ol - ned kl, 15; 22. Id | Dagens dikt. MD : kommer att sprida ljus och glans, ; bart « en glädjef Måndagen :13. decembo. Dagens namn eec os 1 LUCIA ss ev Solen går” upp kl; 8,50 och Morgondagens namn sc soc STEN, Solen går upp' kl. 851 och ned kl. 15, 22, i Ett. människol är intet, intet ” " värt "så länge mänskan lever kallt och » ensamt; det undfår värde först, när män- » skan lärt .: "med. alla. 'kärnpa ödmjukt och gemensamt. se | (HARRY BLOMBERG) i - Ca dag ;morgon. tändes åter flucialjusen,' Tusentals unga , flickor Luciafirandet har blivit en verky lig svensk ljusfest, Men den 13 des cember brukar inte-avlöpa med en- bart glädje och, fest i sitt följe Varje jå inträffar eldsolyckor med ska Hade, 1 värsta fall dödade människor ch skövlade hem»: ; > Å Svenska . ”biandskyddsföreningen ill ge några råd, :5 " 1. Använd om m nöjligt elektriska ljuskronor, ' i 2. Användes Jövande ljus, skydda håret med en' asbestduk eller: åt minstone en fuktig I näsduk eller dy ikt, "3. Om barn bär levande ljus, mås detta ské - under uppsikt 5 VA Skulle en olycka hända, förd hindra att den, som fått eld i håret eller - klädernå, springer. Slå om= kull personen och släck elden med t.ex. en lt, matta, rock eller dy likt. "5, Ni, som atiordnär - fåclafester, of liga eller "på i irbetsplatser, till. dela någon uppdraget att ha brand- faran under uppsikt. Ha en fuktig filt "och ett alsekningsredskap till. hands, é Det behövs ar iitet. mera .om= tanke ' och försiktighet än. vanligt för att! årets' luéiafest skall bli en- st. . Barnpsykolog En man satt på bussen med: en liten gosse" i knät. Pojken bråkade ' förfärligt, ville peta på allting ock helst” ville han i fram till 'chauffören och peta : på ratten. ' : Håll Inte . tappa humöret, är vi framme, marinen.” Carl, Snart” Carl. En bredvidsittande däm vän- de sig mot'honom och sä: ; — Det är verkligen roligt att höra någon' som kan ta' barnen 4 på rätt sätt Många skulle i er I situation gett ungen en dask el- t åt honom. Men ni talar. na stilla.hela tiden. de hon'sig. till. den lil- ryti lugnt oci Så vän h sa: eo Det är väl roligt: att. åka |» illa Carl? " i buss Hon heter Axel, sa, man- nen, Det är/jag som heter Carl; , NEF Tvvvvi er 1954. gt vå tar OC FYYYYFVY Yervteeverevr Vv YvvvfeTr ; dig' "ugn" "Can" sa || Jag är bara hemmafru!” - för BARA? Här somatragt Vard svarskännatide myndigheter, för- samlingar och "personer i sitt an- letes, svett för att få hemmafru- yrket betraktat som ett yrke och den olyckliga klyftan mellan s.k, . yrkeskvinnor och hemmakvinnor överbyggd. Men 'det tjänar inte mycket till, när det nedvärderan- de ”bara hemmafru” ändå trillar som ärter ur munnen på t. o. m hemmafruarna själva, . - Eva Hökorberg -— Nej, jag såg den först:.. du får försöka hitta något annat! : > 4 Busschauffören NS kom till teatern sjöng: - sögrade |: Busschauffören. Tom Mennard. | har år efter år kört sitt stora åk- | don mellan, två avlägsna london- rar En vacker dag samlade an: sig emellertid till ett besök hos direktören ' av. den berömda. varietéteatern. - Windmill Theatre. Klädd i sin. uniform 'och med skä , svettig och oh d fm han kom från "jobbet, ' ville an ' provsjunga för ' direktören. Tom hade-tur, han fick göra det. Trettiofyra " minuter senare . stod Tom. Mennard på .teaterns scen framför. en, fulltalig publik, Hen, kjöng i 43 sekunder och då skrat- tade' : publiken iör första "gången. Efter ytterligare 55 sekunder fick Tom ; Mennard brakande applåder inför öppen ridå, Ytterligare 68 se- kunder senare "undertecknade han ett kontrakt som knöt busschauffö- fn: till Windmill Theatres”en- "| semble, Han får nu 40 pund i vec- kan, div.s. 600 kronor. Han ring- de under första provet och mellan 1 applåderna till. sin hustru och bad henne »att, meddela bussbolaget att Tom Mennard blev revyskådespe- lare och inte längre ville jobba för ef —S= | Givantiska klipp: block sprängdes ut med träkilar, vatten och eld; Å forslades miltals "| på trärullar och "hopfogades' till: väldiga, byggnader: De .- Bistert nedblickande: norrifrån på den gamla huvudstaden Cuzco i Perus svårtillgängliga bergstrak- ter ligger fästningen Sacsåhuaman med dess stödjepunkter.: Stonhen ges ofantliga stenmassor på Salis bury Plain i England är miniaty- . hvggnadsverk. Agamemnos grav i Aves är som intet och t. o. m. de t cyklon isla murarna i Agrigentum: bär små vid jämförelse med den ing av gigantiska sten- block, som är så perfekt hopfoga- , de, att ett knivblad inte kan träng- . as in mellan dem, Det : första intryck .Sacsahua= - mans ruinmassor ger är häpnad, ma "Formatet på dessa t hop- - rer: vid sidan av detta jättelika 3 &, H >. sätta jätteblock, de sick-sack-for- » made. murarna, de underjordiska gångarna och de kolossala' utkiks- » tornen — allt detta väcker förvå- : > ning och beundran, fela ? Hur ' var. primitiva indianer i stånd att hugga ut och utan drag- djur transportera dessa ofantliga - stenblock? Hur kunde dessa män- niskor med 'sådan noggrannhet hopfoga . de oregelbundna. klipp- styckena? ; >. När « conquistadorerna under : Pizarro. drog in i Cuzco år 1533 :- trodde spanjorerna att fästningen : Sacsahuamen "mera var ett verk av djävulen än av människohand, ”" Sancho de la .Hoz, en litterär des-. >. perados i Pizarros följe, försäk- . rade att svarken stenbron i Sego- via, Hercules' byggnadsverk eller » romarnas .. konstruktioner, ' hade denna fästnings värdighet och im- . ponerande utseendea. ' .B.pund.i veckan. land "fick-:en « ny scencharmör med värme i rös- Jen och glimt i i. ögonvrån, : | Morknadsbörät fekser | och prisnoleringar meddelade genom Sverigés | > Lantbruksförbund . Stockholm. den 842 a 1954.” : . Spannmål. Lantbruksförbundet noterar den 12 1954 för fullgod. brödsäd av norrislkvalitet följände produ- ”entpriset, avseende genast leverans, tritt rnoteringsorten; kr pr.l00 kg: :. Halmstad— Falkenberg"): Vete. kr 43: 50, råg 38: 50, - "TJ Prisort. Den '1 april 1955 fntö- ser Svensk Spannmålshande! bröd- säd till följande priser, fritt pris- ort: vete kr 44: 15, råg kr 39: 15 per 100 kg, Som : väntat här priserna efter månadsskiftet justerats 'upp på åt- skilliga noteringsorter, och på s.k. prisorter är nu det vanliga priset 43:50 kr pr: 100 kr för vete och 38:50 kr för råg. Om marknadslä- get för övrigt är icke" mycket att orda, då omsättningen nu är rätt obetydlig. föntbruksförbundet noterar den 7/12 1954 följande :producentpriser på fodersäd, avseende genast leve- rang, fritt noteringsorten, för” vara av normalkvalitet, kr per 100 ka: D - [4 Mei det var” ingatunda" näågok överi naturlig makt. som uppfört den, ej heller någon mystisk och : försvunnen folkras, utan förfäder- "na till våra dagars gqueghuaindia- ner, de peruanska Andernas. invå nare, "cos ”Uider det elfte århundradet, när. Cuzcodalen intogs av den.förste inkan Manco Capac,' stadens le- £andariske grundläggare, var det . .andinska området uppdelat mellan i ett stort Manco : Capac - lade : märke till + fruktbarheten : hos dalens mylla: . och dess naturliga försvarsmöjli; » heter och planterade sin käpp i . — marken, därmed utmärkande plat- -' sep för Cuzcos grundläggning. Un- der 1400-talet - uppgjorde inkan " Pachacutic (»jordskaparen»); pla- "nen för fästningen Sacsahuaman. i " Avsikten var att den ej blott skulle : försvara Cuzco mot invasion utan även utgöra en' jättelik »pucara»> (skyddsområde) till vilken stadens samtliga invånare skulle få ta sin tinfiykt i händelse av anfall. . "rades av yrkesarkitekter — t.o.m: deras namn .finns bevarade —' och arbetskraft anskaffades genom ett ” primitivt system av arbetstjänst, "på så sätt att varje skattebetalare ålades att varje år lämna en viss arbetstid. åt härskaren. Då inka- , indianerna som förklarligt är sak- -” nade papper, gjordes planerna för detta - vidlyftiga. byggnadsverk i .moidellform, .: Detta, ;: antagande stöäs av. det faktum att lermodel- ler av ärkitektoniska verk, terras- antal: olika stammar. ;? område mitt i fästningen finns ett :'stort,'rumt torn, Det var Sacsahua- n 5 befästningslinjer | dominerade en stor, jämn högslätt. : sEn afton vid någon a av dessa” De tre parallella massiva rhurarna av 1.200 meters längd var delade i 46 delar, var och en uppbärande en terrass och ett bröstvärn med en total höjd av 20 meter. alltså ej enhetliga murar, men de var så fyndigt konstruerade med: - utbuktningar, inåtgående vinklar - och stödjepunkter att-inga fiender .; jättefäste, SN sn ' Det farins blott tre ingångar till dén väldiga fästningen, tre dörra soni var så små, att de endast kur: dörr för var och en av de. tre mu- rarna, Genom dessa trånga öpp- ens krön, där två fyrkantiga torn var placerade. -'- > br bra så » Dessa” befästa torn 5 skrives första gången av in) ikern Det var" skulle våga anfalla detta Andernas, ” de- släppa in en man i taget — en : hingar kom man upp till fästning- gamla — inkuf uppe : bland de sky yhöga 'Andernu är . något man aldrig glömmer. När : solen glöder bakom - bergkam- = > marna "4 väster, "bleknar: de ” gamla granitgavlarna och tor- i nen från guld till matt rosa” Över. .den 'öde trakt, som en” -. fång var den nya världens star- ; kast befästa försvarslinge, fly. ger en: ensam: kondor.. met .. -.kande, 5 v "Den "väldiga tästningen Sa ”huaman. belyser" på ett intressant sätt den beundransvärdå organisa: : tion ; av... arbetet, som var utmär«: v D kt jätteverk en- ”dastzkunde "åstadkommas genom rett allmänt” uppbåd av'arbétskrat- ster, men detta kunde i dylik om- fattning endäst bli möjligt genom tunga vis ini ens glöd... . . + megalitiska stilen, medan de södra murarna tydligen är yngst och hör hemma inom den senare inkdiska bys ilen.. i. Garcilasso de la, Vega — svåger till >Han , hade, somi barn hö vdingen: ästhingen; innan.den delvis raserades av:spanjorerna, Endast grunderna .: till "dessa" torn: har. Pragts i dagen, ty de demolerades för att lämna byggnadsmaterial i kunde erhålla förstärkningar utan att: krigarna : behövde bli sedda. Dessa torn blev skådeplatsen för ett.fruktansvärt blodbad, när de anfölls av spanjorerna. Inom; ett mans vattenreservoar med en ka- 'pacitet av 100.000 liter. Hur 'vatt-: net fördes upp till reservoaren är alltjämt en dlöst gåta, meh det an- tages. av det uppfordrades: genom ett hävertsystem. från en' nä! lägen insj x ; I fästningens . b fälhavaren + och: :'soldaterna,'' ty Sacsahuaman':hade' en permanent garnison med” ett stort väpenför- råd. -— »bågar,; pilar, lansar; kop- paryxor. och: bomullsjackor>; som "fen gammal förteckning omtalar: : Fästningens uppförande dirige-]: Krönikorna.. uppger att uppf randet av denha väldiga fästning | tog 70 år i anspråk. Mer än 20.000 indianer var hela tiden sysselsatia med detta Sydamerikas kolvssa- laste” byggnadsverk, ' Enligt flera uppgifter ' påbörjades fästningens uppförande, som ovan nämnts, un- der den energiske Pachacutics re- gering i. början av: 1400-talet. Emellertid måste den nog ha på- börjats långts tidigare. Sacsahua- man”. uppvisar .. nämligen olika byggnadsstilar, som representerar + ger och vattenledningar haft hittats od jordens. . olika åldrar. Burarna åt nordväst, foonkelpacden. siste -verklige.inka» som är. äldst, representerar den = En stor del av Kålkstenen kom från.stenbrott alldeles i närheten, men då de indianska arkitekterna önskade -'mera. -hållbart material. .från'stenbrotten vid Rumicola,om- kring 4 svenska mil längre bort. = > Man fråga g huru mänhiskor som bl. a. icke känt till block och hjul kunnat hugga ut och trans-. portera. dessa väldiga. klippblock och placera dem så, somsde blivit plåcerade: Där finns t. ex. en mo- nolit, som är 10 metér hög med 3,5 meter i diameter och som, v er et emellertid endast i all” männa drag hur det gick till. In- dianerna hade varken hästar eller drågoxar innan spanjorerna: kom” vad redskap beträffar var deras förnämsta” :och . praktiskt. taget | enda verktyg en mejsel av sten. De använde. samma metoder som var i bruk i ändra stora amerikanska kulturer."De splittrade stora sten- 'massor genom att göra hål och slå in träkilar, vilka, sedan de fuktats, svällde och spräckte. stenen. Man hettade” även upp ”klippstycken mel." eld: och avkylde dem därpå med vatten, vilket åstadkom spric- kor. >; . Förmodligen ”arbetadé de efter. något slags mönster eller modell. En, arbetare medförde "till sten- brottet en -form' äv det”önskade stycket, och ett block :utvaldes, som kunde huggas ut I de lämp: ligå' dimensionerna... Däretter. slä- pades stenen miltals över trärullar längs .. oländiga:;. vägar. . merelst långa, av cabuyafibrer flåtade rep till.platsen för bygget, och när den välj förts. upp till sin bestämda” plats, blev den tillhuggen och av- ; ett. har visat ätt Sacsahuamarni — i lik- + icke har tjänat enbart militära än- måste indianerna släpa störa block är. reger där: härska- ren satt inne:med absolut makt; . Nyligen företagna utgrävningar » het>med. andra inkafästningar — -. damål, utan var samtidigt en stad ständigt bebodd, väl ordnad för ti-1 dens förhållanden och försedd med allt, som gjorde det möjligt för be- folkningen att uthärda en längre belägring. Grävningarna har bragt i'dagen. olika' boningsrum, en del avsedda för inkan själv, rester Me Inkan Pachacutte rala. som en Vipest mot de vilda m en ytter kunde hota in hords nen Bringham, häpnad: >Jag såg underbart vavk- ra husväggar, byggda I den mest utsökta" inkastil. snår och träd växte bland och på ruinerna, men jag kunde ändå-rhe servera, hur perfekt Evanitblocken, utan cement och murbruk, passade in i varandra, precis som om de . a - | N > hade "ålagts i går. Jag "stirrade : kariket från nard«' Miachu Piechu "var visserligen Äcke en tästnin ie ent utan. Snarage fn en FÅ också den en h tad, Men den var Utomordentlat Väl ägnad fär försvar, På de flesta sidor skyddas platsen otillgängliga avEruoder. « Som Inget fiende ansågs kuona forcera, Den der ig tnaden störes endast av det, eviga brus bynina. ig et av floden Urus iderna i närheten fi ned förena sig med den INGER " Utavalifloden; en biflod till Ro Amazonas. Platsen för staden var > 8å exklusivt vald, Ått man därvid ej fäste sig vid den Oländiga ter rängen, som uteslöt varje ordnad . normal stadsplan: Några hus he . finner sig högt” uppe på en kulle, ändra djupt nedanför i någon dåld. Underbart. är att.tänka sig, att .denna stad, resultatet av så myc- ket mänskligt arbete, tegat där ” .gömd och glömd svin en veritabel de dödas stad N över 400 An över växt av djunge MH Sum störtar sig ned från den sta Stadens, upptäckare. ”Amunikas skriver, tull av Mossa, bamhius . Av GEORG. I : ” MICKAELSSON på Mmossbelupna ruiner — tem efter: tempel, tästni ha fästningstorn, Överräskning etter överraskning! ' Synen. gjorde mig andlös. Machu Picchu var en ocr- hört stark baturlig fästning. En handfull män kunde h försvarat: > dess tillfartsvägar.>. De terrasserade stadsytorna var förenade ' genom; ett'; hundratal trappor av 'sten, Den "längsta" av dessa, 200 steg, lång, delade staden istvå delar och utgjorde dess hu= vudgata, och tedde upp till den bergstopp, som dominerade bebygs , gelsen, =: ' " Innan inkan Pachacutle Kommit på: tanken-att framskjuta, rikets gränser , till Machu Picchu och görå denna ort till ett, skydd mot österns « vildar; hade" en annan : plåts, belägen cirka 5 mil närmare Cuzceo; varit dess yttersta värn åt detta ;håll. Det var dön,sagovom- spunnå-= bl Olant ålar eller palats. högar torn: och.ett.soltempel. : clordisk, gång, som ännu. ej "digt Undersökt, har fö, huvudstad Cuzeo. ; Belägen invid den bördiga. och-vackra Vil. .camayudalen och begränsad åtelt . "håll äv de'skyhöga Anderna; åtett =,” änhät. Håll "branta klippor, och : + Och-hur stor nytta gjor hörnsten ; i det gamla Perus för: svarslinje .+ kampen 'mot.de spam ska inkräktarna? .; "När Pizarro tillfångåt Antahvalpa 1533, dä imperiet” sade $amman;”gjordes.intet fö att försvara detta starkt befästa Sacsahbaman. Ernellertid reste sig ett år senare hela inkafolket under, den siste och av' spanjorerna som skenkonung tillsatte inkan Månco, Cuzco och satte sig ibe- >= sittning” av "fästningen 'Sacsahuaz man. :Men detia sista" försök att äddajinkafolkets frihet strandade; Fästningen intogs efter ett tappert Tiotstånd av dess försvarare, och Mancos gamle general, som före- drog att dö: framför att giva sig, störtade:sig ned i avgrunden, från ett'av. fästningens torn... Manco själv: undkom: och. flydde "upptill den långa befästriingslitijens hord-7 ligaste stödjepunkt, det -märkli; Machu Picchu, där, han en tid för- svarade" sig, men blev senare dödad av spanjorerna. :.: .Machu Piechu — denna ”fäntäs- tiska ruinstad i Sacsahuamanlin- jen upptäcktes” år 1912 av ename- rikansk geologisk expedition i en. vild-och otillgänglig, nära nog out- . svenska. mil nordost om; Cuzeo." Den”är en'ren inkaskapelse, fastän även här äld- SS som på samma gång. väl "Bgnade din k i Läv. eri störslägen natur: Nere I dä-- och violetta moln smeker topparna domliga dofter av tropisk vegeta= . sen för, dess mest Imponerande ' byggnadsverk, .' flyger : en ensam :. rråvinerts varO talmbu en :ort; 1... svar: och å.åndra:sidan d. . till lugn och, vila |:skötet . ert hade” kahärskarna ett av sina mest. omtyckta” sommärresidens, YVucay;-'Oömgivet av. bådbassäriger och : vidsträckta; vackra trädgår- dar, Ollantaitambu har: betraktatå som, en; av Perus. intressantaste Vv r. historisk som års kitektönisk: synpunkt; + den: "unge. »Inkahjälten en, blodig , .segen över-de invandrande spanjo= '- rerna och här:har: det gamla inka- : rikets. geniala arkitekter > firat , veritabla triumter I skaparkonst. . » En afton: vid någon av desså gamla inkafästningår uppe blapd .- de skyhöga Anderna är något man > aldrig glömmer: ' När -den 'stäöra, ” röda solen glöder bakum bergs- kammarna : i väster, bleknar de ' gamla 'granitgavlarna på bergen och tornen trän guld till matt rosa, på bergen i grannskapet. 'Egen- tion. strömmar , «äpp från dalen, : Över den öde trakt, som en gång -. - var den nya världens starkast be- tästa försvarslinje och skådeplat- kondor. med sons elda. vingalag in vn re och" yngre by dsstilar före: kommer" om vartannat liksom I självar. Sacsahuaman, .. Sannolikt byggdes ven detta bergfänte av Te porten + nu visar en viss. | tröghet, och flerfrågan ej är särskilt u HalmstadFPalkenberg: Foder: korn 37: —, vitbl d 37: -— vit- havre" 37: : . På denna marknad - synes nu kulmen” nåtts för denna gång, och på några orter har även priserna gått ned rätt markerat. Köplusten har tydligen nu reagerat mot de starka prishöjningarna på senaste tiden. Från södra Sverige är 'efter- frågan" obetydlig, och de norrländ- ska köparna' börjar också dra sig tillbaka. Utbuden har väl samtidigt ökat något, men flerstädes är det , relativt lugnt på” den fronten, Det " meddelas. emellertid om en tämli- gen god tillgång i södra Sverige på importerad ' fodersäd, "gorghum, och givetvis även majs. livaktig." Någon större tillförsel är det emellertid ej heller fråga: om. Prisläget är därför: "helt oförändrat, Potatis. | : 2 Lantbruksförbundet noterar för matpotatis, levererad banfritt eller kajfritt Stockholm, i fria säckar om 0 kg, engrospris, vid försäljning till partihandlare, kr pr 100 kg: «>, 3/12,.6/122 8/12! Prima, väls, vara 24:— 24; — 24: Sortklass I') a 2 28: — MAK-märkt, p korn ochi ma, sortklass D 32 50 32: 50 32: 's0 [0 de, priser i kluderar ärsarvode . eller : avans cket tyder på att MY sknaden nu skall röra sig i mera Jugna, banor, . eter Årter.' sl NT Lantbruksförbondet noterar den ja. 1954 följande producentpriser . på rensade, Jättkokande gula mat- "ärter, fritt köpares magasin - Mellan-Sverige 62—64 kr per 100 'kg. Marknaden gör kanske närmast ett något svagare intryck, då = ; ing vagnslastvis, 2) Bintje, King Edward, Magnum bonum. Marknaden ligger! "alltjämt Öoför- ändrad, . och prisnoteringarna ' är desamma som i förra yeckan, :. ; Stråfode ' : Lantbruksförbundet noterar : den, 7/12 1954 följande producentpriser” .] bruksförbundet hårdvalls=; : på stationer i mellersta: Sverige 14:—. Halm, ” höstsädes, på stationer ik 'mellersta' Sverige 6: — Hömarknaden visar alltjämt in- ningar och kan nog "räkna med ex- porten" som ett stödjande moment, när. vi kommer längre fram, Här hemma , är omsättingen ätt liten derfä. Partipriser i Stockholm den 3/12 1954, öre pr. kg plockad. vara: "Eron=":s . [gen större ”livaktighet. ”F. n. är väl te äs 285 3 355 intresset på expörtsidan ej särskilt Kynkd 500 21508 — 25 608 stort, men man har en del förfråg- |-D;o, 150-1,050 z - 510 280, - ' Tillförseln är alltj mt rätt stor, men omsättningen är god, endast mindre kvantiteter - fryslägras ännu, = Priserna är Även halmpriset. är detsamma som i förra "veckan, och. handeln är obe- tydlig. > . . Sr slukttjäderfä. : <> Svensk fjäderfänotering. Lant- "anger för veckan 3—9 dec. 1954 "följande riktnote- singar. å slaktfjäderfä vid försälj- Halmstad: mark] de' syfte. Prisläget är helt oförändrat och visar stabili= tet. Fodermedel. ee ” Lantbruksförbundet noterar den 7/12 1954 följande priser vid för- säljning. till jordbrukare, fritt: no- teringsorten, kr pr; ; 100 kar es tand, 42143 Yo, . omg från p till ägg traler i södra och. mellersta Sveris ses produktionsområden, öre br kB slaktad vikt (plockad vara): : Kron Prima Hön: + > 270 . 240 Zyckling. minst 5002 —r - på stråfoder kr pr .100 kg: Pai vprisnotlering å slaktat jä: $ | Linkakmjöl inkl. -skr, Extr. fapsmjöl, inkl. skr. Sojamjöl, 47/49 KN inkl. skr. 5 id Ro askokor, kross, sa skri. 51 50 la 63: 50 Olj: inkl. skr.” : special Kron Prima : "silikosriskerna - | Melass, inkl. Mångå offer för stendammlungo== arbete med Söderby sjukhus Ts Toch Södersj khuset har Folkhälso- ut är ”kvartskrossare, isaré och arbetare 'på som valts stålgjutgod institutet påbörjat en reg ing av samtliga i landet sedan 1931 inträf- fade: fall! äv stendammslunga (sili- koös).: Hittills .har nära 2,000 fall re- gistrerats: Av dessa har drygt 500 i avlidit, varav.cirka 200 i silkos, 130 i'silikotuberkulog samt 180 i annan sjukdom. Aldén vid dödsfallet bål- ler sig i regel mellan 50 och 70 år. Några har emellertid dött redan vid 40. års ålder. Undersökningen be- kräftar det kända förhållandet, att silikos ofta k li med tbe. . år tionden;' gått, att. porslinsarbetare. varit sys-" under betydligt längre tid än ren sare och kvartskrossare. För att föl för porslinsarbetarna i medeltal tre linsarbetarna sålunda dukat under f löper speciellt kvartss helt ar.drd och betydligt För att få upp en uppfattning om inom - olika yrken allvarligare yrkesrisker. exkl L Ske ) Vetskli svenskt, inkl. skr. Rågkli, svenskt, I inkl. skr. — thyra . :- 2 Betfor, inkl. a . -Itbeiförebygi gande ” "personer med si ilikos 3 iaertalet ortsätter: Hittills okälln na resultat anses 'tala föl digheten "av. att efterpröva även lindriga silikosfall och att skärpt uppmärksamhet : måste - ägnas det arbetet bland, gånger så lång tid som för kvarts» Nn krossare, 36 resp. 11 år. Medan pors= Här varin 7 ee selsatta i silikosfarlig 'verksämhet 5 värva 'en dödande silikos krävdes... : sin". yrkessjukdom ' först efter flera - '- ». Ny vn itne porslinsverkstäder.. Det har, fram= nm ; FIVETTS JUTYYTVYN En sydhall änning kan inte 2 NYFFEFYT TY NIVETESYYTVYVYVIN gärna. vara utan Liholms Tidning : > AABAKA NYFSEESVN Jm FIVESTYTTYVI AADIAMAAMAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.