i å '" stera? os varit något:med ta? "'. säkter." Svaret blev: ett .. blixt- 3 . j ” vs. När helighetens - då locka oss'som' . de samtal;mellan honom och en "inte om "det, så tjänar jag lite . grand på omslagspapperet och . ' återstod inndi-han' skulle: fram- - blev det :en' verklig. snabbskjuts .8å hade inte "som kamraterna i skolan så gär- "Lasky. bad 17700 förfataren om i HUGO, .. Solen går: upp kl.:8 ned kl. 15,48, '- . i w Dagens di När varje djupa flöde ” VS tryterjs so sne se trolska: hälso- :4 «hh brunnar i sec förkristna sakrament.;och urtids=- av Myter. «ne ot BERTIL MALMBERG. . VY TY REE ” .- TY v YYYTTT TIN FrrT ver i ” N a . — LAHOLMS TIDNING > : : . s . s ot - + ss . 5 saDe båda vännerna | jittear om en förbrukad företagar. E : | > vh -Möites efter många år och: äter | [OM Tvärto - ” ” ”eendet "blev hjärtligt, - och äter säga, att här utt n rr kansk xpresident I exil G ;mnastil ili . dia jag förmodar att du är|läglar, 2 ov oc PYft vin i gamla = : - | 7 nastiken i länet . ungkarl förtfarande, sa den ene! 'För' de hallänc Ae KN . sg nns ät du alltid sa att av|bör förvärvat — av de ägarna hämmas av. bristen rig skulle gifta dej med” nån!industri häls: a skogs oo fe . . kvinna — "varken nån fet ellet! tillfredsställelse au. "Ta största på läm pliga lokaler mager, lång eller kort, liten eller direkt är e även om de inte 'F Bristen på svnu tikea Btorl Coe oe er , - engagerade i den; ik » Pristen på Symnastiksalar häm- + Vännen skrattade. Gallringsvirket' är ett .be mer. | g mar avsevärt undervisningen i gym: en stort, / > Vilken då? - : — Den som var lagom, : =: 4 DAGENS STJÄRNFLICKA. i EN' GAMMAL; GOD > En affärsman” inbillade ofta si- na kunder, at:han sålde så billigt, - att det varen: ren förlust för ho-, nom. En dag utspinner sig följan- dam; a — Jag kän äkra er, att jag säljer det här tyget med förlust.' . Det "säger. ni . om allting: Hur i all'världen kan ni då exi- — Oss emellan: sagt, :men' tala snöret. HÄSTHISTORIA En äkta man väcktes en mor- gon av sin hustru, som i förgrym- mad ton konstaterade att han ta- lade i sömneni. kod Ce enn isäde: Lola: flera gånger! [- . muttrade'; hustrun. » . — Asch, det" är ju namnet på en häst, 'som "jag spelat på. I” En tid isetiäré-rTeste : mannen på affärsresa. Då han kom hem frå- gade han) hurtigt... .. Tees — NA,, lilla, gumman,t har det mn jag” var” bor? 1 lita på, sade längde ilsket ' på har skrivit! == med fle- Barbara Ruth H.äkta amerin I kansk stilv issvssummtsilnbudnd.st, induskildkare = g alltid; | Historien upprepå; |. förefaller. emellertid. inte vara .fal- let'då det gäller skogsbruket,.Det blerade sig som stora: skogsägare: Skogsheé efter . skogsh — Ja, sa han, men jag glömde ter det i ett gammalt uttalande, Så. fanns. en tid då:skogsbolagen eta- ' samt kapitel för. bonde: Redan nu är Hallands skogsägare. förening leverantör av ganska stora partier" avfallsprodukter — ytbaka. flis från lidhultsfabriken — tijt sul fatfabriken . i Delary, Här räddas följaktligen betydande ekonomiska värden åt' skogsägarna. Kan" för. ädlingsindustrierna tillika byggas ut med sikte på att i framtiden för. ädla gallringsvirket betyder detta ytterligare "ekonomiska fördelar för skogsä ökade & sättning: igheter 'öch nationalekonomiska Nu kan man kanske sö a, att en sådan utveckling är lika" tänkbar ven om inte skogsägarna själva etablerar sig som industriidkare: resonerat. Men frågan är ändock, skogsägarnas intressesfär att göra verkliga kraftansträngni för att skogsbruket, Och detta kan förvisso vara riktigt > om' det inte ligger ännu närmare' rationellt kunna tillvarata även så- dana produkter, som tidigare an-|-" !setts mindre värdefulla : för striellt bruk, .- . I e ” Slutligen kan tilläggas, att bonde- skogsbruket dominerar stort i södra och sydvästra Sverige, "Tidvis har det kämpat med avsättningssvårig- heter på grund av otillräcklig indu- striell kapacitet, "Sydöstra "förbun- indu- värdefullt, : Det - visar. att' skogs sina producentkooperaftiva” företag lösa för; näringslivets "utveckling väsentliga "problem." +. är ägarna”. själva är "beredda "att vial. |. stadga som antogs år 1900. Den” Guatemalas f. president Jacobo A och sitt land efter ”inbördeskrig milj slagit sig ner i Schweiz för na strapatserna. Arbentz var ur. gare och myndigheterna i Schw: "återfå sitt dborgarskap. : mad lek, och idrott påne- kar folkkskoleinspektör N, A. Nar- din i, Hallands läns inspekticns- Srråde isin årsberätcelse till'skol- överstyrelsen; På landsbygden, där man. aldrig haft tillgång till gym- nastiksal,; kän man emellertid ibland vid inspektionsbesök få se bänkar- rbenz, som ”måsté lämna” sin ”gost ” et”, har tillsammäns med sin fas att rekreera sig efter de utstånd-" sprungligen schweizisk medbor- eiz skall mi avgörd, om han kan” terfå et kap. Expr här på en station i Schweiz på v es de med fru och barn ses. : äg till Zermatt, där de skall bo,--. i den nya: fiskeristadgan gången av år 1959. Det är, sålunda fortfarande tillåtet att inom Hal- lands län 'ljustra ål. Detta” gäller tidigare endast Nu vid nyår trädde en ny. » Kungl. Maj:ts 'fiskeristadga i - + kraft, vilken därmed ersatte den - gamla stadgan har sålunda blis . . vit icke mindre än 54 år gam- . mal. Det är då naturligt, att så »som fisket har;utvecklats, har stadgan av år 1900 blivit i -åt-" skilliga' avseenden urmodig och icke alls med sina uråldriga be". ' stämmelser svarat. mot nutida " heten har den nya stadgan en ' hel. del nyheter som det nu « alltså gäller att beakta. Nu är let ju så, att denna stadga drar upp endast i huvudsak grund-. "linjerna. Mera detaljerade be- ”istämmelser :; är -- det nu, såsom r länsstyrelsen inom respek ; n som”skall utfärda, En helt ny, sak 'som' tillkommit Kungl, fiskeristadgan-:är den; att Jet numera icke får ske någon ut- sättning eller: utplantering av fisk, med..; mindre - tillstånd ' därtill har int Denna bestäl Ilse har Ru real” har man också: i fn fork ra fina filmér' bakom: sig gästade " nyligen LAnghölmen-för att visa film och ”prta..reseäventyr.' Han tänkte emellertid inte på att-det var lördag och att det ösregnade -— alltså: emöjligt att få tag på! en bil. Enersgiska och upprepade] ringningar till Taxl gav nedslåen- de resultat:-ända til ltio rninuter träda. Då grep han en sista ut- väg: Långholmen; polisen, radio- bilarna, -Dittringde han och lade fram sin situation med många ur- snabbt: ”Viskommer!”. och sedan längs gator. som radiopolisen viss- te var. någorlunda framkomliga Pp presenterades " för auditoriet av en av assfstenterna; 'som inte glömde att; tala' om. episodent.-. — Om fäntetradiopolisen varit år gäst stått här nu. Er Då hördes detsamma med mej werner i 4 aske mej. precis öDETS LILLA IRONI | Mammor” brukar . som bekant inte vara trakterade av de för: kortningar ”öch förvrängningar na hittar på när det gäller bar- nens namn, el Eisenhawers mamma hörde in- te till undantagen.. Hon var trött på att höra sina söner” -—— hon ha- de fem — kallas Al och Ed och vad det nu. var. Så hittade hon på att kalla av pojkarna för Dwight. Det kunde inte gärna bli något annat fys voce Vi vet hur” det gick. Dwight fick ett av de-kortaste, mest kän- da och allra; populäraste ,smek- namnen i växlden: IKE. CA = ANNONS : ic N :I Södermanlands "Nyheter X ses ' följande - annöns: Förlora : Fel" huvud 'avlägsnade sig I går från , Kodsumbaren 4" Öxelsösun med min : bruna" basker.: Bekla- H im Koxeo ie ov KANSKE: BAST SÅ " kulttrpolitiska tidskriften Den ' 4 € at i Västberlin har 1 sitt Der MO en sida med en- och i övrigt tom. dast en Rubriken äm: MIN ASIKT BR TEN KONSTNÄRLIGA F ; TidskHirtens npöstas den i öst- TEN. . : redaktör Melvin speciellt i Norrland, köptes upp och införlivades ..;. med = industrierna. Självägande” bönder. blev. arrenda- torer på ofullständiga jordbruk, el- ler :hänvisades " att bruka sådana sedan ' skogen sålts ifrån." Ekono- misk misär följde i spåren på dessa affärstransaktioner, där innehavar- na av de's, k. bondeskogsbruken i många fall "inte alls förstått ”till- varata sina . ekonomiska : intressen. Dessbättre stoppades denna utveck- ling, men tyvärr inte förrän åtskil- lig förödelse inträffat,” : 7-5: 2 : > Sydöstra Sveriges Skögs- ägareföreningars Förbund i Växjö a H | genom '; sitt dotterbolag SIAB nu I förvärvat Strömsnäsbruks A/B för- ädlipgsihdustrier i Strömsnäsbruk | och Delary, är det fråga om eh rakt motsatt. utveckling. Här är det industriföretagare i stor skala. Men de ekonomiska och sociala vådorna för bygd och folk torde däremot vära obefintliga i detta senare fall. Bondeskogsbruket får en ny chans att hålla jämna steg med bolags- skogarna, dels genom att driften smidigare. kan "anpassas efter bon- deskogsbrukets. produktion, dels genom ' den stimulation till ökad kontakt skogsägarna emellan, som ett gemensamt eget företag. kan skapa, fÖlA SS : Ur. sysselsättningssynpunkter bör denna utveckling heller inte. vålla någon som helst oro. Utbyggd ka- pacitet. vid de nyförvärvade indu- strierna är planerad och denna in- rebär nya arbetstillfällen såväl i själva förädlingsindustrierna som vid råvarubasen och inom trans- portväsendet, Det bör alltså kunna skogsägarna, som etablerar sig som |' London, där flerå stora varuhus bör> man infört såsom 'en följd av att det jat sina nyårsr 'v En som var ute i tid för att göra fynd var mrs Cerise' Plummer från Tidworth Hampshire, som ”campade”. utan= för varuhusets: portar en hel natt, sovande under en medhavd filt på trottoaren; Vi ska väl hoppas hon -] ec : på Hönö 1 : GÖTEBORG (TT). >" Avtalsförkandlingarna mellan; ' båtägarha: på Hönö och de om-' bordsanställda, icke" båtägande ” fiskarna, strandade sent på lör ” dagskvällen. Följden. blir" att den : förut varslade 'arbetsned- ” läggelsen träder i kraft på mån- Åge or gla And fier "Hönö fiskeflotta omfattar ett 60- tal. båtar och strejken berör cirka 500 "man, därav 175 icke båtägare. Överläggningarha. strandade sedan de anställda" godtagit men 'båtägarna förkastat ett framlagt. medlingsför- slag: Detta innebär att båtägarnas andelar för: båten skulle ökas till fem både vid snurrevads- och trål- fiske för högst fyraåriga båtar, vär- deråde till minst 175,000 kr. a > Sillen kommer ...- "OSLO (TE NTB)er vilt Hela norska. sillfiskeflottan' stic- ker till" havs på måndagen. 'Stora sillstim "har nämligen rapporterats femtio sjömil utanför Alesund. För- ra årets sillfångst uppgick mellan mitten av janiarl och: slutet av april till tolv miljoner hektoliter, bli. ökad lsättning över hela linjen, vilket. särskilt I glesbygderna måste anses som ett första rangens samhällsintresse, .. tis dot. « Händelsen ser dessutom - faktiskt ut som 'en tanke: Just när en liv- lig diskussion väckts till liv om deskogsbrukets framtidsmöjlig- heter — dessa anses. på vissa håll vara synnerligen tvivelaktiga — tar Cogsägarnas" egen lutni della initiativ. som sannerligen inte a En dödssynd i trafiken: - d att. parkera farligt på körbanan'. : fatt: vissa i värdefulla fiskarter utrotats genom insättning av mindre värdefulla sådana, vilka förmått "ändra. förhållandena i ex- empelvis "en sjö éxeråpel på,. där man haft ett vär- defullt " laxöringsbestånd, planterat in" gädda . och : därmed "tillintetgjort :"" Haxöringen.: Den som från och med i år 'vill-utplantera fisk skall dessa förinnan "inhämta tillstånd "därtill av: hushållningssällskapets” fiskeri- tjänsteman. Är det fråga om fisk- art'/som tidigare icke' finnes i vatt- ret "skall: fiskeristyrelsens medgi- vande inhämtas. ; let Enhetligt minimimått 7 "på laxöring fann . Hråga. om minimimåttet på lax- öring har det tidigare' varit 'så, att varje. länsstyrelse" haft att bestäm- ma” detta. :Det'.har därför tilläm- pats mycket olika minimimått; Så- lunda är det' endast" här på väst- kusten som ett så lågt minimimått|” som 30 cm. tillämpats, medan män i. landet i övrigt haft ett minsia mått på laxöring fångad i saltsjön som varierat mellan 35 och 50 cm. Från och med i år har det in-|: förts! ett. för hela landet enhetligt minimimått på laxöring. I saltsjön får , sålunda -numera : icke fångas laxöring som icke. håller en längd av'35 centimeter. ' sö Angående skjutning av fisk fö- rekom tidigare mycken diskussion |; enär den gamla stadgan ej innehöll någon uttrycklig bestämmelse här- om. Numera: har det klart: sagts ifrån, att skjutning; sprängning el- ler användning av giftigt eller dö- vande ,medel eller med elektrisk ström icke :får förekomma, Den som ertappas med sådant fiske kan ådömas 'myycket strängt straff, det stadgas-t. o. m, fängelsestraff, . Tillåtet ljustra ål i Halland "En sak. varom det förekommit fivlig diskussion, är förbudet att ljustra ål, som finnes angivet i + . | emellertid nu såsom krav. För den fiskande allmän» "| Sålunda har: man; Många nya:bestämmelser - dets ” initiativ "är. . därför dubbelt |. i saltsjön, » --' ; MER Angående - fiske" efter. hummer var det ju 'så tidigare, att förbu- det-i juli månad inträdde vid mid- natt mellan den 14 och 15 juii, Från och med i år inträder förbudstiden klockan 17.och den-14 juli: Hråga' om: förhållandet "mellan fiskare -inbördes'då "det gäller' per- soner som kommit till en plats för att fiska har kommit en del förtyd- > |ligande bestämmelser. Har en fis- kare "kommit: till en plats, får han -:Det förb BUNYDSLEDARE sam vill äver bondeskogen 1 boisgens eler stas tens ägoj gjorde nog klokt att först som sist: dämpa tongångarna, skris ver Växjöbladet (bl) i en kom- mentar till Sydöstra Sverigct Skogsägarlöreningars förbunde fö: « värv av. Strömsnäsbruks A/B ins danflyttade "och kropps ( bedrivås, så svetten lackar. Efte 'onen saknas dock den välbehövliga duschen. - or lande arbetet på plan- "äv" högstadi ha NV Tr frortsatt: "inom ”inspektionsområdet under" Jäsåret '1953—54, Man har i|' skoldistriktken . mer och mer för- ståtf nödvändigheten av interkom- -I munalt 'samarbete på detta område. I flera. fall" har samarbetskommit- téer tillsatts. Vid sammanträden med skolstyrelserna här förmärkts ett stigande intresse för införande av 8-årig skolplikt med anslutning till praktisk undervisning. Införan- det av den utökade skolplikten är emellertid beroende av tillgången på ”undervisningslokaler, då nya lokaler för ett åttonde skolår en- dast - uppföras ' på de platser, där en högstadieskola i framtiden skall vata förlagd. — en " Arbetet i skolorna har i allmän- het bedrivits med nit och framgång, Fortbildningsarbetet blarid lärarna fortsätter, Det sjuder av' arbete” ist inom den yngre generationen lära- re, "Åtskilliga . ansöknihgar om tjänstledigheter för studier har in- lämnats "och vid ytterligare utök- ning BV. ledigheter. av detta slag kommer. svårigheter att' erhålla kvalificerade ' vikarier att: inställa Sig. som sö Av. inspektionsområdets — 17,507 skolpliktiga barn'undervisades inte | mindre än 5,217 i skoldistrikt med åttaårig skolplikt, I vissa områden har. befolkningstalet sjunkit mar- kant och därmed. barnantalet. Det- ta innebär en förskjutning av skol- organisationen till större enheter. Att denna process inte kan ske utan oro och motstånd ligger i öp- pen" dag, men med enstaka undan- tag har sakskälen fått fälla utsla- get, I' detta sammanhang sätts skol- skjutgorganisationen in. Antalet skjutsade barn uppgick ' till 3,565 öch kostnad toiord. icke störas av senare dit så personér;' så länge han har redskap ute, Emellertid" får en fiskeplats ej fonödigtvis uppehållas:; Om fiskered- skap: : hopsnärjts och desamma ,ej kan" skiljas åt utan "att taga :upp eller"skada tillfogas dem, skall det- ta sgöras ' gemensamt av. dem som äger "redskapen. Om sådant: i alla fall. måste ske, skall den ägare som kost 759,002 kr, varav statsbidrag 605,842. a de "sig" åvvaktande ifråga om an- ordnande ay skolmåltid ök ? Tandsbygden, som, i börj an ställs | dustrier. Skogsägarna mäktar ige blott förkovra sina skogstillgång. z . genom rationell skogsskötsel ut: 2 har också möjligheter att se tiil:l att de nya råvarutillskotten utnytte Jas på ett riktigt och lindamålser - ligt sätt, fortsätter växjökollegan: Att de enskilda skogsä eftersatt skogsvården eye sd med andra skogsägare har. i den pågående debatten På överlygana de sätt visats, även med hänviv« ning till andra faktorer. än. den starkt " ökade virkestillgången, Denna ökning kräver emellertid = > också ökade möjligheter att tills = varata 'och nyttiggöra tillgångar= na, och I den mån skogsägarna , siälva skaffar sig dylika måste det också utgöra stimulans till ökade "ansträngningar ' att : vårda sig om skogen, pss rt DET BÖR INTE BESTRIDAS att det. kan vara en fördet' för skogsindustrin att även äga skogs- mark, skriver Skånska Dagbladet . Lösningen behöver emellertid . inte gå-i den riktningen att bon= < deskogsbruket offras, Skogsägar= na kan tvärtom genom sina koos ne I Perativa organisationer bygga och driva skogsindustriella ' företag, — + Det är 'vad som nu håller på att ” 7 « ske, SSSF:s förvärv av Ströms= = 4 näs bruk bör ses som ett inlägg . 1 den aktuella debatter: om bon=' + uket, Den prod - kooperativa företagsformen bör- jar på allvar konkurrera med en= skilda och med staten, Det kan i förbigående nämnas ptt Statens - skogsindustrier helt nyligen för= > värvat ett företag i Småland, la Det finns säkert. all anledning . .i . förvänta, att, det nya,initlativet ? från, skogsägarnas sida kommer att bli lyckosamt, — "- s oe oa AN Statsrådet. Sträng -« Nä so Ma vu blir Långasand-bo. .: Den | lilla idyllen" Långagand i a . Årstads storkommun "hör. inte till. Hallands rjamnkunpnigaste badors, - ter. men på senare tid har många « sökt sig 'dit.för rekreation .och sal=.- denna. verksamhet 1 mån av till gång på lokaler, framhåller, in- ktören, 1 flera skoldistrikt har man lagt: ned ganska omfattande. | kostnadér , på iordningställand& av] provisoriska..- lokaler; Verksamt ej. varit' närvarande skynd un- derrättas om vidtagna åtgärder," nya fisketistadgan betydligt hårda- som : fiskar med trål på förbjudet 'område ” kan ' dömas till lägst 20 dagsböter eller fängelse i högst sex månade nl AN ir Den tidigare stadgan innefattade ju mycket låga straffsatser för den som fiskade! olagligt. Detta har nu ändrats, " och nu .gällande stadga | upptar”. . betydligt : skärptare: straff” för olaga fiske, Tidigare har detjv straffsatserna har. olaga fiske icke betraktats såsom ' något särskilt farligt, "utan ” kunnat upprepas så snart , omständigheterna betraktat: såsom gynnsamma.” Ma H re: än" vad. som ' gällde .förut. Den” £ varit så, att på grund av de låga - - Gösta Edman |. ten, som: under '1952--53 'omfattade 7,440 barn, omslöt läsåret 1953—54 9560 . bam.;-Kostnaderna uppgick ta. bad. Ytterli mare" gäst” kommer byn att få fr, o, m, s 1; sommar ”-— " statsrådet 'Gunnar '””- Sträng, Han kommer 1 fortsättnin= gen "att tillbringa férierna på går. nm den: Eftra, 3: .5, som: han i dagarna inköpt, t.E.& $3.8 34 ers ona Statsrådet, : besökte |. Lår, 4 på trettondedagsaftor ''4 . sällskap ned Uistriktsldntmätare Sven Ber= ' till! 1,518,255 kr, varav 1 statsb ABLT2A kr. «os I MÖRDKOMPLOTT. Thelma King (ovan) uppges ha spelat en central roll vid mordet på Panamas presi- dent:: Antoni Remon. Det var hon som : dirigerade de. tre kulsprute- männen 'på-kapplöpningsbanan, där presidenten - befann. sig. Gärnings- CC männen är ännu ej fast. ; K "Jär obekant,. Närvarande gentz, Halmstad, samt ord d i' Årstads byggnadsnämnd, målare. mästare Oscar” Andersson; Stensjö, ilka ”jämte”'si aren, fröken Anna : foohanssör Öktorp, Slöinge, och en lärkägare kallats till förrätt ” för fastighet vid köpes - . var £ ö, rikad H É | Erie Mossberger som torde ha stor andel i att statsrådet i fortsättnin= gen blir sommargäst i Långasand, MRF ordnar egen: +: OMRÖSTNING om högertrafiken ÖREBRO (TT) te sel i Motormårinens riksförbund 'kom=< mer att anordna en rad trafikmöten. på olika platser i landet, Avsikten är att allmänheten vid 'dessa' till« «= =" fällen skall få möjlighet att genom " . omröstning ta ståndpunkt till den öresl läggni till höger= Kungl. fiskeristadgan. Denna inne” | £=7 -Ibåller nämligen förbud att ljustra Emellertid har Kungl. Maj:t zamtidi , medgivit undantag från detta förbud att ljustra ål i en sär- skild kungörelse för bl. a. Hallands ål DIN SAK — TRAFIKSÄKERHETEN! iars, vilket gäller till och: n.vd ut- trettondedagen. Hon trafik ' samt hastighetsbegränsnin= gen. Mötesserien inleds i Örebro på onsdag. «eco ora ot CM : Fru Johansson «i. cc hade tagit lille Pelle med sig I eg butik. Hon skulle fust till att kör pa en finare sommarblåsa, då lilig :. > /-- Per drog henne I kjolen och sadÖ >: — Mamma, jag vill kissa, «0-0 0 — Du får vänta tills vi kommer ' hem, svarade. mamman, vt | — Nej, jag vill kissa nu, envid sades Pelle, - ot Expediten, som var rädd att fru å här ser hon ut, årets Miss Jumper, korad i Madonde heter Paula Frick, 21 år, sjuksköterska, fransk far och finländsk mor. N Johansson skulle ångra sig om inte köpet blev klart genast, vinkade på en av sina kamrater, som ge- nast förstod vad saken gällde. och : terbjöd sig att hjälpa Pelle. > + .t. , När de kom tillbaka, sade fru - Tackaåe du den snälla tan=. "sa ten för att hon hjälpte dig, Pelle. | Det behövdes inte, svarade =. 1 Pelle, för hon skölle ock-å kissa, Stockholm på med berlin verks tt Lasky mot villkor. a jäv fick on Artikel "av samme 2 höra av Big... : Art i REYFCETVETTEFEEYETTFYYVVV FETTSTEPYTYTTTY SKYTTE PFFrESTYTTT IV TYYY FTYN FN dena | Å ryvvvi AMADSSADADAG "art publicerad i en tidskrift i öst- zonen, Trots påstötning i decem- ber har Brecht ännu inte låtit , En sydhallänning, kan inte gärna vare
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.