[0 FererYrv ack: vare veten; apens framsteg fån jördbrukarna som” bekant nu- nom -jordprovsanalyser p på läböratorier få: fastställt” halten av oli äxtnäringsämrien i sina åker- belvis” kalkning, Allt. fler, jordbru- ok e "låter därför genom hushåll- n tigssällskapen sta jordgröv; och få pprättat ” ” kartör reaktionstal,.. det” s.k. "pH-värdet. Många frågar 5 g då: ,”Hur länge : gäller resultatet av: en 'sådan under- ökning?” Den: kände" danske jord- bruksforskare professor K;:A; Bon: > dorff' vid: Statens: Planteavls-Labo- ratorlum i Danmark har för kort|' tid sedan" i 'en-:intressant ' artikel lämnat svar på denna fråga. ' Piet. Bondorff '. framhåller bl.a. att spörsmålet icke kan be |” Svaras z "generellt; Svaret" kommer att bero på vilken jord det är frå- ga om: och slutligen" vilken 'be- handling,: -först och främst natur- ödsling ' som a jorden | « a'Reaktionstalet kommer "på våra breddgrader > att ha tendens att ändra! sig : ur riktning, efter- som nederbörden är re än av- dunstningen - ock 'de ärigenom : sker eniuttvättning i jorden, var- vid koncentratiorien av de 'basiska ämnena: däri minskas, Vissa jordar —. mossjordar och hedjordar, — är emellertid så sura som de kan bli, ' d.v.s "de" ha pH cda4; ochi desz sa fall: ändras: icke ”reaktionstalet, . såvida man "icke. genom ,uppodling ingriper. -i.. det. > jämviktstill tård, +: Bom. inställt - sig; Få. vissa' ställen finns. kalkjordar; dv. s. jordar med hög halt av kalciumkarbonat. Des- » Sa har. ett pH -av. omkring 8—8,3, och även i dessä: jordar. ändras detta. icke, så ”Jänge' kalciumkarbo- - nat finnes kvar, "Först" när detta ättats,: börjar pH sjunka; "och det finns" exempel på ett surt mat- jordslager? vilande. på rent kal- r-alla ”normala”, jordar gäller, "att rfeaktionstalet har -benä- ”vil-| keti detta tall. "populärt. uttryckt betyder- det. motstånd jorden. er- bjuder mot . reaktionstalets. sänk- ning. Denna egenskap är.störst hos lerjordar, mindre. hos 'sal djordar, .buffertkapacitet”; ” och” de sistnämnda :får, därför. fare ett. för -Jågt ”reäktionstal . Slutligen spelar ”gödslingen en viss roll Gödslar man med basiska gödselmedel --t. ex. "kalkkväve' -och thomasfasfat, ' motverkas . naturligt- - vis. reaktionstalets naturliga sänk- ning, ofta'så mycket .att det i stäl- let: kan stiga! Gödslar man” med salpeter : och ; superfosfat, "ändras reaktionstalet ': endast ;- obetydligt, Gödslar 'man med. ammonsulfat el Jer andra ammönfumsalter, för: kan. man sannolikt. dra: den - slut- - satsen, . säger .. professor. Bondorftf, att ' reaktionstalet' : vid -”normal” lantbruksdrift icke inom loppet av 15—20 år ändras så mycket, att det har någon betydelse.. Men'. —" och detta är ett väsentligt men — det- ta betyder icke att. kalkmängden i jorden är i "det närmaste oföränd- rad efter 15—20, år.. Enligt danska undrsökningar rör sig kalkuttvätt- ningen pr år om ungefär 400” kg/ha kalciumkarbonat, och det blir där- för allt mera vanligt att man i en 8-årig ' växtföljd : tillför 3.000 sg "kalkstensmijöl vart. åttonde år. för att bevara jordens . kalktillstånd. Men en sådan kalkuttvättning, scm det här är tal om, kommer sålun- da icke att ge stora utslag i jor- dens 'reaktionstal. Jordens ”buffert- kapacitet” åstad!sommer, att reak- tionstalet endast långsamt avtar, när kalldinängder= jorden: ävtar. ” J. N. impregnering a av. virke” lönar sig Träskyddskommitténs fältförsök " har nu pågått i tio år. På sex prov- fält i olika delar av landet" finns mer än, 6,000 prover utsatta, om- ” fattande ' stavar och stolpar im- "pregnerade - med :kreosotolja, det tyska saltet Basilit UA och Boli- densalt. De viktigaste försöksresul- taten ;kan summeras sålunda. ' O- "behandlade stavar (20X50X500 mm) har blivit utdömda” på grund av röta efter 3—4 år och obehandlade stolpar ' (c:a' 12—15 cm. 1 diamet 4er) efter 4—7 år. Virke, Impreg- "nerat 'med kreosotolja, har visat den bästa motståndskraften, På stolpar 'impregnerade därmed finns 4 regel inga angrepp alls Med For lidensalt: inipregneradé stolpar ar £ genomsnitt ett angrepp som; in betecknas som ' svagt. medan det virke som. 3 Jmpregnerate, med Basie] Yrev rev YrerTrvr TYYTYETv + or ss tå ner "Den vanliga glasflaskan ger"inte mjölken det skydd mot omvärlden, som ur näringsfysiologisk och kva- litetssynpunkt är önskvärt, det är i korthet resultatet av en vetenskap- lig "undersökning, som utförts vid Statens Mejeriförsök i Alnarp, Man har sedan länge varit på det klara med, : att: nyproducerad mjölk har en hög halt: av näringsämnen' och och d det om dessa, "värdefulla egenskaper har, trots Prisstegringar,:. 2 . medfört en fö kad mjöl et under. det? sec är emellertid för: för diffust, : vanligt" dagsljus, infin> ner sig en ”svag” '- bismak redan efter 1 timme, efter 2 timmar blir den: ”tydligt”. -Då det-ju : är alls mänt bekant, att: mjölken är. en yt- terst viktig del av: födan för, väx- ande barn och sn barn? är på iminerna även” vid längre: direkt solbelys- ning" är' obetydlig, F15-g dagsljuset "icke" "ens '. vid mha lång belysningstid ger "Tetra Pak- mjölken någon som. helst: "bismak. bi? verkan Då barnens Sonja underfund med; att en-del äv des- sa värdfulla beståndsdelar mycket lätt kan försvinna ur. mjölken" på vägen. mellan produgenteni” ; - och och att. härigenom icke alls ' får” den. vita= minrika vara, som han: "betalar för, ;I början. av 1940-talet : upptäckte amerikanska forskare; som: stude- rade mjölkens vitaminhalt, att både B-. "och C-vitaminerna i mjölken snabbt. förstöras ' genom: dagsljuse inverkan. Båda dessa vitaminer & inte minst i vårt klimat, yttert vi bl.a... "motverka , infektioner, många "håll," men . fram USA, har man därför "bedri gående undersökningar : över: "sol ljusets. och dagsljusets skadliga "i: verkan på mjölken; Som. ett led: i dessa. internationella .” forskningar har fil. mag. -Sonja- Mattsson: vid. «På allt en vetenskaplig undersökning över den' svenska mjölken; publicerad :i Svensk Mejeritidning,, nr. 36, -1954, ”Imed titeln ”Inverkan av ljus på "I glasmjölk- och - Tetra Pak-mjölk”. Undersökningens resultat ' måste ur konsumenternas "synpunkt ' be- tecknås som sensatiohellt, Den vi-' sade | nämligen, ' att: redan ' efter. 3 minuters. solbelysning har 70 46 'av C-vitaminerna försvunnit ur mjölk, förpackad i ' den : vanliga typ av glasflaska, som folk köper föratt få mjölk av hög kvalitet. Och van- ligt: dagsljus i en' butik eller i ett kök förstör upp till.85 2 av C- vitaminerna i mjölk i glasflaska på 6 timmar, Efter 30 minuters solbe- lysning av, en 'glåsflaska är samt: liga C-vitaminer. borta ur mjölken, som därigenom förlorat en av sina värdefulla , beståndsdelar, . Ljuset har en likartad 'men långsammare inverkan även på mjölkens B'- vitaminer. - Samma ”' verkan - som dagsljuset har också lysrörsbelys- ninger i en affär eller kyldisk. Man inser lätt, hur allvarligt lä- get är, när man :' tänker på, hur svårt "det är - att effektivt skydda glasflaskorna mot solljus och dags- ljus under transport från mejeri till butik och från: butik till hem; -. "Ett annat resultat. av -undersök- |. ningen är, att ljuset också framkal= Jar en obehaglig bismak hos mjöl- ken. Denna ”fotosmak” framträder hos mjölk i glasflaska redan efter mycket kort belysning, Redan ef- ter 2 minuters: solljus betecknas denna bismak som "tydlig", efter 5 minuters solljus blir den ”kraf- tig”, Om glasflaskan bara utsättes lit. UA har svårare angrepp. ' Försök med - nya typer" av salt- krom samt koppar respektive kop- var och zink i form av oxider) på- tiga "ur": folkhälsosynpunkt; : då de |; Statens Méjeriförsök, Alnarp, gjort > d +." |åtminstone delvis, får utfylla even- medel . (Bolidensalterna :K 33 : och S 25, 'som innehålla arsenik och gå sedan några år tillbaka Likaså: finnes provvirke utsatt, som :be- Mor: hbandlats : "genom bestrykning' eller doppning' med att, 10-tal. i” han- deln "förekommande medel, av be- Undersök nar i'slui ”lomidömet '”Tetra' Pak utgör alltså ett mycket. gott, om" också: inte 100 Folk i allmärjhet- "gör ingen skill- nad: . mellan --turbinmotorer ” och reaktionsmotorer, När man i pres- sen ser uppgifter om" att de ”sena- re ger hastighter som närmar sig ljudets har. man därför svårt att föreställa" sig ; att de "skulle : "passa för - den. långsamtgående traktorn, .Det är; sant: att. det förekommer ett... turbinhjul - :någonstans, ixvarje reaktionsmotor, ' Dess - - uppgift. är emellertid endast att driva den "kompressor som för in luft i reak< tionskammaren. Den drivande kraf- ten ' åstadkommes'” häftigt utströmmande gaserna tryct ker fram farkosten,” Ö "I turbinmotorn åter driver ävga- serna från en förbi nningskamma-. I vattnet "driver hjulet på en vatten= kvarn, ; "Den .turbindrivna traktorn skulle i öljak igen, inte : bli - något gande” tunnan”. Casturbinmotorer har sedan länge funnits' i lokomoz tiv "och båtar och för ett par år sedan såg :den' första. turbinär ivnå bilen" dagens "lj é Vad "talar. då fö att, gosturbihen | bör bli morgondagens drivorgan för 5 | traktorer? Jo, för: det första 'bar ;s | man” inte "den glidfriktion "mellan kolv. och cylindervägg ” som före: kommer 'i våra. nuvarandé.. moto- rer, Där: finns inte: heller: någon kolv. vars tyngd noggrant avbalan- seras "med motvikter: på" vevaxein 'och' vars fram 'och återgående ' rö- relser. ofta: förofsakar. vibrationer :i motorn; Största" fördelen med tår- binmotorn är dock 'att.dess yridan- .de- moment” ligger mycket väl; till för” traktormotorns låga varv, En motors : vridande moment ” är ' ett dock” med Vvisshet sägas ätt avkast- ningen + per” arealenhet "blir 7 låg. Med undantag för 'sydligaste deleå nan : man.: kunde" skörda 'klö sköt den emellertid" sidoskott” inverkade icke endast försenande på den utan även ät de på avkastningen, ' Med den:'för normala förhållanden avsatta area- len "blir därför: kvantiteten frö :be- tydligt under: medelstorlek..: Detta gäller . samtliga . typer: -men,i all synnerhet den tidiga senväxta, ', . Ifråga om kvaliteten har man ännu inget fullt säkert grepp; Den sena avtröskningen har: gjort, att endast få rödklöverprov hittills bli- vit ' analyserade. "Materialet: synes emellertid, som var att vänta, givå vid handen, att: grobarheten' hos gad, Sammanfattningsvis må sålun= da sägas om årets rödklöverfrö, att tillgången - på > frö av ; god- beskaf-]c fenhet: är. minst sagt begränsad, ', Fröskörden. av alsikeklöver är i huvudsak lokaliserad till Östergöt- land "och skörderesultatet blir där- för 1 första hand beroende på ut-|: fallet där. Även i fråga om. detta fröslag har. tröskningen ofta blivit en besvikelse. Med den för året stora arealen är vårt inhemska. be- hov emellertid väl säkerställt, och även någon eport har kunnat 'med- givas. Kvaliteten synes I allmänhet 1 rätt tillfredsställande, Då alsikefrö, tuellt "underskott. av rödklöverfrö, må "ytterligare export anstå, tils läget kan klarare överblickas, Skörden av timotejfrö sämre än väntat -Timotejen « utgör -ju 'vårt: mest odlade gräs, Arsbehovet uppgår till ca 60.000 dt eller ungefär samma elle rödklöverfrö .merendels är: försva- |j; är kvaliteten i fn fall under- khaltig. ' Marknaden har” f.n. svårt att tillgodose efterfrågan, 'och pri- set har undan för undan till drygt det. dubbla" som : noterades motsvarande tid föregående år, ; > Även av. ett flertal -ånidra vall- växter : är "förhållandet." enahanda eller t.o. m;' sämre,' Betydände une derskott är sålunda; att: notera' för frö av' de viktiga « vallbaljväxterna vitklöver. "och blåluzern, :' För ett flertal "grässlag. gäller” detsamma, i första hand engelskt; rajgräs, ängs- svingel och ängsgröe. .I den : mån H å den; utfylla Beträffande rotfruksfröerna. är Jä- get betydligt ' bättre, Tillgången motsvarar här väl: behovet, .- Följden. av det läge på fröfron- ten, .som här uppskisserats, kom- mer helt visst att öka intresset för fröodling under nästa år. Detla är nog gott och väl. Men tillåt mig på det bestämdaste värnå för en okrir tisk; fröproduktion, ?' Läget - snart ändras och. utbytas:i över skott med åtföljande prisfall: Sär- skilt - gäller detta. för - timotejen. Vad som i fråga.om'. fröodling och då i-all synnerhet av" "det sist- nämnda fröslaget under alla” för- :', |hållanden står som önskvärt, är en höjning av kvaliteten, Där förut- Rotfruktsfeö g gav bra resultat mått på tå kraft att dra. ien genom "att del... tjutande : och Zeldsprutande. :monst- | "Jrumi stil med. den svenska Py en viss gräns. På grund & av att vri- dande. momentet i våra nuvarande motorer är litet vid lågt varv, mås- te vi'ha en koppling och växellåda mellan motor och drivhjul för" ett motorn överhuvud taget skall orka a I Veckans dialog 1 — Har du blde skördetröska och |" "andra redskap ute än, Kalle? Har du ingen plats för dem inomhus? — Jo, det har jag väl, Men man har inte haft tid att dra in” dem än, a — Det kan väl inte ta KV lång tid. Du vet, att både i Trost och rös äm igång ford I turbi; n är --vridande momentet störst vid lågt varv och minskar med ökat varv på motoraxeln; Vid använ- dandet av' en turbinmotor behöver man därför varken koppli ta tar på dsk +» Om de får stå. där ute I regn och rudk. "Och när du dragit in dem, så åt dem Bel växellåda. Hög arbetstemperatur - ". Störstå 'problemet: vid konstruks |: tion av turbinmotorer av hittillsva- rande typ' har varit att få fram material som stöppar för de höga teinperaturer ' under vilka: denra motor arbetar; På 'sista tiden. har dock framkommit en turbinmotor- typ: som -kan arbeta under relativt låga temperaturer och som följakt- ligen .inte ställer så 'stora- krav. på materialet. För, träktordrift är den- na typ.:särskilt. lämpad 'enär den arbetar med en "instängd luft- el- ler? 'gasmassa; och inte behöver taga in stora kvantiteter dammbemängd luft som förstör motorns roteran- de delar, Den inneslutna luftmäng- den drives av en kompressor in i en värmegenerator som får sin vär- me ifrån en yttre värmekälla; Den sålunda : starkt "uppvärmda - och komprimerade” luften släppes 'ut'på turbinhjulet och driver detta; ”Där- efter "passerar "luften en; kylare varifrån den återgår till. kompres- sorn: och så > Upprepas "processen, Värmegeneratorn ' kan ' eldas 7 med olja,; kolpulver eller "annat ej ”allt- för i skrymmande . bränsle ' med lämplig ''flampunkt,' Då - bränslet aldrig - kommer ini "själva" turbin- rummet är dess flyktighet och ren= het. av. mindre - betydels.' Visar : sig detta: system användbart, "och på- gående' försök tyder därpå, :kom- ; det att medföra en revolution ler inte bara stå f tills våren ig eller och k + utan skör. om dem litet, oboe -— På vad sätt menar - ”— Man 7 ska, förstås göra. end, redskapen. Med vatten, och :borste' där det är jord, och med stålbor«= ste och fotogen, där det är olja, Har man tryckluft och -blåsa” rent, med,'så går det hl bäde fort och a, a av oo Finns det inte en mängd 'n nya” rostskyddsmedel , numera? +. + Jovisst, Det finns både medel att ta bort rost med : ock medel att" stryka på, så att inte rosten - kommer åt järnet. Men kllremmar ” och annat gummi ska förstås skyd«' ' das för olja, Har du fått olja på ' kilrepen, så kan du torka bort, den” : men bensin, »' . — Brukar au palla upp, tröskan också under. vintern?" —" Javisst,” Inte ska sådana! där saker: stå på gummihjulen: en hel vinter. Då blir de: snart förstörda.,, ; I Javisst finns det. mycket att göra, om man ska, sköta! redska- . Men det. tar också tid, .. va ” Visserligen, I men det betalar 7 TD ifråga” om”. såväl traktorernas utan formning söm de ning, sedda för. virkestransporter utan i minst lika hög. grad för skogens vård och. skötsel. vi cis " "Lika viktigt som goda fränsport- I val” för färdiga och tord-1 Iningställda' -— utgörande en | gran att. ” | värde "särskilt en - MM soma sätt, utnyttja sitt tekniska heter konkurrera na. Ju mera vi redan nu rustar.-upp vår ' transportapparat desto högre lsättnil kan skogsbruk ochlg A, möjlig- de och sin p Jösa stora ” enhet : bidragit" till att lösa stora att framgångsrikt « kunna a betydelsefulla vägfrågor. . "Vårt aktuella bildsvep är fångat | från några av' Skånska Cement. aktuella I stri bereda arb 1 ind vägar och k ikationer är för ett blomstrande näringsliv och en hög levnadsstandard — lika! vik- tigt är det för skogsbruket att äga en effektiv transportapparat," medj!! vars hjälp virket kan forslas fram ur skogarna” och: arbetskraft; -ma- skiner, och ' annat för rationellt skogsbruk nödvändigt material kan köras ut till arbetsplatserna: i sko- gen”, skriver :professor' Ulf Sund- berg nyligen i en högaktuell a arti- kel om skogsvägarna, ii Professor Sundberg erinrar vi- dare om, . hur de” motoriserade rterna "givit "sk sbruket sättning finnes att pröd en ren och helst även stamäkta frö- vara, .må' en utökning: vara fullt befogad. Men låt: dylik utökning av kvalitetsfrö gå: hand 1 hand tillgång till'en effektiv och billig under "dåliga tider”. :, Skogsvägar byggs det också - vi lever i vägarnas epok som efter- i våra nordliga bygder. Övre bilden | t v. visar två av. ”Skåningarnar Gosas. och E. Hård konrollrande | Då trätt .- den - gamla järnvägs Varje år läggs grusmil till grusmil i tidigare väglöst land och det är i första hand Norrland och folket långt upp i lappmårken, som upp- levt, hur maskinvägarna bryts rätt den glada och duktiga Kocken. Harriet Grönlund från Moskosel Hon, som börjar sin dag kl 5 på | morgonen, är en av de många, som; svarar. för mathållningen: åt väg I mitten ser man ett av« in i de mil ,' skapat fonfälrr och öppnat nya möjlighe- i ödebygderna, |": mm d vägt - snitt av Bålforsen i Umeälven I närheten av Lycksele, där Skån= , ska Cementgjuteriet svarar "för den som "bygger skogsvägar ända längst upp i norr "genom ödemarker och fjällskogar på Uppdrag. av ståt, transportapparat. Han v yker till sist kraftigt: -”Skogsbilvägarna får "säte bli ätt intar Skånska oo rcjuteriet en särställning. : Under de senaste tio åren char ”Skåningarna” "— som rsta k enad, som förssommit 1 landet, Och längt t hl får den trevliga flickan i sin granna lappdräkt — 800 hen dock ej bär till vardags — representera en av, de 28 eleverna: i samernas - folkhögskola i Jokkmokk, som nye 3 MA. äs kt as söm ; t sin vintertermin. strykningstyp. DX dessa försök ha|mängd som" av rödklöver: - Under|med k av ogr b arbe src serv — till mn ee Tan is Bo junSrt kallas — med hjälp ligen börja nd rätskadorna ännu ej nått någon senare. år har timotejfröskörden |odlingar av mera 7 i Bluropmfselet Bg somjunktut. Det" än gut ad ”äelar sn M väldig k Eg ich er z , - 2 Å : - Å måskin nvärd omfattning. 3 betydligt överstigit denna kvantl slag. .— un, : - r set g - Tra . Rv KR NEYTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.