vr Prediken på Söndigen atter Text: Matt. 3—1 Guds ord nar. varje söndag ett "budskap till oss, som leva nu; I dag ae inte "svårt att urskil . ja'vad Gud vill säga till 029. Han talar vi om. dopet, och lyssna rätt till hans ord, -skola vi kun na höra honom tala. om ve ART DOP.-— EN. cups NADESHANDLI LING. . ' Närmast ' talas. det emellertid i våra ord 1 dag om Jesu dop, det som i Jordan förrättades av Johannes". Jsöparen, "och där? Får vilja vi börja med" att "ala om. Jesu dop. Också om” det gäller det, att det är en ”pandling,: vari Gud. visar, « sitt välbehag, döp h nnes Döparen, utför Jesu ” men detta "dop är en Guds. nådeshandling.. framgår av det "som ber rättas här hog Matteus, att Jet sus inte hade pehövt döpas. När han steg ned i Jördan2ns var ten, blev han delaktig av. pätte? ringen dop - till : syndernas fört = telse, ty. ett sådant. fop var ef hanines-dopet. Men denna pätts ring behövde Herren Jesus inte göra' och dopet var med hänsyn till hang andliga - ställning inte nödvändig. På samma sätt upp- fattar också, såsom vi finna, Jö- hannes Döparen" saken. Han .sä- " ger: ”Jag behövde döpas av dig, och du kommer: till mig!” Han «är djupt och egendoriligt berörd av. detta, Men Jesus vill döpas och låter döpa - "gig. :Han svarar Johannes: -”LAt det nu ske, ty det höves oss att så uppfylla. all rtättfärdighhet”.'. Med , det ordet blev Johannes övertygad om det riktiga 1 Jesu begäran: ”Då till- stadde han honom det”: =. Det är ett märkligt ord detta, . sony Jesus: tager i. sin: mun, .or- det om att. uppfylla all'färrfär- "dighhet. Det är ett ord, "talat: 1 lydnad och i ödmjukhet. Det är så fjärran från, all självrättfär- dighet, gom någonting kan vara. Det har blott en betydelse: Ske Gudg vilja. "En ordning, bakom vilken Gud - står, måste dock, trots sin skenbara .ringhet, helt "uppfyllag,; «=. = Men nu se vi; ”att när , Herren Jesus :var lydig, skedde något stort hos honom, Gud, som varit med honom och lett hans steg ned 1' floden, gav. honom nu den » rikaste gåva, varmed en männi- ska: på jorden kan benådas- och han gjorde det så, att han ställ- de: honom framför varje; annan milnniska. Himmelen. öppnades, Guds ande sänkte sig ned sågom en duva från himmeles "och det hördes en röst, som sade: ”Den ne är min älskade. Sova, 1-'vilken jag har funnit behag”. Så har: Frälsaren genom denna utvärtes obetydliga handling insatt I 'sitt kull på jorden, krönt med Guda välbehag ' och hälsad. som; Son, intet mindre; Den eviga världens . kraft och glädje har nu 1 full komligt mått skänkts åt horom |- och den skall följa horom' ända in i den-sista kampen och in 1 den sist. lydnadsgärningen, till dess -hhn. Pbeklädes med uppstån- delselivets härlighet och ära. Johannes Döparen utförde 'do- pot, men. Gud var med i detta och lät av'bättringens dop” bliva en" utkorelsehs och välsignelsens gudshandling, Detta är 'ett 'för- der och” förnyelsens un» er, iä n a värt dop, det kristna dopet, i "År Guds nådeshandiung, Herren Josus behövde inte un- derkasta stg bättringsdopct, ef- tersom, han hade ' den rättfärdig- hhet, som är av Gud. Men han gjorde det, som vi Ka sett, för att uppfylla all rättfärdighet, -ä- ven den yttre, som han 1 och för sig inte var skyldig att jakttaga. Såsom det. var med Herren fe- : BUS, så är. det inte med oss. Vi ha ingen röttfärdlghhet att: kom- ma med, Vi behöva döpas, På ett ödesdigert sätt äro vi säm- manvävda , med det släkte, som är hemfanlet & synd och skuld. Oss är inte givet att t. ex. som små ha en tid av den rättfärdig- hbet, .som . Herren Jesus hade, När vi tala om barnets oskuld, mena vi inte något annat än att det änsu måhända. är okunnigt om det onda, omedvetet öm; vad det bär i-sitt inre. Den Alig hetstulla , mäkt; som inte; kan skiljas från. våra bästa tankar eller känslor, | strävanden : och gärningar,; följer alla i vårt sihk- te från begynnelsen till slutet. Då synden är med från början, behöva vi också'dopets gåva och nåd, Allvaret i denna syud skall man i ålla tider söka slå bort) . intet är vanligare. De skäl men därvid anför, äro" ofta mycket svaga, Kvar står emellertid med överväldigande styrka det all varliga , sammanhanget. Varken människors förnekaaden = eller människors ansträngningar kun- "na förändra något i dettw Men nu få vi genom dopet atlt vad” det kristna livet har och skänkor oss. Vi få det som en £åva, det gives oss av barmhär- tighet såsom vårt arv och eget, Ett "litet barn kan ju äga ett arv i samma ögonblick det fö- des. Går allt rätt ull, man ingen avhända barnet detta; det skal) en gång redovisas,: då när män. r Nyår 955 kan, nu "ej ängre narn, själv pk övertaga förvaltningen. Och så är det med allt vad Cud ger en människa i dopet. ' Det hör henne till såsom laga fång, dock [genom en handling av: nåd... don blir arvinge till en" gemenskap och ett liv,.soni hon inte kan gl- va sig själv utan som. är en gär Ilva av, Gud, I denna gemenskap, syndens makt bru- ten, Människan tager. redan här i tiden i besittning ett "arv. Och / vad hon hår i detta är mera än bvad' hon av egen kraft” "eller eg-' nå ;bemödanden .. eljest ' sku!le kunna vinna, : Och det är från begynnelsen "jika stort : som det är sénare, det kan inte” förmin- skas, det är från början inte rin- gare än vid levnadens slut.. Lik- som senapskornet från : begyar .nelsen, liknelsevis, har Gids z kes hela art, så har också dopet |.det, Det är odelbart såsom. lönen var för dem som kommo i-den första och dem gom kommo i den elfte timmen., När vi vunnit vad vi genom tro och helgelse kunna | vinna; då 'ha vi av Guds nåd fått” | tillägna oss vad som av"hans fö- rekommånde kärlek gavs 088 r dan i dopet. 5 "Nu här vii dag hört här Grid handlade ”. med Jesug, ' då. denne döptes av Johannes 'Döparen i Jordanens flod. Så handlar. Gud | också med oss i dopet, Det. är én mycket enkel handling, snart utförd. Och den utföres av, ja, vårför ' inte, en döpare, en. som är en Herrens tjänare. Men så gör Gud, ' Han handlar, genom medel, alldeles som vi själva gö- ra, "då vi utföra något genom ord, » gester, verktyg, köksred- skap; fordon, ånga eller elektri- citet. Gud handlar" alltså genom medel och vi kalla "dem nådeme- del, Det kan vara ord eller vat- ten eller bröd och' vin, eller hän- i detta liv är - | ders -påläggning: eller annat lik- nande, Gud är mitt i människo- livet, mitt. i "vår värld, och ' visar sig vara mäktig genom de me- del han själv: för sitt syfte väl- jer.. Vem 'skulle . inte "då kunna säga, att detta dop är obetydligt och att det inte nödvändigt ? Det är — på visst. sätt — obe: tydligt, ; naturligtvis, jämfört med vad människor kosta på sig av det som är vackert. och 'dyr- bart,:. Men säg inte, att det är onödigt därför att,det är enkelt och liksom lågt! Gud har velat det och han står där bakom med sitt - heliga ord. + Handlingen är hans och ingen: annans. och den är en, handling "av nåd; Och" Jag. ber dig lägga” märke" "till. dot: ta. lika litet. som vi själva fö- retaga. vårt seget dov;: lika litet får vårt dop betydelse "av något vårt beslut: eler någon vår av- eller” giltigKet ' i vår: bekännelse eller! vårt framträdande. Det har det inte, ',Det. har sin kraft av honom, som har t oss dopets gåva. Att det utföres av en dö: Pare;' en :Herrens tjänare, ”åy: helt I dverensstämmelse: med hans het liga vilja, '— Så Orm, den frå ganska raturlig Sar Vad betyder dopet dig? På den frågan, kunde kanske var: och en av Oss giva ett svar. Men då vi nu inte kunna lyssna till. alla: sådana svar, kan jag kanske ' få säga; vad ”det borde få betyda. i en Det brukar ibland sägas, "att dopet är något vida mer. än en högtidlig > handling, riktigt.” Men låt oss-inte förbise, att detta med namnér: också hör hit och är- något betydelsefullt, Namnet är nämligen, mer: ån en benämning eller beteckning, Det har ett samband med Guds rike. Det angiver bl, a: att människaa där har en plats, Det.heter re- dan hos profeten: ”Frukta icke, ty jag har förlossat dig, jag har kallat dig vid namn, du är min.” (Jes, 43:1); Men ävnu mäktiga- re är Jesu eget ord: ”Glädjens icke över att andarna äro eder undedånig, utan. glädjens över att. edra namn äro skrivna i him- [melen”, (Luk, 10:20): "Skrivna i himmelen”, det. betyder, att de sori «ha namnen äro inneslutna i Guds förbarmande, benådade av honom med syndernas förlåtelse. Och vi minnas, att den förlora: de sonens namn alltid för hans fader var levande just som; sö- nens namn, icke, som. en ego; drängs namn. Människan får i dopét. ett namn, men viktigare är dock, såsom vi redan sagt, att hon då får ett arv. Det är verkligen en gåva. Ingen kan peka på egna förtjänster och På grund av dem begära något ; inför .Gud, När Herren Jesus en gång tog ett li- tet barn och ställde det mitt i krotsen av lärjungar och" talade det stora ordet om att.bliva så som ett barn, varför gjorde han AR RN färför. att. barnet har visa I som sin egen rättfärdighet, Det har intet för värvt, som skulle kunna gälla inför Gud, Och- på samma sätt är det med var och en 'av oss. Til sist ha vi ingenting att komma med, som är utöver det so mett. litet barn. kan komma med inför Gud. Med andra ord: till sist är alt av nåd. Därför får frälsningen för den vuxaa | männilskan karaktären av åtor- »vunnet harnaskep, der är att. & sikt," såsom ; håde” det sin kraft.) | därvid omgåv med sin. nåd varigenom | ” barnet, får ett nar. Och-det är|' delse på gården: för. att: få: reda på Om någon sett Henrietta läm- na Sjöborg. En av. pigorna hade sett en kvinna ge' sig ner mot sjön och tydligen också' över. isen sedan det mörknat. Men i mörk- ret kunde hon emellertid inté ni mare se vem det var. Några spår fanns inte då det fallit finkornig snö som av den hårda vinden. :so- påts bort på isen. vovahet AE: det var: Henrietta - rådde get "knappast: någon tvekan om och att hon på detta sätt satt sin |: länge närda plan. i verket. +: '' Knut spände på sig sina skrid-) +; skor 'och gav, sig "ut på sjön och var snart ute vid Getön. Hån såg att det. "lyste i sommarstugan och rusäde” in, Därinne satt Henrietta | Henrietta och. sysslå le med någ" Får jag då inte, vara fred -ens de”. sista ' minuterna "av: mitt. liv; svarade "Henrietta och sökté slita 7 gnart, hördes flera. röster tan- för och Henrietta "måste så små- Å ningom finnå sig i'att. följa med : tillbaka till Sjöborg som hon ald- rig trott sig få återse... "DÅ kom hem slöt modern ;. henne ' 4 : famnen” mycket längesedan. He Aldrig ' hade” jag trott att. du kände det så. Gör emellertid ald- | rig så någon gång. mer. za väven greven var: mycket upp: rörd men slog sig ner. hos. .Hen- rietta, och berättade om sitt .be- sök hos Karl: Sigberts mor. Han j: talade om ; för "henne att: Karl" Sigberts mor berättat. att - Karl sagt henne att hån aldrig, förut hade, älskat nägon annan: kvinna och" "kunde hän inte få Henrietta så skulle. han" heller aldrig gifta sig. Men han tror att det är vår bördsstolthet" som lägger hinder i "vägen, "Jag har emellertid Jag: sedan,;' att; han; är: en: rejäl karl, så skall inte jog läggå någ-: derns hals och sade att hon ville leva för :Sigbert. 'och barnet tills Och ': vad. « din. mor” betr; £far, fortsatte greven, så även om hon Pp sti 'bbrde :” få betyda” en. djup Det. trygghet, »Icke.- den tryggheten att jag vält Gud och valt att dö- pas för att visa; att nu tror jag | 1g på Guds: namn; utuan den t; sE- hhet,. som; ligger. däri; att jag vet att .Gud' sökte mig i.dopet och! ”Jag t i Jesu namn, Ingen :tillflykt är som. denna, Öppen" stär. min Faders:famn. ' Ringa: jordens” skatter väga : «- Mot "det ena, att få äga: . än. . Hlädd i dopets heliga: skrud, "Nåd och barnaskap hos Gud” Kanske stär det då också klart för mig, att livets mening icke är att erövra världen : men att bliva 'såsom ett barn, ". > : Så är dopet: icke "én enstaka händelse i livets begynnelse eller — vid 'vuxendop — någon gång k sehåre, utan det är en Guds gär- ning, : som, följer mig: dag från dag, år efter år, eftersom den inleder ett förbund. mellan ho- nom och . Ha: vi som" äldre” fättat, något av detta och ha vi med vår tro -— jag vet nog; att-den -kan va- ra svag — : gripit om hans lötte och” barmhhärtighet, kan det. in- te--annat än. stå. klart för Oss, r :;T mannen kt s ka. - ordentligt efter honom öch finner | skäffade ödets lotter växlar = för Lahims Tidning av 6 (. Hilson; Hishult: inte suné våra meagörlig gör detta ihgerting då du snart Blir myndig och får göra s som du jälv vill. Det enda som "Heårietta nu ön- skade var att komma i kontakt med Karl Sigbert. Bara hon haft håns'adress; Greven' lovade :emel- lertid att söka ordna den Å och Hénrietta "började sak säkert att leva upp på nytt. De ord som Karl Sigbett sagt. -till | sin! mör | Jar kring hennes ” bedrövadé hjärta. Hon. var, glad i: ning ond att han fortfarande rade greven, vär nef ghetsfullt. Han Beslöt! emellertid att skicka gammal, trotjänare - —' en v upplysningar " "öm Karl Sigbert. Trotjänaren gav sig iväg med en här och Jansen Grottehalk ' kände man till. Det "var ett adligt”och välkänt narin. Men Gottehalk"— ''nej det visste man ingenting! om, När trotjänar Dn” tåläde öm satt dT 1 ifråga ” tröligen befann "sig till: sjöss] nom, till "att söka på rederierna, Slutligen fann man: honom "på "ett åv' dessa men i rullorna. stod han anteckniad - som: död” Hån” hade varit med «som" styrman på” ett fartyg” som gått under" med män och allt i Rigabukten. . > Men trotjänaren gav, inte I et par månader vistades han i "Fyskland : där han på alla: olika ställen sökte ' och frågade efter | Gottehalk; I Stettin tycktes" hans | öpaningar. slutligen : krönas med framgång' Ett fartyg som: just skulle : Ärmna, hamnen fördes' av en "Kapten med namnet Gottchalk och sades vara av svensk börd. Trötjänåren "' rusade” "kvickt "ner till ” hamnen” men "fartyget hade redan kastat förtöjningarna” och gled ut” ur hamnen: dobryggan"” åtskilligt "om" kapten Gottchålk; Namnet hade kapté- nen, som då han för tolv år sedan i kom tl" Tyskland hetté Karl Sig: bert " Karlsson,” tagit: sedan” avancerat till styrmaj 2 mycket skicklig och: hadé därför fort stigit i graderna” och var nu " | sedan > några . månader tillbaka kapten på ett, stort: fartyg som gick i .statst jänst, ick "också reda på vilkå båten kunde” tänkas” an riktigt” säkra var” man emellertid inte på uppgifterna” på | hamnköntoret . då” Tyskland ”bec fann. sig. i krig med Frankrike och fartyget som gick med krigs- förnödenheter. lätt kunde få” en kontraorder och ändra 'resrouten. Båten >: skulle. vara "borta något halvår =" Vidare fick” hän Teda På att kåpten, Gottchalk” troligen var en välbärgad man då han -Sparade pengar och sällan deltog i några utsvävningar. / "Med. dessa . besked återvände frotjänaren till "Sverige och : Sjö- han -borg, och: greven sade. att. Gott- chalk äv allt. att. döma: var en man som, var värd all högakt- ning. ". a » Varken +grövinnan eller. Hen- rietta. var hemma "då trotjänaren | kom tillbaka.» De hade rest till Hjältevik -—— en plats cirka 17 mil från. Sjöborg - = där Henrietta '| hade" fött sitt barn, En stor och | präktig! pojke: som var sin fars avbild. Grevinnan yrkåde på att Henrietta ' skulle lämna, ifrån sig barnet” men på. den punkten var Henrietta ”bbeveklig.v, Hon skulle själv amma” och fostra sitt barn. VI såfall kan du "känna dig. ut- stött från. Sjöborg, var grevin- nans: beska replik, för över våra trösklar, kommer: den. "ungen ald- rig. "Några pengar. till en försörj- ning kan" du ' heller inte 'räkta med så länge 'du trotsar min-vil- i högsta" grad förbittrad. . Upp- rörd : berättade” hon för sin man vid hemkomsten om hur Herriet- inte. hä: något emot att Henrietta själv ammade Sitt "barn. ble Hon: tär i alla fall inte gifta sig: med, ngon annan än. barnets far, Och: efter vad jag nu fatt redå På så lär det: vara en; sju- karl som” vid, Blott- 27 särdeles” års” stört: tyskt statsfartyg. Den man- nen" skulle jag, då sannérligen na go lust att bli, bekant med, Han lär” för” övrigt; "vara kapabel att ge vår dotter en god försörjning. Nu” ska jag sörja för att Henri- etta får hans:'adress så hon kan skriva ock berätta för honom att han fått en' son, För övrigt kom- mer jag inte att: lägga några. hin- der i vägen för. deras, giftermål. Jag trör du. rent tappat, för- ståndet;”.. svarade" den upprörda grevinnan. Hån må vara hur bra kar!" som. helst. i ditt tycke, men du "kommer ändå .alärig ifrån att törparefrö från våra underlydande; Det skulle bli en svart fläck. på. vår ättetavla. Ur uggleägg. kommer: nga duv- och: lämnade i make | ensam i karpa röst -hejdade henne; "vid: dörren; : / ” Minns du inte vår egen ungdom då blodet ;'svallade hett? .. Hade jag svikit: dig -hade: "du ju kom- mit: i -precis: samma”: belägenhet som” Henrietta, Att du inte; blygs att” "erinra om detta nu: Hade 'du: svikit mig hade” mitt barn ändå varit en gre- veson: "Tycker du, Inte, att det är Jag. tror. att: "fattiga och rika har precis samma kärleksbehov, var ” grevens: stilla och försynta svar.' Han tycktes inte ens mär- ka att" Cristina lämnade rummet sedan hon avfyras sin salva. . | > Efter ett par månader kallades greven: åter: till". Stockholm . och vid uppresan gjorde'han en av- stickare , till: Hjältevik för att | Hälsa : på” Henrietta. : - Han hade inte. hört något från henne sedan hon T ste. DA' han. kom dit fick han"; "emellertid .: besked om" att att barnen + skola" döpas." ' Guds) I rike hör dem till. Gud vill inlem- | mha också dem i den alldble; jämförliga storhet här på: den, som heter församlingen och är Kristi kropp, »Känna.: vi det ansvaret för barzen, att. vi låta :” döpa dem, så är detta blott t ett, tillmötesgående från ' ” vår. sida | av Guds,egen tanke; den före-- kommande, nådens: tanke; som. i dopet, iklätt 'sig en så är, | er stalt, Gjorde - vi allvar ER va eget ' dop, : skulle vi heller: inte förvillas med avseende på våra barns slutliga -bestämmelse, som är. icke själviskKetens triumf u- tan liv och salighet hos Gud. Då bedja vi öckså uppriktigt kunna Jesu, i din värd vi ge, Våra barn, vårt” glädjeämne. Gud; div gåva äro deÅ Dig vi dem tillbaka ämne. 1 dopet till dig Låt dem ej från tg bi dragna. AMIN." 7 jor-) ; i: ”En | hytagen bild av drottning Elizabeth med sina två ba; - Charles och nrinssman Anne, - Yn, pring Kå Henrietta sedan en månad tillbu-, | ka hade flyttat därifrån till. det ta: handlat. ; Men greven syntés | dd ett pår mil åvlägsna Svanamo, |: - där hon fått plats som sällskaps- dam åt en äldre, adelsdam, rmam- sell Altenerona. Då Svahamo låg i grevens' färdriktning fortsatte han, dit. Na sn På Svanamo "mottogs .I han av en "medelålders dam för vilken han presenterade sig som gréve Ekenkrantz. Darnén var mamsell Altenbrona: nd : Hert greven söker sin dotter? Jaha, var god och 'sitt ner en stund. , Henrietta håller just på och ger barnet : mat.” : ' Det "skulle" jag gärna vilja Be, sade Breven. vec oe Mamsell . Altencrona såg' en sråula / tveksam ut och "undradé om han hade tänkt komma med en massa förebråelser till Hen- rietta, : Hon . öppnade emellertid dörren till ett angränsande rum där” Henriett: satt med gobsen vid .bröstet: Hon blev mycket. överraskad och 'eh blodvåg sköljde upp i hen- nes”: ansikte "samtidigt som hon kvickt skyndade. att.ta bort I bar- net från. bröstet. " Nej, nej, låt honom äta sig mätt först, sade greven.. Men gossen "hade somnat och Henrietta lade honom i hans lilla bädd." ua. NÖT Greven stod länge och "tittade på honom och tyckte det var en riktigt liten” raring; Md - Greven och Henrietta hade: se- | dän mycket . att tala om hur: de skulle ordna det. för framtiden, innan / mamsell Altencrona äter dök upp och meddelade att kaf- fet stod framdukat. ; : Han: förstod snart att; "Henri- etta håde kommit "till "ett gott och han gladdes också över hur lycklig hon tycktes vara och hur kär hon höll sitt barn. En så- dan kärlek hade Christina inte visat mot sina barn, .- Sedan ” berättade greven | för Henrietta om sina forskningar efter Karl ” Sigbert ' Gottchalk. Han hade också lyckats få tag på adressen till honom och den fick hon nu, för att kunna skriva till honom och tala om att de. hade fått en son; Det var ett hugne- samt. budskap för henne. Eller ' du 'kanské redan slagit Honom ur hägen? ar - Nej, nej; jag, håller av. honom | lika mycket” nu som tidigare” och! pojken. som döpts till, Sigbert på- d minner, mej dagligen om” honom. der trettio Ar. på. ett utmärkt, sätt styrelsen, Då: héslöts : att - Carl Pehrsson” i Xeby hade un skött”. uppdraget ; ? såsom räkens att anföras: Yi vlets I »Sfadshotellet i Laholm. --Torsdågen den 17' Januari 1895 kl. g-11 e.m." och två: följand aftnar Humöoristiska Familjé Soiréer. DN :. Uppträdande : af Sveriges fö nämsta Varietéartister Duettist- erna Hr. och Fru Wahlgren i för- ening med Operett- och, Kuplett= sångerskan Fru Anna : Thorell." Accompagnatör" Freärik. Anders- oe son.” ce . Entré 1 "krona; Servering vid småbord”. | arr (Första . och +tredje soarbérnå, för Laholms. broar - sammanträdde I gtadshotellet: tre :dagar därefter. ' kassabehållningen värdehandling: arna och. Brotullhuset skull verlämnas till ' vägstyrelsen. voro ganska talrikt' besökta; vid: ” der senare uppgick publiken” till”. cirka 80 personer ett efter La: F holms förhållanden ” ”äcke, ringa antal.) +» Till kamrer I i Laholms Sparbank efter : rådman" Akerberg Utsågs" handlanden NS E. Nils 5 fattningen” var tydligen, eftersökt . ty 53 personer hade sökt densam- malls.” gla Den 23 januart avled av blod- va förgiftning en hos Sv. "An an- ställd -ryktare” vid nämn Sven Hansson; som av en dräktig kvi- gå skadats i högra händer. Han : fördes för sent - till sjukhuset; i Laholm; om hån ditkommit tidi- gare, hade " hans" liv” sannolikt kunnat räddas.” | + Följande daj ett rikti; "snöfalt” över staden och dess omnejå; det tilltog, un: der: natten, och. som" marken var fråsen och temperaturen låg, blev slädföret ypperligt. Kölden öka- desi” nätten till den "27 januari var) "det 20 grader kallt, och på så skall: jag genast.. skriva till KV hönom. och berätta ' allt. Älskar han mej fortfarande — och" det tror jag — kommer han också att svara, "Greven ' stannade på Svanamö över. . natten ., och fortsatte till Stockholm följande dag. : , oa Mamsell Ältencroria hos vilken öre Henrietta . vistades ” hade i. sin ungdom upplevt en kärlekshisto- ria ' som "i mycket påminde ' om Heäriettas, Och "om" denna hade hon berättat för Henrietta. Det var, för övrigt jen-av "orsåkerna till att Henrietta fått platsen som . | säl Iskapsdam.” Mamsell : Altencro- ha jori var i '60-årsäldern 0, het- te Olga i förnamn. var av. friherre släkt . men. hade i sin : ungdom förälskat: sig i en ung man, en ofrälse Cornett. "Men hennes för- |ätårar hade. motsatt sig alla hen: nes planer på ett giftermål. Ef- ter - föräldrarnas död hade' hon fått” ett så stort. arv. att hon nu Kundé" leva en: Sorglös tillvaro. . "Då . greven. he e lärinat. mör Johanna: uppenbarade sig .ome- delbart , grannhustrun , Boel som undrade vad som stod. på efte som greven varit på besök." Var det själve greven? '' Ja, ag kände då rakt inte igen honom. Han var så väldigt intresserad av Kärl och ville, veta. ;hang. adress, oel. Örevens dotter barn och det talas öm att €ran' Karl är fer tin barnet. Han var, hemma. en. tidi ut "dagligen nom och det fanns de som sett Honom simma om- | kring, med, henne. på ryggen. Så & men hon fatta- 2 Big med förvänansvära | snab j "nyårsdagen ade honom då om I Han into kun- han ville ha. Att han | Syftade på Henrietta Kom aldrig för mej... inna :hon. gick. Nu Ng ade Hon fätt. en stor nyhet. att . En Höenriétta på nyåret hade sö som beklagade henne; ty. etta - var omtyckt bland folket fast” hon: inte värken fick | Kundé vara med blåna : ärna : ungdom: N hemlighet lämn. des det: allmänt att: vit "| jagad bort från hemmet; a emellértiar Stänng Vi : kronor”; för hvarje” ”hundkreatur; den emottages i Rådhuset” Mån: dagen ; den 28 Januari” 1895 kl. 11.30 £ m. Och 'erinras: vederbör-: ande,. "att enligt Kungl. Kängö- relsen” den 1 Juni 1877 skall hvar-' je. är under. Januari månad egare . af. hund, för. hvilken skatt skall erläggas, : skriftligen ' uppgifva,- huru många” hundar han innehar x och under året vill behlåla” 'En a lärig; £0sse; son, till från "Amerika återkommen gar- " Vväre vid namn Sjöstedt, var nä- ra att'omkomma. £. Lagan den ” : 30 i samma. månad, ” Han hade - "två" kamrater i sällskap, "och -. ville taga upp ett Åsstycke, om låg I en vak vid kallbadhuset. - Därvid föl han i vaken, men : den ene kamraten, 8-årige' Hon: ry: Söderström; Bon: till läder: handlaren” "Söderström; ' lade. sig nn . På fsén och lyckades "draga upp den nödstäha Sprida . blånd. de andra :forpäre. Kvinnorna som a alla” kände en: Inte heller. gick . det sökt att. dränka : stg. -”Altför' "mänga Hade”. varit: med :och letat efter henne och under. färden hem från Getön. Men. det vår också mänga Henri” eller Och då : Héörietta åt "Sjö ja |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.