4 Fredagen d,'10' ddcember- 1954 nns Mad ver vev J . '. . Dagens namn .: i; Eb olen går upp. kl..8, 1] ned kl, 25,23, PAL 846 och : Morgondagens namn - SDANIEL 37000: | Solen går upp; kl." 8,47 - och > ned kl..15,23, ne Forts. fr. sid. 3. Nilsson, Öshult; I 20-årsåldern genomgick" -'--han ..: Markaryds lantmannaskola. 1930 blev han sin egen och inköpte ett: hem; man i Skararp; Det var då in- -te så mycket med'den gården, -Den bestod av; ' brukad . åkerjord, ; fallfärdiga - ladugårdar och "en" mangårds- byggnad, som var 100 år gam- mal. Genom nyodlingar och be- tesvallsanläggningar har ' den ” kultiverade. jorden på hemma- -net utökats . till. 12,5 hektar. Nya >. ekonomibyggnader ':. har uppförts och. bostadshuset har 1 renoverats "och" uppfyller nu ”fÉ alla anspråk på bekvämlighe- ;; ter. Skogen har också satts i : god kultur, > cc - . . -Han har som ordförande el- "ler "ledamot tillhört samtliga ”torrläggningsföretag . och väg- samfälligheter i-:- hemtrakten och är, bl.a: vice. ordförande i | Lagans och Bolmåns torrlägg- ningsföretag: samt ledamot: av styrelsen för Traryds: köpings "> Vägar. Föne : : Till : Bondeförbundet. anslöt " sig Nilsson "redan i-20-årsåld. och har. sédan 1936 tillhört sockenavdelningens:; ."'- styrelse > och där; beklätt "sekreterare- ” posten, varit avdelningens om- bud vid valkrets- och distrikts- . stämmor: samt tillhör styrelsen för Sunnerbo valkrets av Bon- deförbundet. När sockenavdel- ningen av RLF bildades i bör- jan på 1940-talet, blev Nilsson först ” revisor, sedan ledamot av styrelsen och sedan fem år RLF-avdelningens ordförande. Han tillhör också styrelsen för Sunnerbo ortsförbund av RLF. I Hinneryds gamla kommun var Nilsson ledamot "av. kom- I Vt munalfullmäktige > från 1942 "> till kommunsammanslagningen ämnden 1943—1945 och dess ordförande "1946—1951, . leda- mot av taxeringsnämnden, be- rednings- . och fastighetetax- ingsnämnd, -' kronoombud i d taxeringsnämnden 1946—1951 . samt godeman "vid lantmäteri- > > förrättningar... . 2: Han tillhör, köp 1 'munalfullmäktige, och! är dess vice ordförande;: är ledamot av komimunalnämnden, -; ordföran- > de +''beredningsnämnden -för "1. 1952 års fastighetstaxering i De Traryd öch Hinneryd, och ord- förande 4 Traryds köpings tax- ingsnämndig = 0 ote st "Nilsson valdes 1953 till ägo- > delningsnämndeman vid Sun- : nerbo häradsrätt. .I Södra Sun- ”." nerbo - mejeriförening är. Nils- , k 11805 oe an. spy 13.30 hgm. P. Perrden. . Veinge :'13.00 hgm komm, Rydén. | ”Tjärby 10.00, hem komm. By + 8-gsk, 11.20: . oc . | Ge nrads skola onsd. 15 dec: gdtj. (9.00 kh Ljung. or Måsocka 10.00 hgm kh Ljung, om Knäred 10.30. hgm m. & vift mm | vg kh Eriksson, s-sk 00 Egornohults f. d. skola 15.00 gdtj. lishult k 13.00 hgm kh Gu- | förslag till matsalar i skolorna. > vice : ordförande i barnavårds- |. | kan, tisdag "19.30 gruppmöte. |; Vallberga, . Missionshemmet, ' sönd. "Laholm. : 10:00 hgm., P. Bergman . Våxtorp | Skolstyrelsen i Våxtorp : -hade på ohsdagen sammanträ-: de under ordförandeskap av kyr koherde” Arvid Hallind. 'Som kvällens första ärende behandla- des utredningen angående skol- barnsbespisningen "i distriktets skolor. tesen feta Utredningskommittén: fick i Uppdrag att fortsätta utredning-' en och att anlita sakkunnigt folk vid uppgörande "av byggnations- Beslöts att avslutningen i skol köket skall hållas den 13 dec. Till vikarierande' slöjdlärarinna i Björbäcks skola anställdes fru Hanna Nilsson. NT Man 'keslöt inköpa en bild- bandsprojektos' till. Vråkärrs sko la och vidare till distriktets sko- lor, : för gemensam användning, 'en balloptikonapparat. - .. '. Uppdrogs. åt överläraren att söka. återanställa skolstäders- korna och vidare beslöts att ger nom” annonsering :infordra arna bud på ved och torv till skolor- .” Skolstyrelsen ' beslöt ingå till kungl. skolöverstyrelsen "med en ansökan - om gruppundervisning i Hårsabäcks skola. - et ' Vidare" beslöts. "att anslå me- del, till. Sjöalts. IF:s, idrottsplan då skolbarnen i Vråkärr får möj lighet ått använda sig av denna. --På BIO : > Centrum: Östermans ct testamente”, , + ”Östermans 'testamente”, - - soni i går hade” premiär: på Centrum, är . naturligtvis en: kassapjäs. Med' plats. för massor av roliga typer - och' med bilckfång från svensk skärgårdssommar, . med flirt, bryggdans och s, k. roman- tik. Det: slingrar sig kring Ös- terman -och hans kumpan Sjö- berg med tillhörande kvinnofolk. Samt ”, : handlanden :- Wikström, dennes" son och Östermans Rosa; Och så tillkommer ett jazzgäng och ' pensionatsfolk, där adjunkt Boman skiljer sig från mängden men blir som ett förlorat får ef- ter 'en klunk livselixiret ”Öster- mans. testamente”. " Filmen tra- var. på ' i gamla kända hjulspår och följaktligen är den en typisk' representant " för " svenskt. folk- lustspel. . Adolf :- Jahr och John Elfström höstar in största bifal- let tätt följda av ”sina huskors” Dagmar " Ebbesen : och ; Hjördis Pettersson. Arthur Fischer kni- per även han ett'och annat korn. s A—a, Dx : Hishults graf even presenterar i. morgon lördag kl. 8 den nya skånefilmen ”De röda hästarna”. kärleksparet :Jan Erik Lindkvist och Gun Andersson, . båda ange- näma Överraskningar, återkny- ter -man bekantskapen med de Populära Hugo Björne, Rut Holm Harry Persson, Gösta Cederlund m, fl. Helt inträde även för barn. Ysby 13.30 hgm kh. Sjöholm... Våxtorp 13.30 hgm k-adj. st Hasslöv 9.30. hgm '11.00, ”barngdtj. Östra Karup 13.00 skrifterm,, hgm s och nvg Nordblom,' s-sk> i 'Lya "8.30, i kyrkan 11.00. -; Skummeslöv .10.00 hgm Nordblom. Hinneryd 9.30 s-sk, 11.00 hgm kh .B. Andersson. Onsd. 19.30 kyrkl ' flickringens lan. Red." Harry Johansson, Strömsnäsbruk, visar film från kungens besök i Hinneryd, Auk- . tion å hemystade julostar, hem- stöpta julljus, julbetonade hand- ' arbeten,. Servering. ; : Betel, Våxtorp. Lördag 19.30 Bön. | "söndag 10 .s-sk, 14 se Laholm. " Tisdag 19.30. Bön. -Onsdag, 19.30 , Väckelsemöte. Holmberg o.' Val- in, " obta . för Ch Veinge, Tabernaklet.: Fred; kl 17.30 | '; GK-pojkarna, :19.00 :juniorerna. » I Söndag 9.30 s-sk, 15.00 se La- holm, 19.00 GK- o. juniorernas luciafest,' omv. : program, serve- | Genevad, Folkets Hus, söndag kl : 11.30 sg-sk. cs 2 Skogaby, Hild. Martinsson, söndag kl 10.00 s-sk, 0 0 fe Våxtorps Missionshus, lördag kl 15 : pred.- av Karl Håkansson, sönd. kl 17 pred. av Jean Svensson." - Ekeryd,' Betania,' lördag 19 bön, 19.30 väckelsemöte Ch. Berg m. fl., sångarna, Söndag 11 s-sk, 15 se Salemkyrkan, Laholm, '.. - Knäred, Betel 'söndag 11 s-sk, 15 - se Salemkyrkan, Laholm. - Laholm. Siorm (IOGT-lokalen) sön- ;, dag 10 s-sk, 15.00 se: Salemkyr- 10 's-sk; tisdag 19.30 gruppmöte i Laholm. >. = Knäred, Sion, söndag 15.00 Josef . Hallenby,. Sven . Tengelin och ning 0. bön. ca Laholra, Salemkyrkan, sönd. 10 s-sk 15 uppbyggelsehögtid. Flera ta- lare, Past. Nils Kahlrot, Gyllen- berg, : Tengelin, Brander, Berg, Jansson, Wallin, Holmberg, Alm- ” borg. Sång och musik, Allm. in- « bjudes. Tisd. 18 Pojkarnas klubb. Brander, ' Onsd. 19.30 :veckomö- te, Almborg. — " ” Hishult, Betania.' Sönd. 10.30 s-sk, "Möte, Se. Salemkyrkan, Laholm. -Forsd.' 19.30 Veckomöte. Almborg och sångarna. hv Hishult 915 7-56,739.30 kyrkobröv ber derna. ”Amne: Att fira jul. ätj kh li Björkebergs "skola 10.30 gå "bo Gustafson. så > Ränneslöv: 9.30" hem. kh Sjöholm. Förutom det . unga|- luciafest i kyrksko- | ' sångarna, onsdag 19.30' bibelläs- | ' ! Den viktigaste förutsättnin- Een för ett! gott lagringsresul- 'tat är; att potatisen är av pri- ma kvalitet "vid inlagringen - Riklig"och = allsidig gödsling, ' effektiv. sjukdomsbekärpning, varsam håntering "vid upptag- "ning och" inlagring 'grundlägger ' god ”' lagringsduglighet.;" Kom '”Fhåg, ”att”Npofatisens kvalitet "aldrig ”blir”bättre "under lags ' ringen men ofta sämre, > Det är ofta bra att sortera pota- tisen före inlagringen. Härvid av- lägsnas jord och småpotatis samt skadade och. sjuka knölar, I all- mänhét bör emellertid potatisen ha ett fast och väl förkorkat skal, för at? man skall kunna oreserverat rexemmeniera :, sortering före: in- lagringen. "Man riskerar annars, att laginssdugligheten försämras” ge- nom”de mekaniska skador, som o- undvikligen uppixsmiser under sor- teringsarbetet, Är potatisen mycket jordbemängd ' eller "1 större ut- sträckning smittad med brunröta eler” blötröta, är det dock alltid nödvändigt" att sortera" den, innan den lagras in: ' c- ste vå För 'matpotatis-är den bästa lag- ringstemperaturen :42—5”. Vid läg- re tes ratur blir sockerbildni gen i potatisen så stark, att kok- kvaliteten, allvarligt försämras. Vid högre temperatur ökar å andra si- dan ' ”torrsubstansförlusterna ' och groningen stärkt.” Under "de" första veckorna "efter inlagringen. bör man emellertid hålla temperaturen hög- re;" 10? till "15" är vanligen lämp- ligt. Vid :denna" temperatur utbil- das och! förkorkas skalet. bättre, vilket leder: till. mindre vatten- och viktsförluster . under "den senare i: +; Denna rek dation gäller emellertid endast: under för: utsättning, att potatisen är någor- lunda "fri från sjukiomar, Är den i: större utsträckning" smittad med sbrunröta : eller : blötröta, . bör man kyla ned'den till 4?—5": så snabbt som möjligt för att: begränsa sjuk- domarnas "utbredning. "75451 54.5 Lagring i stuka kan.ge mycket va gt stukan läggas och skötas med stor omsorg. För partier med dålig lag- i duglighet kar . stuklagri medföra en' allvarlig risk för total- förlust. En ahäan nackdel med stu- kan 'är, att potatisen inte kan:tas ut. och göras'klar för leverans vid otjänlig. väderlek (frost eller regn). = -Om man .skall; kunna sköta :stu- kan på bästa sätt, måste man lägga in en eller flera termometrar. Des- sa skall. sedan avläsas med :regel« bundna” mellanrum "och åtgärderna méd: stukan ' anpassas efter "avläs- ningarna.” Sålunda "bör man 7 inte gott resultat, .men då. måste också |. SS för mat potatislagring lägga på vintertäckningen för ti- digt, utan först se till att potatisen blivit avkyld- till 4-5", Annars händer det lätt, att temperaturen blir för" hög under vintern.. Man skall "heller inte ha för bråttom med att ta bort vintertäckningen på våren. Den isolerar nämligen inte bara mot kylan på vintern utan ' också "mot vårens värme. - . : Lagring. 'i' byggnader — källare eller lagerhus — ger långtifrån all- tid bättre eller ens lika bra resultat som stuklagring. Risken för total- förlust är dock väsentligt mindre vid - denna lagringform. Övervak- ning ock tillsyn går också betyd- ligt lättare och enklare, Den stör- sta fördelen är kanske, att Potati- sin kan sorteras och göras klar för leverans även' vid otjänlig . yäder- lek. Härigenom kan man bättre ut- nyttja ', tillgänglig — arbetkraft och ibland dessutom få ut ett bättre pris för varan. | 2 - Även i lagerbyggnader ' måste man noga övervaka potatisens till- stånd och temperatur samt avpas- sa ventilationen. med hänsyn här- till. Är lagret utrustat med fläkt, bör denna aldrig hållas i gång i onödan utan endast när tempera- tur eller" fuktighetshalt är för hög. Onödig -fläktning leder 'endast, till ökade viktsförluster, « (J..NJ fetthalt: sjönk: om övergångsfoderlistor nu; ty den tiden är förbi, och vi är nu inne på vinterfoderlistorna. En 'återblick kan : kanske '. ej : skada, eftersom många lantbrukare påstått, att bå- de. mjölkmängden ' och | fetthalten gått. ner under övergångsutfodrin- gen. Härmed menas perioden mel- lan djurens inställning och den tid, när, . vinterutfodringslistorna helt ligger till grund för utfodringen,' Vad kan:det då bero på; att vi fått avkastningssänkning?' Så länge vi hade efterslåtter som huvudsaft- foder, kunde” mjölken" hållas, När vi sedan :kom in på rotfruktsblas- ten, blev det si och så, Varför? Blasten: var ju utomordentligt väl utvecklad. och felfri. Den var icke i' år, som fallet 'var 1952, skadad v .Väderleken: var dock et, var ju hart när omöj- . mma. från fälten . ned jordfri' blast;” och" alla vet välj 'att jordig' bläst 'och jordiga" rotfrukter förorsakar ; diarré, och vid stark diarré sjunker : alltid mjölkmäng" JULMARKNADENS tid är inne — på sö! Arbetarparten tackar ofta N anser fackman egen mening å TF onödan, STOCKHOLM, (Press) så Segt Som gummi elasticum är . det svenska förhandlings- och +medlingsmaskineriet;" Manstat. . ka är delegalionerna från ömse” håll, av taktikskäl skenfäktar |. Man i det oändliga, och "spel. > ut” blir det inte förrän i allra sista: omgången. Man vill ha hånting i bakfickan, «> « Til detta långtotande är säker ligen . också Uppdtagsgivarnasfack« : 4 3log Ska upp sis ne portar. Weit. Segerblad i skep- nad av Staffan Stalledräng rider omkring 'och sjunger julsånger: till- med: sina smådrä . ingar, ; Statstjänarna : varslar förbud: ::- mot Övertid -- STOCKHOLM: (TT). : ' Som en följd av de strandade för- handlingarna om huvudavtal med allmänna ”anställningsvillkor för ar- betare ' vid . kommunikationsverken har statstjänarkartellen varslat om förbud mot. övertidsarbete, skift- arbete och arbete på förskjuten tid, Vidare har varslets om' blockad mot nyanställning för de områden ' av- talet omfattar. Åtgärderna avses trä- da' i kraft den 16 december, ”' Den - särskilt - förordnade förlik- ningsmannen, :. landshövding ; Per Westling, - har : med ”anledning av varslet kallat till nya: förhandlingar torsdagen den 16 december och där- vid hemställt att de värslade åtgär- derna uppskjutes i avvaktan på re- sältatet av dessa förhandlingar, "” "Det är, omkring '50,000 kollektiv- anställda, . som - berörs av förhand- lingarna, vilka främst-strändade på grund. av meningsskiljaktigheter i- fråga ;om: sjuklönerna; semesterfrå- gan' och helgdagsersättningen;': ne den; så småningom: även fetthalten. ' man haft "det" synnerligen besvärligt, ” har mjölkens fetthalt kunnåt nedgå. med 0,2—0,3 procent, När, man har det så' svårt, så bör män, om. man/ vill, hålla fetthalten uppe, tillsätta. kokoskakor. Det rör sig ju icke om någon längre tid, - | punkt till och med 'bättre förhand- : | lingsresultat ör na ”"medskyl diga, anmärker . redaktör ' Henry Kjellvard "i Signalen, Det: kun- de" anföras konkreta exempel på att" ur. löntagarparternas .- - varit. inom räckhåll på ett tidigare skede av förhand- lingartia ” om” arbetarparten' vågat eller kunnat slå till.och göra upp vid bordet. Men eftersom medlem- av medlemmarn: arbetsvillkor det det är en självskriven demokratisk » frättighet att männa omröstningar får ha sitt ord med 'i ken man måste ha. full förståelse, > Hur man än skärskådar proble« met kommer man således till slut- satsen att även om maskineriet ofta blir otympligt så finns det just ingen- ting att sätta i dess ställe," Fler förlikningsmän, mindre förhand- lingsdelegationer etc, lär. inte 1 nämndvöärd mån göra: det: mera Tättmanövrerat, tillfredsställande re- sultat, Enligt LO:s av förbanden accepterade normalstadgar har de ju i'sak åtminstone denna beto- genhet i och med den omstrida £A vetorätten, Men ser nog fortfarande huvudparten 3 vars döner och . å andra sidan an. dock gäller, att också de genom sall= Jaget. En synpunkt för vil« förhandlings- marna i stor utsträckning är miss- trogna" beträffande-:om : allt gjorts som: göres -kan för att verkligen krama ut det sista öret Kar för- handlarna ansett det riktigast att] ” låta.” medlemmarna själva ta an- Svaret — en” oantastlig och riktig synpunkt för: övrigt, Förslaget går därför : ut på; allmän omröstning, med” eller. utan : tillstyrkan "från förhandlarnas och förbundets 'sida.|' Förhandlarna övertygade om att de med de upp- de bedömer" vara möjligt. . . ” Men "det kanske inte medlem- marna: "tycker eller tror, De' eiler majoriteten av. dem resonerar väl ungefär 'så här: Det är nog säkrast att förkasta förslaget "så kanske motparten i sistå. omgången gör yt- terligare en eller ' annan eftergift. Och ; så "är förhåndlingarna' igång igen! Det "visar sig också stundom att motparten, trots energiska för- säkringar "om att det oåterkalleli- gen: sista budet avgivits, ändå kan|: ha "just det där ”något i bakfic- kan”. som slutligen fäller utslaget. Eftersom parterna, trots all durk- driverihet,' . ändå inte - kan' vara tankeläsare som genomskådar var- andras yttersta avsikter, tillkom-i , I 3 och - förbundet : är) F nådda, resultaten nått så långt som |. F HÄLSNING t. hi), på r "japanernas nye . - regeritigschef NS "TOKIO, (TT-AFP) "un 5 1: franska huvudstaden, > av det japa mer: åtskilliga . förh gar, som drar ut på tiden och dverkar. till den lå som 4. underhuset beslöt på torsdagen : j att.; utse. "Ichiro Hatöyara till ” vilken blivit - typisk” för" svenskt förhandlingsväsen på detta område. |' «Även om man blir irriterad här- ny pr gera Yoshida; Sr Aa Hatoyama är ledare för det de= tungrott 'och > "etter Shia sn kön 4 ä FRÅN "MONACO, : as of Prins Rainier II av Monaco väl=. komnas till Paris av president Coty A vars inbjudan. printen .. komrmit på officiellt besök till den varför man kan 'ge 0,5—1)0 kg Pr djur 'och dag.: Då går ej fetthalten ner. 'I besättningar; där man prakö tiserat'detta + höst, har. fetthaltex't; iver. och helst såge snabbare upp- relser mokratiska partiet, Beslutyt 'till4' kännågavs 4 en gemensain dekläras.:.' ' tion från socialistpartiet 'och demos.» kratiska" gjabtiet, vilkd-tilledininans”- ' och klarare sikt. över äv- i . se, vad i hå sunna vara att göra för icke”: visat någon nedåtgående teri- dens,z öch sedan ivinterfoderlistan. ätt” nå en: sådan ordning. Medlem- marna: kunde ' visserligen: utrusta sina e' med fullmakt att efter, eget bedömande göra "upp trätt:$ funktion har kokoskak ;kunnat.' borttas " utan” någon ,:fett-, när: de: anser sig ha nått -enligti: har. 253. av. de' sammanlagt '467 platserna I underhuset, allade >. Därmed kan valet av: Hafoyama - landets" Tegerinischet anse; se —- "Lika säkert som skiftet en "1938 hade Jordbrukarnas Få öreningsblad en - pristävling om svaret på frågan "Varför jag är. ”föreningsman?”. Ur det svar jag då-skrev skul- le jag vilja citera följande: '' an : >. vändigt för att tvinga fram rationellare”bruk- '. "> På vår ankållan om ett uttalande om; Föreningsrörelsen svarar: Grebäcki ; 1 rukarnas Före ; "Målet för. föreningsrörelsen : mäste vara a lyfta hela jordbruksbefolkningens sociala stan dard upp till jämförbart plan med övriga be folkningsgruppers. Det kräves, som redan före": gång itiden var nöd- :. ut fi hållits, enig ET hållning, offer- "4 d. vilja, kunskap sunda utveckling modernäring. en apparaten göres så tidseni lig - der, lika väl som pr 0 ” en blev en. följd av tvånget att öka inkomster- "na av jordbruksdriften, lika säkert är den eko- nomiska föreningsrörelsens stabilisering och i dag en tivsfråga för vår > Den enskilde jordbrukaren har, då god till- MH > Bång på en. produkt finns, inte längre någon . "För att även kunna möta de ' or från” konsumenternas ” sida ständigt ökade kraven på en "hygienisk behandling och en "snabb och tillförlitlig expedi- "ering av varorna är det vidare - nödvändigt att distributions- effektiv och billig som möj- | ökning- U s a möjlighet atv tsolerad från”. sina ”frkesbröder sköta > säljningen ..2. > = för-. fe lig, i om detta skall lyckas. Framtiden kommer. att utvisa, om jordbrukarna kunna bestå provet i; dessa avseenden. Om de gör det, kan man vå- ga hoppas på en lyckosam framtid för vår mo- > "dernäring — i annat fall inte. Själv vågar jag hoppas, därför att jag är föreningsman! - Även om vi idag i viss utsträckning nått det mål som var aktuellt 1938, så är arbetet ännu , och framå "långt ifrån fullbordat. Före-,. ningsrörelsen "har alltjämt” "en mycket viktig funktion att ” fylla när det gäller att för-. - svara och stärka nådda posi- tioner... Den närmaste upp- . giften gäller enligt min -me- "ning att skapa sådana förut- sättningar, att småbrukarnas . och lantarbetarnas ställning : kan förbättras." AN " lärare vid I gronöm Erik Grebäck är nyvald medlem av kom i Kantby etorkommun samt ordf, å Hushåll gegille! har Crebäck varit che konsulent 1 JUF och under” 75 med uppgffi åchef i arb öd tt handlägga frågor. rörande arbetsblockorganisationen.'..'” Dessutom kan Grebäck se tillbaka på en 10-årig verksamhet som .. , Grebäck äger Söderby Gård, Knulby" socken, Roslagen. ” " Gården, som har anor ända från vikingatiden, köptes 1543 av sz ; : Gustav Wasa för, som det står I hävderna, ”reda pengar”. KE skolorna i Kävesta, Önnestad och Hussborg. "= | "Det omfattar 6l har åker, 10 har betesmark och 63 har skogs: i mark. Djurbesättningen utgör för värvarande 23 ungdjur ” . . jämte 42 gödsvin, En tredjedel av åkerarealen utnyttjas för vete : och oljeväxter, varav raps på fastmark och ryhs på torvmark. Årligen odlas också matärter på 5—6 tid, Produktionen är H överhuvudtaget lagd på produkter för avsalu, Tack vare en intensiv kvävegödsling på betes- och slåttervallar : säkras en så hög foderproduktion att det mesta möjliga av >” åkerarealen kan ta's i anspråk för andra grödor. Handelsgödeek- '« - + visat vara ekonvmiskt mest fördelaktigt. . ” N - givornas storlek ligger kelt i nivå med vad försöksresultatex ” holms Luth, Missionshus. Söndag Pa tedikan kl." 13.45 "av Linné Björkman, cl. , IMAN. VECSEFFTTTVTR VIT EN a Ar. oo änning kan inte gärna var NN. tan Laho u a i Ims Tidning 1- > ARA ÄKAAA MMA DAR KARA RANIANARSÄSSASADANAADAADANAANANABÄNALRRADAKSINERAR RAD) - sån PFFITSTTSEESTIYSTVETTTYYVYTFY TN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.