Na EE Dagens nämn "ct LEOPOLD, Men Solen går" upp kl. 7,58 och v/ ned kl. 15,55, fören "Jag älskar novemberdagens: grå förtvivlan och grändens fasa, .. > fabrikernas. hjärtan i i > min dotter: i tre år, och nu vill som ' bulta ' "och slå ed > och" roskan som rullar och löven ooh kt som gå dans kring en bänk i en vrå: so med en ensam. människotrasa, O- BERGMAN) land sina beundrare föredra 'en yngling, som ge "och flitigt uppvaktat henne, — I så - länge och flitigt att den [ .skönas fader. började tröttna, ju En 'kväll tög. han alltså den un= | ge mannen; avsidés och sade: — Nu. har ni sprungit" efter "jag veta vad ni har för. avsikt ter. Är de hederliga aller :ohe- derliga?. > DS fen ot Den unge "mannens ”änsikte ljushade märkbart: + ös - — Menar ni att jag får välja? frågade Han, öl Gamle Per Orsagården" var sjuk och kunde] inte gå på den fest hån blivit bju- den till. 'Artig ..och fin' ville hån” 1 ämna återbud men att stava hade ”han glömt bort, varfö ordet, sjuk: beredde hönom. åtskilliga bekyrå=! mer, Till sh "— Du blir snart tvungen a " nya din repertoar, Andrew, för jag: är trött på att äta kaniner och du= vor till middag varenda. dagt ++ : Brudnäbben som fi öttnade, » gnabbfilm i kameran, : Fotoamatören :. : "skulle en" gång ”knäppa”. en: grupp! prydligt uppradade" vänner.” "med; sin nyinköpta kamera, Han ' vilie tala om att han kunde en hel del CL om - fojografering..: och . säger till ”offren”:, - : .— Nu tar jag £ 8 och 1 sekund, ' - .— Men är det inte litet tid, sporde någon, ;. + ”.> — Nej, det gör. inte något det är lite lång tid, för med: bländare” väl lång. i om jag har, Troligt: Under "en: lektion 1" skolan fr gade läraren Olof, ett äv de. mi Åre ljusen i klassen: 7 (vo sv '"— Nå, Olof, våd kallas en'stii ma land, som skjuter ut i vattnet?. — Landtunga; svarar Olof; och ' det svaret accepteras av:läraren.:- landet; vad kållär. man dé "mer det: ,.5 sc i — Sjötungat — Men om ' vättnet skjuter in i så Olof. funderar ett slag. "Förklaring +: A "Men varför ingrep ni inte när ni såg ' kvinnan ta. hundra, kronor, ur "fickan: på mannen, som sov i tågkupb? lean Hon sa.att.hon. var. gift. bono: ” Dra Cd a relser drager grånade huvudena på många åld- Tinzar,. "bur d E 1.1- men så fattigt och knalt, som nan hade det änder förra århun- drädet, "behöver knappast någon dra sig ru är föl o de flesta "i-Y arr vom.där fanns en s till: potäterna' rå'hbri 1 dska i backstugusittare: och dez kskarlar ' kunde = förtjäna vr "er året i kontanter, Ett år om- k. "Vemodsfulla. tankar och jämfö-] nog ofta genom :de här de tänker tillbaka på de och 'deras likar måste draga fram för 50 å 75 år sedan, Visst et ofta svårt för £, ex. en folk. onär att få slantarna ätt räcka fram i! dessa dagar. De som ionärer hade det i arnat än fett i de fick vara glada å åt dem och "det hombaktå et. ser TN Dao oe - har sett skriftligt . på vad ng. sekelskiftet. 1900 gick den När föräldrarna r. borta och barnen hade att sköta sig själva, fick de mestadels leva på 'en hård smörgås nu och: då, I bästa fall stod dem till buds bitar av rå, salt sill med. kalla ' potäter såsom: till. tugg.:' Men det gick i grabbarna utan. knot; ; Visserligen - kryddade man ibland potäterna med en sked surt lingonmos,: kanske hade mar en slank: mjölk "att hälla -på den sälta rätten, men inte: alltid. Smör- gåspålägg var en nästan okänd lyx, det: var inte ens så, att man alltid häde smör att lägga på brödet. Det vär; 1800-talet dett =: 2 ij «De " flesta " landsbygdsbor kunde för: skaffa-sig vissa. matvaror gra- tis eller "rätt billigt. Lingon t:éx; -plockades' och. koktes. sura i' störa mängder! " samt användes :' såsori ”Krydda”. på : potäter,.. med "mjölk sgåsom. desert eller på bröd i st f. smör. "Vanligen skaffade varje hus- håll om hösten en eller flera' stora "träkaggar "med" lingonmoå — det hade olika namn /i, olika ländsän- dar: linnbär sa man i Norrland, |' ”krösnamos :'så . man i Småland, kröse på andra håll. >: on "”Vidare - hade” torpare och back- stugusittare "vanligen en eller ett si z- t arhem 5 Fe PE 3 Pär kor, vid törpet, och "av dem fick . man : mjölk, smör ock. ost förutom. en :kalV' varje år: Många av” stugfolket. lyckades: också. få råd -. att köpa-en . griskulting på Johan: Sewerin SS a hå s delsvärde Bäckstugorna och torpen har i sammanhanget påsmetats ett romantiskt skimmer, vilket inte har” någon". faktisk bakgrund, För våren att göda upp till julaslakt. Men hela året räckte det inte och frampå” senvintern och våren blev det- att dra åt svångremmen och lita? huvudsakligen till den salta sillen; som på vårkanten var täm- ligen, härsken' och otäck, Säga vad man vill om detta slags kosthåll — det växte trots allt'upp ett hårdfört, senigt och företagsamt andre' lämnade hemmen till landet i väster. folli' i de små'stugorna och i de atiiga 'torpen.. Den 'söm , vill ha K för detta påstående kan ju pirinna sig' vad man utfört. på landsbygden under: de senaste 30 å 40 åren. 'De allra flesta -små- industrierna; de -.smärre fabrikerna och hantverksföretagen. .på. lands- bygden . (modell Gnosjö och 'An- derstorp) har startats av. folk, som växte upp'ii slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet under mycket fattiga och knapra för- hållanden. DÖK : För några tiotal år sedan kun- de man i en tidning läsa följande: ”Här. och :där i. skogstrakterna' i Småland står en mångfald gamla backstugor öde, dömda att lång- saimt. förfalla och ruttna ned. De verkä beklämmande med sina ned” rasade .tak,.'söndriga'. fönsterrutor dch "hängande .dörrar, som gnissla på rostiga gångjärn, De'små "jord- bruken har: givit så liten' avkast- ning att det inte: gått att: bygga områ. de förfallna husen, även om man. fått: statsbidrag”, "vo Förs - En stor 'del äv svenskarna USA stammar. från -. fölk. som”. lämnaåt dessa-<små..stugor. en :gång:. I; de flesta ' fall --uppföddes en stor: bar-' naskara i. det. lilla . torpet. eller i backstugan. ' Det: var ' därför gan- ka vanligt att den ene efter den i: kon- irmationsåldern och gav sig be flesta små stugorna har för - länge sedan ruttnat:ned och är borta. Man träffar mycket sällan på "någon sådan stuga numera, så- vida' den. "inte- i tid övertagits]: någon stadsbo som blivit ”söndags= orpäre”, I .det sammanhanget kan man ju framhålla; att landsbygds- befolkringen finner' id besynnerligt ått städs | herde i Skåne, var en' föga: romantik, att bo i torpen och stugorna i forna dagar, då det gäll- de att leva där året om, vintertid skrev en torpare en in- sändare om'en gång ett bra stycke in på 1900-talet: "173 co ae. värmt om vintern inomhus; måste är förfärligt att behöva. bo i såda- fuktar "så förfärligt i dem, att väg- gar och"tak blir grågröna av mö- gel —"”öch :inte hjälper - det att klaga”. RE Vad "säger. nu.;de av 'stugornas folk, som -upplevt arbetets och för- sakelsens hårda tid, 80- å 90-årin- hunnit > erfara" folkh stan- Parna' är säkert stugan | " romantisk att äga, men det var|' Hur::stugorna var som bostad | ., ”Skall.man kunna få någon grad : na bostäder :som torparna har. Det]: garna,: som levat så länge 'att de |: man elda: hela. natten igenom. Det |... SS . SÖNDRE STRÖMFJÖRD > fjörd arbetar man just nu ländsk' Handel svarar för b PÅ GRÖN penhamn—Söndre StrömfjördWinatpran a JG NS | 3 är "första mellanlandningsplatsen "på SAS polarlinje 7 s Angeles, som invigs den 15 noöember. öre ned att. färdigställa det "hotell" som skall kunna spersonal på Grönland får sitt. hem. ö I Söndre Ström= ta emöt ett 50-tal - Hotellet är av typ ”monte= Hill > Grönland, Kongl. Grgna här hotellbygget, och när de tre -— invigningspl ån. Köpenh ska kr. 25 erfarna byggnadsarbetar och na har b sk rade vi' oss då också”, Ganska ny- garde" mera. offentligt i: samband med 'sin '90-årsdag. . ... /”Man "mår nog bäst till kropp och själ om man inte har det för bra. Jag' fick” börja" försörja” mig i juårsåldern' som, tändsticksarbeta- re, ."och -'som' nykonfirmerad ' blev jag ”bortstadd, på en marknad till en' bonde för. 20 kronor "om, året. Men .vi-kunde också roa oss på den tiden jag var ung. Jag var: med dch'.hade 'en "Stor, ihålig "ek som samlingslokål; Där spelade vi hand- klaver; »dansade och kokade kaffe au. : Kejserlig avkomling " Hefr' och fru Clyde. Harirs i Amarillo, Te: Det. torde i Då annat; sätt fru ; Harris "år född cilie iav Hohenzollern: ter till siste tyske kejsären gifte "sig 1949 'med..en i: amerikanska "armén, ifjol sin prinsessetitel:och ivt. amerikank -medborgar Sr målare > Fyraåri; ge Bo, son: till . få pengarna att"räcka :Bo' sultit tyst en stund'och 't alla Kläga,, sa han, plöteligt: M etigår.” : dard? De blir vemodiga när man | "Italar om deras” hårda ungdomstid, |. men de håller" före, att ”nog kla- |. ligen uttalade sig en av detta gamla |. Tr De får dock bara en danska ölet, innan de fortsätter ,kotellet under. tppbyggnad,. har tagits ner från. den stora mi arna och de andra ndra nsk-grönländska H bolarfärd:' till Winnepeg—Los Angeleg. - Härovan en bild av det nn ts till omkring en miljon dan= litärbasen Thule enbart Jör det passagerarna ombord på nr. 0 i den 15 november kommer till Grönland ' sk ärdi linme på dd att Deundra Mor AM r till Grönland skall hotellet stå färdigt, inredningen och njuta av det EN Motala, ån Sommaren 1875 var jag anställd hos ”Sleven”, Hans hem var en li- som rymde blott ett rum, vars golv bestod av stampad jord. Der”fAkla möbleringen utgjordes av en säng, ett slagbord, skåp, kista, bänk samt några stolar. Det var som synes en ganska torftig. koja och” det blev därför inte tal om någon "kräslig tillvaro, men man drog sig fram en dag i sänder"så gott man: kunde. ”Sléven” "hyllade principen 'att äta när: man har och "under" mellan- iderna fick - man . istället: dra'. åt ingremmen. Andreas Johansson, '. var: hans namn enligt kyrkobo- ken; var" en god och glad människa «en; duktig: och 'skicklig hant- ;ysslade med träslöjd mästare" på ten grå och oansenlig - backstuga, |. + ter vill jag' också" berätta” om. En Hiten ”grötslev kostade '25.öre och jen stor'50 öre, en kastskovel 50 öre ock "en”sädesskyffel 1 kr, vuamnennu Mitt huvudsakliga arbete” under dehna sömmar bestod. av. att bära omkring beställda redskap till olika gårdar i bygden, Ofta fick jag gå lång väg för””Sleven” vart känd och erkänd för sina behändiga och go- hälliga "redskap vitt. omkring; En kastskovel :kunde väga :fjäderlätt i handén och var. smidig att arbeta med, : meti” var” ändå” både" seg "och gott öga att, välta lärnpligt virke t olika. redskap, B og Nils Dahlberg, ill ;(2) Redan nästa eftermiddag for ”"var verkligen lätt som ett skal, : den'vägde bara en tredjedel mot "en vanlig Båt, Francis och Giu- seppe provade den och blev bäda "förtjusta, - Francis köpte båten +, omedelbart. - : SE + — Jag har köpt.en ny gondol, - ' pappa, - sa han följande morgon - till "sin far. "Den är lätt och snabb och jag fick den billigt, .— Ungdomen tycker alltid om att färdas fort, sa hr Hammond, men jag förstår förstås inte var. för... Men jag har inget emot ' att du skaffat en ny båt, kanske >> jag också kan ha nytta av den då min gondol. är på annat Häll. "' För framtiden. ska jag inte bli . så sträng med-att, du är, hemma | klockan tio på kvällen. Giusep- ;' pe och du kan få ströva omkrirg -e På "kanalerna, ' Jag, litar på er. Mykene ae le "Francis blev glad över faderns': ord.” På kvällarna ” var luften | söm -- svalast och Stora kånalen >" livligast trafikerad, =" 0 0! "I ANDRA KAPITLET :' of oe Vad ärdet där för flickor, Matteo? - undrade Francis, då. +: Gilseppe'en afton rödde dem uts " efter Stora kanalen och de möt. ” teen vacker gondol; . lea jota De är avlägsna släktingar till mig; Maria och Julia Polani, !”Korfi SV Deras! far: är en av de rikaste köpmännen ; i: Venedig . ovh flickorna hör till republikens « rikaste arvtagerskor, . De behö- ” "wer., inte sakna ' friare, men vid >" ;det här laget har nog deras far: dem, . Det är förbannelsen, som följer med en förnäm börd: maa : Francis . med "Giuseppe ”ut till "= Lido för att köpa gondolen. , Den " telser; sade Fråncis,'..', ANI ” i "> Några: d Francis och Giuseppe var på hems: U De har nyligen kommit hem från - mäste gifta 'sig e satte Matteo. : Du minns Rug-: giero.' Mocenigo, ' han som ' varit ' landsförvisad i två år.: Han Kar: anhållit om Marias hand! | Flic---+ tid på dygné kornas far” avböjde tvä har hört, att det skulle ha ett; våldsamt .uppträde, och"aa Ruggiero gick" svor, han att Po- " Jani — Jag tror inte han bryr. sig i om dem, svårade Matteo, men; -jag äröjer t "Rugglero jär samvetsi «Han: + här mäktiga vänner och kan léja &.' - isl .e4' bandit för att slicka ner Po-/ lani.: Han.: skulle inte" kunna överbevisäs > om mordet: ' Rug-" giero hår två släktingar i rådet" och ; många andra. förbindelser. Ord hån så” kidnappade Måri skullé han sannolikt bli ostraf-- fad-bara han höll sig ur vägen enitid.., slog on os ala väg! prejades deras: gondol från stranden, Mer är én gång häde der de tågit upp passågeraré, Un " roddturerna klädde stg' HEM - ger? skande" Kan ni'vänta där en.el - ler två timmar? "Nf får öå hälv ” dukat för ert nattarbete, ' ” Rodden, var" läng & Vad som var, huvudsaken för "Francis var äventyrslusten, Say > <- göt'särskilt i. : en halv.” i »lredan gjort upp ett giftermål för . dukat var ett fynd för Giuseppe, ttre: ;isidan av ögruppen. "Den vad en man, som av allt att dö. . ma hörde till dé högre klasserna, ” kunde ha för ärende där;denna ' Fran frä lingen var: maskerad! Visst bår. unga Kdlingar ofta mask, då de var med om något upptåg, . men detta måste ändå vara nå. å timmar, sade han; :-Han steg i land och försvann. ””- Ul KE. icolö'-var en liten sandig ö på 5 . här! muttrade Francis, när man- : ; nen var utom hörhäll.”. Jag tror - det är ett hemligt möte, ty jag. Fra : döl fram från udden och en röst De fn ejades av eh maskerad främling. Vet ni var Ban Nicolo. ova ligger 7 frågade han brådskande, > Py skulle tl så alla h skada :si — Det ligger något under det såg två gondoler till, som for i samina riktning, .— cc. rancis begav. sig ” upp på landj. men ingenstans såg han. tågot ljug. Missmodig återvände: han till Giuseppe. Pojkarna hade somnat;” « rämlingen”. plötsligt” återkom! De fodde åtér mot den” plats, där han prejade dem. Just då ' de! närmade sig mynningen av "Stora" kanalén och ämnade” svänga in, sköt en sexårad gon- "| ”besvärliga” kretsar. .ett..oskyldi mest ontyav, ratt:.hon' blirravmed en finger: eller att: hon" Korhirer! ätt stanima 1: hela sitt liv? Det.är in? gen som:kommer på idén att håna en person. tid. och otid: för-btt-ärr eller ' en -:kröppslig:.- skada. meh .stamning .s och: sängvätning t.ex. : har folk i alla tider haft orimligt roligt åt: Först och främst natur- Fligtvig-de: som inte ha så stora eg- na förtjänster att: skryta med, de åste Ju'dra fråm kamraternas fel Nu'är det naturligtvis en hel del .| förlåtet så” länge" man ejvetatten rhänniska kan bli skadad för all framtid av att, bli oerhört skrämd, «slagen eller retad varenda dag för en småsak$ skull, Därför så måste - YE ick betalt för åina als. . stark, - Han's.hade nämligen alltid]. eras segen-h [Windsor har anlänt till London från nöje : Meri vilketilyte 'har en. människa! 208 SS 3 WINDSOR:I'LONDON: ; :Hertigen av! I Parid med; ahledning av de sensas ' tonella tyska krigsdokumenten och ' Har Officiellt låtit dementera att han ' någonsin stått 4: förbindelse med - Nazisternas 'Haug-minister och än ” mindré diskuterat ' de , allierades. : krigsplaner "med honom. Herti= "7 gen av Winds wa ” 'Översvämning - a le Aga rod Venedig” ROM: (TT — Reuter), ;. > CC Canal Grande översvämmade på torsdagen : S:t: Marcusplatsen i Ve- nedig och vattnet stod snart i knä” höjd på duvornas och turisternas"" favotittorg, == .. : ent - : ” Söderut bröt "Adriatisl havet in : genom en fördämning i podeltat. och förorsakade en mindre ' översväm=: De italienska bergstopparia” ar nu täckas av snö men Jängs : än bl a a > a z :atasii skolorvasoch-i mödravården röch/så. effektivt :so' ecklingén är - talat” med "läkaren gllér lätaren + öch han "med" Kämräterna så "kan hela "livet! ljusna för barnet, För 3 barn' har i regel lätt att'sätta sig > in i andras situationer” och. del: > | "skäms inte”för att ändra åsikt om |, ""Jde förstå att de ha fel medan det :ju "däremot - är gott om vuxna > trotsåldersbarn 'som på inga vi!l- "kor vill eller kan ändra sig. -. - Det. absolut. värsta hindret att övervinna när det gäller den mo-| är ju att folk tror vad som är be- "| kvämast att tro. Och därvid har de väldigt god hjälp av alla kåsö- "ret och kabaretföriättare sor gör percdier på ”fri fostran” ide'igen] " derna uppfostrans , genomförande| . i Ö rosor öch nejlis kor och en och rist syns till och med ta ett dopp I Medelhavet... - - ev 2 ihnan läkarnas rön, Den söm inte ;t " begriper att det hela är skoj, «tt ” avskyvärt "sådant" förresten, den . tror på fullt allvar att det är sant. är od ganda kan göra mången tror. Tet är klart:att man inte kan skydda barnen från allt ont här i . större skada '. borde-man åtminstone kunna låta . bliatt skada der obotligt genom 2 ren! elakhet hemma och £ skolan. "+ Det hela går ju ändå till-sjst ut ” på den. enkla gamla regelnatt' . skola-skola göra eder, ,.!” Och att ätna barnen till människorna och intö. till djuren, som man så ofta gjdrde förr därför att de inte fick och hinner nå allmänheten långt .'- - och kunde försvara «4 ide 1 a"ter, ” Nrun på tun, + ” Oth 'den 'sortens ofrivillig. propa=. .«' ”Allt vad I viljen att människorna "7 5 anhan försenad tu= >" -. världen men när det finns så mycs ', > - ket elände de kan. råka i ändå, så. ' "al $ ms Tidnir 2 - som. annonso s .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.