RH — te fora EE -= 5 dB es & fat 2 ES el EE a 28 os fx I 7 23 3 = 2: ”z - AV MM 23 & - vyervyr särart Hrbpeirkitst vryvyrv La YyrersyYt rr ere FYYYPYTT vereryvYPter - vyrv ”LAHOY; Ms byg YrvYtTYvTe vYYrFYT Sak SyreEtr FYYKE SEPEFPEH ONE EPI A ERE LI ATEA I "STOCKHOLM, H Debatten . om: takten "i 'jordbru- |” kets yttre rationalisering har »hit- tills inte kunnat 'grundas' på några fullständiga ” "stätistiska” uppäiftet; + En undersökning rr. gjorts "men .de ett 100-tal s preliminära uppgifterna” "från ” "1951 års "stora ”Fordbruksräkning, "7 som avser' "förhållandena? den 155ep” tember" 1951. Uppgifterna” visar att ånte hilndre än. 35.000 småbruk” fr svunnit sedan 1944, Samtidigt h åkerarealen sjunkit. "från i till 3.647, 436 hektar. Antalet brukningsenheteér. var år 1951 i runt tal" 373.100 'mot 413,700 år: 1944,” Denna "minskning har för Jandet som helhet 'gått 'ut över en= heter :med mindre än: 10 hektar åker. I genomsnitt är nedgången 8,6 procent, - -För de; allra" minsta en- heterna är minskningen större: för brukningsenheter : under 1. -hektar ". således 242 proci och. för enheter. om 1—2 hektar 13,4 'proc. och för "2-5 hektar 11. proc. .Häremot står en ökning i samtliga grupper méd mellan, - 10.. och ',1007 hektar åker. Denna : ning; som ; sammanlagt uppgår . till 2.900; enheter, harsi procent : räknat stigit : med: åker=. . arealen. Utvecklingen inom' olika områden har döck, inte ; varit. en= ar minskats. i --nördligaste länen”. och. i; B:ekinge, Mellangtuppen. har. vuxit 4 antal” särskilt i -sydvästra Sveri- ge samti. Norrland och Koppar- 218 med tyngdpunkten , CM Västerbottens. joch — större, jordbruken. > centtalen dock”, 1 många: fall" byg fördelar /sig med. "omkring. 12.700 "på Baltbygderna i södra” och meller- sta Sverige "och med 15.900 på des- sa! områdena: skögs- och 'dälbygder samt? med" 7.000 på hörra. Sverige: + Akerareälen har f rtgående mins- ka.s F södra dch. "mellersta Sverige. Nedgången 'seda DA i «var här 76.700 ktar.” Häremot står en ök- lei. brukningsin.eier” under perio-|, den från. 13.735 till: 12.693, : eller med” TÅ prog,” 'och åkerarealen från 144.767." till 142 288, hektar,” eler med 17 proc: "Minskningen fö - Sera oe pe-I mellan 10: och ökning med | 1: Sandhem 1: Västergötland "var det + kl 5 på Hsdagsinorgonen 3 LONDON. S(TT-= Reuter) nl Vinterkylan: tycks nu från Sk; fram all. längre .r söderut på den europeiska - kontinenten: Till "ock med. från de". sydligaste och an så soliga särskilt? i Barj 'Pu - lia och Föggia. ör då + Österrike hår. Wien haft” kraf- tigt ssnöslaskj” 'nedan'- det : uppe” i bergen fallit + upp till 25, cm snö på ”shöider över 1.000. meter: Nattfrost » förekommer ” över så gott som. hela landet, . har varit vårt hopp att om ":tog: de kvinnliga teologerna'. 'yisserligelt tiade endast Nu tfedovisas emellertid. I Statistis! Tidskrift” de i Bm fl och:skriver” in” sig "direkt vid "en vv ber: på låga äbsoluta tal uppvisar o öl Hallands ol en skoleseminarium: och får "grundlig "| kvinnliga teologer; ' den: enfalden : "I gånger varit en kä dinavlens "nordligare" trakter ” välja öpp.å hjulet för pmycket riktigare för sin örsam- -|>rästerna av i dag. Det. är. också ö: År.b » |nas ångest på sitt hjärta och Jever håll med sådan frenesi bekämpade den förnuftiga och praktiska tänk-' ger söm "med sådant” nit och heder både [från "katedern' oci ekt" är; kyrkans uppgift i'världen, tänk: te'sig motståndarna” säkert. inte att frågan kunde lösas ännu" ”eriklare Toch att just deras rmotstånd skulle ar | främprovocera denna; sning,. som Vestår i att. man drar in ett visst antal prästbefattningar, .s sen behövs Nu se vilken av de. två 3 svåra sakerna, som .skall anses ” vara till. störst . kyrkan... -Det har: inom” vissa teologiska och :en självrättfördighet,. som". minstone inte: är dogmatiskt berö tigad; Nu har det. gått-.några år sen” debatten. var : som hetast "och man ville gärna försöka glömma vad” "somliga av? kyrkans förtro- eridemän yttrade i detta samman- hang! och der grova. skäl som -an= dessa: uttalanden" riktade ”statsmak- ternas blick "på "kyrkan "mer! än vanligt” och gav upphov till det som nu sker: så har :herrarna' sig själva att' skylla, Den teologiska, högfär- den: ; har” "inte bara.” gått" ut er kvininornia, ” a När en "av c våra biskopar, tog... sig 'orådet. före. att uppmana: folkskollärare att "utbilda sig till präster råkade. han värre ut än han tänkt sig "och man kan undra, på var hans bela kare tog] studenten” teologisk" fakultet" blir han godkänd som :en, student "bland , studenter, h. en präst” blånd” präster, el dé ne . student i stället, fi Satt "gå två år "vid ett folk- EJ pedagogisk och "psykologisk utbild-' ning för:en' undervisares käll och sen: efter sin: folkskollärareexamen |, skriver. in sig vid fakulteten för att bli: präst, då" blir: han en 'EPA- präst, ett.slags. realisationsindivid: Var "Iogiken finns här begriper inte jag : men "jag begriper : ju inte så mycket.” Den. teologiska” "enfald som utan skrupler kunde prästviga. den där dansbaneprästen uppe i Dalar- na och som har samvetskval: över att prästviga en:sådan prima kyr- å | kans tjänarinna, som Ester. Lutte- man och andra lika 'högt förtjänta måste leda till-den "svenska kyr- kans undergång : om den: får göra sig bred där. Och: det- har den fått. nårat Sitt "vis enligt finansministerns fö slag; Det man skönja: 'en' hand, en: "starkare hand” än människors, en hand som kan; flytta -en'".1j' g | tycket s Sans 'och vett och så myc- | ken! ödmjukhet att den kan lösa da uppgifter, den' skulle. lösa i samför- stånd 'med folk och 'stat, på ett så. dant” sätt ”att den” kån tacka "för. bönhörelsör när den' ber, om något. toa det inte. a för prestigeryts "Den "katolska kyrkan. hör: många mänskligt” fråmåtskridande och? s0- cial rättvis: riden," men dess prästerskap javil dag fostras. "brå ing. än de'” sen 'vi behöver, där'alla anses ohe liga ' som inte: tillhör kasten, vare sig 'de är "kvinnor eller”: män, iVåd världen - "behöver, nu ären. kyrka domderar på predikstolen utan sem bär: världens nöd och människor. Nar” men. fån. endret kyrkligt ;tjå d en' att prästviga de "kvinnliga teolo= kyrkans "tjänst - verkat för det: söm t det inte, fler, präster, än man har. | kretsar .- omhuldats ett översitteti |f vändes i stridens hetta, Men, om [4 som Inte paraderar vid altaret och |. folliga kultörtillgångat, till. der; grad som blivit |' Sr vtrTdT MJIGTLAS (US NÄVYS' OCH AIR : Super. Constellation som 4 denna ton , radarutrustning och . stridsledningens luftburné FORCES FLYGANDE, RADÄARS "hab: nu, kommit i tjänst. Radarplanei " är: en' versio” av: "Lockheada form är ättustade med mer än 3e; massor av hemliga. Ina to Märntrust Ietar. vid de sjömilitära tvationerna, reda, på fienden: :och dirigerar. 'eyka styrkor amt hål onejna från. detta. elektroniskä- 'måråkelsystä tan. lika. bra. som”en felefönvarning. från fiendi Denna, 'gälgs V USA: | på svens Om: ] senare, hlivit: åtskilligt ena dra chans 3 sön. Stadgat folk, äldre ; frestelsen |” Många löskekarlar] " bland: 'ungt sjöfolk RER i , fångad r. STÖR v ka: fartyg v har med stöd av. den årliga länds-: . hjälpverksamhet '- insamlingen k höll unnat,. fortsätta. den. "Hat, id u1g sikayuilingol och är kva- inge taglig , bland ordföranden i io på Bons, Visst förekommer stora por di satt rym-= finns för till ök- under fuppblan- dad”, AS nhör Kl Wförts, saken. trott sig, ha en sjömän, , faller inte, i helt. sonika smita . hamn, Det är sålunda av de som. ivrar utrotande, är att de, som. talar skil- tt förstå vars t andra. 2 isäkertiiden söm hemort. eller, Å behov. äv att lägga. bört sin-dialekt; Borde" vi inté-. stället sträva efter att bibehålla dialekterna”? Nu på dessa; strävanden, i motsatt, rikt... tjä därvidlag” visa s derna, tä 01 i amhällena. pröv,; pa en. verkligt, öcel äggande” inverkan: .de . som talar: ett mera dialektfritt språk ser ned på de dialekt-talande + Vår tid känneteck as i hög grad re fördenskull z ytterlighet,; äl kliga ssmvåron: är enbart väl- inte längre "opas- nutiden” "vara. a och etta för 4050. år sedan från onödig konventionalism / också komma vår syn. på "folkmålen” till- godo? De ä Inte en defekt, en brist- fällighet. De är. tvärtom en "tillgång och en rikedom, som” förlänar färg och omväxling åt tillvaron: . Det här försvaret för folkmålen får naturligtvis inte uppfattas så som om vi skulle" "återuppta, ord. och utz tryck, söm för" längesen är 'bortlag- | da, Men Jåt oss behålla det vi ännu har kvar” "och upphöra med den SÅS beror: väl ändå i hågo mån var. försvarade i går licentiaten Suzan= ne de "Felice, en avhandling på 320 fattande” "undersökning har: Presen- Iden: Sdrbonhe, I pärisunivärsttetét, | i LB fynd som" kommmer att väcka stor. "uppmärksamhet, i. naturveten- iga kretsar har nyligen gjorts sidor, beh 'de v Å ”st kartlagda: måtten” på den fran ”aa , kvinnan. av år. 1953, 'Det är ist gången "att en. liknande; .om- bterats 1 Europa. Den kv nliga an- nihgår på franska" kvinnör & av 20—48 år i Frankri es städer och 'byat. Det 'représentativa' "urvalet gav en. "rad överraskande resultat; Så: har” det fatt / syskan" är längre mäter 159. 96 centir er :och' väger 56 kilo, > En” liknände” amerikansk undersökning gav till resultat att genomsnittsamerikanskan”? är 160,51” centimeter lång och väger 'så myc- ket som" 1 ilo,::. Vilket: alltså a fransyskan + Fransyskan: kroppliga proportio-: ner närmar sig. ideälmåttet; påstår lärda kvinnliga” doktoranden. centimeter”. från” golvet, hennes: na- vel, 95.95 :centimeter i och . högsta punkten på hennes axlar 130,29 cen- tmieter' från - golvet; Huvudet ';och bruna” eller; är "de" blonda gjo endast 15 procent: av” "fransyskörna [2 har blont hår; medan. 39,28" procent di valtnet, a.65 procents bättre hi i ”Algier.. Man har funnit en under knytej pekingmänniskan,', och käkfyndet i Heidelberg. Detta innel man ikan. konstatera att av änhiskä, "äldre" är N thal-manilen, 7 funnits i Asien: Euro- args datering;: såratidigt :som :den geologiska dateringen, ä Kommit Kem efter Sr studieresa i Frankrike, berättar för Hr öm fyndet; be ne In osd Am Ny: trålkula. tå GÖTEBÖRG” (rr), rat fram" eh ”trålkula; plast. Han har patentsökt konstrulk- tionen och låtit prova den hos Chal- mers.' Intyget isar att den utan vi- ' folle ay, | yngre "årgångar, som i deét- eg fall Kommer. i blickfånget, Var- ti ill fyndet av: sinanthropus, HN | svenk "sailor bär sig 'dumt åt i . efterseglads” och rymda sjömän: ÄT I sjö.nän, som flerseglats eler rymt, ”Ttrott: att de ömedelbart - skulle wom- ät människor,',. som, kämpar , kamp : för tillvaron ,, eller rbungef, riksdagsman 173 i tj ternas. kompletterande, sånsats.sallt 'yrhmer? Ja, de r inte 13 att i da utien . handvändning, Moi skiftar, "har man]k: .' som "dess. slumsy [rar och" övriga” socfalarbetåre be dan länge utfört "bland sjuka bo åldekstigna,' bland -barn' 'och-' ev dom, ' för . ensamma; mödrar, I : lösa. män och>frigivna, saftnt andra i en, hård med skilda "problem" öch därfö; Köver en, tillfällig finansiell särskild. omtanke; ner, 'att- dé frivilliga. kraf. jämt behövs vid gidan ayv:vårt sarg-3; hälles. goda -. - välfärdsanordningar. ., Behoven :är mångfaldiga och) stora, , och därför värdesätter vi, synnerlis gen mycket det" förtroende, som": :e genom ;z åren" visats: Frälsnirigsar-t mén, t.det.v att vi :fått svara. för. : medlare av kärleksgåvor. till;min=, dre lyckligt lottade medmännisl De medel, som strömmat in” landet3' alla delar, har 'utgjort "ex ' värdefull tillgång för våra resurser att lämna: en snabb och: effektiv dö den. bäst: behövs. it insamling, « vänder Si. till våra. trogna undersi A Å syympatisörer , till. vår” verksamhet 2 re med en. enträgen' vädjan om bidrag. till-, vårt hjälparbete; , :Skulle det finnas. någon i kretsen 'av arbets tröttnat på det slitsamma jobbet, eller; också” dikteras handlingen av rena . äventyrslustan, K . ör de är. "emellertid en "sak -eller 'vänner;: som. Ni.kar vädja till. om + medverkan,' så ; gör... I det för de behövandes. skull och, ;- sänd bidraget — stort eller litet om möjligt redan i dag. Varje gåva mottages med tacksamhet ''under adress: Frälsningsårméng 7 7-sociala hjälpverk ” |land, "super 'ner . sig och sover o- skuldens sömn: medan fartyget vara högst legitima. Man har com= | mit på fel tåg, buss eller spårvagn det bli tråkigheter för. vederböran= de”ty det är inte alla” gånger som konsulaten. kan ' ordna : returresa | . : Här. ett par exempel, "sin tillämpning : både på Från” Montreal i RE medde- mentet, Östermal: holm. -Postgiro 90048 "Frälsningsarméns november 1954. s 2 ivs Tobias I. Ögrim :. Ledare för. Frälsningsarmén” «co 1 Sverige 4 ov Erik Wickberg" Chefsekreterare Gust. L Stenberg on händertas” av ”generalkonsulatet for hemsändning, I . Kanada är det emellertid ' så” att en; sjöman, som utan, tillstånd lämnar sitt fartyg, delade” att han” rymt "från båten som dagen innan gått till Venezue=' sänd, Det gick nu inte, "General" konsulatét. "måste meddela honom . att. man inte. hade "annat val än atts dare tål:ett :vattentryck de 350 meters djup: Plästkulan: har svarta; , Endast 0.71. procent, av. de är kastanjebruna och 44.28 procent :l övrigt göra föga för sjöfolk som gått 4 Fartygets [ö agenter är ansvariga för "sjö honom -till de kanaden= öv nens uppehälle och han får inte lämna gelset. Agenterna BES förskaffa . honom det. Generalkonsulatet biträder där så är. erforderligt i syfte utt söka påskynda resan men kan ' givetvis i med I Jandets bestäm- siska ' digh na. ' Och: så fick | den unge mannen” krypa in i förs vi mitt i Väles. oo me, ty det var i somras som det här inträffade" Om han .ä; kats. komma hem är”ir - -" Detta och mycket. annat gör, til:= ” lägger: riksdagsman Svensson,” att vi på det" bestämdaste måste. var=, franska kvinnorna har rött. hår, na för rymningar, både i Kanadas-« st . 2 och annorstädes. för! att' tjäna ' och hjälpa, icke” att” rska, Ni har. inom, vå! präster Som. tagit” upp; gift, det. sättet, men. de är för. få Fd riksdagsman David I Bomuan:S Stalsnå E som arrendator i Sörmland varifrån hån, fl; stannade där 1'6 år, varefter hån 1931 övertog. Stafsunds Gård SA : vilken han alltjämt brukar. Arealen ul "och djurbesättningen omfattar” 66' krex tion är mjölk och spannmål samt under. senare år även Tapsa. många år i är rikedagarian' Bornan, v.'ord lökap vi ordfö Stö Lanibruksnämnd samt I ordt. I Stockholm-( Ja lyttade till Överum, Han Så reningstöre "Föroningsrörel Er in Isens: ndigheten av. att' jordbrukarna organiserade sig.! Isen! ' gällde” Mjölktertralén”och tick ki pa hårt, mot.den. Dessuiom var Börinan c mun RIP; 8 Höttrocnderåd ” Sedai + lokalavdelningar ö > naltlögi styrka & C det dock; igenom. med en stark: ekon fackliga” H rörelsens: fortsatta I var : på den. tiden många gånger, Pbördert N - efter månad, år eftef"år ökade medlemsantalet o oci | ekonomiska” ryggrad. Iråga ett bra” stycke.in på:30.; ad som till .stut gav' resultat: var: nog frä att den, inte är någ t att få ihop I hända att fick eta. vilka. ärenden öh "det. inde, t. t.o. m, omisk jordbruksorganisation v raktas-ju: föreningsrörelsens starka: organisation och ' gtuhd söm” något-självklart, men de med: föreningstörelsen, måste: ot. dom" fortsätter: vatt-utvecklas : beståtid Deh' var förenirigörörelsen inte « så stärk och déås' om skogen och slakten dröjde: - let i innan föreningstanken på allvar slog oavbrutet: ärbeté'och insåg” reda Min. första: kontakt Sörmländs Central. :'- jag dock: helt 3 3 njärår görö stärtkapitalet till nya det var' "svårt att få I ch-därmed föreningarnas imst RLF:s stöd'fi id sidan om det rent «< : dock'; j av sig själv. Förenings. mä SYYFESF TIS TN SÄNG
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.