tY LJEE JE men — wars sn vereveTteFerrftYYFY TYYtYY TT vreeveerevereyveertYtryrrteyPtYYFYYYTYTYTYYPFYT + . vs Doe a ' MTorsdågen 25. november. 1954 dA ån Zz - HOS SVENSKAR I KALIFO RNIEN: - perioden "stiger termometern : ofta] över 40 grader. Hemligheten med Linneas och många andra svenska emigranters|, Längtan efter svensk höst i den eviga solens land... LOS ANGELES (TT:s utsände) Hur lätt det är att slå rot i framgår av ett samtal med en "åt delta 4 det skandinaviska" som hade rest till Pasadena för al Hon heter Linnea ' altalot,; varifrån han inledde en'be- "> kyrkoherdarna A, Wallin, Enslöv, stavas det Haard) och är bosatt i Anaheim 40 km. inåt land där assimilering 3 det nya landet ligger väl på det ekonomiska planet. Hon och henres man hade inalles 93 dol- lar när de kom till Anaheim för tre år sedan, Nu förtjänar de bäg- ge bra med pengar — hon arbetar som kontorist — och kan kosta på sig saker som de aldrig kunnat drömma om hemma i Sverige. Och under ,amerikaniseringen lurar en i juka, som de kan- tal h hennes man arbetar som sedan — alltså en ny Stephensons lingvistiska teorier, som stafsminis lade å sitt tal vid mötet. . Professorn har under sin före- dragsturné £ Sverige påstått att en skandinav efter sex månader i USA inte längre kan tåla sitt moders- mål och efter ytterligare ett halv- &r knappt förstår det, men hr Er- Jander ansåg sig med stöd av sina erfarenheter härute kunna beteck- na den lärde professorns uppgifter som lindrigt sagt överdrivna, Det hjärtliga skratt som hälsade denna passus I hans tal vittnade för öv- rigt om att det fanns flera Jevande dementier , bland” publiken. 1 varje fall kunde man inte upp- täcka den minsta ansats till ameri- kansk, brytning i Linneas äktklin- gande, Idiom från söder om lands- vägen, Hon är nämligen född i Vel- linge och har en hel del släktingar kvar där, Men på den relativt korta tiden sedan, hon lämnade Sverige saom nygift och utvandrade tillsam- mans med sin man har hon hunnit bli fullständigt 1 4 och dementi på den, amerikanske . professorn Hon bär h dsdräkt och "+ . emigrerade: för. tre år. inister Erlander veder- . känt den minsta tillstymmelse till hemlängtan, säger hon ,själv. Men när man frågar henne litet närmare visar det sig förstås att hon har ömma känslor kvar för det gamla landet; Det är. först och främst släktingarna som hon gärna skulle | vilja träffa "ibland — det kan ju inte bli så ofta under "nuvarande förhållanden, inte ens sedan polar- rutten gjort resan mycket kortare. Vore det inte för dem skulle hon inte tveka 'ett ögonblick 'att 'stanna i USA hela livet, försäkrar hon, . Ögonblicket -efteråt blir hon emellertid litet tveksammare" då talet faller på det underbara kli- matet i Kalifornien och erkänner att hon skulle vilja ge mycket för att' få uppleva riktigt rejält svenskt höstrusk en gång till. Den eviga sommaren ,blir prövande i längden en så här mitt i betraktar. numera USA eller. åt- minstone Kalifornien som sitt eget land, IHon har. inte en enda gång Mvintern” har” stadigt hållit sig kring 30 grader Celsius i skuggan, ske själva är omedvetna om, men som” gör "sig ' påmind 'vid sådana tillfällen” som : det. skandinaviska . ötet under inisterbe- söket, Varför tog Linnea annars på sig -herrestadsdräkten, reste till Pasadena och trängdes bland :tu- att få trycka statsminister Erlan- ders.händ och trots sin blyghet be- gära hans autograf, som han villigt skrey på hennes programblad. e + Röda kanariefåglar "Som ett-stort framsteg för den folkdemokratiska sk .n0- teras i den polsk& huvudstaden den nyaste” uppfinningen "på kanarie- sin förkärlek -: för "kommunismens och folkdemokratins. röda färg kan hädanefter inom tre-fyra månader göra om ,sina gula älsklingar - till röda, kommunistiska fåglar, om de bara vill mata fåglarna med det nya fågelfröet. Fågelfröna. är upp- blan lade med fröhylle äv idegra- nar, "innehållande ett rött färgäm- ne-.s im, .används regelbundet till utfodring av. fåglarna och förvand- och under den egentliga sommar- lar deras, skrud till rött, . Minnesrik högtid när Harplinge , Aterinvigningen av Harplinge kyrka formade sig till en min- nesdag av stort format. Redan vid 12-tiden "började försam- lngsborna samlas och när den fastställda tiden för kögtidsak= tens början var inne, var var- onda sittplats upptagen, och åt- sklilliga fick stå under den en , och en halv timmo långa akten, , a . Efter ett preludium sjöng. Harp- inge kyrkokör under organisten Relinh: Anderssons ledning "Huru ' ljuvliga äro Icke dina boningar”, en av hr Anderssons egna kompö- sitioner. Iärpå följde ps. 2 | varpå ' processlonen, företrädd församlingens kyrkovärd, John Johansson, da assisterande ”prås mlinnen jämte biskop Gicrtz; gjor sitt intåg och tog plats kring tarringen, Biskopen trädde framfi troktelse 1 anslutning till dage; högtidlighot. Do assisterande präs! männen läste valda bibelversc Präslmännen var, förutom försafn. lingens egen herde, kh. Göthberg, John Andreasson, Getinge, Gustaf Hoderström, Slättåkra, samt kom- ministrarna Tage Stenbäck, Holm, och Willium Fäögerhall, Mollösund, Efter att sångkören sjungit "Sänd ditt ljus och din sanning” av Al- bert Runbäck uttåvnde' Å ' Några ov de as: oe AR tre ren sena , "På detta följde kyrkkaffe på nen med biskopen i spetsen. " Härpå följde predikan av bisko- pen med utgång från Matt. 24, Det blev en anslående betraktelse, som helt sökert anammades av den tal. rika menigheten, Biskop Giertz har utan tvivel förmågan att med sina "| förväntan ifråga om att bereda plats hållsskolan, som lyckats över för den nära'300 personer stora skaran, som kunde bänka sig vid de : många borden. Flinka' elever skötte. med fermitet serveringen och" det utspann sig en' gemytlig och otvungen stämning. Även här sisterande präs Ipren onsdagen sentals andra svenskamerikaner för] - fröets område, Alla som "vill visa |. Sveriges förste' yrkesskoleutbil- dade TV-arbetare ' är! förmodligen 21-åringen- Börje- Carlsson. Först gick han i tre år och lärde sig radioteknik i yrkésskolan, varefter han hos Luxor i. Motala slutförde sin utbildning genom en: kurs i Här ” sitter .häh nu "på ' en av Luxors -televisionsavdelningar i fa- briken' och trimmar och provar TV. . Televisi bete är ett intressant yrke för ungdom med: håg och fallenhet för elektro- teknik, och det hör mer än något annat framtiden till. Det ger efter utbildningen en- bra "inkomst och den. som är. med från början har alla ; utsikter att snabbt avancera till en förmansställning, . ;..:=1 "I. Sveriges historia är faktiskt inte modern nu. Studehtfirandet av vis- sa kungars bedrifter är heller inte modernt, Till och med över tavlor med historiska motiv lyses det banri; Det är inte passande att ha dem upphängda. Gärna .en naken kvin- na, som ser ut som enh' ko i synen, men "absolut inte -”En hjältes död” Av Märta Leijon rä Tie-kungats valspråk” r ju långt. Men under hans re- gering har. det inte bara bedrivits utrikespolitik och getts allmän röst- rätt åt kvinnor, det har utförts ett socialt bildningsarbete och 'reform- arbete:som saknar sitt motstycke i vår , historia.” Ingen svensk regent torde ha' vunnit sitt folks tillgiven- het och aktning i så hög grad som ingenting, konstnärliga "i - Men är det så att eller: andra " liknande : motiv. Det utförandet betyder Rn "7 > | med folket i stället för över folket. vi nu inte vå- 1 löden liksom andra folk, så kanske |-:Oskar' I blev den store reform: gar tala om att svenskar också varit med . i: krig och' genomgått hårda |vi kan-berätta om kurigar som'an= vänt ändra vapen och vunnit andra segrar än genom kanonerna; =; . Barn kan ha sina idoler; När jag var liten dyrkade folk tolfte Karl och -'Gustav "Vasa eller Guståv II Adolf. -Men på mig själv gjorde.en annän kung dåt största intrycket, Jag kan se den gamla historieboken för mig”än Y'dag och läsa på de'slit> na "bladen: ” Rätt och sanning var hans valspråk... Om här mång av oss kan dettå' sägas? laglig ordning. som förebygger tvis- Jagens grundvel måste bära upp all långt tillbaka till tider och omstän- den femte" Gustav. "Men så ' förstod han : också / att regera tillsammans ”" Rätt och sanning som grunden för både ' politiken” och allt mänskligt samliv. är väl nödväritigt. En god ter och, oreda i, samlevnaden, och samarbete mellan dem som regerar och de som regeras på rättens och sann demokrati och humanite?, . > Det märkliga med de tre kungar- na var också att de alla tre ivrade framsynt för nordiskt samförstånd och samarbete;” ss - "Det är kånske inte så dumt med historia ' ändå. Om vi inte vill gå i inte förstår så finns det alldeles inpå oss som "är torn. " Kvinnan . fick lika arvsrätt med broder. Husbehovsbränningen avskaffades och vid samma riksdag beslutades också att det skulle an- läggas järnvägar, Skråtvånget blev upphävt och" handeln fick närings- frihet, Var och en fick lov att ägna sig åt det yrke och arbete han öns- kade och landsbygden fick äntligen sina första butiker. Rätt och san- ning var inte bara en tom devis un- der hans: regemente, Det 'har sagts tmännen. framför- altaret, > > fet - byggmästaren = och övriga firmor; som haft med arbetet att göra, dag- kontrollanten, vars insatser varit! ovärderliga för byggnadskommittén,] vilken även bringades ett erkän- nande"för den enighet, 'som' under! hela byggnadstiden präglat kom-1 mitténs medverkan, d '» Sista anförandet höll biskop Bo Jag: Den som” vet hur hänsynslöst att han. inte var särskilt populär. Man kan fråga när en stör reforma- |, tor' varit populär. Den sor ger sig i kast med orättvisor, fördomar och vanföreställningar får finna sig i att inta bli':idol före sin död: Men vårt lands kvinnor, som inte bara fick arvsrätt utan också, i fråga om ogif- ta kvinnor, blev myndiga året före hans död och fick rätt att driva rö- relse och yrke liksom männen, de glömmer honom väl inte, - hoppas motståndet av i dag varit mot höstens kvinnliga ärorik öch vördnadsvärd nog för ett |' folk. skall "vara tacksamt och stolt. Sen får 'Sven Ulrik Palme vända |" det gamla bäst han upp och ner-på vill. i tyrahner efter. "STOCKHOLM, .. 00 oa Antalet kvinnliga ledamöter 1stä- dernas fullmäktige' har efter 1954 års val ökat till 664 mot 596 år 1950, konstaterar" Svenska Stadsförbun- dets Tidskrift, som gjort ett statis- tiskt sammandrag av siffrorna från stadsfullmäktigeval.”. Den representåtionen utgör 14,1 proc, av samtliga landets stads- fullmäktige mot 12,8 proc, vid förra valen.” Av de valda kvinnorna re- presenterar 140 högern (16,4 proc. vinnliga ; | Vägpatrullerna - vr tacknämlig sak ' STOCKHOLM. . Dot När man nu kan överblicka re- [sultatet av den , verksamhet, som under årets säsong bedrivits av M:s vägpatruller, tår det fast att dessa patruller verkligen behöv runt heia värt land och att de är en insti- tution, som varmt uppskattas av trafikanterna, sammanfattar ”Mo- tor”, Att de kommer att fortsätta är säkert, och. sannolikt blir det utökning nästa år. er - Sammanlagt har 2.123 fordon fått | hjälp av ett eller 'annat slag. Mest har” det” förstås varit bilar, men också motorcyklarna är tydligen ofta" ganska illa ute, ty ungefär vart femte av de fordon, som'be- hövt hjälp, har varit en me, Inte "Theller .det allra folkligaste av mo- torfordon, mopeden, har . blivit o- hulpen, I omkring 150 fall har M:s vägpatruller bistått en trampmo- torcyklande vägtrafikant, > : Hur ter sig nu vägpatrullens. ar= betsdag? Statistiskt sett kör han 16,5 mil om dagen och får under den tiden ingripa 3.6 gånger, vil- ket "innebär att han: kör 47. km mellan "varje stoppning, Det är me- deltalen, I ..de långa avståndens landskap. blir körlängden större, ' exempelvis för Östersundspatrullen 2 91 km mellan : stoppen, ' söderut - mindre, exempelvis för Hälsing= borgspatrullen bara 33 km. - -. 'Trafiktätheten - inverkar givetvis också på behovet av hjälp på vä- gen. Stockholmspatrullen har. sås junda genomsnittligt haft fem in- gripande per dag, medan märkligt nog Jönköpingspatrullen denna sä= song haft lindrigast med i medel . tal två ingripanden dagligen. De flesta ”haverierna” -har vårit ”. Jeh: d. fel, och ist eller .tö 2 de flesta fallen har inträffat under, kvällstimmar eller helgdagar, då tillgången på service är sämre, ": Högklackade skor: | utan klack En av Paris förnämsta :$koma=" kare säljer” högklackade damskör som inte . alls har klackar; I de eleganta ”dansskorna kan dametna balansera : kroppen ' på tårna utan att. stödja sig på klackar, då sy" vr V nerligen starka fjädrar är inmon=">- terade 'i skorna som "med säkerhet blir den nyaste modeflugan för det: fashionabla "Paris, > De högklackade = - skorna tan: klackar. är-inte precis billiga, - de kostar 10,000 fraäne:och upp: till 20.000. eller 150 till: 200 kr... + onika Brodd gladde sig åt att vara:skön och'för att hon : ansågs enfaldig, . Folk väntade inte' att hon skulle visa.någon klyftighet. Som till:/ exempel Lars Andersson som trodde det var hans 'egen idé då han förde henne ut på klubbens veranda - och friade till henne, 1 Ci, : Monika var synbarligen mål- lös och konsternerad, men i själ- va verket såg hon sig förstulet omkring. ”. Slutligen upptäckte - hon Sylvia Hanssons röda scarf i skuggan av syrénhäcken, Sylvia var tillräckligt nära för att höra vartenda ord Lars sade. co « "Lars blev enträgen. Han skul- 1e lämna staden på en affärsresa inom några veckor, :. Kunde de inte gifta sig omedelbart och göra affärsresan " till bröllops: resa? sd Dee ERA Monika låtsade att hon vär förvirrad. — Jag måste ha tid att besinna mig, sade'hon. Jag kunde kanske resa litet senare. Det tar tid att ordna med ut- inom mindre än en timm till stationen. '” Hon tyckte att hj lande mot: skenskarvarna blev . till ord: »fru Robert Sandström, ;- fru Robert Sandström ji. .» sjöng . : de. Monika såg frånvarande. ut. >... genom fönstret på det förbiru- i sande landskapet," fels en Tant Mia blev glatt överraskad + >" och : mottog: Monika hjärtligt, : '- e på väg — Jag skall laga så att du får det trevligt, lovade hön men blev misstänksam". då "Monika: bad. henne att inte ställa till något extra, .: Is É ”—"Jag vill helst Vara ensäm; sade home. oto N. :'" Monika tog sina lånigpromena-s - der och »tänkte». "Vid det. här lagét borde Robert :ha- hört ny- heten. Hon gick i nervös väntan” på” vad ' han' skulle företa sig. Ack, om hon kunnat" göra sig osynlig - för -- att: kunna vara i hans närhet” och ge, alt, på” Ho: nom! Som det nu var stod hen- . styrseln: Åv ANDERS HAGMAN. . - Lars måste låta sig nöja med det beskedet, Monika brydde sig inte om att tala mera, ty den röda - scarfen , syntes inte mer, och då hade hon intet intresse av att fortsätta konversationen. -— Låt oss gå in, sade hon, +.” :. Inne i salen såg hon återigen den röda scarfen. Dess bärarin- na utgjorde medelpunkten i en krets väninnor. I rummets" bor- tersta del såg Monika Robert Sandström, ' som ' var huvudet högre än de andra unga männen. " Monika smålog belåtet. — Jag tror jag vill fara hem nu, sade hon till Lars, «lc dann. Morgonen därpå låg hon läng- nes' hopp” till 'de "underrättelse: hor "kunde": få' genom moderin, men denna visste: inte 'ens att” ' ; > Morika väntade att höra från” Robert! /H0vv - Äntligen" fick hon brev: Tant göra långpromenader och tänka, : : "Mia lade märke till med vilken iver Monika tog det. — Di läng- tar väl inte redan hem? frågad hon? ör ears 0 — Nej. visste inte, svarade Monika och gick upp på sitt rum för att ostörd få läsa episteln. '.. Hennes mor gick rakt på sak. . Jag, vet inte, vem som gett > eat upphov till "ryktet, men alla säs" i |! ger att du ska gifta' dig med Lars Andersson. Robert. Sarnd- ström verkar så orolig.Ean har ringt 'och' frågat efter dig tre gånger och” gjort personligt be- sök ett par gånger. Jag gav ho- nom din adress och han sade att + han. skulle bila och hälsa på dig så snart han fick tid för affä- rerna (i on fr fen ae « Monika gratulerade sig själv. men rynkade pannan vid tanken på att Robert inte ögonblickli- gen tog bilen och for till henrie, julens smäl« To å 1 predikningar väck ö R. Betts. a bista sönd: - ot IN på : ek - . innersta kinslore a sina åhörares ut rades fsskilliga anföranden, Giartz, som uttalade sin glädje överi : vinnliga, prästen kan nog förestäl- av hela antalet högerrepresentan- da ist se garde hl han som hade stor ärvd förmö- fule Efter psalmsång trädde kh. Göth | kyl, es, av församlingens |att ha beretts tillfälle att få när, sig hur den måste ha det som vil- | ter), 2 bondeförbundet (2,3 proc), '! » Hon ville tänka över |genhet och inte behövde arbeta Ar berg och komminister Fagerhall byrkoherde, . som. välkomsttalade | vara vid dagens högtidligheter. Det)” ätt och rättvisa" också åt kvin- 195 folkpartiet (17,5 proc), 312 so | Vilken fråmgång hennes första alls or han inte ville. Han hade fr framför" altaret. och utförde eltar- | biskonin fä Aant Tistade sig till hade sett nära nog omöjligt ut, då| "ak .. + 5 1 27 "> |cialdemokraterna (12,8 proc.) samt | Steg kunde tänkas åstadkomma. | emellertiå fått för si olt I ee tjänst, vid vilkon den Nn . a -- biskopen för hans beredvillighet att|han' "dagligdags är upptagen av| Efter honom kom' hans son Karl |15 kommunisterna (7,8 proc.). Sylvia - hade : lyssnat till Lars grundligt skulle sätta si; in 4 SA atod för det sångliga inslaget. Hi ställa sig till förfogande, I ett. föl- skilda uppdrag, Detta var det enda|Det verkar kanske litet underligt att | I fråga om proportionen mellan | frieri — det var hon övertygad "gt iliefi g - På lät kyrkokören än aget. Hir- | jande tal lämnade han ånyo en 're- |tillfällé som yppat sig. Han riktade |?n kung som dyrkats'som den store | de kvinnliga och liga' kandid; om — och vid det här laget viss- den stora familjefirmana, affäre.;, höra sic, då den sjöng "Saliga de | eyes e för arbetenas gårig och sig särskilt till kh. Göthberg för|/Cbermören skulle ha ett så kärvt terna visar det sig att "trosa leder | te hela staden om det och alltså |": Kanske han ändå kom redan . . som höra Guds ord” äv SN e, riktade sig i första hand till arki<|hans 25 år långa och hederliga her-|Valspråk: Land skall med lag byg-|med 6 kvinnor av 20 ledamöter (20) även Robert Sandström. Hon|.Väle ot nd fear | Nn set (= erna, vilka varit de som haft |detjänst; Han gratulerade harplind 225: Det tror nian honom inte om. pro.), följt 'av Nyköping med 10| hoppades - att derrättele — Monika! Det var.tant Mia Innan akten I kyrkan vor slut den längsta tiden till sitt förfogan- | geborna för deras beredvillighet att "en faktum är ått det byggdes sto- lav 40 ledamöter (25 proc), Djurs- | skulle ge hi MN ock å att som ropade, — En ung man frå-' lämnade kh. Göthberg från predik lv enär planerna på en renovering |utan ' inre motsättningar ha med. a och betydelsefulla lagar för vårt |holm 6 av 25 och Stockholm 24 av | -H; ge honom en cI ock så att gar efter dig. . rör talen cn kortfattad redogörelse för | dum, mur oy sn för fem år se. verkat till sitt tempels förskönan. !0!K under hans tegering. Det blev |100 (24 proc. i båda städernå), Far visserligen nänge act tt kunde |” Robert! tänkte hon; Hon de nu slutförda restaureringsarbe-|ke kommit att bli li: före dé, ett värdigt minnesmärke öven aråning. både på den äng lun 8 av: 34 (23,5 proc), Luleå 9 från klubben ungefär samttälet gick till spegeln, bättrade på sin Cha, 2 mm cm AR - jalitet för ånds- lav 40 (22,5. proc.), Lidingö 8 md make- håret, var- . . » «+. län först nu. Vidare:tackade han och pietetskänsla. ssdagarna försvann och vår nuti-136 (22,2 proc.) 2 de. rlälje 8 av pv med henne, i vilket fall han ännu På kon a nde ner re var . | E —— rasassordning kom till. Vi fick | (20,5 proe.), och Borås 11 av. 54) nte fått veta någonting. Den |" Robert tycktes glad över-att ett ordnat skatteväsen, som visser-!ledamöter (20,4 proc). I Bollnäs, långe; tillbedjansvärde, förmög-1| se — Vad är det jag hör? Mm i Ngen är ändrat nu men som på sin | Borgholm, Falkenb Göteb g. ne Robert! tänkte Monika dröm- - henne, —! ästa FRA de : Sö . tid var en stor reform till det bätt- Kramfors, Kumla, Mölndal, Nacka mande. Nu skulle det väl bli fa: Du tänker gifta dig? frågade Förbjudet fiske re. Den gode Karl behövde nog va- | Solna, Torshälla, Uppsala och Väs- | På honom, - |ban genast. ing om Stationskarl Harald i Skultorp| 2, 15 store charmör han var för|terås utgör det kvinnliga inslaget | Monika steg upp, klädde sig| .—, Det vet jag ingenting om, ;/ brukade fånga gäddor i en närbe- 2! tida ut alla de "stormar som jjämnt 20 proc. av fullmäktige, En- . och gick Mamma, sagö svarade Monika skälmskt, Vad. > > lagen sjö. Visserligen var det för-|snodde kring hans lagbyggande. dast i två täde Ljungb va c ge! her. — Mamma, sade är det du har hört? on lyrdet men... För at k j 3 städer, Ljungby och Vär- | hon ivrigt, jag har i alla fall be- as . ne En vinter hade Harald fått upp|je vaerator pi fram till det tred. [namo, saknas kvinnlig representa- | slutat mig för att hälsa på tant, Robert var tydligen blyg, Han många fina gäddor, som han för- je vals språket Sa mmanhanget, mås- | tion, I Falkenberg är av 35 stads-| Mia. »-"-' ; på rodrade. oo. en : tiktigtvis gömde i. en. risbög ute É ans brorson, Gustav V, | fullmäktigeledamöter 7 kvinnor «(20 ros ör na — Hör på, Monika, sade han, på isen. Medan han höll på med |Också han skapade en epok, demo. |Proc.), i Varberg av 30 stadefut. | , Monikas mör såg nöjd ut, tY | Jag arbetar, som du vet — I fa. « fisket, uppenbarade sig fiskevatt- tratiens stora genombrott i vårt | mäktigeledamöter 3 ' kvinnor (10 tant Mia hade länge bett att'dot- iljefirmani, S åu-också' vet branndare. Han hade för avsikt att 2.d. Hans valspråk var: Med fol-| proc), och i Kungsbacka av 25 | tern skulle fara och hälsa på så Jäljer der Ltd okså ve inte-ville visa nin fån st och me a sö fosterlandet, Vad som ut- |stadsfullmäktigeledamöter 4 kvin-. henne. '— Men varför denna rednin ar, 0 - ” ” hela mn heller just nu ha gäddorna stekta, örts under hans långa regering lig- |nor (16 proc). ' - > or brådska? frågade hon, gar, ochi. .l cs, De framkastade hönt gadd "j3et oss så nära att vi kanske inte - — Du vet 51 att jag är så im-| Ett ögonblick senare köm tan; so +. — Öm jag vore som ingenjören! "IrXer vad som hänt, Naturligtvis meta | pulsiv, svarade Monika. ; [Mia rusande,. Det var Rober | (ägaren), skulle jag inte tända på "ste han lära, liktom andra död-| ' När frun kom hem — Ja, det vet jag nog, sade |som ropade på henne Ju utan vänta tiös det blir mörkt. '$u, och växa till i visdom år för|e.s - NEN kande. Jag skulle önsk Tag vet rä NR . Märk vad stiligt det skulle ta sig -. D2 flesta arser från besöket hos dokforn, berättade | MON suckande. Jag s al — Jag vet inte väd som kom EN TYSK KONDITORIHASSA har öppnrats Berti «+ > d ut här på sjön! mardendiga utrik sosse ans ut- hon för sin man: ” ; att du tänkte dig för litet mera. åt henne, sade han. — Jag bad: : a ståt och pompa, Borgmästare Schneider möd mala ” under stor — Säger Harald det, sa ingen- ig"ctoch erfarenhet b ur it ka kick” — Doktorn tittade på tungan på | = Monika hade ' redan börjat henne bara beställa gina möbler Ger Ån på flttetlrisn, som promi N $ mitten) huga förn, då väntar jag väl tills det blir ska fob:et ocka ”, sven- [mig och så skrev han ut ett stär- | Packa. '— Du kanske skickar | från min firma h i ed promilrpubliken fick smaka av. mörkt. i set oskadat genom två flam-! kande med 1 i i; na, och då svimmar ka av srande världskrig. Och bara det Du styre inte för b 2 pen äte ker en ig de hon.. | . a ös . : - ure, inte för tungan va? ! rad hon, låste säskorna och var | - | H L Å I Nr ten rn - : . sor : LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNING SÖ M-UTGIVE HOLM 23:io NING + EN DNING SOM UTGIVES I LAHOLM "ip oe | ” ÅA od 4 SN - vo se ” : . Ar - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.