YEeveveeeroev änn YYYTYTYYTYYYFOrYY 2D fr i. då, Gable! a a - notering fr. Dagens namn. .HILDA!- Solen går upp kl. 843" och ned kl. 16. 02: | REDAN GJORT. En höstmorgon på major Kraaks . ”chefstid vid: Göta: 'Trängkår. stod . kåren uppstäld på kaserngården. Kraak inspekterade före avmarsch till en veckas fälttjänstgöring på andra sidan Billingen. Kraak hade kommit till Packtrossens stora vag- nar m/ll. Hån frågar försetekur- sen p åden närmaste vagnen: Vad är denna vagnen lastad raed? -— Officerarna: punsch, major! Nästa vagn: ”m Vad har ni. är då? — Officerarnas. punsch, major! Kraak vände sig till trosschefen, 2 " fanjunkare M.'och-säger förtörnad: -— Det här ser ju för illa u: Fanjunkaren'"” kunde" åtminstone skickat hälften på järnväg! + — Det är redan gjort, major!” KALLA HANDEN. . Den 'söta flickan hade kört bra fort, då hon "stoppades av polisens trafikkontroll.” Hennes 'samvete var därför inte alldeles rent. Hon tyck- te därför det. var klokast att lägga upp :' sitt” allra bästa förförerskele- ende, och så kom det: — Kära nån vad konstapeln, liknar Clark — Tack för komplimangen, ir men vänta hellre med den tills ni får se domaren, Han är Gregory Peck upp i dagen! — Hansso mätte ha git sig -— Varför: det ?: — Jo, nu för, tiden - ser: man honom alltid ute ensam. sön POETISK, SKA TFEKLAGAN. MT har gjort eh "del utdrag ur - huvudstadens '» »skattelängder vad skådespelarnas far. Mot Sture ' Lag erwall: har fått sin slutskatt bestäma till 32,690 kr. Han är A-skattemän och har i år inbe- talat 30,676 kr, varför hans kvar- stskatter beträf- "skatt är 2,014 kr. Jarl Kulle skall i år ut med 10,267-kr. och har hit- tills "klämt : fram 6,375. kr., varför han med straffränta och allt har att - punga ut med 4,032 kr.-;: Ulf Palme har under året givit fogdarna hela |” 21,094 kr,, men det räckte ändå in- te; Hans katt blev 23,919 kr., var- för Palme måste ”gälda' ytterligare 2,825 kr. Åke "Söderblom, som' i B- | skatt erlagt nära 14,000 kr.,” måste ut med 5,831 kr. till i kvarskatt, Hans slutskatt: var 19,505 kr, Ope- rans chef, storsångaren Joel Berg- lund, har i år. taxerats till - 32,458 kr, i samlad. skatt och har härvid |' erlagt 31,352-' kr, : vilket blev en mindre bakläxa — cirka 1,100 kr. Mot bakgrunden härav kan man förstå den inspirerande” känsla, för cr id 2cdan ett ungt tyskt i . . No hor naret kom dare bor i en barack med dan i den västtyska förbundsrepuiii + ””OLAGLIGT” GIFTA... Från ett, strafi ie. I strafflägret in gick bina, Men de är inte längre gifte! Tt : mala och här ses det ”ogifta” pare " byråer för att försöka komma till klar! fläger i Sovjet åte: | Kurt Scheidemann ock hade de äktenskap —- vigseln kos- mit till Hamburg, där de tillsvi- illa 3 månader gamla dottern Sa" ryskt äkt.nskap gäller inte Pappa erskvarnen har " börjat il en av Hamburgs sociala i paragrajdjungeln. . par, d oh . . Ingen sandning kan ge fullgott . . vinterväglag. Sandning av hal vägbana vinter- tid är kanske den arbetsdetalj in- om . vägunderhållet, som är ut- satt för . hårdaste kritiken från trafikanterna. Men de flesta tra- fikanter har visat sig i hög grad mottagliga för sakliga upplysnin- gar. Därför bör vi försöka att spri- da kunskap till så många som vi överhuvud taget kan nå, om vad som är möjligt och omöjlig frå- ga om sandning. : Ty trots alla ansträngningar och illbuds stående tekniska hjälpme- del är det dock icke möjligt — som alltför många tycks tro'—: att förändra vinterväglaget så att man får en varaktig friktion, som kom- mer ens i närheten av vad som- egender och fakta: | D- nära förestående ' återupp- rustningen av Västtyskland och de nya -samarbetsproblemen mel- .lan den blivande tyska armén :och NATO väcker åter till liv. debat- ten kring problemet tyska general- staben. På bokmarknaden har så- . lunda nyligen John, W. Wheeler- ' Bennetts' intressanta studie i äm- net, ”The Nemesis of Power The German Army and Politics — 1918 +—1945”,' dykt upp. Deta arbete bemöts i en 1 pole- misk artikel ay prof. S. F. Bloom i ett av de sista numren av ”Com- mentary”, en av de bäst redigera- de och intressantaste engelska tid- skrifterna. Professor 'Theeler-Bennett | är en brittisk historiker med gott anse- -end, men hans resonemang är be- lastat med vad man skulle kunna kalla brittisk mentalitet, och hans uppskattning av tyska generalsta- bens roll under de senaste 'decen- nierna bygger på erfarenheter som England dyrt köpt under de båda sista - världskrigen, Wheeler-Ben- nett anser, att upprättandet av den preussiska : generalstaben var en i militärväsendets historia så epok- görande : händelse att den endast kan ' jämföras imed så revolutione- rande händelser på det militära området : som. skapandet 'av flyg- och pansarvapnet, Wheeler-Bennett ger den tyske geheraln v. Schlief- -fen-rätt.å "demes” åsikt, "att Napo- leon lyckades” omdana hela krigs- konsten .men "däremot 'misslyckades med: att :'skapa en” vilket : medförde” k: lag. Wheeler-Bennett förefaller im- -ponerad av insatser som den tyska generalstabn gjort på den moderna krigskonstens' område. S : Professor S. F. Bloom ger i sin :artikel;i ”Commentary” en annan analys av problemet, en analys som förefaller gå djupare och mer när= ma sig-problemets kärna är Whee- leriBennetts resonemang. Professor Blcom är en europå av kontinen- talt- ursprung, och kanske just där- för :-bebandlar han ämnet 'utan samma. respekt och utan att före- falla vara så mycket påverkad av Tyska generalstaben | Clemenceav, Trotskij eller Chur- chill; " är” von Schlieffen, Luden-” dortt, eller von Rundstedt ganska provinsiella figurer." De tyska offi- cerarna låtsades in i det sista, in- > för sig själva och inför andra, att" de var' specialister utan något de-: finierbart ansvar, både. vad beträf- far: vinrikeg-. och.. utrikespolitiken, : På så sätt ställde de sig i' skarpt motsättning till Clausewitz ” Krigs- filosofi I a Clausewitz ”PBetraktar Kriget 4 var. : ken . som konst . eller. vetenskap '. utan - "helt enkelt. som 'ett instru= ; ment för politiken, Ett krig abstra« herat från politisk tankegång ä är följ - honom inte något annat än maka- bert nonsens, De tyska generalers «=. näs största fel var, orubbad tro' att militära framgångar kan automa- tiskt lösa "politiska problem. Denna inställning är exakt" den motsatta > id till Clausewitz doktrin. Politisk blindhet ödesdiger Den tyska "generalstabens politi: ska' blindhet tillskriver Bloom sta- bens ursprung. Den" upprättades i början av 1800-talet inom 'p i rade vä marvägl ger. Upplysning här- om är god trafiksäkerhetspropa- ganda och kan därför inte lämnas |" nag ofta, - Alltför många bilförare" tror fortfarande, att de på nysandad isgata kan - köra på samrua sätt son på' bar mark och.att åt- minstone de mest trafikerade vär garna alltid skall kunna hållas ef- fektivt sandade, öst an ne Aycket skulle vara "vunnet både i fråga om trafiksäkerhet” och ar- il för. vä nalen; om alla talikanter kunde inse följande enkla fakta:: En aldrig så effektivt sandad is- gata ger inte mer än högst 1/3 av den ' friktion, :som . man ' har ' vid normalt karmarksföre, Detta måste med nödvändighet innebära avse- värt längre körtider vintertid. . Väglaget vintertid varierar -has- "ligt. "Även om jag. flera mil kört få bar och torr beläggning, 'kan vägen vara "bal bakom nästa kur- va. Särskilt när temperaturen ba- finner sig i närheten av 0 gr. C är risken: stor för sådana hastiga för- ändringar. Och kör jag på alldeles nysandad väg finns det stor risk att' sardlasset tagit slut bakom nästa backkrön och att vägen alltså dör. är .osandad,; > H : Under : pågående snöfall ;' har sandning så kortvarig effekt att det inte med rimliga resurser är möj- ligt att hålla ens de mest trafike- k idade, I varje ska 'krigsministeriets. ram, . Om 1800-talets Tyskland hade utveck- lats enligt normala demokratiska ' linjer; som är typiska” för det öv5 " riga Västeuropa,” så skulle staben: så småningom. ha : underställts. re: geringens , k len utveck. me lingen ”gick thing, "Det" an preussiska ; krigsministeriet . vard : grund och botten endast en' insti-- tution "med " rent .- administrativa! uppgifter, Generalstabschefen, I militär rang den främste och” där=;' till. kungens rådgivare, lydde! inte under krigsministern. 1871 års nya författning medförde inte någon förändring 'i detta ' sakernas till- stånd, ' Stabschefen utnämndes av. kejsaren,: hade” direkt tillträde till ' kejsaren och var ansvarig för sin - verksamhet endast inför monarken, ' Trots att Tysklahd år 1918 'om=' vandlades till republik bibehöll ar= mén sin överordnade och oberoen-"" de ställning, Alla riksdagens strä=: vanden under ' Weimarrepublikers tid att ställa armén under riksda= legenden som Wheeler-B t De feta segeråren avr få - - Bloom. påpekar, alldeles ' riktigt, att de svårigheter som måste över- vinnas av Napoleon och den tyska som präglar ned skatte- kväder, som Rune Carlsten dekla- merade vid Svenska teaterförbun- dets jubileumsfest fritt efter Vik- tor Rydberg: >.< ”Midvinternattens 5! id är. hård skatterna stiga! Vi svimma! . Ingen sover i egen gård > tryggt uti midnattstimma. Restskatten vägrar fin Jå lömska . Skatt & är det både på fur och gran. Hus taxeras till taken, - > i Snart står aktören där naken! Står där så pank vid stugudörr, pank i den vita drivan. Undrar som många gånger förr: Hur skall jag klara skivan? Deklarationen godtogs ej. or När vi klagade-fingo vi nej! ' Svetten .från 'pannan stänker, Aktören grubblar, och tänker.” Riksnotering på smågrisar. ” Sveriges slakteriförbunds riks- im. den 17 jan. 1955 tillsvidare, ” Smågrisar ' klass I 3 kr. per kg. t. o, m,"17 kg:s kullmedel- vikt, 2 kr, per kg, för överskju- tande vikt." För godkända pre- miegrisar från friskförklarad be- sättning tillägg med 3 kr pr st. För smågrisar” klass II avdrag med 7:50 per, st. För. smågrisar klass 00g avdrag med. 15 kr, per "köplusten är rätt dålig, och då tillgången icke minskat, har på sina håll uppstått tämligen bety- dande överskott. Av denna an- ledning kommer att vidtagas vissa marknadsstimulerande åt- gärder, varigenom. överskotterj beräknas minska. Noteringen är var huv av politisk art, Den tyska general- staben var i Sovjet 1941 lika råd- lös i politiskt avseende :som Na- poleon var 1812, Bloom frågar ur vilka stora seg- rar det är som myten kring den tyska generalstaben vuxit upp. De feta segeråren var inte många: två segerrika kampanjer mot Danmark 1864 med Österrikes hjälp och mot Österrike 1868. Senare kom tyska generalstabens huvudverk: fälttå- get mot Frankrike 1870. Med detta är det slut på tyska generalstabens lista över definitiva segrar, senare kom förta och andra världskrigen, båda avslutade” med exempellösa | nederlag, . Då flesta moderna historiker är eniga om. att . de ovan nämnda preussiska segrarna mer grundade sig på Bismarcks politik än på de preussiska — generalernas 'genlala strategi. Tack vare Bismarcks iitik behövde den tyska staben inte föra ett tvåfrontskrig, Det visar $)g att det är betydligt lättare att ska- på en bra generalstab är att skapa en uppsättning av 'politiker som kan föra en god utrikespolitik. I detta avseende var ' Bismarck: en - | två satser beskriva 'just vad de gens . överi de' - misslyckades, : Tyska arméns ledare' utövade ett avgörande inflytande på den tyska / politiken 'samtidigt som de betwrak=' tade sig själva som stående" ovan ” politiken, oavsett om det gällde. in='" rikes eller utrikes angelägenheter, .— Är: det inte karakteristiskt, säger Bloom, att tyskarna, det mest ' militaristiska folket i världen, ald=" rig hade haft någon militär dikta- tor, inte ens en kandidat till en så- dan? ' Hitler, som var korpral," på tvingade "utan större svårighet den: exklusivaste officerskåren å värls den sin: makt, - oc : U”Rent militärt tänkande” — en orimlighet : Clausewitz skriver i' sitt verk ”Om, kriget” bl.a, följande: Det . finns inte rent militära uppskati«; ningar av situationer, Att. föra krig är i princip detsamma som att föra ' politik, vilket just vid den; givna - tidpunkten betjänar sig av svärdet i stället för av pennan. Trots att instrumentet är ett annan fall är det inte ekonomiskt för- svarbart,. Detta synes så självklart | - att det knappast skulle behöva på= pekasi"'men erfarenheten. visar att en "mycket stor del av halknings- olyckotna inträffar under. "sådan te= |problem, som ungdomen ställs in- veDet finns: andra sätt än sandn föratt öka friktionen” mellan bil- däck. och vägbaa, Närmast tänker man. på . snödäck ' och snökedjor, vilka i de flesta lägen gör god nyt- ta fastän de långt ifrån är någia tekniskt fulländade konstruktioner. Men t. o. m, en så enkel åtgärd 'som' att vintertid köra med nya däck innebär redan det-'en- vä- sevtlig . förbättring, |, . "På en: hårt trafikerad väg be- "står vägbanan 'efter' kort tid ' av nästan ren is och där kastas eler blåses sanden mycket snart åt:si- dan av trafiken. Men den' blir näs- tan "alltid kvar i en: sträng längs vågkanten och rätt utnyttjad' ger denna 'sträng alltid ett visst fäste «| för hjulen, som gör att man med reducerad: hastighet :' synnerligen väl. kan: ta sig fram. - Även en mycket "kraftig ökning ' av sand- ningskvantiteterna . och" ; därmed även "av kostnaderna ger helt kortvarig förbättring. :Varje larm om halka måste av den ansvariga arbetsledningen ail- varligt. prövas, . Den .som - kräver utryckning under nätter och .sön- "dagar borde först tänka efter om det verkligen behövs, . Kanske kan han mycket väl klara sig gerom att ” utnyttja de, sandlådor som finns på de flesta utsatta ställen. Ungdomligt auditori ce sd um En representativ samling av det » hotell, anordnad till förmån för b publiken, som intresserat följer yngsta "London deltog hä rn scm är krymplingar. med i det som försiggår, sh nt) im Här bes ett Den lilla d er är dotter till sultanen go Johora rede hetsjest på Savcy tet avsnitt av den ungdomliga damen längst Hl vän- Så ska vi het = aller hr?” = s «or stå på, PAR stå på egna ben” är ett ut- tryck, som rymmer de flesta av de för. Det kan gälla arbetet och fri- tiden, bosättningen, ekonomien och mycket annat, Ofta klagas det över att ungdomarna . själva intresserar sig. alldeles för lite för dessa frågot: Det må vara rätt eller inte'— i vår är det i alla fall meningen att alla ungdomar ska inbjudas till en lands- omfattande diskussion . med pris- tävling i just dessa frågor. Arran- Ac se på "egna ben” ustration ur. brevkursen ”Att egna. ben”, . tegare & är första | pris 500 "kronor, De övriga priserna där är på 300, 200, 100 och; 75 kronor, : te Själva tävlingen går till så att del- brevkurs, som heter "Att stå på eg- dinarie : .kursfrågorna samt några kunskaper. är inte nödvändiga. Brevkursen är skriven speciellt för ungdomar och en rad kända för- fottare medverkar, -Tävlingstiden är 1 janiA maj görer är Brevskolan och 5 k spårbanksföreningen" — tillsammans med ungdomsorganisationerna, "Tävlingen är öppen håde för stu- diecirklar. och" enskilda och den sammanlagda prissumman är 5,000 kronor. Första pris i gruppen stu- 1955, DH har just ut- sänts - genom ungdomsorganieatio- nerna, till klubbar och föreningar över hela landet samt till eleverna, vid ungdomsskolorna, Till alla ung- domar, .som inte nås av dessa in-: bjudningar, kan meddelas att även diecirklar är en skholmsresa (el-|k och "de lokala” ler jämförligt) för hela cirkeln till ett' värde av 2,300 kronor, Resten är kohtantpriser på 500, 300, 200 och 109 kronor, 1 srupen enskilda del- sparbankerna lämnar upplysningar. om tävlingen. Och sedan är det ba-' ra att sätta igång — fina prisev vinkar Vattenledning bara i hälften. av bondehermen Av 1951. års jordbrut kning sen och 97,5 46 för djurstallarna. Av ovan relaterade statistik som nu publicerats i senaste numret av Statistisk Tidskrift framgår att i hela riket hade 5 Da av bruk- na: de' siffror var för framgår att rinnande vatten allt- jämt bara finns i en del av jord- södra och mellersta Sveriges slätt- bygder 59,1 NA och 66,3 Jo, för söd> kart + Mest a och. ta Sveriges skozs- br 3 ledni i Malmö- Pi 1 vid derhållet |! räcker inte till för jourtjänst he- lå dygnet, : En: utryckning under icke - arbetstid betyder att' ledig personal måste rycka ut på över- tid. Man kan lätt föreställa sig re- aktionen, om utryckningen såsom ofta är fallet befinnes helt onödig. Och på många håll har personalen - | skalan; Vatt hus, Södermanland > och Uppsala och dalbygder 48,2 96 och 53,5 "/e samt för norra Sverige 45,3 24 och län, . medan 'de' bägge länen och Västmanlands län sva- rar för.den största andelen" av lä- heter > och . brukni 43,3 "Ve, För Hallands län var siff- rorna 610.960 (boningshusen) och 66,8 "92 (djurstallarna), samt för med vattenledning i djurstallarna. I båda fallen ligger Norrbottens och Blekinge län lägst på frekveus- lednk övertidsarbete i så stor ning att en ökning skulle innebä- bil är i nästan samtliga län vanliga- i i stallarnal.. - Alvstargs' län 43,4 0 och 602 I. Hur mycket tjänar ni under ert liv? ra: överskridande av art gens bestä förblir p regel d Det är svårt att fullständigare i tyska generalerna inte har gjort Des tyska generalerna. byggde utp > Alla 'som talar om ”livsfarlig” halka, som att det är ”omöjligt” att ta sig fram "osv. borde betänka, att det är i detta väglag,' som sana- bilarna skall köra. Även de en d > föri och ubildade en stor kader av yrkesmän för att betjäna denna maskin, Vad politiken beträffar, så brydde" de' sig inte mycket om civila yrkena har levererat betyd- "Ligt fler framstårnde strateger än » betydligt större och ' värdefullare den. De behandlade uppenbarligen, -”yppfinning” än :preussiska gene- som en I di t till pan>, ralstaben. sarraider, + Det är också svårt att inte ge 2 T, Norwid. "> > rätt. åt professor. Bleom, då han so . fe -säger att under historiens !opp de ' Prennmerera alla gen>2! ie ln tlNAmS mans, 1 jäm örelae med Linculn.! oförändrad. kan " därför iblanA behöva litet längre tid på sig. än normalt. " Slutligen: Gå över till' vinterkör- ning i god tid. Halkan kan komma långt före både tjäle och snö, En kort ' stunds frost i soluppgårgen är tillräcklig. Och denna tidiga hal- ka är mest cväntad och därför mest förrädisk, Det är eckeå prdaer hän ten och körjan av vintern som de ie än i h Småbruken har givetvis mera säl- lan rinnande vatten är storgodsen. Brukningsenheter hektar åkermark: har vattenled- ning i 212 96 av. boningshusen och med 023100] Å tagarna "ska .läsa en nyutkommen na ben”, och sedan svara på de or-|. speciella tävlingsfrågor. Några"för< |" i a . boningshusen och 518 I i stallar- Hovleverantörer I hos Elizabeth Londons affärsvärld väntar med spänning utnämningarna tlll drott= ning Elizabeth II:s hovleverantö= rer, vilket för första gången sc= dan drottningens tronbestigning skall kungöras under nästa vec- kas lopp. Det finns för närva- rande 1035 personer som I Stor- britannien får kalla sig hovleve= rantörer, vilken titel I England | motsats till liknande titlar I an«= dra länder med monarkiskt stats- "skick, är personliga titlar. De : ” tillhör inte firman och kan inte överlåtas, försäljas eller ens läm= nas i arv, Med hovleverantörens död upphör titeln, Den upphör också med den kungliga perso= nens död som förlänade den efs tertraktade utmärkelsen, Vid Bl- dan om- monarken får samtliga medlemmar av den kungliga fa= miljen utnämna sina egna hov=." leverantörer och de :1,035 hov= leverantörerna är såledos icke drottningens leverantörer, Titeln förlänas till personer som under tre år 1 följd har levererat sira varor eller tjänster till den Ifrå- Således kan titeln , ”hovleveran= "tör" också förlänas till hantver- kare, skrivbyråer, skorstensfejare o.8.v.. och inte enbart till fdör- näme 'handelsfirmor, Utnimning= "en gäller för tio år och kan när söm” helst återkallas av hovet, 4 ”Seriator Mc Carlhy, .. hotas till livet WASHINGTON, (TT — Reuter) . : Polis har hela natten till onsda=' gen «bevakat senator McCarthys hus -sedan en okänd man hotat spränga det i luften. En granne till MeCarthys berät- tade för dem'att en man” med ut- ländsk brytning” hade ringt och sagt: ”Det är nog bäst att ni och er familj utrymmer ert hus — vi 2" Ihänker spränga den kommunistja= !'gande senatorns hus 1 luften,” Mopedérna blir allt flera och bilarna tyngre . STOCKHOLM, -=="=. 1954 års femte och "sista" trafik-t räkniug, över vilken väg- och vat-; p nu framl den "statistiska rapporten, ger vid handen att: motorfordonstrafiken fortfar att öka medan ”havremoto- rerna” alltjämt befinner sig på av- skrivning, Sedan trafikräkningen vid motsvarande tidpunkt året in+ nan hade den totala motorfors trafiken ökat med 205 Jo, medan hästtrafiken avtagit med 19,7 JA Den största ökningen uppvisar mo- ' pedtrafiken, som på ett år £ det allra nä — ök- har räknat ut att en re i dag kan beräknas lollar under sin livstid. För fem år sedan kom man till slutciffran ningen är 993 "+ — medan per- sonbilstrafiken gått upp med 25,1" procent. Anmärkningsvärt är att i lastbiltrafiken nästan 10,4 26 av larna, och sedan stiger procentsatsen ju störré are- alen är, för att i brukningsenheter med över 100 hektar åkermark uppgå till 97,2 9/0 för boningshu- inträf- flesta halkningsolyckorna a far, i SN : i I Anders Piemér ; "Mean, tillägger en amerikansk -Å tidning, . de flesta miljonärerna i USA h just någon skol 100.000 — dollar, . har man högre skolundervisning kan man hoppas på 200,009 och om man tagit en akademisk examen kan man räk- na: med 258,00 dollar som belö- ning här i livet. ' å ”Vårt verk”: 123.080 soni ittlig livslön. Den” som - inte. har mer än vanlig kan id in-jI' te räkna med att förtjäna mar än; uteslutade hänför sig till de stör- "öh huvudtaget & är det påfallan« " de hur snabbt fordonens medelvikt stiger. Bara på halvannan månad — mellan den fjärde och femte trafikräkningen 1954 — hade de vikt ökat med 10 4, eler fr från 20 till 22 ton. I Hallands län hade: den ökat från. 19 ton till 22 (08 Anuesba samt i Älvsborgs län från 19 [22 ton, : - , Vär femte niotorförare ärar sig inte för att köra om där sikten är skymdå, Det är livs. farligt, Sakta in och håll till vänster vid kurvor och back- kröna, | ARM APLARSAR FNYFFETYTEFITTYVYVY! SYSYVETYYNTFYT!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.