2 . tydlig mängd hö " ket blant, att solid xv med 4 blandad. hel- öch På grund. av relativt goda priser välbetänkt att uppföda gödkalvar uppbringas I regel 920 å 100 kg levande digare använt sig av uppfödning vikt. . Vid på gödkalvskött” är: r: det fel där” kalvar för ändamålet kan, önskar slskterierna, att kalvarna levereras vid ködkalvsproduktion” har "man ti- : med enbart helmjötk. Detta ger; kött av Fögsta kvalitet. Köttet blir ljust och ' mört och får” god med utan att outspädd helmjölk ställer" sig heterna att utnyttja den billigare Bifoder av olika slag måste då tillföras för att kalven skall erhål- la ersättning för det fett som bort? tages 'med helmjölken, Sådant bi- foder är- bl.a. linfrökakor och hav- regröpe. Den mjölk som "användes bör utfodras vid kroppstemperatur och antingen .osyrad eller syrad. Ej blås Undr-é Senare år har försök "med gödkalvsuppfödning "pågått i Nor:- land ' (Öjebyn), i- Mellansverige (Kungsängen) , och i. Sydsverige (Alnarp). Man har därunder prövat uppfödning dels 'med ' enbart .hel- mjölk utan skummjölk, dels med helmjölk utspädd med skummjösk 0, dels med helmjölk under de för- sta tre- fyta veckorna och därefter övergång till skummjölk, Försöken har utförts med tjurkalvar av låg- Jandsras, av SRB-ras och vensk kullig boskap. Helmjölk 24 veckor till - SLBkalvar - I hittills uppnådda' resultat har för låglandskalvarnd det mest eko- nomiska ' utbytet: blivit då 'dessa under de tre—tyra första veckor- na erhållit. helmjölk och" därefter skummjölk, Såsom ”bifoder har 'an= vänts sädesgröpe och hö samt un der skummjölksperioden något. fo- dertran. Åtgången 'per kalv har vas rit 116 kg 4-procentig "helmjölk,t, 564 kg skummjölk; 13,8 kg kraft- foder, 0,2 kg fodertran och en” be " 2-procent mjölk till . SRE-kalvar : För SRB-kalvarna erhölls bästa |. ekonomiska : resultat - då mjölken hela tiden utspäddes' till. 2 90 'fett- halt, d. v.g, då i 4-procentig mjölk inblandades hälften skummjölk, Ef- ter att de 4 första. levnadsdagarna ha erhållit råmjölk fick kalvarna " utspädd mjölk, ungefär lika-delar helmjölk och skummjölk. Efter en dock alit för Avcbar, "varför möjl g- skummjölken nu börjat prövas. - per dag. De SRB-kalvar som un- der de första veckorna" tick" hel- mjölk och därefter "enbart skunm- mjölk klassificerades ” sämré vi slakten än” motsvarande låglat Is smak, Kalven får i detta fall så mycket mjölk den förmår dricka - a skum kalvar, varför det ska ren. sultatet också blev" sämre, "Poder- åtgången för de SRB-kalvar” "som gav bästa resultatet var 588 kg 2- procentig mjölk (294 kg 4-procer.- tig injölk och 294 kg skummjölk). Därjämte åtgick 27 kg kraft der (blandsädesgröpe). . | Blandad uppfödning till H SKB-kalvar VS Beträffande SRB-kalvarna, ”prö- vades dels" utfodring med 4-pro- centig mjölk dels sådan där under de första tre veckorna 4-procent:g mjölk användes” och sedan skum mjölk upp till slakten.” "Även här visade ” det :sig att den blandade uppfödningen, > alltså ' med .. skum= mjölk :och helmjölk, slåg bättre till ekonomiskt än : enbart -.helmjölks- uppfödning. Foderåtgången i :detta fall var. per kalv. 131 kg helmjö'k, 530' kg skummjölk; 5,5 kg kraftio- der, : 4,8 kg hö och 0,3 kg foder- tran.' Dessa kalvar levererades' till slakt. vid. en vikt av 20 å 920 kg. : ydliga rasskillnader : 2 försöken" visar det sig, att kal naturliga 7 väger ått de bestrålas miner. fin! en: di sakligen vitamin D? och vitandin D som » spelar. ! någon «roll i utfod= ringen.: TNT "När djuren bestrålas av | iokjus eller; 'ultraviolett ljus från kvarts- lampa. bildas: D-vitamin "i deras hud och därmed. fylles "deras: be- hov av. detta. vitamin. I deras. hud finns! nämligen en substans” som [aktiveras till vitamin” D"” vilket är det” hafurliga 'D-yitaminet. i. djur- rik : Vitarnia D?- upplagras i stor mängd i djurens. -särskilt fiskarnas lever,.. vars olja är rik på D-vita- min. Vifamin:D" kan bildas hlard annat vid bestrålning av: jäst. På däggdjuren har vitemin D? och D? istort sett lika stark verkan, men på höns och: andra” fjäderfän: hår vitamin; D? "i" .vikt räknat c:a 30 r starkare verkan än samma D-vitaminets. viktigaste uppgift var. Som vid födelsen är stora” ock lär” ätt reglera] kaleium- och fosfor-/ 1: kröppen;. men: det tunga ger bättre € iskt rösul- tat än mindre kalvar, Ur den syn- Jåglahd och. de lättaste 'hos" SKB, medan: SRB intar: ett 'mellanläge. ' De' här relaterade försöken ' fort- och resultat 'skall erhållas på om- rådet, De angivna resultaten får betraktas, såsom slutgiltiga. De” sar eméllertid, ätt det nu icke lö- nar 'sig "med -' gödkalvsuppfödning med . enbart 'helmjölk; remot synes "uppfödning, , där mjöiken har också stor betydelse för” tili-. punkten föreligger tydliga' rasskill= | växt och fortplantning. Våra 'fjäder=', ;|nader med de tyngsta kalvarna hos fän har; relativt stort behov av. D= vitamin: Även omCa- och P-till- förseln är normal och väl. balanse=. rad” måste dessa; djur tillföras” D- sätter för att ytterligare erfarenhet vitamin,; när. de icke' bestrålas "äv solljus eller: ”utraviolett': ljus> från j | kvartslampa; [Vid ; - mindre: god: Ce- och P-balans” i, fodret måste -D-. vitamin; tillföras i större mängd än vid: optimal; D-vitaminbrist leder till rakitis. (försenad benbildning). hos växande djur ioch" avkalkar.g giva av 4 liter 'på femte dagen uppblandas med - halva' ' mängden] av skelettet. hos äldre, Hos äggläg- ökades efterhand. mjölkmängden |skummjölk, eller beträffande låg- gande ,;höns: leder : D-vitaminbrist till 12 liter vid femte levnadsvec- kan varefter denna mängd bibe- vill ' lglandskalvarna" >: ökades mängden till 13 liter" mjölk daglis gen, Mjölken utfodras i två givor sätts på prov då och "då De esta. lh att svikta. Andra faller. I de .sist- nämndas skara. kan tydligen väl nas åtskilliga lantbrukare sd på davi ödkalvar, > alltså sådana som akt vi landskalvar' där man under de för- sta” tre veckorna använder. hei- mjölk och därefter > "övergår till: produktion av. ägg med svaga skal .» och «låg kläckningsprocent. till Dessutom 'försärnras djurens "pro= "och. foderutnytt= skummjölk ge "eh samma” äldre .kalyaj in; avs piGöäpn sä nen 100 kg Halland, sydvä 1 och | kutym nordvästra Skåne, som lystrat till flera kringresande . : smågrisuppköpares fagra förespeglingar om skatteflykt sec om de gör affärer med dem 1 stället för sina e&wa föreningar." Slakte- rler, mejerier och andra :'jordbru-> karnas egna företag uppger näm- ligen till sista öret de likviderlant- brukarna erhåller från dem, Pri- | vata uppköpare har precis samma skyldigheter, men det finns tyda ligen mindre nogräknade sådana. I den skatteskojarhistoria, 'som nu rullats upp. har lantbrukarna låtit sig lockes att sälja utanför sina egna företag i den bedrägliga tron att därmed kunna lura skatte- myndigheterna. Deras handlings- sätt är beklagligt, . Samtidigt som "de svikit förenings- och samhälls- aolidariteten, har de gett dem vatten på kvarnen, som älskar att älta ar rekryt ing av Sösättningen, I för att tre. Hur- förfara män bekålla 'dem innan de går till slakt? En” sak är tämligen säker, nämligen att' köttet" blir bättre hos ett djur som 'uppnått 18—20 mån, ålder, än vad som är fallet med en ettårig, Följden. är. den, att'köttet|- i förra fallet klassificeras bättre och betalas , förmånligare än. i se- nare fallet, .Om man t.e ungdjuren under vintern, olämpligt att sälja "dem: på uppnått lämplig: storlek., Vid - gott utan i stället bör de gå kvår: Då 50 bete under sommaren, till dess del” ist har. nämli- ökad, värme-; "Den: svåra brand, 'som ä "juli månad i år härjade' Boliden -Bat- teri 'AB-i Hultsfred, var ett svårt avbrott för produktionen, Det vår i första" hand exporten som fick vidkännas ”driftsavbrottet:;.. Den nya'. industribyggnaden, som nu står färdig på rekordtid, har möj-. liggjort ',, ytterligare”. rationalise- ringar i den permoderna” fabri- sIi fabrikens :tillverkningspro- gram ingår. batterityper:av alla tänkbara" i F storlekar aävsedda” för de mest; skiftande” ändamål; sår väl på marken "som. i-Juften och den” senaste. . Hyheten: är ett. lille- puttbatteri i ; Bolide: Ultra-seri en, ”avsétt för militära ändamål, "Det: succesivt: ökade” behovet av arbetskraft ett av de vitala problemen fö i såväl köpingen som föi dess storindustrier, men här går” kommunalnämnd och in- dustriledaré' hå | hand "för en för båda - parter förn veckling” av. samhälle — I dagarna" har beslutats en exploatering av ett nytt "bostads- område, söm kan; Kärbärgöra ' in: te mindre: än. 1500, personer” och gen: "sanering av. visa bebygge!- se i de” öäebe Speri av "samhäl- hönsrasen, icke har, samma "tillräckliga Som rnått på D- vitämineffekten' "användes numera den internationella enhet. för D';, en intern. enhet =" 0,025 miljöndels" min; . Vid lämplig "tillförsel av Ca och P kan följande" normer' anges för hönsens. D-vitaminibehov. vt bete. behöves.' under; n inget extra tillskottsfoder, Har man däremot under. hösten tillgång tilllar b eller > Gy> t om bristand hos lantbrukarna, I verkligheten är det dock så, att de hundratusen- tals lantbrukare, som säljer och köper genom sina egna föreningar, får sina inkomster och utgifter verifierade lika noggrant som wil- ken annan företagare som helst. Just därför är det så mycket mer beklagligt att solidari får en sådan påföljd. Ett gammalt ordspråk säger emel- lertid, att det inte finns något ont som inte för något gott med sig. 3 det här fallet framgår det myc- med de likt, kan det vara. skäl att kom” plettera betet därmed, om detta då är svagt. Betesutfodringen är” gi vetvis den billigaste- formen av ut- fodring. På eftersomm el hösten bör man alltså 's unden dessa djur för att slippa a dem under den dyrare, "vinterperioden, J ättehelikoptör Brittiska flygplansfebrikenr Fal rey Aviation Company har nu of- egna föreningarna och med sam-= let håller bäst i det långa lop- t Fa 8 N : En prövad fader ' = Jaså, du gillar inte din dotters fästman! ' — Nää, inte nog med att han sitter uppe med henne hela natten . fn han går tar han min morgon- tidning med sej också. fentliggjort "detaljerade ' : uppgifter om den omtalade nya helikoptern sorå fabriken i inom kort skall släj på ut, ”Jättehelikoptern kan med- föra 50. passagerare, den heter "Ro- todyne” och har en topphastighet på 320 km/timmen medan dess nor- mala fartprestation rör sig omkring 240 kovVt, Rotodyne skall användas till” reguljär” passagerartrafik både träck som huvudsakligen innehåller" vi- tamin D" sant torra D'-koncentrat. Fullgod + födertran bör.” innehåita något annat. "skrymmande material; de brukar innehålla; c:a "400. intern: uru= vida dessa preparat eller fiskoljor- na. skall: ges företräde i hönsens att det bästa resultatet + uppnås, om både fiskoljor (födertran): och. de törrå .D'-preparaten 'inblandas i fodret. . Användning" av 'fodertran madför dessutom den fördelen att djuren tillföres både A- och D- vitemin på samma gång. Vidare b- drar oljan till att höja foderblarc- ningarnas koncentrationsgrad och förbättra deras konsistens, Det kan årises famn lämpligt störa 50-60 Krav inom England och på Lon- don-—Paris, resp, London—-Amster- lam. & D. tillföres i form av fo- Aeritran och resten av de torra D'- preparaten. | . Laholms Tidning - ortens tidning + Ca FYR AAdAttm a Da gram ren substans. av detta vitå=. vänliga, f för. den” snabbt växande hetsskola > met. I. I närvarande "stund "bor "många' arbetare vid Boliden .Bat- Öp: ande ”A; Now hur litet "ett" Boliden-Ultra-! , Jämförelse med ett vanligt bilbatteri I bli ändring "på den punkte isar tillägger disponent... Johansson. hn "Redan har mycket; fjorta för Fultsfredsbornag” t ivsel.” : Små- ver” > miljonen, samlirigslokaler, ; bibliotek, "och! teåtersalong -. ete.'står ör "sommarens fritidsproblem är redan väl "sörjt. Idrottsplats," en "folkpärk;' "med en på frivillig grund byggd frilufts- hus; med” bio- 5 « T: batteri avsett för militära ändamål är, i av Hodernaste slag. samt Hultsfreds, "hembygdspark . med dess” samlingar : utgör livligt” fre- kventerade sfritidsförströelser. Hultsfred är ett. samhälle. un- der” stark: utveckling och då in- dustri och kommun i bästa sam- förstånd arbetar. för det ”gemen- samma 'målet bör mänskligt att aomå Hultsfreds' framtida ut- Veinge "ålderdomshem, ..: ligger 0 O- del: mystiska: nor; till alla projekt. söm; är nöd-.. "med" 'Eymnasium : och I räycket: annat står på 'prögram- |7 Tyskagården;' Namnet lär kom- ma "därav att en ägare, skall ha deltagit i 30-åriga kriget.: Sedan han” "lämnat "tysk! jord övertog han går den.” : . Sedan” skall" gården,” som är be Jäg. vid den brusande Brostorps- ån 5N och: mittemot : nuvarande fångvårdskolonin. ' Skogsgård, ha varit i. "denna, släkts ägo under många "generationer: Den siste'i släkten "var en” dotter som gifte sig med en utsocknes: Denpé var ä Hån”Båla i "Tönhersjökt Balafol- ket "hade: rd. om sig att ”kunna ;kunde alltså en saker, Så trodde i i-vårje, fall folk, Det: skulle 'också-ha spökat om- kring "den;gamla -Tyskagården; ny Tyska-Hans”- gick pphörde” också släkten. fall såldes gården” "och Å lev” en ung, "glad med: pojkglimten i ögon- -Han: hette Kalle. Gården - omfattade: med; vidsträckta be- I tesmarker: c:a 90. tunnland och ” "Stiftelsen Båstadhem fick kö- , | pa tomtmark - för 3 kr pr kvm. Någon "ville som nämnden; att 6 kr skulle vara priset. Stiftelsen ämnar ” inkomma "med begäran om ytterligare ' en stiftelsebygg- nad 0” behövde därför i sin sony de också fick. : Vidareg spökade åter den ”återgående : revisionen” ,'. där kt, att'en del äv köp : fastigheter saknade a köpebrév och lagfartsharidlingar. Det "anslogs 4,488 kr. "För inlösen äv i gafumark i Hagagatan och : Allévägen: "atislogs 2,411 kr. För uppförande av garage i kv. ”Dil- digare beviljade 5,000 kr. Ett ar- rendebelopp - på" 1,800 kr som köp, erhållit soi gäld för 50 år framåt, avsattes till investerings- fonden. "es - Köpingens annonser skall! kun- göras på samma sätt som förut. > Till "ledamöter" i ' ”taxerings- nämnden valdes: hrr F. Carls- son, Oscar Nyhlén, Alfr. Johans- son, ' Valter Johansson, Oscar Carlsson, Carl Pedersen. | Till fattigvårdsstyrelsen valdes hrr Ernst Frick, Hans Johansson, .| Knut Ekelund, fru Olga Anders- "Ison, suppl.” Einar Nilsson; Ebba Yohanssen, V. Berg, Gurli Lilje- ” manträdet att” expropriera jordbruksfastigheten' om c:a 187 130 kvm. för en summa, av. 70,977 kr. detta, var” grundfond ett anslag på 2,500 kr] len” anslogs 20,000 kr utöver ti-' 'Oleberg - - och-G. berg. E. Frick blev ordf Borgévad vice dito i fattigvårds- nämnden: fon + Till :ledamiöt. i ”barnavårds- nämnden valdes lärare” Hans Jo= hanssori 4, o. Jr - Till "ledamot" barnavårds- nämäden valdes hr Knut Jöns- son med C. G. Carlie som vice dito. Ledamot-i nämnden fru El- sa Nilsson. :. Till. ledamot i byggnadsnämn- den" valdes hr Gunnar Palmgren och i-folkskolestyrelsen invaldes fru” Anna-Greta Bengtsson, 'I Karström. Som ledamot i verk- ställande ' arbetsnämnden valdes fru L. Wittgren. I styrelsen för Båstad—Malens ' Turistförening kom hr Frans Carlsson. . Revisorer "' blev hrr:' Hilbert Johansson, John Dahlberg, Nils Forsberg. Siffergranskare Hil- bert' Johansson. Revisorer för stiftelsen" Båstadhem: H. Jol hansson, J. Dahlberg, N. Fors- berg” Till huvudmär i sparbän- ken valdes hrr P:; -Hammarlund och Ragnar Johansson. Till om- bud för tingshusbyggnadsskyldi- ge: O. Hjorth, Alf. Joh . ch övernaturliga" ""Hémmani? + Alt var i gott Nye ägaren såg också — :;' Kalle var e kvick karl. Han blev : ortens -fj ärdingsman och klarade tjänsten! 1; Han kun- de -konsten.. att. formulera rap- Porter. och ; tyda papper. : I sin tjänst hade han en piga, som bl. a:? skötte : hushållet. ' Hon var skånska och f. ö. ett fruntimmer med ruter i. Vintertid vävde hon fina: madrasser och andra saker, som Kalle. sedan, med berättigad stolthet; isade upp: Hon blev värr litet. för : sorglös natur och något; av .en- bohem. "Han -hade, inte lust för slit och släp. '— pas- såde inte riktigt "som bonde. Hans piga, "eller hushållerska om så” vill, - hade pengar "på ett litet nätt kapital. Hon förstod att sköta sig. "Kalle slarvade ; litet: med pengar och hade'.:.kommit” i skuld, Han" bad och fick låna: litet av. sin! kvin- nas” ; pefigar..- Sedan". var hari "ju ville vara' eh fri man, vrenska- des. Kanske hän heller inte rik- ; Hä t. sympatiserade” så pass med sin kvinna 'att han ansåg äkten- r skap” lämpligt.; Men det skulle han :- inte": gjort. ' När "inte hot hjälpte ”och' Kalle den. sorglöse själen, inte" kunde ' skaffa fram |: dem, blev han helt enkelt stämd. Det blev process” och Kalles piga tög lagenligt igen. sina utlånade pengar. Men det var väldiga be- kymmer. för stackars Kalle: att plocka fram dem. Ne > Kalle, 'som levde en dagfjärils liv, utån att mera allvarligt be- möda sig om hemmanets förkov- ran, hade nog behövt den. kava- ta och duktiga pigan som maka och husmor.: Han, behövde nå- gon, som tog hand om sig — men” han valde." friheten”: och tänkte att nog måtte ett 90 tunn- latids ” hemman "föda sin man. Stort mer" Begärde han inté' — riågon rumlare och festprisse. var Kan inte" — Han bara ville leva gott. Ja, naturligtvis ligger det en bestickande 2 logik i slikt reso- némang. , H ' Nåja, åren ” slarvade åstad, Kalle blev -- äldre och började förstå att han behövde ett kvinns i alla fall. Hån. såg 'bra ut, röd- blommig och: fyllig och till väx- ten reslig. Och han' var" alls inte ointresserad av det täcka könet. Har försökte" gång "efter" ännari, det numera allt vanligare och i- bland relativt lyckade: sättet att medelst ; annons: -skaffa sig en livsled ka. Jo, det gick fint. Till ordf! i fullmäktige för ti- den intill nästa sammanträde ut- sågs hr Henry Peterson méd hr Oscar” Carlsson som Suppl. Kalle skrev formfulländade brev och : levde fr i kärlekens "] kokt skinkå "på. bark som. Omtvistat är. vilket; : kan ' griljeras. ' som vär: godast: d, vi den” får” att doppa" t steker . vi de; av allt —, skink: ju' själv i ugnen. "Mycket ' viktigt skinkan är lagom salt, så tag: råed svålen' uppåt, "Blå på kallt vatten så det väl täcker. Koka upp hastigt, skumma och "till-; sätt kryddor, peppar och något , lagerblad. : "Var. noga med att. inte för då blir den torr." Färdig är den. när den börjar lossna vid 'benef; Låt ' deri”kallha; i spadet och” s är "försi tigt bört! svålen, ' "Bred en blandning av. 1 ge, och litet socker,"över skinkan och Ställ ..den .i varm)" ugn tills skorpan är hård, och fått färg. över ” långpanna i ugnen med tern så”. spetsen komrner ini" tjockaste . inuskeln "(inte mot ung.” 125 grader. " När termo- etern : "kommit till T7-grader' stekas .- bör vara väl urvattnad. töser bara: BL av var där ogifta - och träffade — Kalle. Kalle” var ingen oäven charmör, men -hur det nu var så blev det trots de: 'många' träffarna. gång svängde en fin "dam i bil fram på, gårdsplanen; i "Viktigast a äv edt jäigott” är ' kanske skinkan. För den. jäk- reda på om den betöver ”vatt- . 172" msk. helst engelsk, senap, sikta rivebröd. över den, ' Lägg skinkan: på "stekgaller | svålen upp. Gör : étt' kryss tf” svålen. och stick in termomé- = ' benet). Ställ den i svag värme or "som korrespondera= koka skinkan' för länge. är. .skinkan : färdig... Skänkans :" vikt -:3 kg., stektid 3—4-tim.:' Skinka .som' skall: termometer2 " Vv. 8. det var inte pigor och Bond SS ingenting av kärleksaffärerna'=— ” Va de : fallfärdiga + husen" och den exempellösa oredan: Ty sannin-' gen att säga, vår Kalle hade med likgiltig : för: sitt jordiska pund. Ingenting "reparerades -'och sågs: körde" (ensam) in när han” tyck te det var roligt: Taker, på uth sen. läckte här och var;' loglänz gan. såg ut som en svankryggig ko med logen. : Skatorna ' hackade: stora fen var inte bättre. Djuren gin- gö "lösa i stallet. -En del. grisar blev ganska till ålders: En. stor” del: av åkerjörden' kort” vall, "Förfallet grinade't kunde" inte" hinna med "det nöd- "vändigaste, ensam som "han var: fiskt lugn.-. - Byfolkets ” veklagan över: Tyskagården ” "tyckte han se och ' förhindra -djurplå; Men det hade' de' ingenting. Kalle släppte” gärna" och 'med' ett Många ' 'skrattade ”Tyska-Kalle'n”.”. färgstark, figur, och. känd. Ver ' hela socknen.” Tröskan : kom, dit. Kalle lagade mat utav själva” at: — och passade djuren; och annat dessemellan; : NS .— Det var en jäkla god pic kerkaka, du bakat Kalle, sa én av tröskkarlarna, när de en gång middagskaffet. skojglimt i ögpövrån: : =. Det itror jag, så my hundfett som jag lagt i den. : tro att han grävt upp en själv- - En, gång lurade han” follé att (Forts. å sid... om. Hö "och. säd fick stå ute-på ' åkrarna. i ur: och skur.” Ägaren sl - ett fruktansvärt hål,.- stort som en logport & över själva : Han tog det 'hela "med. sorglös ' . humor eller'i varje fall: filoso- ' mest var roligt. Naturligtvis kom ' det överhetspersoner dit:för att ” >— Kalle som visste hur's snac- : ket i' bygden' gick, sa med én . tittgluggar i takmossan.' Interiö- - Gården " var” byns: fulaste” öch sämsta. Kalle : var: . äldre 'och .. : tan — tröskfolket var förbluffat bjöds dylikt sifakgott” ull efter” Ne åren blivit allt mer vårdslös och : KE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.