i I ia Ta adventsljusens. sken talar till "<< Det är stort | klappar, säger uppdragsgivaren. frågor: att, göra det .men bestod ', hand ned så många? . I icke kännen: han som ” frid på jord n YVYPYYVVYYYYEYTTTFEYTINO NT - anor TENS. FT ES TYYYTYYYYYYTYYYYYYYYYT YT YYITYYYY YT Y TFF YT YT YET TYP Y YFTE FE förlogen don 18 dosember 1 sd jäv Gomprosten. Nils: Bolander, oo Lund: J oh: 1: 10508 År > ne - Människan ock "uppäraget. . Johannes” Dö varens ; ödmjuka Presentation av sig själv i de fy- 088. om den lilla människan och det stora uppdraget. ' - . "Det, störa uppdraget beht er den lilla människan; ERA Gud behöver” mänskliga red- skåp på jorden. Döparen tog sig inte sitt uppdrag. Han fick det, Guds "befallning: kom till honom och han hade intet val os 7 tryggt att ve- ta, att det stora. Uppdraget, behö- ver. den lilla människan. : Ingen enda är så -.Obeydlig” och ringa att. inte Gud: e ett viktigt” ur pdrag, det” "uppdra get att vara en Chärolg. för Guds ke... in - : Be, jag ' stär för dörren och Då måste Du och jag öppna. Tyc- ker någon; ätt uppdraget är. krä- vande så komihåg att uppdrags- | givaren heter '"Underbar -i råd”, Att vara kristen i anda och | san ning är att låta sig brukas som medskap för Guds .betydelsefulla uppdrag, att" säga: Här är; jag, sänd mig,ate De lilla människan kan Skym- ma det stora uppdraget, » Johannes ” väl hv: prästernas och : leviternas provet! ” Men": efter - honom. har många fallit tilföga i "liknande situationer; Man: fick ett gudom- ligt "uppdrag . och så. tog. man själv äran: Man "blev inte Guds roparnide röst utan. sin egen som ropade för sitt eget." - vell Ack, vi måste ta oss i akt för högmodet ;; :och självbelåtenheten. Goethe förklarade” en: gång, "hur Gud värdesätter ödmjukheten hos människorna i följande: ordalag: -. "Varför trycker Guds -väldiga |" Emedan har '”anträffar så många stående och så få. knäböjande.” VÄRN Vi är så märkvärdigt : stela: i knäna, vi svenskar. Det är”be- stämt - någon. sorts andlig . Jed- gångsreumatism vi råkat ut för. "Icke minst den: fromma själv- belåtenheten har" förfuskat ' och skynit bort många: stora uppdrag från Gud. tilk människorna... re Ingen ' människa är så "from att hon: inte. dagligen på: ytt måste omvändas.. Innan. vi..inse den sanningen, . skymmer i vi de stora uppdraget... Det blir ingen tro i vår: kamp, ingen” glädje i värt” arbete," ingen sång A'tjä det. . : 2 Den lilla människan försvinner men det stora uppdraget. bärs vi: Döparen :frestades )- svunnit. Då tårar söm vätte hen- res nattläger. blev många. Grev- innan "märkte : snart att det var något som tryckte: Sigrids sinne. För. ovanlighetens. skull frågade hon henne om hon: gick och sörj- de över något. Då brast. Sigrid i gråt och berättade” om” sin be- lägenhet ; och 7 att" det var Knut I et så för henne med löfte om äkt det emellertid m han inte skulle uppfylla sina löften, ".. :: — Du förstår väratt Knut inte kan "gifta sig. med' "en . torpare- borde tidigare ha förstått det, om det nu "verkligen är hor om «du givit dig åt. Vilket jag inte tror förrän han själv har talat om det för mig. Under alla förhållanden kan du inte 'stanna kvar här 'då du bär på ett barn, utan får med det snaraste. se dig [2 efter Å- got ' annat; ls ” ” Så" gick "grevinnan, lämnande den förkrossade Sigrid åt sitt öde: Några dågar senare var hon på väg til: hemmet där. hon Visste att hon inte "skull bli så särde” les välkommen; . Det” blev hon inte heller. efter. som”; "man där ,hade' det ”knalt ställt. Hon fick på nytt höra alla de . förmaningar . de hade givit henne om: att vara på vakt mot förförare. ., Alla de bittra tårar hon”. fällde ; kunde liksom ' inte tvättå bort: de 'förebråelser "hon ständigt fick höra'i hemmet, ”" Flera av barnen” hade lämnat hemmet och: "sökt. sig arbete. på annat . håll. Många av dem hade ny kommit Herå för:att firå jul- afton,:? däribland äldste sonen Karl” som” gått. till sjöss redan som femtönårig ock sedan inte varit hemma någon 'gång: Nu ha- de han : fyllt. 20 år”och ”kändé knappt igen :sina minsta syskon. "Karl! blev Jedsen, när han fick se Sigrids tillstånd. "De" "hade. all: tid varit goda vänner när. de: var barn; "Nu såg hån" hu bittert hi a julaftonen "och i "hemmet hade de just" slutat ”sin "enkla måltid. På rummet. Sigrid'l hade: nästan oför- märkt” gätt: ut. Då "hon : dröjde gick modern ut för att söka efter henne:>Men : då hon. "inte" .kunde finna h ne blev. hor” orolig och ek in i talade om detta för de övriga. Man undrade alla. vart hor i hade "gått sådan; shär Hon måtte väl aldrig börjat efter mig, "vilkens skorem” jag” icke är värdig att upplösa”. 7 Att; tro. att man är oumbärlig ” Gud. behöver, ständigt nya: red- skap. . De. gamla : redskapen 'för- brukas fort. i, Hans tjänst. Men är. det sant' att" redskapen slits ut, så är det lika sant ått'bud- skapet bärs. vidare på nya unga händer och viljor” så länge” värl I» den står... : Om några dar är det julafton. Då får” vi lyssna till änglasång- en: Ära: vare. Gud i höjden” och "Det är. ett / uppdrag som. ges oss — inte. en dunbolster ätt so- va på. Upparåget att i liv: och gärning - förk unnå ; Guds ära och draget Loch at” oas: efter”. slutad gärning tacka Gud :för.”den? bbe- skrivlig nåden att” h fått. vara LAHOLM : hi N kanssori.” Sjudagsskolans julfest kl. 17 på Bergman. :: SKOGABY | högm, kl. 13: 30 kh. Hä " Persson kl. 10. - "Laholm: Ston : IOGT-lok sönd, 15 "> gskolans off.” julfest. Tisd, inst. . .Valiberga Misslonshemmet ; sönd. 14 sskolans: off, julfest, :'Tobernaklöt": "Veinge - sönd. 9,30 ssk., '19,30 Brander : talar och .-sjunger. » Genevud .& sönd, « kets Häs.r Skogaby sönd, 10 ssk, hos H. .| känna födsl 11,30. sak. i: Foll ärtor och gått av- sides för. att: inte störa 'oss, sade modern? "Då yt rligare” stund gått och hön inte hördes' av gick: far dern, Karl samt en yngre: sön ut för att söka efter henne. Ute ha- de, ett tunt snötäcke fallit. som jämte: 'en ". klart: lysande” måne gjorde” kvällen. ljus, Snart fann de: hennes: spår pekande mot en ängslada : vid vägen mot godset. Genaist ” trodde” de att. hon: gått dit; spåren” ledde emellertid förbi bort "mot: godset. De "skyndade vi- dare' ty spåret var”lätt att följa eftersom .. ingen. hade gått den vägen sedan. : det" börjat” snöa. Spåren: ledde” emellertid inte di- rekt. mot vindbryggan, utan vek av ut. över isen på sjön mot god- ets' "södra sida varifrån. det gick Go sets: hundar gav: "skall: och blev. stående kvar, uté på” isen; sutan' satt” våga flicka, svarade: grevihnan; och du: rat: til | trädgården. | "Da: lade han märke till att stegen inte fortsatte mot godset utan vek av på nytt —i riktning mot Getön.: Nu började de' ana det värsta. Fadern : hade mer än en gång hört Sigrid uttrycke sin leda .vid livet. Han hade dock inte trott att hon menade något allvar med detta. Men nu fruktade han att hon satt sin plan 'i verket, Med raska "steg började de följa Spå- ret. Det vek av något till vänster om ön ut mot”det starka ström- drag som bildades där den lilla ån flöt ut i sjön. Isen började svikta under: de gåendes fötter och de ökade" därför /avståndet till var- andra. Snart glimmade öppét vat- ten fram i'månskenet. Några me- ters” framför dem hade iskanten brustit, Här : slutade spåret. En- dast några tunna isflak giuppade och skayvde mot iskanten, N Sigrids stod klart för dem. Hon hade s t döden ute i ström- åraget. Det var. sd ln hjärta de anträdde' hemfärden, Fadern var så uppskakad att benen knappt ville” bära "honom och; Karl svor en. tyst ed. "att han skulle hämnas Sigrids' förförare. . ” "På" juldagen. bådade I man "upp så. mycket folk :"man "kunde. för att söka "efter liket. Men allt var förgäves. På” värsidan flöt det upp i en liten vik nedåt sjön. In- gen från godset var närvarande vid begravningen. og Senare talades det om att Sig: rid" gått ut; för: att söka träffa Knut vid borgens södra sida, Då hundarna ;gav skall gick. natt- vakten ut för att fråga vem be- sökaren'' var. . Sigrid hade sagt sitt namn och att hon ville träffa Knut.” "Vakten trodde ' emellertid inte detta skulle gå enär Knut höll på att "spela kort: med några av godsets julgäster, Han lovade emellertid , att framföra BSigrids ärende. , Vakten kom snart > till- baka” "med besked om. att Sigrid -väntade en stund så” skulle Knut "att hålla sitt löfte och rädda” hennes” ära.-Men Knut vi- sade” ingen större Känsla för hen- ne; trots: hennes hot om "att an- tvärtom :" att försvinna fortast möjligt! I annat fall skulle han hetsa hunderna' på: henne: + fäfnd En gång 'skall: jag bli' häm- nad,'sade Sigrid” och gick ifrån honom. så "Nattvakte som, "stått en "bit ifrån bakom" en tät' buske hade hört vartenda : ord som: växlades. . Karl som åter. skulle" till sjöss hann inte vänta på ett lämpligt |: tillfälle” att få träffa Knut i en- rum, Då skulle hän givit honom en' 'minnesbeta” som "denne" sent skulle” baka -till sin båt. Men hatet; till Knut och de högre klasserna, 'som tycktes hä”rätt att:behandla, de lägre klasserna efter eget :god-| tycke, grodde i hans: själ, "Han hoppades att den, dag skulle kom- ma” då. han inte skulle behöva falla på knä för dem som ansåg att deras underlydande. inte hade något människovärde. .:'. Några år gick. Knut v var fort farande hemma på godset, men intresserade sig ganska litet för dess Skötsel. Han kom heller inte särskilt väl överens med godsets inspektor utan levde mest för si- | na” egna intressen, kvinnor, jakt och fiske.” Henrietta hade växt, upp til en strålande skönhet och n- hade inte godkänt någon nu på sitt” "tjugonde; år.” Fri- OO NYAS "är H. M. S. ”Bulwark”, « Martinsson. Båstads . kyrka hm... 14, samt. m barn, 11,30, E' BRITTISKA HANGARFARTYGET presenteras h som just I dagarna införlivats med. den + brittiska flottan. Den har vinkelformat däck och en tip-top radar- virustning. PBulwark” går här på provtur i Engelska - -kanalen.-- av friarna och för övrigt var det ingen av dem'sorm Henrietta fäst sig vid. Som enda" dottern hade hon blivit" rätt bortskämd. ' Hon trivdes, inte" näninvärt och hade svårt att se hur moderns svåra humör '-”gick' ut ' ö er de” under-” lydande. : - Greven ”var-sällan hemma" AL la fester hade upphört, så > numera kom - det : sällan ” främlingar ” till godset. Grevinnans släktingar ha- de tidigare om åren varit trägna besökare, om inte ännat så vid JjJultidén: Under "dö två sönaste åren hade de'emellertid inte bli-- vit. inbjudna. Grevinnan , själv lämnade” sällan "godset och Hen- rietta' vär : förbjuden > att umgås med de underlydande.” oo om en eka' och ödde dt till Get- ön där a tidigare "klingat glada skratt och” ungdomen " huserat men som nu låg tyst och öde då sällan ' någon begav sig. dit-ut. Här trivdes hon att springa om- kring naken vid den våckra bad- viken, : Hon "anade" inte att en främling i hemlighet betraktade hennes, förehavanden och beund- rade hennes formfulländade "Och då Henrietta en dag klätt sig efter badet; gick hon in i skogen mot "den lilla sommarstugari. Där fick hon se & en liten: rökslinga' le- ta sig upp ur "skorstenen. ' Hon kunde; . inte gissa vem det vär som hadé tagit sig in där efter- som ingen. håde ti låtelse att be träda ön. " Hon: steg- ellertid in i'stu- gan. Där stod ,en stilig ung man framför: en kaffekittel under vil- ken en sakta eld brann. Han såg mycket : överraskad ut då Hen- rietta trädde in och på tyska bad om. ursäkt för att hon” trängde sig på. c Mannen "tycktes vara i tjugo” femårsåldern, såg ut som en her- reman och förde sig som en 'så- dan, Han svarade henne på tyska och hon fortsatte" med att fråga vem han var och hur hån kom- mit till ön. Det dröjde heiler inte länge förrän de” hade" kommit i livligt samspråk, Och när kaffet var kokt lät Hon 'sig väl smaka: "Han. ; talade” om att” han hette bert Gottchalk — vilket före- föll Henrietta som ett adelsnami:; Hon berättade att” "hon var dotter till greven på Sjöborg gården som "syntes från Getön. Sigbert redögjorde' för hur han av. sina läkare blivit tillrådd att ta sig ett "par. månaders ' absolut : vila helst i någon skogrik trakt. Sig- bert. var förstestyrman och vän- tade att. bli befordrad till kapten på "ett större tyskt fartyg. "= Jag fick se den här vatkra stugan som. tycktes obebodd och simmade ' över hit. Det var för några' "dagar ”seda Mer” nu blir jag väl bortjagad ?'. / >» Nej, visst inte, sade Henri etta med övertygelse. Jag hälsar | <a er tvärtom" hjärtligt: välkommen. Hit kommer aldrig någon mer än jag. rätt ofta när det är gott väder för "att bada vid vår präktiga badplats. Det ska bli mig ett nö- je att då och då få en liten prat- stund” med er... Så hoppas jag kunna bli i tinfälle att bjuda er med hem någon gång. soc An — Det tackar jag för. Men jag måste nog” följa min läkares före- skrifter och leva i avskildhet. Men det vore roligt om fröken: ville hälsa på mig. Men berätta inte för någon. att det har kommit en främling till ön; Blir jag störd av några andra måste jag, söka mig en annan vistelseort, ; ' Henrietta lovade att nålla det strängt hemligt och att komma på besök varje "dag det var vac- kert väder. : Sedan följde Gott- .ehalk henne tillbaka. till ekan. "Henrietta - kom tillbaka "värje dag” vädret, tillät 'och Gottcnhalk mötte henne för att njälpå herniré få upp. ekan på land. Hon kade alltid .smusslat. undan en dubbel matsäck. vid sina Besök. Ofta ba- dade de "tillsamman" i den lugna -viken.: Hon var förvånad över att har kunde simma: så bra och ville att” han skulle, lära henne att simma. Gottehalic var mer än glad över förslaget. Och Henriet- ta var en duktig elev. - Stundom dök han, under henne 'och hon la- de Big på hans”rygg medan han » vida badstället släppte. ban' henne. ss ' Hon förstod snart nog att hon SE ANDA Istället brukar jag komma |” '] modern eller fadern. För simmade runt med henne: Fraåm- | noni. förlorat . sitt: hjärta -till. honom | Burmesiska | modeller Två unga dan vönster från små väverier i Bur- ma, Denna textilindustri har satts Igång av kooperativa företag som tillkommit genom. hjälp från FN- och ILO- rexperter. Bra z flickböcker från: Wahlströms "På Br Wahlströms bokförlag har som vanligt utkommit en hel del utmärkt bra flickböcker, vil- ka uppfyller alla krav som man kan ställa på en sådan bok. Spän- |. nande" och bra" innehåll, lättlästa och i'vårdad utstyrsel.' Samtliga | här. nedan. -kostar inbundna en- dast 2: 95. utom Kitty, som går på 3: 85. > Kitty och ”kidnapparen” av Carolyn : Keene r en mycket | spännande bok om :”detektiven” Kitty, välkänd från tidigare. böc- ker. Efter ett vådligt äventyr på sjön kastas. hon "rakt in i ex rus- kig kidnappingsaffär, som, hon snart reder: upp. i Puck; .på årrväga: av ”fony |? Wickers låter oss följa med” "Puck till England där hon råkar ut för en .hel del spännande saker. ”Sir- pa” av Christina Söderling-Bry- nolf är berättelsen om en. finsk flicka, "som" kommer till. Sverige och det händer mycket för henne här, . både, trevligt och otrevligt. ”Karusellplugget” av Inger Hö- gelin-Bråttström . är en verkligt skojig och uppfriskande -:bok om ett 'gäng. glada ungdomar i .en skola.; ”Gänget på jakt” av Mar- gareta" Andrén är en trevlig be- rättelse om "ett. gäng ungdomar, som "genom att:en barnunge för- svinner råkar in i. ett stort även- tyr. + ”Lill-pyttan i prästgården” av Gunvor Gränsström är en för- tjusande: bok i den så j etepopu- lära ”Pyttanserien”. Här i' präst- gården får Pyttan vara med om en hel :del trevliga ting. a bil CC LAHOLMS TIDNING. är bäst 'som ” "- ortatidning or och "då" har, efter ett par veckor frågade; om hon skulle kunna tänka sig "att bli hans fru, svar rade hön' 'obetingat ja. Hon trodde inte att: en sådan man som Sig- bert skulle bli avvisad varken av -. minnet, 7 ur Internationella ' arbetsorgdnisationen ILO:s stab be | undrar de första tygerna med tryck= Striden 'o Åt leve er — krig med trolde i hjertets og hjernens hvtelv, Jat digte — det er at holde dommedag over sig selv. . Denna kanske en aning slitna Ibsenksa strof faller en osökt i när man läser Albert Olssons sista roman, Striden ani -| Karlsson. I bataljens yra träder författaren plötsligt in på scc- ren som en "gud ur maskinen” och beblandar sig med de stri- dande, vilkas öden han håller i sin hand, Här inrättar han ett litet hörn för sig själv, ur vilket han låter skrivmaskinen smattra H fom, en kulspruta mot trollen: i stoc k spalter, Man ycker sig ha hört den musiken förut. Den har starkt släkttycke med en Catili- nas "Patetiska veklagan: Her kues' ändens stolthed [04 dens ' flugt, her slukker lavhed hver en her- ig funke,:' för den til flammers leg får blus- se frem, I LI Albert Olssons över- Eller. i sättning: ”Över åsen . blir strimman av morgonrodnad allt bredare, ”Eus rosiga fingrar som det står hos Homeros, Jag' skulle ha lust att skriva det, men jag törs inte, för allt" som inte ser ut som Faulkner kallas i Stockholn för svulstigt skrivsätt, Och det är kanske bäst att en liten skol- mästare på landet. är försiktig så 'att han inte stöter sig med kulturopinionen i Sveriges stör- sta. småstad,' DA blir han dödare än han redan är. Om han kan bli. det!» > + Det är på det här sättet Al bert - Olsson diktar och hA'ler dornedag i Striden om Kavtison och : låter sin skaparstämmn. &s- ka bland de :förskräckta -rowman- figurerna, > ac "Han kunde inte lita på Karls: son, han hotade att spränga on ram som tillkomen ansa" ändig on hederlig romanfigur. Kanste var det. klokast att lägga undan honom även den här gångan, Dit var femte eller sjätte gångui han gav sig i kast med rmanu- skriptet om Karlsson, och nu m Olsson hade han inte Just, nem vänta län; Så var det inte: att låta ho” lösa proLlen Kerison, lagt upp promlar. ait et dortligt äntligen konwit tver de; faktum att ingen iv de iG- versenter som skrivit tn hans 2 roman hade sitt vud den harélade om, trots aut Problee' wer var sådant att det Rust tlär Albert Olssons hette' man kunde ha betitlats Kämpa man tillverkar gealsr" tävikar man Finna sitt öde, Arats ro. mot sitt öde, skildrat den = eviga konflikten människornas liv mot bakgrun- den av sina svårigheter att ba. lansera” skildringen, så att den blir levande, sann dikt, som inte faller undan för publikens” gott- köpskrav, ja inte ens för bokons Person kommer och ber förfat- taren mixtra med hans öde, så att det bättre går ihop med hans hetaste livsdröm. Men författa=- ren har också drömmar, han som andra, heta önskedrömmar, som livet ständigt jagar framför sig och som inte låter sig gripas. Ingen behjärtar därför Karls-: sons situation mera än han, Och han är den ende som kan hjälpa honom, Han gör det också. : I stället för att låta Karlsson stolt vandra sitt ödes väg mot det 1o- blemet .' för honom på ett sätt' som inte är ovanligt 1 noveller med. » happy. end. Förmodligen vill han skoja med läsaren — el- ler med sina recensenter, Varså.- god, mina damer. och herrar, här har ni ert liv — såsom ni vill ha det! Ajös, författarära! Du var kanske det hus, som Jag sparat kapital til genom en lång rad , böcker, du blev inte mitt därför ” att du var till hinders föp Faulk- nergängets nya väg. Ville han sen breda på lte mera ironi, kunde: han säga: . — Det rivs för att få luft och - lig igt! nä DN AX. Ez, s Sytalan och avkopplingsdag efter mycket och forcerande : jobb. Med Smoppe” , på riksväg 2 -(göteborgs- vägen hette den förr). Från Elds- berga till Genevatl>'är "den ' nästan spikrak,. endast en'mjuk böjning kan skönjas. Den var i gamla ti- den kurvig,' slingbultig och s-for- mig så mycket en väg kunde vara — därtill grusig, hålig och besvär- lig på sina ställen — men bilarna voro relativt få och långtradarna fanns ' inte tilll Men det är länge sen, dess. ' Man mötte, 'då en del hästforor ' och ' på åkrarna slet de många hästparer värre med:'bet- lass och plöjning. Nu töffar trak- torn överallt.” - Genevad. Omfattande "Vägarbete — breddning — i backen från ån äns" 1 december =" dsk os odlarna. När vi, säger hr Lund- qvist, har behov av 70—80 betryc-" kare Begär man därnere mot Si derslätt' 2300.” =" Vid Vrångarp,” förspänd med två traktorer, var i farten "med att bärga det sista av betskörden, Betupptagaren lycka- des relativt bra med sin uppgift, gammal bekant, som betygade den- ' na: betmaskins duglighet. Vi fort- satte sedan ner till Skottorps gods, Där har man odlat 30 tunnland sockerbetor och dessutom morötter, Vi fick vid samtal med inspektor ' Albert. Carlsson, reda på att bet- upptagningen denna .dag, (som” - utgör” härad: mellan Tönnersjö o. Höt) upp till Textil fabriken. ' Samhället "företer. en myckenhet nybyggen, trevnad och framåtgående;" Visserligen har det sagts att man hyggt litet i år och varsel: om arbetsbrist förefunnits både sfrån Textilfabriken och Te- gelbruket. Småningom anlöpa vi Laputa och fäghas av Gamleby ål- derdomliga idyll men också av den spurten, Frosten sti de, an- nars hade de varit uppe. Han trod-, de" betskörden för södra Hallands vidkommande 1 genomsnitt, ligger ligger före -— här i sydhalland har vi för litet kalk och kali i jorden — därför sämre medelskörd. Bet- upptagningsmaskinen hade I in- spektor Carlsson ingen beundrare, Den tar för mycket jord med' sig vackra tilltalande nybyggel vi- da" autostradan — vilken derb och di talraft utsikt över den vackra Lagan och dess dedal skulle :' emellertid hållas hemlig till jul eller senast nyår. Sigbert skulle nämligen först få sin'kap- tensfullmakt. När detta var klart skulle . han . anhålla: om hennes hand hos greven. sorå. var hennes giftoman, = Hö t För att inte förråda sin hem- lighet kunde inte Henrietta stan- na'över någon natt på ön: ; Dagår- na använde de emellertid så myc- ket mera för att lära känna var- andra Tiktigt: De levde i ett full- komligt : kärleksrus: utan någon | fänke på följderna. Hon gav sig också villigt åt honom, ' "Snart: nalkades emellertid ki den för hans avresa men den blev dock fördröjd en vecka. Då av: resedagen var inne. rodde Henri- åtta -honom i sin eka över till sjöns andra strand där de tog ett rörand? avsked. Gottchalk skulle sedan söka få skjuts till närma: te hamn. Innan de :skildes från varandra undrade Gottchalk, om hur hon skulle känna det att bo- sätta sig i Tyskland eller om hos hellre ville att han skulle se sig om efter någon plats i Sverige. Henrietta frågade inte efter vil- ket. bara hon fick vara hos ho- -(Forts.) - "Det gamla Laholm — en törnro- sastad, Vi erinras om dess förnäm- liga keramikindustri och annat in- dustriellt ' genom -reklam. ' Vallberga ” är ett samhälle som gott kan . liknas ' vid en reklam skylt för den bördiga och välsköt- fa .sydhallandsslätten. För 30 år se- dan utkom” en ganska unik upp- slagsbok 'om Sveriges järnvägssta- tioner. Mestadels var det dock gan- ska. torra fakta men;:om Vallberga | : heter-”det:. ”Industri: "Mejeri med daglig !. -mjölkmängd ; varierande mellan 25 ä 1 30,000 1, ysteri, avd. I med en årlig omsättning av c:a 600 1 . jordbruksprodukter. | tiga, vi d "sor manuell "ärt ländskt ; belägna Skottorp och vi dess gamla sankmarker Åter är ”sorgebarnet” för ränneslövsborna. Efter '.. den : statliga fördjupnings= och terränghistoria, för a den sum=' pat igen och är sig : Charles s Bra barnböcker från” Bonniers Bland mycket annat” har Bon- niers också gett ut en hel det, barnböcker, alla trevliga och ro- de att sätta £ hän- Vallberga ros- "och trädgårdsskolor, upptagande ett område av 14 ha med stor omsättning i norra och mellersta "Sverige", . Ja," det var minsann inte fy skam... Vid Skot- törps. stationssamhälle möte ögat sädesfält tillhörande det gamla an= rika godset. med: sädesskylar och tati cke. Por Karup gör vi halt. För ro-skull ringer vi Ängelholms ar- betsförmedling för att få veta att sockerbetorna troligen är upptag- na i norra Skåne — - möjligen finns derna vå barnen eller också läsa p ”öhe 2 Mattson skriver om ”Niko- demus P och hans vänner”, en fortsättning på de mycket roliga sagorna om den randie skalbag- gen Nikodemus, hans vänner sni- geln Rasmus Pjälke och den lilla enfaldiga kycklingen Den präglas av ömsint humor och lekfull fantasi, Pris inb. 4:50. Gustav Sandgren kommer igen med ”Katten Jaums underbara resa", en mycket trevlig barnbok - där Jaum slår följe med vanårar- : katten Max och den gamla ret- liga råttan Carolina. En strålan- - det ” något : kvar vid Lund eller Trllsbarg.. Där. nere. finnes -stor=-"" 7 ANNA AR ENAANARNADASAAAKANAIAAKASADAADAAALAAAAADA 2 > Folig bok för de minsta. Inb. Maria Gripe - berättar. om. hur” , » il ty 7 Förfatsaren Mar - hjälte, om denne i egen märknig . giskt oundvikliga, löser han pros : lus, är .kansko Inte det tillräck strax norr. om Skottorp fanns det - ett betstycke på omkring två tunn- , land och en betupptagningsmaskin : I samma moment träffade sign, en ” hade vid 15,000 kg. pr tunnland. Skåne" är den 'lika dyr pr "Vi lämnade. det en aning syd-" fick också veta att' Smedjeån med ' Skrakel.: - ala människor. Det är fnirgt , inte gå I flock och inrabte, t2 han Och allva firktpast är der att inte bo i Siw v0lm, mellan dröm och verklighep t> [] A | ve PO . | -—8
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.