XX rr Nas > As veervevvvevvvv FrYretYYSTYTYTTYY VFL YYYYFFYYTYTYYYYTYSSN ; vrefyvtyftfrYTTTTTt veyvtyytYyTteYyY et YvYYYyFTYYSYFFYYYYYtYTFEETYEPEEYYYSYY LAHOLMS TIDNING -Vulens lins Redaktör Sven B: ”Markaryds-by gden Laholms Tidnings lokalredaktion? "Markaryd, vitagatan / 10150. Jönsson, Tel Affärsöverlåtelse n 3 jan. 1955 har jag överlåtit min” i drivna : speceriaffär till.hr Alrik Svan-.: rtsätta rörelsen | under ; Från och méd de Markaryds”, köping" be tesson, som kommer att fo Svantesson Specerier, Tackande för det förhoppning att samma trädare till: del: Markaryd den 3 jan. 1955. oe + BANGARDTS Retererahde. till ovanstående ber ja s benägna hågkomst.- mig i allmäna föra prima varor till humana priser och att. äl pemötande på bästa -: sätt betjäna . 'såvä a kunder, vilka alla hälsas varmt välkomna. min strävan att genom: ett rejält gamla som en Tel. 10021 E. Gustafssön. täta firma förtroende, som" visats mig är det min » förtroende” måtte" komma min efter- ! SPECERIER g 5 "rekommendera . Det. skall alltid bli.; Vördsamt', nå EOS | SVANTESSONS SPECERIER > Alrik Svantesson: «te os Markaryd, " MARKARYDS BIO Onsdag o dorsdag kl. 8 em.” ÖRNEN FRÅN” MADAGASKAR” med Errol Flynn och |; » Maureen Ohara. - Barnförbjuden. dorghandel kän; 4 Markaryd. K.' mst har ogillat de besvär, "trädgårdsmästare Ivar. Jansson, Skånes Fagerhult, samt. ett stort antal innevånare i Markaryd an- fört över, dem -av länsstyrelsen - fastställda ””Aya ' torgtaxan för köpingen, Klagomålen gäller den för torghandeln' begränsade tiden samt bestämmelserna för försälj ningen av” frukt man, vn Lanihushållsskolorna.; 4 Lantbruksstyrelsen -, har god- känt ritningar till ekonomibygg- nad vid''lanthushållskolan som " håller på att ppföras i Ryssby. Fabriksbygge-1' "Tlmsfors,' free 0 ningsverk i Delary. «+ Lagamills, AB söker byggnads- tillstånd för att bygga om: pap-” persbruket. i: Timsfors för 156.00 kr, och Strömsnäsbruks -AB- för att bygga.vattenreningsverk noch |: pumpstation.. samt. anläggnings- tryckledning, till industriområdet i > Delary, Länsarbotsl ämnden tillstyrker, No Stort lägbycgo för 1,4 fall kr. Väg- och' vattenbyggnadsst; relsen har:'fastställt vägförvalt- ningens arbetsplan för omläggt ning ov länshuvudvägen Sjöärad] —Markaryds' 'kyrka -i helt' ny: sträckning från -länsgränsen" vid Majenfors—-Markaryds + kyrka. Företaget.iomfattar en väglängd| MX av 7,880 m, och avser en körha- > na med en bredd äv 7 m, jämte » två 1 m. breda vägrenar. Kost- naden har beräknats till 1.481.5 kr. Samtidig€ihar! styrelsen fö ”ordnat att de, delar av , nuvarans de vägen byårkaryds kyrka: , Holma, som icke samminfall ”mdd den nya vägen -skall. drag] in från allmänt underhåll, sedan företaget färdigställts. . Markaryd, Bio. von N visar onsdag och torsdag: ”Ör- nen från Madagaskar” med Er- rol Flynn 'öch Moureen O'Hara i "huvudrollerna, Ett briljant spel av Errol Flynn, den sköna Mau- reen O'Hara- och Anthony Quinn gör . filmen: till en härlig upp- friskande . förströelse. Filmen är barnförbjuden, . ddsi 7 |götland: iden; fl ', ger kvar 'på lasarettet för skä Trafikolycka i i Traryd : krävde iv: "på nyårsdagen avled: he .| mänsägaren' Axel. Werner "San? dell, : Gräsholma, 'Äxhult, på Ljungby lasarett av de skador han ådrog sig vid. en trafikolye-' ka i Kylhult. strax' söder om Strönfsnäsbruk p åonsdagen. San dell” kom . cyklande på vägens vänstra sida. Han ändrade färd- riktningen och skulle köra ay på en : avtagsväg åt höger. HSamti- digt kom en personbil, hemma- hörande. i Jönköpings län; och gjorde omkörning. Föraren : ob- serverade för sent. att Sandell ändrade färdriktning." Han sök- te undvika krock genom att kö- ra bilen i högra 'vägdiket, men krocken. blev dock oundviklig. Sandell, kastades i den asfaltera- de: "vägbanan / och erhöll. svåra skador. Han fördes till lasarettet i "Ljungby. Sandell "hade" bl "a; fått svåra skador i huvudet och avled på. lasarettet på. nyårsda | gen utan att + ha kommit: till med -å : :| vetande. oda yttade stilkeTr Id. odon im; skötseln av sitt ordbrulk: var- han en. mycket intresserad le le ;Sammiöklågt 1 AA sju personer skadåts: vid trafikolyckor. + -hel; gen. Vid-annandagens första. o- iycka skadädes: tre personer; av vilka" hemmansäg. Adolf Jonas< son, Hamra, Hinneryd, ännu ilig-" sår och 'en höftbensfraktur. Då övrigas skador var av lindrig "art." Vid den andra olyckan på annandagen - skadades också tre personer, | Johnsson, : 16-åriga Barbro Strömsnäsbruk,. blev | . allvarligt - skadad" och låg med.” E [Nie preliminära uppskattningar, har 'merrän 1 - Förhåndlingar väntas efter nyår dm -tyska dumpningen av os trikåvaror. = Ti Efter. nyår beräknas de svensk- tyska” underhandlingarna om trikå- dumpningen komma igång skriver I DN;, Man hoppas därvid få tyskar- öra, föreställningar hos del" exportörer: som dumpar, att dessa skall höja, sina priser till hemma- rmarknadsnivå: Ger inte' detta 'av- sett 'resultaf)- finns möjligheten för Sverige att införa en antidumping- tull, . vilket” regeringen kan göra utan att:höra riksdagen. Vår to- tala import av trikåvaror — exkl. hylonstrumpor — går på drygt 50 milj.. kr. per år, Det mesta är bomullstrikå, som till övervägan- de. deleri "kommer , från Västtysk- land. Flera av de tyska exportörer- | S åller. priser .som ligger avse- na: värt under .både' vad som tas uf "| på den tyska hemmamarknaden och vad. de Svenska producenterna begår . - ”lchank d framflyttar a om kreditpolitiken, = -- "Via riksbanksfullmäktiges” inter- Ana sammanträde häromdagen stod "| frågan om kreditpolitiken åter på programmet: men blev bordlagd till ”] nästa sammanträde, som sannolikt hålles andra veckan i januari. Man vill synbarligen avvakta utveck-|. lingen ! på penning- och kapital- marknaden 'omkring årsskiftet; in- ändringar iktlinjerna för kredit- politiken. Läget på marknaden har präglatsyav "en kraftig åtstramning inför årsskiftet under inflytande av dens-fortsatta stora importen och den omfattande uppsugning av me- del som skedde vid. emissionen -av det stora. 4, 9o-lånet. Man väntar emellertid; att läget skall lätta nå- got. Så synes i någon mån ha va- rit. fallet: hos försäkringsbolagen, som kan, väntas göra sig fria från en del av sina i bankerna upptag- na” lån: i, sambånd med förtidspla- ceringar.' ' Det. synes som om teck- nare av's, fk. engångsförsäkringar på grund; av de nya, skärpta sko- tereglerna : under senaste tid sarat inför årsskiftet i ökad grad. av- vecklatvecklat de .i samband: med ifrågavarande” försäkringar " upp- tagna I lånen " hos försäkringsbola- gen. :”Dessa har dessutom redan tillförts relativt ' 'stora premieme- del.. och” väntar ytterligare stora tillskott ”efter' 'ultimot. — Inström- ningen av.medel till försäkringsbo- lagen hay' dock. ej -varit större än beräknat, och, bolagens placerings- år fortf produktionen, : "Etter , en, stagnation: under; 1952 och större delen av 1953 har sol 'den' dustriella. produk” TES ka. = 2 u & LE m hav den, tetala produktionsvolymen, stigit med e:a 4 proc jämfört med i fjol, vartill samtliga viktigare in? justrigrenar, ' malmgruvorna: samt textil- och der industrien,. har bidragit. .En- årsresultate erna blivit "i Produktiohen: vid järnmalmsgru- vorna ;torde sha blivit. 8—10 proc. fjol. Järn- och stål d de handelsfärdiga produkterna ber träffar, Vid. verkstäderna tycks pro- duktionen. ha stigit med c:a 5 proc., rekordnivä. "Vid varven” har såväl leveranserna : som ”nybeställningar- na öka betydligt. En utvidgning av produkti ionen försvåras dock här brist: på arbetskraft. Även sågvir- ken.torde” ha" överträffat fjolårsre- sultatet-r-—trots att exporten" un- derstigit :den då uppnådda excep- Hong. höga nivån — och massa- rna kan sannolikt redovisa er Ng ”mer' än 10 proc, ökad till- verkning? £Pappersbruken iy2rks ha slagit ;1951..års produktionsrekord och 2 även, wallboard-. och plywood- Väderlekstjänst blir allas vår klockarfar STOCKHOLM, : Den svenska väderlekstjänsten utnyttjas ännu inte så effektivt som man hade anledning vänta, fastslår 1 Teknisk Tidskrift: förste stats- meteorologen "Olov Lönnqvist. Or- sakerna härtill är naturligtvis flera, men en av dem är att det alltjämt saknas = verklig > direktkontakt” mellan Väderlekstjänsten och de talrika företag; som kunde ha nyt- ta och glädje av mera preciserade Prognoser, = tet” Konsulterande meteorologer finns det gott om it, ex, USA. Det är privat verksamma ”väderspåmän'", som med tillgång till det av den statliga väderlek byrån en dylik konSälterande tjänst påbörjats för några år sedan, ”oni' ock i mindre skala, Uppdragsgivare är i regel affärsdrivande statlig x myndigheter, Bland | dem SJ: och > Vattenfall, Men det, som nu har ringa om- fattning, kan framdeles växa ut till en långt fastare och mer stabil in- stitution, Vi är med andrå ord på. : fela | nadsindustrien - har ' produktionen har ökat sin tillverkning "Inom textil-: och söm- sjunkit med c:a 3 proc. Nedgången hänför sig huvudsakligen till ylle- och' ”trikåindustrien, medan. bom- ullsindustriens : : produktionssiffra torde hå" blivit ungefär densamma som i fjol konstaterar ”Affärsvarl- näring i Sverige.” D. N. 31.12.54. srörslig till lagstiftning om rätt dsk juridisk person att driva äring'i Sverige har av han- delsministern remitterats till lagrå- det. Bestämmelserna ä är avsedda att träda i kraft 1 jan. 1956. Förslaget innebär att det öppnas möjlighet tländska bolag och ekonomi- väg till en väder t, som ”täcker” betydande intresseområ- ' den. En sådan verksamhet, på bre dast möjliga basis, måste emellertid få växa fram successivt. Dr Löan- qvist slutar med följande ord: Mg och bearbetade materialet säljer si- na tjänster till skida företag 'och organisationer. En fruktfirma exem- pelvis erhåller fortlöpande uppgif- ter om temperaturförhållandena över kontinenten och speciella Prognoser i detta avseende. Dylika uppgifter i är självfallet av betydelse vid av sköj omfattning men också för valet av transportmedel eller för bedöm- ningen av vilken efterfrågan på va- ran som kan väntas, Liknande vä- derleksuppgifter intresserar — för att ta ett annat exempel — distris butörer av-eldningsolja och elström, Kostnaderna för sådana här tjäns- ter är obetydliga, Grundvalen för v bör vara ett allmänt förtroende för väx derlekstjänsten, Det krävs bl. ar att meteorologerna lär känna kun=. dernas speciella problem, Detta är. hövas flera ingående samtal innan kunden vet vad han verkligen vill ha och kan få och meteorologen ” vad han skall 'söka ge. Vidare" är än så länge antalet meteorologer för litet, och det går inte fort att få" fram tränade fackmän. Men: det kan knappast lida något tvivel om att man i framtiden inte bara bör inrikta sit på att bättre Jära känna atmesiärens lagar utan också nidsa försöka att bättre utnyttja de kun= skaper om vädret man faktiskt Tea I Sverige har wid Meteorologiska dan har. ofta inte så lätt, och det kan be- : Sverige: "Därigenom skapas ett al- ternativ till den av utländska juri- diska personer hittills anlitade me- tiden" med särskilda ; svenska dot- terböl: E PRIMA LIV, | T guldfisk var ju s juk — Hur 'är”ået”med den pu ? Jo tack, nu är de benen. len äter på vetslög. på lasarettet i tre dygn. Hennes tillstånd har förbättrats uvsevärt och hon anses nu utom fara; De två övriga vårdas fort- farande .i sina hem. Helgens n trafikolycka krävde ett iv. He rbört Froct - "méd sin orkester svarar för takt och ton vid er varar för balen i Folkets Park, Markaryd. "år. Av allt att döma |" red utidantag blott k men har inte nått upp till 1951 ärs |. | Corporation : Marine Studios 'i Florida få är:3 till 3,5 meter stora. ' kommit hem till Marine Stu sig. VÄ SAMMANDRAG UR. via en av Floridas vita sand- stränder ligger det en djuphavs- zoo, som nog är en av de märk- ligaste i världen. .Den är. också ständigt välfylld med besökare. z. Idén: till det:hela' kom egentli- gen upp i en djungel i: Afrika, där-en intendent vid. Amerikas naturhistoriska museuni och” en filmfotograf från Hollywöod > då råkaäde "befinna sig... Den senare var "sysselsatt. med "att samla? in tigrar, elefanter och andra 'djun- gelinvånare '; innanför " en väldig palissad för att kunne scener för en film. "Det, kom, honom att. fråga sig väl för. mån inte: "skulle "kunna gö- got. liknande med Havsdju- an; tänkte: sig ett'stycke ocean så att. säga uppflyttat på landbacken,; v där invånare från hävsdjäpen” skulle kunna levä' ven av. väggar a stål EE av, män: av typen storviltjägare" att satsa pengar och: nu' har resulta : släpps in i sumpen på fångstpråmen, L Jar: med; gina é skäller. som: hun lyckades att få några rika sports- N ngar i Atlanten . hajar som, '. . > Översta bilden visar.hur de. . När sedan hajen dios bassänger, som är 4 .me- ter djupa och 22 meter,i diameter, får en dykare prome=" nera omkring med. den för att den skall ”acklimatisera” NN Märklig djuphavszoo i ; Florida POPULAR MEKANI) i LI I tet.” visat sig ib form av Marine Studios, :vars . -bassänger rymmer mängder av tropiska. fiskar, ha- djävulsrockor.. Dessa :djur. ska- par naturligtvis en hel. del Ppro- blem, och problembarnen numera är" delfinerha. ; Dessa hämnings- fria varelser har blivit begåvade med.” ett häpnadsväckande lek- fullt lynne! och Populär Mekanik berättar en: del: lustiga - episoder i detta sammanhang i i sitt janua- rinummer.: NEN = En: av Marine studios 'veten- "I'skapsmän.: "lyssnar ofta i under- vattensmikrofon på djurens och fiskarnas tal”. -Det är ju så, att fiskar inte” alls: är stumma, som man; tidig; e trott. » Havsdjupet Ä man tror — särskilt" inte det finns dell finer, som snattrar. ifett, De. viss- -.Juftblåsningshål, r, gråter som er theonmd hunävalpar, knä som en gammal grind |» och! slå åkarna samman så att det; hörs;som . pistolskott, När-en Besökare en gång sa till en djur- | skötare; att delfinerna är så klo- ka att de” väl snart. kan lära sig säg. SU barn, :gnä på de flesta andra håll av |. >. maskinist som: ” bokstavligt 0 bildligt talat arbetat sig upp och nu sitter" som direktör för några, av: storfinansiären' Axel Wehner- Grens företag i Mexico, Jänstar hem till jul. : Einar :'W; Hagsäter bar. tm bringat” många av sina 49 lev- nadsår utomlands. Hans fantas- tiska . karriär hos Wenner-Gren började för 18 år 'sedan då han mönstrade på som maskinist : "på ”Southern'' Cross”, den svenske finansmannens 'lustyacht, för en årslång jorden-runt- kryssning. . — När vi kom" hem. efter £ den hade.jag -beslutat mig för att. för alltid. säga farväl åt.sjön och fortsätta mina studier. ', Men Wenner-Gren 'tyckte att : jag skulle stanna hos. honom. "— Hittills har jag inte haft anledning att ångra mig. Hagsäter är. verkställande rektör. för en del av Wenne; - Grens. 15 företag i. Mexico och sitter med 'i styrelsen för. de flesta av de övriga. Han ' sköter sitt ” arbete: från ett sparsamt möblerat, panelat kontorsrum i Continentals ” 1oka- ler vid. Reforma 107 i Mexico Citys affärscentrum. oc De första två åren med Wen- ner-Gren-kohcernen tillbringade Hagsäter på Bahamas-öarna, Se- dan 1943 har Han bott i Mexico City. ee = — Åren i Bahamas var trev- liga, ett underbart klimat. Men jag tycker bättre om Mexico. Är man född i ett bergigt land tycker man bäst om den natu- ren så länge man lever.' Mexico är underbart vackert och på- minner inte så lite om Sverige. Här finns snötäckta bergstoppar, barrskogar och små byar 1 dalar=" SEN city Igor ir inte långt 1 från vare sig Stilla havet eller Mexikanska - golfen. : Klimatet är troligtvis ett-av de bästa i värl- den. ” Somrarna är. inte" särdeles heta och vintrarna inte för kalla. - Einar Hagsäter vänder så ofta hån kan samtalet från sin egen karriär:: Mexicos' land: och folk som tyd- ligen' helt vunnit hans hjärta, om- talar G.P..: a — Mexikanerna bär lätta "att komma överens med" och umgås med. Huvudstaden ' är högst "| kosmopolitisk och erbjuder alla möjligheter. till. ett rikt och om: växlande liv rellt. lagde' finns guldgruvor ati ösa... ur; Det ” finns en hel åel svenskar. här! då” 'och deras förhål- 1] allra bästa; respekten och upp- ttningen är. ömsesidig. jag varit här har berört de mest skiftande: (områden — fastighets- möbeltillverkning ' 0. 8. Vv. De bo- lag ..jag står i "spetsen. för tar mycket-av: min tid. Men jag trivs 0 | mycket bra med arbetet 'och di- rektör Wenner-Gren är den mest sympatiska människa jag skulle kunna tänka” "mig” att arbeta för. — Jag började som teknisk rådgivare men mina uppdrag har mer och mer” kommit över på nä sta är kommer Einar Hagstäer” fem till Sverige tilsammans. med sin fru och nio-årige son Erik, — Hemresan är planerad mest för Eriks skull. Han har aldrig = Vi hoppas att och. börja” "lära gig tala svenska. 1 trafiken: jär, 225 kilos delfiner och väldiga |: och sina. uppgifter. tilll: -' "Mexico — om- |” En dödssynd att köra trots dålig kondition :'H- I > Dystra siffror dör halländska . Jandsbygden >. Varje nyår får svenska folket en påminnelse om befolkningsutveck- lingen. Städerna, speciellt de stör- "re, suger till sig människorna, Gles- bygden pumpas ut ytterligare, Ko- lumn - efter "kolumn i sockenstati- stiken visar upp minus. = misdagen den 4 januari 405£ andsstäderna | " ökar "över Jar Ingen av dessa som helst över- Mall och inget ont i det kämpar med någre. I pefolkningsproblem om maa undan- tar vissa 'besvärligheter på bostads- marknaden, Sådana finns emeller- tid även i mindre tätorter, Anmärka ningsvärda sociala problem finna emellertid inte i hallandsstäderna. Storstädernas väldiga expansion hällsproblem. "Göteborg ökar med över - 9,000 . människor, Stockholm med över 7,000. Dessa städer käm= heter på olika områden. - Bostads= köer, överbelastade transportmedel, brist ' på parkeringsplatser, ung=;- domsbrottslighet, skilsmässor, alko- holism, prostitution och andra so- mästra, Trivsel och arbetseftektivi= tet! miriskar, | En " befolkai kling, som För Hallands läns vidk är befolkningssiffrorna för lands- bygdskommunerna dystra, De sock- stoppar. upp glesbygdernas ytterli- gare utarmning på människor och t de överbefolk- nar, som ökar folk den, är en- däst undantag som bekräftar regeln. 1 efter stork an får vidkännas . ett sjunkande befolk- ningsunderlag, 'Tio, tjugo, trettio, ja över hundra i något fall, noteras i förlustkolumnen, : Studerar man statistiken är ut- flyttningen i regel större än inflytt- ningen. Det betyder att bygden inte kan behålla människorna kvar. Den dominerande näringen, jordbruket, rationaliserar. Fur man blir överflö- dig här, en annan där, Men det finns inte -några andra sysselsättnings- gheter i bygden. Näringslivet är ensidigt. Den överflödiga arbets- kraften söker sig till' tätorten. - Det finns även socknar, där fö- dxlsesiffran är noll eller mycket låg. Vad kan man dra för slutsatser av detta? Jo, att den övervägande de- len av befolkningen hunnit upp i medelåldern eller ännu högre. Ung-+ domen har försvunnit därifrån, An- .talet ingångna äktenskap är ringa. Födelsekurvan . går nedåt. I sådana bygder kommer .. avfolkningen att . påskyndas ännu mer om några år, såvida inte en radikal omsvängning inträffer. od 2 Atskilliga Iokala exempel kan plockas fram ur statistiken." Morup har under ett tiotal år haft en. po- sitiv befolkningskurva. ' Vid detta årsskifte "minskar socknen med 21 människor, Under de goda skogs- konjunkturerna för några år. sedan såg det faktiskt ut som om skogs- bygden skulle göra en befolknings- mässig återhämtning. Socknar som hade minskat. oavbrutet i 20—30 är, | stånnade plötsligt upp. I vissa fall ningsproblem, är en nåd att stilla hedja om för Sveriges folk. Fort- kommer svårigheterna att bli oer- hörda i framtiden både för glesbyg- den och :storstäderna. kommunalpolitiken under: det nya effektiv samordning av statliga, kommunala ., och enskilda initiativ ring att vänta, Då går vi sannolikt Skatteunderlaget i större i nästan ” Endast tio av landets städer kan - uppvisa ett minskat skatteunderlag - och endast två av dem; Marstrand, och Sandviken, kan notera - en minskning med mer än 5 90. I samt- liga övriga städer är skatteunder- :: laget större vid 1954 års taxering än regel stannar under 10 Z6..Bara 5 städer noterar större ökning än 10 lärige som 'ka4” glädja sig åt en,ök=- pa blev: det t. o, m. befolkningsök Skogen gav arbete, Små förädlings= industrier växte fram. Utkomstmöj- ligheterna var ganska goda -och en upprustning framför allt av bostä der och kommunikationsmedel före- togs, Isoleringen bröts och avstånden till befolkningscentra förkortades. I denna senaste ' befolk ik | Djurshol snittliga uppgår till 3,5 Fo. Skatteunderlaget i Falkenberg har, 72 och i Kungsbacka med 7,1 I. ring kommer man som vanligt till staden i landet, närmast följd" av ”. är minskningen mest påtaglig i mel- lersta Hallands skogsbygd. Naturligtvis finns glädjande 'un- dantag i statistiken, Sådana är ex- empelvis "Tvååker och Spannarp. I Tvååker: är. ökningen markant, Be- tyder den att ett mer differentierat näringsliv. lockat, till sig människor utifrån? Inflyttningsöverskottet pe- kar nämligen i den riktningen, Lidingö, Den lägsta inkomsten per - lerna Gränna och Öregrund. Anta= rar mellan" 20: 60 (Öregrund) och 88:45 (Djursholm) —" Kiruna med hade 32: 27, Varberg hade 33: 12 och > ska hade 38: 46, fört Montngaror delade MH om fartbegränsning - Frafiksäkerhetsfrågorna är : ett . av de allra största sam- del. ” hällsproblem vi har, säger — Sekreterare Harry Rådö i Mo- - Mossb s - : g i ctt tor 'bund framhål uttalande, 1 år kommer antalet dödsoffer i trafiken att över- skrida 1,000. För att råda bot mot" denna "utveckling. finns egentligen endast . alternativet - . att köra försiktigare och däri- genom minska olycksfrekven- > sen. v i Annars får vi fortsätta som hit- tills och finna oss i att även i fort- ler; att man inte skall: gå tillbaka till. gamla bestämmelser. I Dan= ' mark och Tyskland har man släppt farten fri. tic > Y — Chefen för statspolisens tra= fikävdelning, kommissarie Knut JEkbladh, anser det lämpligt med 45 km; inom samhällen under förut- : sättning att bestämmelsen blir ge= . nerell för hela landet och att inga ett skrä de stort antal människor körs ihjäl på våra vägar, Alla erfarenheter, både här hemma och utomlands, visar att en " begränsning av hastigheten minskar dödssiffrorna i trafiken. Alla före- | skrifter och skärpta" bestämmelser blir emellertid lösa om inte d tillåts. På landsväg bör det räcka med 80 km, — Som cyklist måste jag säga ati det körs hårt på de svenska vägara . na. IBilisterna skrämmer cyklisterna” från vägen, säger rektor Walter Holmstedt i I ten ' för. en förstärkning av polisen möjlig- gör en ökad trafikövervakning. -— Som motorismens företrädare är vi lika angelägna som "alla andra att få till stånd en ökad trafiksä- kerhet, säger direktör Sten Hagardt i KAK, som till 90 procent delar de synpunkter som kommit fram i "det sk ik det. Has- kunde nog vara fri men skärp bes stämmelserna för den tunga trafi= ” ken. Om man inte kan garantera ' en effektiv övervakning av bestäms melserna - blir det ideliga överträ=. detser. möjligen acceptera" förslaget, anser lighetsbegränsninger är emellertid inte mediet att bekämpa trafikolyc- kor utan tvärtom, de medför avse- "värda olägenheter och riskmoment. KAK kommer i sitt remissvar att A. Nordin, Stockholm, Var. ker polis eller domstol får emeller= tid stirra sig blinda på vem som hade högsta farten vid olyckstillfäl. let; Det är inte alls säkert att + förta köraren alltid vållar olyckan, - och spanska. Om han får litet hum om svenska språket ett par månader' skall jag fortsätta un- Hittills talar han bara fär ter] | dervisningen;- när vi återvänder till Mexico. H holms” LE na samlas Å kväll ka P Nn Matcher för Faa för möte. Laho! Bandyspelar, 19:å Conti; MA RARAA inge på försdag. lagen i. ver SASANA AMADA MAAAA, ciala skuggsidor är svåra att be- ' sätter den.nuvarande utvecklingen - Detta pro- blem " borde 'vara ett av de 'allra ”' mest angelägna både för riks> och ” år” som nu gått in, Förvisso är det" ' mycket svårbemästrat. Men om år .,; efter år får rinna undan utan att en .. sker på detta område och nya vägar . för en sund befolkningsutveckling : beträds, är sannerligen ingen bätt- = mot en befolkningspolitisk kris, som ”:= kommer att sätta både politiker och "= menig man på mycket hårda prov. Loa "samtli ga. städet j vid 1953 års, ehuru ökningen som I ning med hela 28,1 76. Den genom= .. skat rhed 2,9 Jo, i Varberg med 2,6: ' -Käknar man ut skatteunderlaget ” pe invånare enligt 1954 års taxe- ' resultatet att Kiruna är den rikaste ' skattekrona uppvisar de små” idyls let skattekronor per invånare varie= ' sina 180: 40 står i' särklass. Genom=" . i t är 45:40. Falkenberg ' bestämt. savstyrka förslaget i denna ” Cykelfrämjandet, SS — Beträffande tätorter kan mn man ' är emellertid ett allvarligare sam= " | par redan tidigare med stora svårig- i : Zo, den största. förekommer i Bor=. :; Stockholm, Nacka och |." AMIMDAAAA - be
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.