-— i fö | H vi " konistyrelsens : ' taren bör, vidare sägas, att han + LAHOLMS TIDNING | och f och flytt Dagens namn” MENLÖSA BARNS DAG. Solen går upp kl. 8,59 "och |' 28, ned kl. 15, Morgofidagens röret / Solen går upp. kl. 850 ”öch ned, kl. 15,29. - an I själamörker och j vi irra på en fridlös jord." :tan' Giv oss en väg till läkedomt >: Lys långvägs hän, /; som förr 4 gång, , en sjärnas sken mot; krubbans' im, mot storögt gossebarn som växte ov ut och fann. all världens ve, men också .s kärleken, £." en frälsartanke, ert; som” mäk > allt, (PAUE” ROSENIUS) PRÄST I MALMÖ SKRIVER DECKARE .-: För andra gången i rad har Dia” förlag , förlagt, en deckarromon. Denna händelse på den svenska bokmarknaden är i dubel måtto . en sensation därige- nom, att förfataren är präst, kom- minister Carl Greek, S:t Johannes . i Malmö, Det är nämligen. kommi- nister Greek som dolt sig :bakora- pseudonymen :' Anders ' Hellén — författarens borgerliga .hamiy över- satt till grekiska, ”' och båge” Debutromanen Phil tillkom på ett "unikt sätt, För sin ungdomskrets skrev komminister - Greek en - kriminalföljetong från kväll till kväll. Den kriminalhisto- ria kunde ungdomarna. inte gå ut och köpa för att se efter hur. den slutade, Ungdomsaftnarna lockade följaktligen stor publik. Årets 'ro- man” Vad och vem?” skall inte bli "den sista, bara fredagarna räcker till, lovar "kommninister Greek, som endast har denna 'kväll i véc- kan fri, för författärskapet;s' 2 V -— Min enda 'ambitition som 'för-- fattare är att hjälpa till”atsanerad us - —i-detektivromanträsket; Derinla.”Hteo teraturart: har blivit alltför hård- kokt och det är skada. Om förfat- har flér intressen som inte hör till de variliga : prästsysslorna: : nister 'Greek är även ra ioamatör, som när tiden det: medger ger sig i. ut på strövtåg i: etern! Då anropar han .med . stationssignalen” SM 7 BCN — ett tredje utslag för mal--| " möprästens intresse för människor. fd in 1.457 personer'mot..1.463 året förut. ' Å 945 och 512 gick in frivilligt." På'j statsanstalterna'; "placerades: 174 (12 proc.), på de erkända anstal? terna 1.224 (84 proc.) och på en- skild anstalt 59 (4 proc.), För delningen på olika typer av an- stalter var oförähdrad/'sedan fö- regående år, .. ant me 2 De flesta eller 16 proc. avralla intagna kom från Malmöhus län, 15 proc, från Stockholms stad o. | ” 13 proc. från Götebörgs' och Bo- hus län. Dessa tre områden samt Blekinge län visar en stark över- representation av intagna i re- lation | till . folkmängden... Per 100.000 invånare intogs i Malmö- hus län 397 personer, i Göte- borgs och Bohus län 33,1 samt i Stockholms stad 29,7. De lägsta . intagningarna i: förhållande" till "folkmängden har Gotlands län (med 3,4 per 100.000. inv.), Väs- terbottens = (7,7), Kopparbergs (8,4) och Hallands län (9,1). . De frånskilda är .starkt över- representerade bland. dem. som -tagits in på anstalt. De utgjorde 18 proc. av alla medan bland samtliga män över 20 år de från- skilda endast utgjorde c:a 1L5 proc. Något underrepr esenterade var de gifta, som utgjorde 44 proc, bland de'intagna och 61 proc. bland alla vuxna män. .de fattiga skall få plocka åt sig det 'Tvångsintagna var |l- Det är synd att folk läser bibeln så lite. Även den som inte betraktar den som ett religiöst dokument skall finna att den är oerhört in- tressant och fängslande. Nu är folk vanligen bundna vid högmässotex- terna och de bibliska berättelserna från folkskolan. Till och med präs- ter finns det som knappast läst vis- sa delar av bibeln. Och börjar man tala om Mose lag tar folk baksteg och snedsteg och slår ifrån sig med "båda händerna." Lagen är inte po- pulär. Det är synd, ett av världens underbat..'e social- vårdsdelument. Den behandisr all ting, från smått till stort. Den går inte förbi nästans åsna som dignat "under bördan, eller den skuldsatte gäldenären. Sen" höjer den sig till törsta nervhälsoprogram någon författat när - den säger att vart sjunde år skall vara ett sabbatsår. Då skall man inte'så eller skörda. Då skall jorden vila sig helt och -SomM växer på jorden. Det blir ett viloår för jorden alldeles som i det gamla trädesbruket. Men det är i ännu högre grad ett viloår för män- niskdrna, Givetvis var det lättare ätt realisera detta i det klimatet och nied den växtligheten" än det skulle vara här, Men man kan ändå "tänka sig hur det skulle vara att > Sabbatsår och Jubelår - Av Märta Leijon - sedd "att lugna sinnen och stärka nerver, är ett litet kort försök i vår snåla tid med en liten bit sabbatsår. Vad vi däremot aldrig tänker på att skaffa oss är det stora klang och jubelåret, som ingick i sabbats- årens plan. Det räknades antagligen med att varje människa skulle få vara med om ett jubelår i sitt liv, om inte dödligheten var för hög Vart femtionde år skulle våra ju- belår. Då skulle de hemlösa återfå sina hem enligt en åborättsförord- ning, som är mycket intressant även sedd från nutida socialreformatorers håll. Då skulle alla som givit sig tll trälar bli fria. Träldomen var det ditida tjänstesystemet i värl- men det skulle finnas hopp ävea för” trälen. När det stora g- cc jubelåret kom skulle friheten randas. - Tänk så fantastiskt. Ett sabbatsår vart sjunde år och vart femtionde år ett jubelår. Nu för tiden har vi varken sabbatsdag, sabbatsår eller jubelår. Den gamla ' israelitiska samhällsordningen kan inte; petas in i ett modernt samhälle som det är. Den är skapad för sin tid och de tändigheter och mä som fanns då. Men det är i alla fall som en saga. att det funnits människor. på jorden som fått veta vad frihet och sabbat är, som fått tid att lugnä'trötta nerver och sju: ka sinnen: och som också: fått. sin ek a ituation 4illrättalagd bestämt veta att ett sabbatsår vän- tade . arbetsträlen, då han kunde göra sig: fri; resa, promenera, vila och vara tillsammans, med sin fa- ni on Naturligtvis förutsattes det” nog att det sparades lite under de sex åren. Djuren : klarade 'sig själva i det klimatet både vinter och som- mar; Man behöver inte så mycket. Man: kan klara sig med rätt. lite 'om sinnet har frid. ', :; . «Vårt -samhällsmaskineri ' är ett maskineri. Det kan inte stanna så. Men om : det kunde göra det; om dörråärna "én dag öppnades till'alla fabriker, kontor och stugor och vi finge etf helt sabbatsår.,..Vi gör iu en del, Den lilla sommarsemes- tern, som tyvärr inte kommer de under det stora jubelåret. > - ” Tyvärr blev" den lagen liksom många andra goda. lagar en lag på papperet för världens folk, Men det är "skada, Det är också” skada att folk: inte läser den underbara moti- veringen .som följer lagen om sab- bats- och jubelår. En mötivering om tacksamhet och' trygghet. | Den" som inte" själv har tid att att leta upp käpitlet:'om sabbats- och jubelår kan få véta att han bör läsa tredje Moseboks 25:e kapitel. Det finns i de flesta biblar lite no- fer under verserna och hänvisnin- gar till andra bikelställen. Den som ta upp dem också. Var och en som Tys fån formel . STOCKHOLN, fe : Om den kanske vixugeaste orsaken till den svenska taxtilindustrins ef- tersläpning och" nuvarande betryck här + man” tills dato hållit tyst: de fämfört med tiden före andra värds- rändrad« ' och : förenklade "särskilt framträdande på ;hetrbidan. "Det skulle med. andra "ord 7 vara” "Adam, som drivit fram dannå för” textilvärlden. ' olyckliga! > ut eckling. "Tidskriften Herrbeklä” : sbrarischen konstaterar:. — HN föItecklingan inom herrnjodet un- senaste tio—femton åren har hö främst karakteriserats av e expansion på fritids deras område och en lika märk- bar” "tillbakagång . på den, formella domäner. Om den pågåen- relsen" från tidigare'kläd- Vvenanser. är en ur :konsuimen- synpunkt lycklig företéelse el- ler ivte, är en sak för sig: Här skall "bara konstateras att den är det pris, Y xtil- - och beklädnadsbran- jått betala för framgången på ”fritidsklädernas gmråde « — och det ett högt pris, =, .. " YL'inar det sig att kåmiga mot ut- cilingen? Beror inte de förenkla- de klädvanorna på den ökade friti- "den och 'den friare livsförseln, som "stegrat allmänhetens efterfrågan på fritidskläder . och; minskat intresse för den . Icrmellare klädseln? -Är detta ' något som beklädnadsbran- schen rår för eller rår på? > "Frågorna Ir inte lätta att besv: a mer! så mycket vågar man nog säga att utvecklingen i hög grad påskyn- dets 'av den kraftiga propaganda, som både fabrikanter och detaljister drivit och ' driver för ”den lediga stilen” kläder i synnerhet. - ' Spöort- och fritidskläder har:s sin givna och framträdande plats i herr- modet, och det gäller för branschen att tillgodose varje ' nytt behov på det området. Men det gäller också att driva propaganda för god kläd- kultur på andra områden. Fabrikan- terna har i sin konsumentannonse- ring och detaljisterna i framför allt sina osshat r att för I ”le- et ”rätta kläder 3 Fyller nägön år” Er vänkrets eller har nå gon annan en högtidsdag? Skriv då några personliga rader om honom eller hen». no -och sänd "dem til La- holms - Tidning, "NI kan kan också. Jämna Oppgif-. för rätt tillfälle.” Denna långsiktiga, uppbyggande klädpropaganda före- vara bortglömd och outnyttjad. Häri ligger dock påtugliga möjligheter både för det enskilda företaget och för branschen i sia holhet att vin- i allmänhet och för fritids- : skyltfönster utomordentliga : faller numera i stor utsträckning | vårdslektyr . från tiden långt före Kristus kör läsa "Moseböckerna. Det är något" man inte” ångrar? vv j Nu går vi själva mot ett nytt år. Det'ser varken ut att bli något sab- "| båtsår eller jubelår, men i verklig= ÖN Jheten blir ,det yad vi gör det tilll... : året. bli ett: golt år för mänsklig heten, även om vi inte kan få så- dan bukt-med de mörka makterna och sabbatsår et | borda. bli. ' Lv jeg kisk-romerska : match imder egyp: tenbesöket:; Matchen ägde rum i.det stora industricentrat Mahalla el Ku- brä, .Sovjetbrottarna mötte från ' räellersta Nildeltat; De mzst slitna till del men ändå är av- |" vill ha er "riktig helhetsbild bör le-1. vill ha en riktigt intressant social-|” att vad på oss Beror ”skall "det nya : att det kan bli det verkliga jubel- |. ör CN sövjetlaget. imgt Alexandrias :ståds- 1, lag och därvid blev det” "sövjetsegör j säger sig ha påträffat auten- ”signalement” på Jess, D och då offentliggöres ju nya mer eller mindre fantastiska bidrag till Jesus-forskningen. Upp- ståndelsen har man t ex. försökt att ”förklara” med att Jesus endast var skendöd på korset, hans förut. sägelser påstås skall ha varit ockul. tism o. s. v. Alla dessa hypoteser har det gemensamt att ingen "av dem har kunnat , tillfredsställande vetenskapligt beläggas — således alldeles bortsett från trosfrågan. Men det finns ett undantag, och ett mycket väsentligt sådant som bör kunna tillfredsställa också den mest ” materialistiska. Det är en ganska nyligen framlagd undersök- ning som verkligen lyckats ge tro- värdiga vetenskapliga dokumenta- riska belägg för något mycket vä- sentligt som rör Jesus -— nämligen hans utseende. Där har man nog hittills i stort sett famlat i mörkret. . För egentligen är ju Jesus" utseende så som .vi föreställer "oss det en sentida och ganska fri konstruktion, ” huvudsakligen byggd på muntlig tradition, som ingått i vårt medve- tande genom Rembrandts, da Vin- cis, Dorés verk. Det är mycket omfattande och långvariga — undersökningar. som" slutligen lett fram till det för hela ” kristenheten oskattbara.”' resultat som ett fastställande av Jesus ” ”sig- nalement” "utgör. Så här har. det hela gått till: Robert Eisler heter en' lärd ös- terrikisk - religionshistoriker, kän- nare av. ett otal. döda 'och levande språk, :som genom åtskilliga av- handlingar gett. ovärderliga bidrag till Jesusforskningen.. - I sin största avhandling påvisar Eisler. bl, a. att vissa ännu bevarade rester av åldriga skrifter — om vars äkthet » inget "tvivel: kan råda — gömmer på skärvor av Jesus por- trätt, " skärvor som Eisler lyckats foga samman. så' väl att resultatet blivit-en levande bild: av Jesus, som han. tedde sig f H Vtnkum, 3 , Pra I Iome, nsoutbitek Yynere fentulit hals ep 0 fifal ef honn Apr ahae stUdiestur a rperkind ”eu6Tifaputeeomnt frin de . omntg lanawgie handan Rubens och kanske speciellt. '. Cogepme om ortvmnm ccfane: Cen RS gtvisja mena "6 Hf nu prcevant nronmare Farnka Ovatun mm pm me fi fonpfik ocnareb dd 4 Cm Zaccee mn em Tbiötee pol dilieere cc forumdere Capuloe 6 SA erfarne meg arsttane premature tur dög lane ÅR ON Jesusbild av Carl Larssons hand Målare världen över har i århunt raden sökt gestalta Jes SUS. Dennu- är från 1867. Canl Larsson var då endast 14 år. före binhärda "jurister, som lade stor vikt, vid formerna. Och i rätte- gångshandlingarna måste" . enligt Eisler en beskrivning av Jesus — hans: . ”signalement”. alltså — ha kommit med. Det är ett historiskt faktum att detta fö d var ku- . tionella forskningen. Nu? är det inte Josephus text' alltigenom. Ändrins årig tårtbit r till Churchill | 5 55 Sohn Sir Winston Churchill i träget arbete under ett Par Yrckar synat de otaliga gåvor och föremål kom han fårt tl sin Voårkdag, förklarede han att de roligaste och mest överraskande I. Kåvorna var två. En bit av den "tårta! som. hade serverats vid Winston Churchills braliop för 55 år sodan, En av då då närva- "rande gästerna bevarade tårtbl- ten och skänkte den till festfös remålet på dennes 80-årsdag. Den "andra roliga presenten är : den hästsko som bars av Win= 'stons första egen älsklingspon= ny för precis 72 år sedan. a I J | "Den kä ricken ' Jar vann faktiskt min hustru på otteri vvs Tv åtoaterdircktören, fimregissö- Bernhard kastar en förtjust blick IN sin sköna maka Irdne, Mer hon en förklaring, > Jo, det var för nio år scn, sär | ser "Gösta, Det kom upp en söt Micka från Terserus teatbrskola — - vår hovleverantör av duktiga ung= domar — och hon fick jobb, När jag och de andra herrarna på Ca" sing" satt I salongen och avnjöt de fyra' vackra damernas konster — vi hade på en gång Mary Thor, Sonja Niel, Majken Torkeli och Iréne Sö- - derblom — beslöt vi oss på skoj att dra lott. om dem, Jag fick Majken ech John Elfström Iréne, Då före= slog John, Ska vi byta? oo gar, polemiska inlägg och rena för- vanskningar hade hunnit smyga sig in i tidigare led, men att' plocka bort sådant och rekonstruera det väsentliga i den ursprungliga tex- tymi! Nu hade Pilatus i sin egenskap av. romersk ståthållare i ”protekto- ratet” Palestina att redovisa för sitt fögderi, : bl. a. genom att till det centrala statsarkivet i Rom insända alla handlingar: i avdömda mål. I Ao kenseada -”tså handlingarna ipvunat tpnbg fos et alba ue birtune, votatse & proktit Hung + fe fosmb moreea LS ae tiefpob Fe rdr be can Jueta. RAR or är vävd . Kör bila: a un Det, är den historiske Jesus som här | för första” gången träder . oss. till- sckupa- brottarna har. alltså under egypten- turnén inte förlorat en-enda match.' var knappast tänkbårt — hölls en Hia: Cem ng Wifi €fö sdere five Avitem fic MN tå €€ ser: Mamie hakene"ee gng gaune föda 1 e& ru fä duma men er entulusbrevet, warigen om Eisler rekonstruerat Jesus” ut-. . see nde, uta i niålet om "Jesus — natarligivis också: personbeskrivningen, som var upp: ittad på "strängt sakliga grun- der några som helst i ten, det” , var, en uppgift som för- träffligt Passade Eisler, so Men .själva personbeskrivningen av. Jesus fanns inte med i sagda gaminalryska text — den måste ha försvunnit på ett tidigare stadium, Nu gällde det att finna i vilket led den uteslutits, Eisler följde textens historia bakåt i tiden — en fantas- isk, vansklig och tålamodskrävan- ift! ill sist kröntes den öster- ”rikiska: religionshistorikerns ” möda med. framgång. Han påträffade det ..5. k.,”Lentulusbrevet”, en gammal . "handskrift. Brevets' författare hade haft den äkta ocensurerade : Jose- :.phustexten framför sig; 'men' tagit anstöt 'av dess Jesusbild och skrivit ” ändringsförslag" 1 'marginalen. Och nu kommer det fantastiskå:' Den som skrev rent Lentulusbrevet tog av misstag. med både Josephus' ord och ändringsförslagen i en säll- sam blandning! Här är en del av Lentulusbrevet di över sättning med det som enligt | är J osefphus" ord i kursiv skrift och ändringarna i vanlig sådan: ”En [man till växten rätt liten, & är lika goda: som Bank of Eng -. högväxt, med vördnadsvärt ansikte, lands, i håret delat " mitten enligt nazaréer- nas sed, håret ljust med färg av has- : Åalnötter och slätt ungefär till öro- nin, sedan lockande sig mot skuld- " rorna,”) ljuslätt ansiktsfärg, kort skägg, rikt flödande skägg, av. en- kelt - ”tseende och mogen ålder, ögoner. + «15 klara, med skiftande uttryck. tala" feller på annat sätt färgade ”korrigeringar”, ”, det låg i' sakens natur; . H "Men ”Lent; evet” är inte den enda källa Eisler använt vid rekon- strukti nen. fy Jesu utseende, Han Je hå fånnit ytterligare någ- ar av Josephustexten fos rkofäde., som en gång läs- Fa R skick och med: '7—0; Dessförinnan tillkan "farlig judiske" h skrivaren ' lek sig; 'sovjetbrottarna en''.&- St t Före ”dödsd: phus på arkivet för att läsa och talsom trodde, på den judiske histor'z- över, ett egyptiskt armél VIS I avkunnände '— något annat straff avskritter. Han var er vad vi säkert skulle, ha kallat ”quisling”, , som gick — annars hade ordnad: ty var na tillbaka förlorad $err sr sa > En tidis Ariinsbad "uudivs? i Neanel > > | gen av Jesus som han påträffade . den ord för ord och infogade den han knappast fått röra sig fritt bland! arkivalierna. Men Josephus var en god historieskrivare, som "aldrig: föll för frestelsen att för- vränga sitt källmaterial, och hans verk om det judiska folkets öden spreds genom översättningar till en - lång rad språkområden "och, blev en högt . skattad läsning. ” z I sina böcker fick "Josephus stor i för på sk ivnin- i arkivet. Han skrev helt enkelt av in extenso i texten. Där förekom . den . orörd ända tills den kristna kyrkans slötliga seger i början på 300-talet. Vid denna tid började ” nämligen de kyrkliga myndigheter- diska gestalt, Sammanställer man dessa " olika skärvor av den äkta Jesusbeskrivningen skulle man få denna bild av mästaren: ”Han! var en man av enkelt ut- seende | och mogen ålder” (vilket kan betyda mellan trettio och fyr- tio år)) ”med mörk hudfärg, liten till. växten, tre alnar lång, med långsträckt ansikte, lång näsa, sam- manvuxna ögonbryn, föga hår men håret delat i mitten enligt hazaré- ernas sed och sparsam skäggväxt.” -Måste” denna "bild anses vara en — Javisst, sa Jag. (Hoppas Maj- ken ursäktar siter alla dessa år.) Och så gick det som det gick, Ef- ter revyslutet på våren förlovade vi Oss och året därpå blev det bröl- lop.. > 1 Sen dess pysslar jag aldrig med ”Jotterler och sånt, I : Sp mn . Dean of Santerburys ryska silvermynt . Ägaren till "Joe's Coffee Houso”, I en londonförstad var amått förvå= nad då han på kvällen kontrollera= de dagens kassa och upptiickte två ' små sovjetryska silvormynt bland pengarna, Servitrlsen mindes eftor en tids eftertanke att det var en fin gammal herre I prästkraga som tog ::. in sitt te och betalade med de två mynten och skyndade ut från ka= föt innan flickan fick tillfälle: att undersöka slantarna. Den gamle. ; snälle herrn var Hewlett Johnson, dekanus ; av Canterbury Stalln= |” pristagare, sovjetvän och fredskäms pe; nu 81 år gammal. Kaftigaren Joe gjorde sig mödan och besökte högvärdige : Dean : of Canterbury ' och bad att få de ryska mynten ut« bytta för Ilennes majestäts I Lon« don giltiga" betalningsmodel, Detta |vägrade ” . etnellertld den gamle 1 hänut skrivargns "skildring av Jesus for- Z karikatyr bakom vilken Josephus” illvilja skymtar? Nej, säger Eisler, det är faktiskt fråga om ett signa- iement;. inte om en karikatyr. pe höver verkligen en 1 högsta &- märklig man nödvändigtvis ha rad yttre företräden framför sin a ur dess misshagliga - skrifter, bland vilka särskilt Josephus” arbeten intog en framskjuven ställning. > Censuren utövades på det sättet att icke önskvärda partier i skrif- tarna övermålades med svart, Men ingen censur. i världen kan bli hundraprocentigt effektiv. Något av det som Josephus skrev om Jesus hann : slinka . igenom någonstans. Eisler 'påvisar att det bl a. kom med i en gammalrysk översättning, som blev lyckligt Fzvarad i ryska der sedan |-- De gamla kyrkofäderna fann bit- den av Jesus” oansenliga yttre 27 dd pande” i betraktande av de v/ krafter, som gömde sig i hav Vi borde alla våra beredsa på samma sätt som de! + kloster och för en I en att Sovletunlonera silvermynt DAGENS SNKRNICKA | S. SA SS SS ITA Den välskapale .Heckan Jvuane Dette Univessal- ren, författaren, Dagena revysska= . ss .|pParen' ; och skådespelaren Gösta ser tll, att han omedelbart Miogar i terna per telefon, : 5 - BADADA, "GYNNA LAHOL MS TIDNI NG S ANNÖNSÖ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.