i i I i ; | oo EANÖLS Tibia tt ite BMAOK AT a er Dagens n namn. Solen". går upp. Kl: 832 och : ned 16.18... . s "Morgondagens r namh: 2 bet Fär är en modell äv världens starkaste.” grammofönnål' av safir, ">. exakt hundra gånger förstorad; som ” deh här damen vid Luxor Radio i Motala” håller i ena handen, I den andra håller hon en bit av en LP- Är den i hundra” gångers Om mån tänker: sig att ovanståen- de Luxér-nål satt i en'nålmikrofon av-:mötsvarénde storlek,:skulle det bli ett tryck på 120 kg på jätteplat- - tan, Placerade man fyra skolgrab- bar i tioårsåldern — sammanlagd vikt” cirka 220 . kg — på en jätte-. platta som passade till denna mam-, 1. längd; motsvarar. en färd 20,000 gånger runt ekvatorn, innan spetsen på en sådan nål blev färdig att kas- sera, Med en hastighet av 100 km, i timmen hade de då fullbordat fär- - den. på så där en 8,000,000 timmar eller cirka 900 år. Ett-sådart fordon; ” med. -så' litet: slitage, skulle säkert varje bilägare önska Boken om Klas Klättermus, "som » minst. 23,000. svenska barn och de= ra$' vänner blev. stormförtjusta $ när. den kom”ut i höstas och som här har. blivit. en populär följetong:i .”Snurrän”; får en efterföljare nästa höst; berättar författaren Thorbjörn Egner 'söm just har varit på besök I Stockhölm, Thorbjörn: Egner, som tävlar. med: Al :-Pröysen: om titeln ”Nerges populäraste radioman”, har ett orgoniprogram för barn i radio till nio —' men det visade'sig att så många vuxha kom för sent till sina kohfor" för Klas Klältermus' skull att progratnriet fick lov att läggas tidigare, "De fya äventyren, -som " alltså kommiet 1 bokform till'hösten; handlar om te rövare, Kasper, Jes« per och Jonathan och deras gemen= sanima ” husdjur, ett lejon. De är emellertid snälla rövare alla tre, « de ta a”, lite, fläsk och körv4 och ljus ihoklad ”åt sitt kära” lejon -— så lite som vi nånsin Kan, d per, Jesper och' Jonathan”, sjunger rövarna, för liksom boken om Klas Klättermus blir den nya fullav trevliga visor, Ulf Peder ol- Fre Håkan. Norlén 'sätter'. Just igår stewarden Alfredo: Pereira från vv DE : med. en nm kollega har mött sitt livs första snö och får lära sig hur, Svart man bygger vitt eller yt svärtkonst”. kan men - kanske kalladet hi portugisiska fraktångaren ; Se Thomé”, ; "Lissabon, som ” tillsammans . det går till att gö tet med snön äger rum i Hamburgs hamn: :' . Det är "mörkhyade: en snögubbe. Mö- MA IIMONTA Mein hör till de s. k. bergs staterna i amerikanska: Vi tern, Dess lägsta punkt ligger, 30. en 3,850 m. hög fjälltopp i Klippi- till storslagenheten utan också de 'väldiga skoglösa högslätterna ista- tens östra del. Här odlas "mängder ; verkligt kvalitetsvete, och även [köttet från de nära två miljoner, biffkorna är vida berömt, Varenda stad i Montana har någon restau- rang känd för sina möra biffar, som fär:flera tum tjocka och täcker he- NA vän: ip m. över havet och dess högsta är | Za bergen; Inte bara bergen bidrar::; Svenskböda gucernt > Staten” Montana i nordväst Sverige, Ändå torde Montana fö rikanska delstat som har en från Västergötland är vald äl yta av drygt 380,006 kvm. (större Amerikas tredje stat till arealen, Förenta staterna är föga känd - närdgarande vara den:enda ame- dd guvernör. Hugo Aronson ' nan för ett väldigt rike, En h Italien) gör Montana till befolkningsmässigt kommer men . | den'som fyrtiotvåa” "med sina kuappe 600,009 invånare, Endast tre av enligt 1950, å städernas invånarantal överstiger 30; 000 och ingen når upp till.d0, Ik ;la' tallriken! Likaså är det k lan 'i att till häst fånga in bängstys riga tjurkalvar med lasso). É personifika? onen av ”plonjärtidens Västern i ekt "Fön 1 tom boskap betar nu ma : lav får; där: buffelhjördarna härskår, ide så sent söm” "på 1880-talet: m i'Västern kallar sig, .ränchers, ägnar si idare åt. korn N och sockerbetor: På: senare "del' äv, dem hittat olja furgas på 'sina "vidsträckta ägor. t ol: jan är det: som skapat: guvernör 20.5. a, formuleringar. Det är begripligt "om "man känner sig bortkom- men första gången. Man svarar skriftligt på skriftlig inbjudan ” drig så > väl, > Om svar Man . använder oa hålles "> ena” sidan avi an ä es 'ett 'korrespon= : denskort så här: - järtligt för” bjuda” "från" Eyggmästar, och Fru Frans ' Nilsson till "middag med dans - lördagen "den 5 mars s kl” B och skall ha dant där högtidligt tryckt in-' bjudningskort med »ha äran in- bjuda», »klädsel smoking» och”. "och: 'andra stelbenta -"; ] och lika stelt "och korrekt, även >| om man! känner värdfolket al L, Tjänsteman Erik Larsson ber” ' nd istTr f—ett-tå tacka I ”"skulie slitprovas, få ee Arm som Allt som står. i inbjudninge- kortet, - tider ete,, upprepar .man' "som synes, 'och' den Som svarar. rjar med sitt eget namn på ”. särskild . rad: Värdfolket " kan sedan med en blick &e vem' som har | svarat vad när CS går 'ge nom svarskorten:” + Os. a betyder: öm” sval hålles; Man, svarar inom en vec ka, även” om”. 0.3. a.; "inte står tryckt. på kortet. Ibland "står det 0.s.a. och ett bestämt, da- tum; och då får man se upp: med det, Är det larvigt? Nej det kan faktiskt vara praktiskt med den" beT här sortens inbjudningar, > Man slipper stå och tranipa. för! att- "finna en ögonblicklig förevänd.- ning för att sä - "höver inte märka, om” m ras, om: man skylj I förtroliga stunder "Svar till ”G. I. N, 17”; Kära barn, fortsätt att vara lika förståndig som ni varit hitintills. Ni har så rätt i att en flicka på 17 år är på tok för ung för intima förbindelser med all den ängslan och allt det ansvar sådant innebär. Inte skulle ni va ra mogen "att ta hand om ett litet harn eller hur?' För övrigt ska ni inte tro att en pojke sätter mer värde i längden på en flicka som går med på .vad som "helst än på den - som : håller på sig. Och en grabb söm tar till utpressning för att få sina sexuella önskningar till- fredsställda är: sannerligen ingen gentlemah — och följaktligea in- genting att ha. En pojke som verk- Tigen håller av: en flicka -vill inte dra in henne 'i trassel och svårig- heter, i synnerhet inte mot hennes vilja. Väninnorna ska ni. strunta i, de "vet: inte väd de talar om: Vad tror ni.de säger den dag, de sitter] . där med ett barn, vars gett sig iväg? Nu tycker; Zn ta. och köpa boken '”Hos kotor av” Stone (5: 25)” där” ni får: bra 'römvärt. och i hedras. Jag skulle: tro ått niskul-' de kunna få', Patriotiska Sällska- pets: medalj, men förglaget: ska komma från er arbetsgivare, inte från "er själv, Men kan ni inte ge honöm" en fin”vink'så kan han i sin" tur tala ”t. ex. med 'kyrkoher- den som säkert vet hur" saken. Akta er "Svar till. ”Ulla-Bella”, noga 'att sätta ert förhastade. be- slut i verkställighet." "Hur vet ni att” ni inte vill ha barn” längre fram? ' För övrigt tror-jag knap- past ni kan bli steriliserad på de grunder nl ':säger. "Men om ni är rädd för att få barn just”nu, var- för. Jåter 'ni inte B,.B.-avd.. på närmaste" lasarett: prova' in ett pessar åt, er? Rätt inprovat är detta skyddsmedel "nästan ' 100- protentigt effektivt," Och "-tusen gånger att föredra framför ett in= grepp som ni kan komma att ång- ra hela ert. liv, Med hjärtlig. häl "Detta : Jä ; kologer,” j och för." Murriga 'saker ' gör: sig" inte » helsidesannonser: i: Life "och ;”d: vandra: tidskrifterna BN lem BS Plryck och "på bio anser. han den Sfollt, Hormala och” pastellfärgade plagg ' länge.” mést är: svartvita, "får .v "väl gå omkring såm: turrgubba: t ;vildrufsiga uffragetter., som dra; a skyldigheter. q att "göra ” med ”mot ' männen”, utan ' snarare ”för kvinnorna” — "vilket är en helt annan 'sak. ”u '” Gunne i Sv. D; Det kunde: han sökte” jobb,” Hasen nom "och" ga! oi det här. jobbet, min lille vän... Då : pekade lj på. arbe- Rone amn |. [sj änycket = 'mindre syd för färgel.! än . den svenske ”gentlemannen säger: vissa textilpsy- Vara, ett" relativt nyt "fenomen, som” vi har "färgfilmen färgannonserna att ; tack, im." över ; håvet; "var och"en' på sitt Håll :— menär de med . kvinnosak.. Och 'då "vi-4'4 vatt vad der äldre "såg snärast ..:var -en' samling]? "för "den yngre” hörde re me a h kvinnors förståelse för" varänd" Ha-länder. förenen-eder, : som ej .bara vill bevara -kvinnornas. rät- tigheter”, utan också I; hög: gradi vill få :dem. att. "fullgöra sina = Du har nog inte krafter till Aronsoris framgång, : =... Jordbruk" och" bosk psskötsel är näringen" nr 1 Gruvdriften äl tvåa; och det var mineralfyndighé=' terna i bergen, som "satte fart på” Iivandringen, Det började” med :en a | guldrush - på ' 1860-talet, - så, fann e man” silver, och 1881 började ;den verkliga högkonjunkturen då. män, en "silvergruva i > staden Butte] träffad på den rikaste” koppartyn” dighten 1 Amerika. Sedan' dess har; bolaget' : Anaconda Copper Mining Company ur ”den rikaste kulleh'på Pn flera andra, metaller, ; i'staden Anaconda, som först hette vudstaden Helena "som "ligger" 1,400 1; "började som ett guldgrävarläger och hette"då' Sista chansen : efter :Last . Chance: Gulch, där man fann guld 1864; Huvudga- tan” vindlar sig nu i; S-förm. efter —lådråns riktning. Kupolen. på kap tolium,. där” ,. guvernören och "de iftande”; . församlingen” håli r av. koppar, som sig tat" vars. officiella smekrarni "Treasure State” (Skatternas. I stat). nn '" Många: gruvsamhällen och aulås Brävarcentra i Montana har över- s| givits 'helt'-och hållet sedan” yn | I digheterna. har tagit slut, ' men Vi 2 ity” som ” byggdes” på, det stäl E! d vett” samhälle -som inte någon gång under: året anordnar en rodeo (tävr.l, kommer”: 145 Procént, äv, . Bolagets största ee ligger |; Copperopolis; Den ' nuvärande : hu-] äugu: dagar, var det sista slaget" med dianer.: som" utkämpades ” i Förenta "Montana upptogs som stat I i unig- ned 1 18897 Des Ht i' "utlandet. elle 30-tal andra i arbetar I et, Tyskar och ir ndåre” "plus: ett j lanvästern ch Östern. Man fån I nbr sig isolerad. på ett lyckligare sätt, fri från tidens irritationer”.; SÅ ”Montanaren trör” på den fria för retagsamheten och avskyr statliga ingripanden; Inte heller "bekymtar det att "befolkningen" i "deras" stat växer ovanligt långsamt. De vill ej. att" främlingar skall: komma och fiska "slut. forellbäckarna "oc! störa” jaktmöjligheterna” ”Änhu' återstår "att' uppleva" värke ".. ill | ningarna av det väldiga nytillskott av elektrisk kraft som beretts av Hungry Horse Dam i, nordvästra Montana.. Denna : damm ; som . med / gruvorna: De cirka 50,000 skandi- naveérna ' återfinns!” ” méstadels jördbruksdistrikten: Trots; den .he- Montanabon en typ” för sig. de'vi diga vidderna som. gör ' "det, menar: "författaren: AB, Guthira. ; Geografiskt är montarlarens värld stor; 'Befolkningsmässigt är den” ti. ten, "Han har svårt att föreställa sig rid,: där” det råder trängsel. V'värld skiljer sig från 'Mel- d på”, fallhöjden”, är den ” tredje och i storleksordning den « i fjärdg” i'världen' Kar' byggts med > unionella' medel "och ' invigdes . för två. år. sedan. Kraftverken' ommer , ått'ge stora möjligheter skri, åtminstone i: västra :-Montana, "Andra" unionella ”företag” är de: många: naturreservaten, de främsta” lockålserna' miljoner turister so! jorderi”. tagit upp. koppär, till sett |; värde av över 236 miljarder '. doilar]' Svar till ”Värdinneptoblem”, en dämlunch är det damen till h ger om värdinnan" som; .har:-he- dersplatsen / och'-det är' hon” som med några ord ska tackå för väl antas till flygvärdinna bör 'man vå- rä”? och inte för "hög. vikt, Helst bör roch- barnavård: Så tänka” på att. Iygvärs med n I köstnadstritt får alla tänk Jiysningar”, om 3 "lämpliga; ? yr sår, ha” trevligt utseende | man ha 'realen -och det. är nödvän= digt. med språkkunskaper och. man bör "sckså veta” en del om "sjukvård |' får. 2) 'Veri " anses. såsom :det. gämla + +;Egyptens märkligaste regent? ' .3).Till. vilket. t-Jandskåp "höra de vr farliga Pater-Noster-skären? '- ; : Ich 5 Faa betyder « deformitet? ”9) Iivilket -hav ligger ön Cype: 10) Huru : ofta ' sammanträder K; konfötet? Byl fre öperadanéös och révystjärra; Regissören" ' har len, men har nyligen riktigt. vilda-västern-samhälle” trätrottoarer,"." handelsbodar” krögar. Expediter och uppasserskor | klädda enligt '1860-talets mode” 'och | —jett teatersällskap spelar, i ett; gam" så att turisten där kan uppleva "ett är Lycka tilll Svar till ”En' mor”. Jå, €I har. utsikt att kunna, få stipendiu IN bör: tala" med rektorn, nariet 'så får ni alla ' uj plys "hellre: vill så kan :'också dlingen ' i dame ”FMistinguett, som trots sina av 85 år "styvt håller på a att hon äger > vackraste an NN malt ken som" eh gång roade guldsökat- na. Ett av de märkligaste historiska minnésrnärkena "finner "mån på stå- gl dens. kyrkogård, Under ledning”av 8 sheriffen" (!) i ett närbeläget' H hälle + terroriersades området: om- kring Virginia :City: flera: månader av ett.band som: rånade skjutsar med. guldsand + och ' mördade" ett huääratal" människor. ”En s.k” vis tarna, , som ; - samtliga; stod ” lutade mot spadarria, och svaräde?:” Nä; känske jag inte "kan gö- rå så mycket som dorn, men i' al- lä fall kan' jag göra: lika "mycket som 'dom tänker: göra Och så fick han "platsen, två år sen hån i sina da ning." brännvin Åv' en än. Ioktar” blev ''nökterist, Två prästförslag. :-:;: På förslag till kyrkoherdet;j nstekr 4 Lerum, « uppfördes kyrkoherden teol; lie. Axel ', Simonsson, : Mar- strand, kontraktsprosten Åke Wét- terqvist, Valinge, och ; te. kyrkokomministern teol; Hulthén,' Göteborg, ordning. i me Ake Wetterqvist är född't Fa kenberg' 1903, Efter studentexamen vid Göteborgs'h.-latinlär. 1921 blev. han .stud. vid Göteborgs högskola "och "teol. kand. i Lund 1926 samt prästvigd i Lund för Göteborgs stift sistnämnda”år. Han blev Komminis- ter i Öckerö 1928 och kyrkoherde 4 Valinge 1934. Sedan 1052 år han” kontraktsprost i. gens ombud, ' Förslaget = till - Solberga: pastorat upptar PF här nämnd: ordning kom- da, Oswald Oscarsson, Kärlngön, "och John Johammar, Öxnevalla. "Varbergs "tkone 0 h trakt och från 1943 misstonsstyrels ”h Oswald Oscarson.är född :t Tölö: 1015. Efter studentexamen och teol” fil, examen i Göteborg förlades stu-. dierna till Lund där. han blev teol kand... 1939. ÖOscarson prästvigdes 1940 och är.sedan 1944 komminister ; pb Käringön av, 7 Morlanda pastorat, dr a : LK l ; unidervisning” ! "påkallar > ” speciell + ppmärkspimhet, > framhåller en värmländsk folkskol. inspekti R. Israelsson. 1 Filipstad," hos 'skol rstyrelsen, jen, verklig ' förbistri Br besök ute i "skolortia, särskilt" hos + de yngre småskollärarinnorna, hur nerna. Nya: byggnädslagen säger "som" ett .centralt kontaktorgan i; ministrarna Harry Nyblom; Jörlan-” litet enhetlighet som råder på det" iu, att bebyggelsbplaneringa n. bör « förhållande till -kommunerna, till ajområde; ytrer inspektören.» Har" kd. mm. hört herittad, att Man vid ett seminarium "lämpade en | den, som; berättar < i ildiga" talnnen. fe vika inför Sioux, Cheyernes och upp; > ades + och drev bort rövarna. 28 av dem rin«= klusive sheriffen tillfångatogs och hängdes utan. pardon.,' I Virginia City avrättades fem :stycken.; Det är. deras gravstenar. på kyrkogår,. .om : händelser; Under” varje. namn står det ”hängd N använ) 1864” i en lakönisk rist= Kd "Också det Montanas ös' rhed” indianerna: Arméposter,; upp- | rättades i men: tidvis måste. unionens trupper styc- |! "Iska ni skriva och tacka pojken för an upplysa er om vilka lånemöj- Higher flickan kan "ha. Lycka, 7 Gal Svar tin tvekan Naturligtvi boken: 'Att förfölja pojkar: med ic- ka .; önskade brev är efterhängset, Men att tacka: för er gåva är bara vanlig artighet. Men vänta "att skriva tills ni har läst boken, så att ni: kan tala om hur trevlig:ni tyc- ker den vari: Med hjärtlig hi ning.: te "Frimärken med ka "s.mersmak s 4 Cubanska regeringen + kommer oni: kort: att. utge nya frimärken mbd småk: Gummeringen på. fri- ärkerias baksida skall smaksättus. ledigt "en välavvägd ock ”av. sak 13 |binskopfi utarbetad" pla Deläg- ärdena . kommer ” satt! smaka ill! | xd av. Mist(nguett RER Peck & som n under mellan- 2 dagarna” fått "skilsmässa ”från' sin 3 finskfödda hustru Greta, skall inom ? g franska ”" journalisten ””Vér Paåssani. 'Den' unga" fransyskan a i- sin: egefiskap "som 'reklarmimakare för : Gregory "Peck följt filmidolen ' under . dec. senaste” två åren” Ae denhes yckesa och nöjesresor; x st tlska ikyrkoköref ”har ökat betydligt ::- ul ider . år! 21954, Barnkörerna hadé 5 av all mark inom det naturliga pla-. ; metod förde blivande'l na - men' hade :en' annan i. seminariets övningsskola;:. där" eleverna hade sina undervisningsövningar. . Är dets : ta riktigt så vittnar det om att nian på det hållet into har riktigt klart: för” Big. "vilken betydelse en enhet- : Adigt, och grundligt upplagd utbild- ning i ämnet har, ue Statlig "mark vind Ur" " köntmunal synpunkt i är del Nu råder, dé; ; mycket tacknämligt, att, säjatsrer kommer det att otillbörligt dryga” ec) ner heter må +e inte dess 'mindre sägas: ha visat. 'att man 'från statliga markförval- tande: myndigheters” sida” 1 prakti ken "ofta inte visat förståelse vad rationell bebyggelseplanering detta' anseende: kräver.” Från" korn-: munalt. håll)" framförda önsköorhi om markförvärv. avvisasiutan alls digt övervägande, Följden - har bli har fullt fog för den. Även” före-. amotoder. och skrivsätt, säger, han.» då särskilt, städernas svårigheter ati överlåtelser av mark. : > e i marknämnds inrättande: - markirågor lösta genom! att före: anser Stadsförburidet därför var å, inrättandet gv,en ståtens märkt; en” " välbehövlig / första åtgärd för: "förklarar örbundei krav framställas" ' för Statens nämnd, r a hös regeringen: Det gäller hä frå- mjärkirågor. gor av stor betydelse för : kom «grundas på ett allsidigt bedöma ifråga om, ”lärnplgarte användnir hon avs mnden bör ges en "stark position och få ställning så-; iv bundet. vit, att. kommunerna mångaa" gån- ger ' anser ;det u iktslöst att ak-. tualisera: markförvärv. trots, att de . "PFolkpenstonärsresorna”. som SJ tt. det tur-retur på enket bilje! ER Johansson, Västrakulld, K ne Britta LElvahalk i Gävle Han c urg "populära, Tack vare dem hår Jolpen här resglade folkkpensionärem, å : under ; helgen har” varit bjudit på na kunnat. resa. inom; perisiohäre dattorn almar, kall hälsa P: la ätt 2 MERMODS. tet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.