom över hang läppar. Han endast 'gapade förstenat och frånvarande, ' Kommen ut på bry, Bgan. böj- de han. sig ner och stirrade i mitt straff, Ingen kan hjälpa och trösta" ndå tungors offer — Det är jag som är' skul den till Tildas dåd. Jag bar mördat henne, Hade jag följt med ner till bryggan hade Jet- a aldrig hänt, Nu har jag fött Ensam är jag, Ja, så hade han sagt och det hjä'pte inte att Ola gång på gång upprepade sin försäkran, att det var en olyckshändelse som kunde helst och att ingen var skuld till vad som skett. hända vem som "Men Jonas hade skakat på huvudet. Han .var inte att kän- na' igen. Gummans död hade gått honom åt huvudet. Hans skuldkänsla hade gjort honom till en härjad gammal man. : | själv varit sysselsatt med ved- dec.; 1954. med" början kl |. Te sedan hans gumma lämnat honom, - Det hände för” några månader sen, : ': Hans '' hustru : -Botilda” höde sköljt tvättkläder en vårdag nere vid bryggan till sjön, som låg ett stycke nedanför deras stuga. Av någon anledning ha- de hon fallit i sjön och drunk- nat.” Kanske hade hon : halkat till på bryggan, Ingen, visste ![l något, men det var en tänkbar förklaring, - Jonas ' Perg hade: huggning . vid '. tillfället, "Han. hade ingenting” sett: "Higenting; hört, Inte: heller ”hade'” han'.; haft någon olycka I täankarnk. Botilda brukåde skölja tvätten vid bryggan. Hon var, vad man säger, ett rivande fruntimmer, sbm inte bad. sin. något men: löse man om hjälp, Istället ha de hon 'satt honom. till: hadg” "Jonas stannat.:Inté' tänkte han på ätt gå'och'se efter om..: Detta, trots att: han Long Bo]. ske inte. minst” därför -att. "han |. började känna sig :kaffesugen. 1 Märkligt. det härf tänkte han för alg själv: Så gick han bort | satahjotråd” Han. tänkte hon kanske; redan hängt app tvätt, som: han inte "hört. Men ! inte syntes det till någon tvätt rh ner på” Vokubben ss torkade svetten” ur pannan och grun- nade; över - Botildas: dröjsmål. å änge. brukar .höon -då- saldrig "| hänt, djupet. ;Han tyckte sig skymta Botildas + kropp. vred han ” sina händer och snyftade barnsligt högt. —Tilda, min Tilda! kom det otröstligt från Jonas darrande läppar. . så . vände. han." Med Fonden én, liksom för ätt Novell av, HILDING. STRANDH mm om Km nen w [hindra big! själv från" att" skri- ka ut sin saknadg smärta, gick han halvt omedvetet till gron- nens oe osammanhängande : med miner, och. gester fick han Ola - Fält att förstå vad som Ola . tog;gårdsdrängen är med "sig. "Tillsammans följdes |” de” åt till bryggan: i En. båtsha- ke hade 'de. med "sig, vv -, Efter en”.stund «arbete fick |; |de-upp den drunknade, Död var hon, Olli 'Fält,! sök var en köp. satt: han ensam: Handfalten Nag) ord, i i cen stuga: Koni' någon ' för att. häl- > , reglade Ban” dörren in: nanför och, Jätsades Åoker vara Hans inbundenhet och oförmå- gan att stå på egna ben blev större: och störte.: Besöken på kyrkogården blev mera oregel- bundna. När Ola Fält en dag kom på besök fann han dör. ren låst, Detsamma upprepa» des vid flera tillfällen, En an- nan dag hade någon sett ho- nom på vedbacken, men: han hade inte s”arat på tilltal, Det- | Ita oroade Ola Fält och de när. maste grannarna och blev .an- ledningen till att Ola talade med kommunordföranden, En söndagseftermiddag då Jonas Pers varit på kyrkogår- den fick 'han ofrlvilligt höra ett samtal. Det var två kvin- nor som pratades. vid, atrax intill vägskälet till Olas gård. Jonas brukade icke lyssna till vad folk'sade, men nu kunde hon inte från sin skymda plats undgå att höra vad Bom andes, :— Ja, då & ju förskräcklit, hörde han den ena av kvinn: fölken säga, — men nu ska di ta in honom på fattihuset, i då ä'nog bäst. En vet ju inte ' heller, va en ska tro om den däringa 'olöckan! i Jonas "ville skrika högt, Men han teg... Svettpärlornå rann från: hans' fårade panna. Tyst smög han sig förbi de tvrigt tålanåe ' kvinnorna, mot hem- | met." Jasså; det: var bäst han kom: på fattighuset, och 'en vet kan; tänkte hän för sig "själv. För . det ' måste' ju ha varlt I [HAN de menat, Vem skulle det hnara vara? ” | När” Jonas kom' hem ' den N kvällen fattade han sitt beslut, De 'skulle inte "få honom till | fattighuset och inte kunna an- klaga "honom ' för mord heller, inte: vad: en ska: tro. om olyc- ' t tänkte han . -halvhögt: bryggan och se efter. Hon blir kanske arg, för "att jag "Kom- men det" kan nte hjäl Om jag skölle gå ner till Vu Fi ute. på skogsarbete råkade" han Jonas, "Bom ' "kom 'fråk kyrko: gården; Han "Var fåordig,. Det till. Ola var det- Han ' skulle -komma de onda tungorna ' på skam, På kvällen tvättade och ' rakade Big, nä- got som han inte'gjort på vec- kor; Ett par grannar som gått förbi" Jonas 'stöga samma kväll; von ct Forte, å aid 4." + intryck. AAA. : gylldes på nytt vid restaureringen. Patenen är: liksom kalken 'den- samma : som på Osbecks tid..:' Han var, som bekant kyrkoherde. i" : Hasslöv "och Våxtorp under åren 1760—1805.' PV + Som kyrkans tillhörigheter, må även nämnas ett exemplar av 5 Kan XII:s bibel i stort format. En ny mässkrud erhöll kyrkan för : H några år sedan att användas till omväxling med den andra. CC Å "I sakristian finnas några porträtt: av "den nuvarande Kyrko! herden Arvid Hallinds närmaste företrädare. nämligen J. H. Björck, - CC. R. Christensson, Axel Abring och Karl Strandelius. Är 1951 'undergick - -kyrkan en omfattande restaurering: Ele! Y trisk värmeledning inlades, och nya kyrkbänkar. insattes. : sakristian : >UPppsnyggades, ; Domprosten Ragnar. ”Askmark, Göteborg,” åtorinvigde kyrkat ' a på hösten 1951. Ursprungligen var hela kyrkan byggd av gråsten i SS : ”méd valv av.tegelsten. När koret och långhuset i början av 1860- a : "i talet” ombyggdes; blev byggnadsmaterialet tegel i stället för grå- Mila "osten Liksom på Osbecks tid bär tornflöjeln altjämt årtalet 1 1708, . NIA ”angivande det år som tornspiran upprestes.... = . DANAA, varför hela kyrkan gör FYTERTTELISSENNYIDN - Även, ett högtiätigt ry katolska tiden och består av kor, finnes inte. Däremot finns det en. blev -glutfört 1863.” Vapenhuset på i ”Hasslövs kyrka är enligt prosten . r Osbeck byggd under av kyrkan, som inrymmer sakristian, Ursp av. samma bredd som tornet; Men. på 1800-talet ökades folk- mängden, och eftersom kyrksamheten . var stor på den tiden, blev kyrkorummet för trångt. I början av 1880-talet ombyggdes koret NS 'och långhuset och blev betydligt. bredare, än tornet. "Detta arbete , långhus "och. torn. Någon absid tillbyggnad vid nordöstra sidan gu, var södra långsidan revs ned och i stället för det gamla vapenhuset, kom tornets bottenvåning att användas som vapenhus och en ny ingång -upptogs på kyrkans sö västra gavel, där förut ingen ingäng fanns. Samtidigt tillbyggdes "> dön förut nämnda sakristian. Genom denna utvidgning blev kyr : ” korummet stort och rymligt och ; gudstjänstfirande än förut. Att kyrkan numera syns för: stor I kunde -rymma betydligt. flera förhållande till antalet g utmärkande för många kyrkor de är en fö Ise, som 1 våra dagar. - : ' Tornspiran, sonf är hög och smäcker, har ritats a av v Nikodemus t "Tessin och uppsattes enligt. Osbeck 1708. Innan, dess var nog tor-. net helt av sten med trappgavlar liksom de skånska kyrkorna. så var det fallet med kyrktornet i Ränneslöv, och get var nog likar-: ne tat med Hasslövs kyrktorn. ' er: ve 173. vär £ SS VRNEReNRUS AA URIN ROFIKENNNEEA ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.