[ST mer -. 1 vy. Pappa frågade om hon » j vo I ( mu Se I Å [ ” a « > AÄKDAMMA Sr nanndh | | MN dh FN » 4 Ah. PFEINEVEFEEPEPIERFYNIFSN om. Arnek 4 | JA L L | A NYTEYNN reeETerEe Ty YT SPTETEN A oc ” YTTETN . | | FEFEFETTEF TEST ETYTVN MAARAMIA ARA. " Ad. NEF FYSFE EFT YTA Mäåndage, ol Nn 129 november. 1954 | rerverrt "””rYyYTfYrer RN YYrYYYTY TTT TA YTTT TY SA Y FET NIT FFF TFT TYPEN, Solen går upp; kl B28 och « ned kl. 15, 33, - Morgondagens namn” "ANDERS. : - Solen går: upp, kl. 8,20 "och ned kl. 15, 31 Dagens” dikt: Kanhända "bortom. "hav och "skog är landet där all oro dog. Men ej för röda aftonhimlars gull vi våga färden: ej för-vilans =>. skull, : Ej heller är det färdens välbehag, som lockar oss till möda dag för >» dag. . Nej detta ger vår vilja stål: att alt som skymmer döljer nya SS mål. (NILS. SVANBERG. ) öDIG RESA På göteborgståget har en're- sande dam fått kupésällskap med en nyfiken bondmora, som utfrågar henne om både ett och annat, Sedan hon fått reda på I att damen är på väg till Ame- Ttika, frågar hon strax: ' — Va ska ho göra där? ”— Jag ' ska gifta mej, -- .— Jaså, ska ho gefta sij. Å va heter han. som ho ska gefta sej mä? . — Han heter Karl Pettersson. -— Nä, men kära hjärtandes, |, Utbrister gumman — inte behö- | ver ho väl fara ända till: Ame- rikat för att gefta sej mä en som heter" Kalle Pettersson — såna finns dä": ju. drösvis här hemma, vetja! : & ml ”"Beria utplånad — » ur konsten! + Under flera månader, men endast; under nattetid, arbetade 18 sovjet- Tyska konstnärer i Maskvas konst- gallerier för. att där genomföra; sovjetregeringens ' hemliga upp- drag.. De utplånade resp. övermå lade och ersatte den avrättade sov-; jefledaren Berias figur och ansikte; - på samtliga tavlor som finns il Moskvas museer. Det var många; tavlor där oförsiktiga konstnärer. placerade Beria vid sidan om Sta- Zin, Molotov och Malenkov,; eller k närheten av avlidna storheter somi Sjadov. På de flesta tavlorna, där! man tidigare såg Beria bland Sov-! jets främsta makthavare, ses nu kommunistiska partiets första ge-' neralsekreterare, Nikita Krusjtsjev.! - Sagomuseum i Kassel : « För att hedra "bröderna Grimm, som icke bara berikat det tyska; gpråket " och" uträttat mycket på språkforskningens - område utan framför allt är kända bland barn i hela världen, har staden Kassel öppnat "ett. museum i det forna Frederieianum, ; Vgom - nu. även tjänstgör ' som: bibliotek. Man har inlett förhandlingar med bröderna Grimms arvingar för att få manu-| skript och andra. dokument, som kan finnas i familjens 5 ägo, Ett sär) NN; .j land ansés det sålunda vara omö; + Växtnäringstillförsel tll” skogs- nark har, sedan flera decennier varit ett aktuellt problem, särskilt i i Tyskland och England, Men även , vårt: .land har näringsfaktorns betydel för. sk iktionen varit föremål för” undersökningar, En överblick över hittills vunna re- sultat gives i tidskriften Växt- Ari Na | ia] om växtnäringstillförsel i skog. - Av .härl ingående redogörelser för in- och utländska försökserfa- renheter finner man, att närings- brist i många fall synes kunna vara orsak till. dålig skogsväxt, Torv- marker . synes lida: svår brist på ; mineralämnen, och det rapporteras flera' fall, där fosfortillgången varit : den .begränsande faktorn, :I Eng- i + ligt att få fram barrskog på sämre myrar utan tillförsel av fosfat. Här- av rekommenderas c:a 55 gram pr planta, och fosfatet sprides jämnt i en radie av omkring 15 cm, runt plantan snarast efter planteringen. I Norge har man på dåligt förmult- nad torvmyr fått mycket god effekt av fullgödsel, som innehåller kväve, fosfor och kalium, Om man räk- nar. med . 15 års varaktighet av gödslingen, har effekten av 270 kg fullgödsel pr ha uppgått till c:a 25 m”, virke. Kostnaden för gödsel- nedel och spridningsarbetet utgör i ”unt tal 4 kr pr m! tillväxt. Detta Fear, att man, kan uppnå goda ekonomiska resultat vid - använd- riga tallar i försök på Aske gå till VÄnstan som är 45 cm. hög, har gi "gr. kaliumsulfat pr år. Tallen till höger, 'som' ha hi i 65 em,, har dessutom erhållit 10 gr. salpeter är) Bro, Foto sept, 1952, (allen | slats med 15 gr. fosfat och 7,5 ,kalkammonsalpeter pr år.) a ' För icke länge sedan” illde sig de flesta skogsmän negativa inför frågan om växtnäringstillförsel i : Spannmål, Vantbruksförbund Stockholm den 2 1954, Lantbräkcsför] 123/11"--1954 fö iv. norrsulbvålitet föriende pradu, fritt ue avseende genast feverans MOteringsotten, kr pr "(0 ok; .Halmstad—F: . H kr 43:25 våg aysenberg') Vete kr Sy Prisort..Den 1-aj pril 1955 inlo: ser Svensk Spannmålshandel bröd. vers förande Priser, fritt". pris. ve 100 4 15, råg kr lig sger förtfärs di mycket stilla med obetydlig ande Fälg. Man : synes emellertid nu räkna med att utbuden skall kom. ma att öka något, i varje fall ”be- Prisläget är: helt|'-' träffande - vete, . oförändrat denna vecka utom i isby, . där noteri öj 20' öre pr 100 ke ingen höjts med 23/11 1954 följande 3 d Producent; på fodersäd, avseende gucentpelser |. skogen.- Den lade erfarenheten visär dock, att” en väl avpassad kalkning och gödsling kan stegra : "produktionen hos många rans, fritt noteringsorten, för varp av normalkvali kr per 100 kg: Halmstad—Falkenberg: ”YFoder. korn :37:—, — 'vitblandsäd 3 vit- havre 37: . Den utpri glat fasta tonen ä är allt- och ka till en kortare 'omloppstid. Mer det gäller att från fall till fall avgö- ra vad som lämpligen behöver till- föras. Därför behövs experiment på mindre ytor, innan åtgärderna ge- nomföres i stor skala, -- or NI ”Maigret” i Paris Georges Si alias ”k l ärter, fritt köparés 1,50 kg, engrospris,' vid försäljning här kan.inte människor levai 8 männi a jämt förh » och en, del pris- justeringar uppåt ' Har företagits även denna vecka, Efterfrågan gör sig framför allt gällande: Norrland, medan köplusten i södra Sverige nu börjar bli något avvak- tande, Då samtidigt tillförseln ' på en del håll ökat, får man nog räk- na m en lugnare tendens på marknaden. : Dessutom sker ju nu en del. import av fodersäd och emotses vidare en viss försäljnin ej Nvarnduglig me Lantbruksförbundet noterar den 23/11 1954 följande producentpriser på rensade, lättkokande gulta mat- om : + I meddelade genom Sveriges : ndet. rd den fullgod brödsäd 39: 75 perl z Lantbruksförbundet noterar denl- g till utfodring av leveransgill. men | 3 An tränger sig på: » igen? Efter. krig. och . hemsökel Det första flyktinglägret jag bel sökte låg 'strax utanför :Hannover. Av såväl invånarna - själva som av myndigheterna ansågs det vara ett än : de flesta: andra; Bra? Att : år efter å år bo i de små skjul, där en fat Mellan. kg. Marknaden ligger tämligen oför- ändrad. Efterfrågan är god, särskilt vad gäller. bättre kvaliteter, och fortsatt export sker. Tillförseln sy. nes närmast ha minskat något. Marknaden är alltså fast och pris-. äget oförändrat. -Sverige 62—64 kr per 00 Potatis, : - Lantbruksförbundet "noterar. för matpotatis, levererad banfritt eller kajfritt Stockholm, i fria säckar om till par e, kr pr 100 kg: ning av' handelsgödsel i på myrmark. Men även på fast- | narkerna har man i utförda för- k fått - goda. effekter av främst xvävetillförsel. Sålunda har profes- sår - Hesselman redovisat ett klart positivt utslag för bevattning med anmoniumnitrat i gammal norr- ländsk granskog. På- mineralfattig sand på Mölna försöksfält i Små- Jand "har avdelningen för botanik vid Statens skogeforskningsinstitut påvisat, kvävebrist i ett 'medelmåt- tigt växande ungt tallbestånd på minerelnäringsfattig sand. Tallarna synes dock här reagera mindre för kväve än de inblandade "granarna mer med tyska erfarenheter. sa «Men. det är ej bara handelsgöd- seln, som "synes kunna ge god effekt. i skogen. Liksom inom jord- bruket . erfordras nämligen kalk- ning för att få fram en gynnsam markreaktion. I praktiken är det också främst kalk, som börjat till- föras 'i större skala, särskilt 1 Tysk- land. Där , har man också experi- 4 iella kalt och. björkarna, vilket överensstäm- | rie Maigret” har kommit på snabb- visit till sin gamla hemstad Paris ==>"han' är numera" bosatt i USA — och ses här i tankfull pose blicka ut över Champs-Elysées ' från sin ho- tellbalkong. Gissar vi rätt om vi tror. att den berömde deckarförfat- taren hämtar in stoff till en ny ”Maigret” i parismiljö. Meningslöst söka förena Tyskland efter' ratificering MOSKVA. (TT -—AFP). — Det vore meningslöst att inleda förhandlingar om Tyck- - lands återförening efter ratifi- ceringen -av parisavtalen om . Västeuropas försvar, framhöll en kommentator i en utsänd= ning i Moskvaradion på Jons= " dagskvällen. ”Man kan inte skapa fred och säkerhet i Europa genom att åter- upprusta Västtyskland och orga- nisera ett ' aggressivt militärblock. dare för skogsmark, såsom t. ex. de. stora, drivna bläst ki- nerna :”Orkan” och Platz”, Den örstnämnda är. kombi d med Meroedes-Benz-traktorn —Unimag, och Platz-apparaten drives av en . Det Vv ste syftet med kalkning i i skog upp- ges. vara att aktivera råhumuslag- "ret, så att'det omvandlas till en långsamt flödande kvävekälla för , Som erfarenhetstal : för t över | Cilams sagotant Dorothea" Vieh-/ mann, kommer att 'resas i Nieders- wehren — nära ' Kassel Dorothea Viehmann är kanske den, som har ” största äran i att sagorna kommit) . till, ty till "henne gick" brödern ” Grimm för”att få höra så mång sagor, som hon kunde berätta och det är dessa, som ce senare ned4 kecknat. . en > Liknelser : SJ Några flottare ska söka sätta fär! på en stor bröte; "Basen instruerars. — Nu ska vi tat må list, Först ska vi lerka, 'öch Jeka så smått mä an, som en, gör må ondt kvenn= fölk — men vell an då inte ge'mä aej, då ska vi ta i mä hårdhand= åkar, som er gör må gamla gen=, sturiga "kärringskrällen. förk sldrar , Gretas förä sa åt henne att frå- a fröken, å skolan om hon inte unde få vara hemma och hjälpa till några dagar. Nästa dug kom, Creta + hem - efter första. Uminenv Lä m han skolkat, I lov eller. a Greta, jga sa till frös. r 8 . att manma va! fig var sjuk — a du: inte ast ocksb? H ag spara tll; Are -— N dej ska Plsta vn "oc Crea , , var sjuka och 1 kalktillförsel nämner = professor Wittich vid pH-värden av 35 c:a 2,500. kg. pr ha, om humusskiktet har ett djup av 5 cm, men 4,900 kg' kalk pr ha, om humusskiktet uppgår "till 20 em, «” Från Haile Selassie-besöketi "+ Stockholm berättas att en fru- -text ” och 'irriterad dam efter ”Jäng väntan i 'duggregnet lyc- " kades tränga -sig på en tvåa vid : Stade o med orden: ':”Jag har stått och frusit én halv- "timme så jag måste med, Alltid får man' vänta : på tvåan, Vad - är det £ vägen 1.dag då? "En kejsare på Tegelbacken, even- iuella klagomål inlämnas på, -. slottet”, . svarade konduktören' rappt och det. blev skratt i vag= I pen oo : : n Kom ät att bäala aan amen fick vänta så läns e att det hör kvittot går väl inte” Pavageea i kon r”, kom det fr - 4 Mr IKyittos ska vi no : Kunna ordna” fört ik genom att dröja med sina svar på det senaste ryska förslaget om en europeisk ' säker- hetskonferens — man vill tydligen kynna visa på Västtysklands åter- upprustning .. som. ett . fullbordat faktum, :: Om västmakterna ; håller fagt vid ”ratificering av parisavta- len, . kommer ' krigsfaran att ökas |” och de fredliga : europeiska" natio- nerna blir tvuhgna att: vidta nya åtgärder för att trygga sih ”säker- her, hette. det i utsändningen, . ”. nunna statsråd GSR franska regeringens kabi= Elisabeth' de. Miribel som ' strax efs ter "kriget innehade 'samma post under general de Gaulle, Hön lev- | de under mår än fern 'år.i ett nun nekloster, | ält':hon 'för' alltid ville]; dra 'sig tillbaka, Fröken 'Miribel spelade en'fråtriståénde” roll 1 den franska ' motstånädsrörelsen! och” var” general de Gatilles närmaste med: arbetare. Efter Paris befrielse till=' hörde hon'de 'Gaulles regering "och tedde i egenskap av kabinettsekre- terare '' Frankrikes / utrikespoNt' Vv Ett pår "år bénare undergick”madé-' som förde 'henne till klostret, där hon "också avlade löftet, "För bara: åtta månader : sedan ' måste hon lämna -klosterlivet 'på grund av. sitt Aåliga. hälsotillstånd, Hon svävade mellan: liv och död 4 ett par a hånas Västmakterna gör sig skyldiga tilll: nettsekreterare utriämndes "fröken | molsella 'Miribel” en :religiös kris] «> 19/11 22/11 24/11 Prima.” "väls, vara 23: 50 23; 50. = 50 Sortklass P) + 28: SMAK-märkt, pri- ma, sortklass .D) 32:50 32:50 .32; 50 ' Ovanstående » priser inkluderar xommissivnärsarvode - eller” ”avans vid försäljning vagnslastvis. SN ?)' Bintje, King Edward, Magnum bonum. Marknaden ligger med - till-. försel och lugn efterfrågan, och någön - anledning , till prisändring har icke förelegat. Stråfoder. Lantbruksförbundet "noterar den 23/11 1954 följande producentpriser på stråfoder, kr pr 100 kg:. : Hö, hårdvalls-, 'på stationer i mellersta Sverige 14; —, » Halm, höstsädes, 'på åtalioner mellersta Sverige LR 'Tillförseln på hö Har ökat i 'nuse dan höstarbetena är över, 'men än- nu är köplusten rätt trög, även” om en del etferfrågan "börjar "göra sig gäll ande på vissa håll, En del par- tier går alltjämt på export. Priser-' na är helt oförändrade denna 'vec- ka och samma gäller. halm, ör i v Slaktfjäderi . Ra Svensk fjäderfänotering, Lant. bruksförbundet anger för veckan 19/11—25/11 1954 följande riktnote- ringar å slaktfjäderfä vid försälj- ning från producenter till äggcen- traler 1 södra och mellersta Sveri- slaktad . viki (plockad vara): vt 5 Kron Prima Höns CC! 210 2240 kyckling, a nåtnist 500: g a Partiprisnöiering 'å. "slaktat. fjä- derfä. Partipriser' I Stockholm. den Den, 700-1.200 'g "==": 510 460! N Tillförseln på höns är 4 stort sett. oföräridrad. :-och :väger : tämligen | jämnt." Dock sker en yiss mindre kompletiering från ”föyslagor: Pris- läget är oförändrat, "Agghandels- organisationen ”Iinvägde "under 'ok-' tober : 138.104 kg slktfjäderfä " mot [139.149 -under "närmast: föregående |. Der 1953. och: 155. 662 'kg under oktor nandet att ;återinträda 4 den polis tiska : karriären, : Pierre Mendes-France grep tillföl- a [vår dörr och vara” för oss själva. | varit betydligt större, bara ' för ett 3es produktionsområden, öre pr kg |. -.J . meters.? Tjocka + . : . vindlande trappor, långa korri-; . Konseljpresident |- ik en gång varit in- rymd ..— kyffen 'av betong, halvt nedgrävda under jorden och med höga : skyddsvallar ' -omkring. . De flesta utan dagsljus. 'eller i bästa "fall med ett enda litet fönster nere "vid marken, ” med: "fukt "och mögel långt "upp på väggarna som enda dekoration - i allt det' gråa, Med "> Hjordgolv och provisoriska eldstäder och en, ständig "kamp mot: kylan och fukten, Inom ' en” bortskämd svensk, van vid det ombonade folk- hemmet, malde: en enda' tanke: 'så : Ja visst kan man — här är det bättre än i de flesta läger, för- klarade "flyktingarna." Här har vi "Jju litet" gröna | träd omkring och var sin liten jordlapp att:odla på ”hus”; vi Slipper de långa barac- kerna,; slipper 'att' trängas och hö- tas ”mot "värandra," vi kan” stänga of détta läger, som en gång varit en Nobelanläggning och som under kriget var ett: av Hitlers tvångs- arbetsläger, bor "nu' 1,500 ' männi- skor, "Tidighre har invånarantelet år 'sedan bodde. här människor. i helt underjordiska kyffen. Nu -har | myndigheterna beslutat att lägret så småningom" skall utrymmeas, in- ga nya får flytta dit, et Att idetta” läger trots allt verk. ligen lär. ganska | bra förstod jag först 'éfter. besöken i andra läger i Hanriovers närhet, Där mötte den gråa baracklängor,' där var' familj har sitt lilla rum, förenade med en lång, mörk korridor. 'Där kan ingen 'leva familjeliv, där ges in- gen chans att aldrig så litet, värna om privatlivets helgd — varje ord som yttras i rummen hörs genom de. tunna väggarna, alla vet, vad alla gör och säger, ; MV - a Och " "ändå ” finns det: ännu : . värre flyktingbostäder — bunkz > "rarna! De byggdes av nazistér-" :ha som absolut : säkr -Iuft- d: för civilbefolk ek Hannover används fort=.' farande en bunker. som bostä=". : der 1 för 150: fami Hår "gräslig en bunker ä alt beskriva. Det är en 7—8 , vånings hög byggnad med 18. 5 så må vända A En” rundvandring i att flyktingläger är el | levelse — allt man hört och läst om nöden bland infe "liv och Hery. innan "man står mitt -upp iden. ed hur stark är "människan, myc et kan hon "i utstå innan hon resignérar och i ger upp, hux långt: kan hon drivas innan hon helt slås ned' och inte orkar” reså sig . . Och .nöd måste ju framtiden -och hoppet: om "att allt ändå : skall bli bra, att allt skall ordna upp sig te då trots allt leva på detta hopp? :; ganska bra läger, "betydligt bättre] och framför: allt —-vi har.ett eget |: typiskå Jägerbilden, med "ändlösa, |” . Meddelanden, skakande ; Papp? flyktingarna får En enda fråga som orkar bära detta, hur -” Ise, förföljelse och flykt, förnedring. sig så vlägsen. Hur orkar man : ihop. Överallt i städerna "bor mån na "och ' visitkorten" som', trängs utanför dörrarna . skvallrar -oml trångboddheten, " Jag besökte "en flyktingfamilj, som fått byta ut]? barackläkret inot en gärrimal stads- vånings - Trånga,”. mörka jungfru- kammare, Där sov mamman i en säng” "tillsammans ” med två barn, Pappan i en'till med äld-: vd IM: | Lönn, och av. alla de mot äbtningar: och klyfe for" som , skiljér 'människörna. - gens Tyskland” —" de" "som ;tjänar - pengar joch de?som inga. har, De . tyskar Som kommit på grön "kvist igen har föga eller. ihtet till "för: sina särnre” lobtadé' 1 idsinä och & ännu. i tre,. fyra” eller. fem familjer i 'en' NY 'och 'sämma lägenhet, Namnskyltar- livet dessa . båda" kategorje vr det: FERSKEN Harry . drog fram: bara några finhs två markanta skikt i da- ers "Men det". är "inte bara ste sonen och. minsta barnet $ en | liten" säng: De två stora sängarna hade”staplats på varandra: för spara "det knappa” utrymmet.” "Visst var det” skönt att äntligen ha fått något ' som ' man: trots - allt kunde kalla sitt eget, sade familjen, men inte var det bra: lan familjerna, måste inötas' met som? " kivas sättning; finner man bl, 'a, mellan folktyskarna som, under. nazitiden, ändra” länder och "ät kriget blivit flyktinga och", > rikityskarna, im bygdsbefolkningen och den: tvång: evakuerade: hop sl på mörda an fått Hänga 5) i idigare. flyttade ut tl många ' invärte nsamma här i "Tyskland förklarade: intendenten 'ggdes i hela landét 10,952 jr bostadshus, vilket "innebär : en ök: ning från 9,535 året: förut. Antalet nya lägenheter steg från 44736 1952 till '51,911.' 1953. . Tillskottet. var. i fjol större -än under vart och ett av åren” 1948-1052 men” "mindre än gående. åren "otejört 2 av; hela; åntalet -lägenhé byggnader, gick ned till Trots att: 'en' större , andel 1946-1947." en preliminär, "översikt i Sot nya lägenheterna At städerna, 4,399; :iXsåväl städernd sedan: fö från. bodtadsstyrolsen "och lämnas i / vudsakligt "byggnadsmaterial iy terväggar; 'scm ”minskats” under | följd ov”år”och 'suta 1952 vISade BVvägE då antalet; lägenheter” jöäns dörer ' och; ett enda fönste: Efter kriget har. man alt änvända "bunkrarna fö ändamål, men "fordning: - det 'slukar faritastiska summor, ; tt tusen kronor "kostar det att spränga, ett "enda fönster ge= » nom de ijocka väggarna! "In i den. bunker; r flyktingarna, : bor. tränger aldrig en strimma d dagsljus, "lukten är; rå, kall och | " fuktig, varje litet Tjud ckar ge- nom" korridorerna; ' Där leker . Plekay; undernärda barn i skum rösket — ut på galan kan de'' , släppas i all trafiken. Här : ar iskorpa hopträngda "gömda bakom de! "tjocka, murarna; ländsio iimänbirna till 8548. I sist räniida, antal "här inte '"medräkhats” produktionen! i7dé två från: 1'ja-. nuari 1953 till. köp pingar ombildade] och ett av. "åren :1952 och 1953: ång, ” ökade pågor: fär halva-antalet: gehom gick . 'nybygånad tölllsomna lägenheter : "Antalet Vigoriheter iv hus; som g-1n nen av or rlljer och. tvåfamiljs- "Men det är 'inte-bara 'i fyktin let och -bpptog skenng; A'sin rege- der och beslöt. sig "efter - tillfrlsk= ring, . rd sägen, som människorna trängs a rast hus väsentligt, 4 "Andelen. lägenheter | färdigställts ; för . komniunala ' och -' Jallmännyttiga företag, hur''ökåt | från. 12,000-—14,000 :(32—34" proc) -T1949—51 till över 17,000. (38,5 'proe.), 1952 och över: 29,50 BIT: iproe) |: a inté g ärna via utan I Laholms Fid ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.