-Torsdagen.d; 24 februari: :19355 LAHOLMS TONING ' TTYCFTEYVYVETTY TTT YYTYTT TE TY YTvv - "dena ofta glömmer att ”kunden är +, kungen i affären” och att biträ-|' ov " Svära Er, ar $ i "rev "protesterat mot en "artikel, t' Yeller” chef, "som är beroende av s och upphovet till Ert. jobb.” | och USA:s masker, eleverna fö sj som de'skall, roa: sig med, i dessa dugar. a NEW YORKS error 0 Amerikanska ''" - detaljhandelns 'centralorganisation' har utarbetat ; riktlinjer om affärsbiträdens upp- : förande ' mot" kunderna; Den 'lilla "broschyren distribueras genom 'or- Md ganisationens samtliga affärer' och alla. butiks. > biträden.: Det: anses, nämligen att 'en"del av.de yngre. butiksbiträ- dena är till för kunderna och inte tvärtom. På grund" javjatt; doku- mentet. har allmän” giltighet och intresse långt utanför USA:s grän- er skall här några! citat ur. bro- -i”Kurden är den" viktigåste” per- sonen i ”affären;- viktigare än che- - fen och leverantörerna” 1. - ”Kuhden "är: inte beroende av. Er, sutan det är Ni om Ni är biträde kunden; pek "7 YKunden är inte någon störan- person, som !kominit att 'be- Tvärtom: Kunden. är ” förutsättningen : för, . orsaken 'av är: Ni sysslar med en ki å, ng "som . Ni utför, inte.-ens någon "förmån från Er sida, Tvärt- försorg "till: USA:s] : - som + Ni»ibland inbillar Er,|- im, - det är Snumden som” ger-Er . förmåner när. han tillåter: Er att få syssla med hans önskningar och-stå honom till tjänst.” ”Kunden är ihgen outsider i i Er "affär: Han är delägare av allt, Ni .. gör och medagarande i Er affär,” "Kunden är inte någor operson? 1g siffra, som har sitt existensbe- rättigande i kassakvittot. Kunden är. ett levande väsen av kött och "blod. Han har känsloliv ock intel= ligens,. sympatier och- antipatier, har, egna önskningar och upple- ver besvikelser, precis så som Ni 'själv, som Er hustru eller! make, som, Edra .barn och föräldrar. mr : "Kunden & är inte en person; som ” man diskuterar med och mot. vil- - ken man strider 'om segern; Det är alltid kunden som hemför se-|-. gern, fastän det ibland ser så ut|. "som "om Ni. skulle ha övertalat "honom till någonting som han in- te velat ha." Segern. som"Ni er- : övrat. genom att ge kunden. då- iga råd eller inga råd alls, kom- ”-mer 'snart och alltid att förvand- ;Jas till: nederlag. Kunden åter- - "I kommer inte. Kundens missnöje "gör Er betydligt större skada än < fördelen '.. är som Ni tillfälligtvis ” kunnat inhämta”. DÅ ganisationer ” utlära” dessa” enkla” sanningar” till "S&xårig diva TN 'skriver. memoarér ss James ' Masons sexåriga dotter, miss! Portland, ' har till. sin fars reterare : börjat "diktera. sina nemoarer om livet" i Hollywood. Miss "Portland har. mycket kate- ' goriska' åsikter om' de framståen- "-familjen Masons gästvänliga bus. ' Memoarerna blir en bok på om-|: "kring 150 sidor.' Den unga förfat- ."farinnan' har ”anmodat Marlene ietrich att skriva ett rekommen- derande förord till boken, :Vilket . Marlene skriftligen och med nöje ” utlovat. Miss Portland Mason har erbjudit sia" "box till'en förläg- gare och "krävt 10.000 dollar i för- ” skott samt ” 29 procent royalty. : Vilket likaledes beviljats. Den - unga -damen,' som "är. Hollywoods inest omtalade. och +. självständiga sexåring, "har med- lat förläggaren ått boken kom- ner att iljustreras med fö :”Ännans 40 egna teckninga z "Pillande” päåppa, mamma, ”Mårlene ch många , andra | notabiliteter i i "Tollywood, > : "ragder kan nämnas att hon ny- gen i ett egenhändigt” skrivet som var införd i londontidningen aily Mirror. Artikeln 'berättäde im att miss: Portland ibland bru- sar uppföra sig mycket' ouppfost- ” at. .mot' föräldrarnas "gäster. Där "tod också : att" hon "häromdagen | pottade William Holden i ansik- t;:då 'denne' försökte smeka hen- vet Den självmedvetne sexåringen] r krävt av tidningens redaldör att han 'i'en redaktionell : artikel ' uttalar sitt : beklagande och "ber "den. förolämpande” om ursäkt, 3 i ske inom = ala nn hotade ; Portland Mason "att vända: sig till. rätten "och utkräva” 50.000 dollar i. ska- : destånd,' "Världens största tidning kapitulerade, förl den: energiska | I "tnissen. och för några. dagar sedan e personer, som ' brukar besöka Bland Portland Masons senaste . som. ni kanske vet. Däremot i här F. har demonstreras för. dl. a. repre- - : > $ Sinaia SKRIVE T si :tråafiken: '”. Att parkera fark igt på körbanan ” ” - Bondeförbundet och småbrukets framfidsproblem Vad skall det bli av det mindre jordbruket i i vårt land i framtiden? ng AC goa ramen Eeras störd, I | Aytelserika tidamgar bedriver sam- tidigt rena utraderingspolitiken mot smålrniket' Högern har aldrig visat något större intresse för småbru- karna annat än vid valtillfällena, och tongångarna inom sociald kratin då det gäller småbrukens komplettering med skog är en fös reteelse, som” inte lovår särskilt gott. Just därför är det tacknäm- ligt, att bordeförbundspolitikerna klart deklarerar" sin inställning till småbruksproblemen, ” få at "denna förvisso både idoga och samhälls. nyttiga befolkningsgrupp Net var den har parti denna fråga. ar Den frågan hår. blivit | högaktuell sedan jordbruk itredni lagt Det « svenska sko gsbr uket fram sitt betänkande utan att ägna "denna stora yrkesgrupps problem något som helst intresse. Givet är fatt frågan i första hand gäller alla dessa småbrukare, vilka helt är be- roende av den utkomst deras jord-: bruk” "ger dem. Men problemet : inte ”éndast begränsat till dem mäbrukarfrågan är till yttermerz visso Iningsproblem. Hur kommer: det att. se ut på den svenska landsbygden, " småbrukets bortrationalisering sätts" 1 system av statsmakterna? "IGlesbygden blir .ödebygd på många platser i i landet: Och vem är betjänt ett högst allvarligt befolk- .'ständigheter, och "jag skall visa : och klarhetssynpunkt framför allt. " välstånd tycks vara ett Erdatist "av detta? Ingen! Däremot växer de begrepp eftersorn den som har litåt Stora tätorternas böstads-, trafik- . Och inte önskar sig mer är änka] och andra" problem i takt med en än den som har mycket och önska sådan utveckling. Just därför & är det disk 3, 5 Å Falun i i söndags. Någ- ra triumfer synes inte träindustri- arbetareförbundets ordförande, hr Yngve Persson, ha firat då han in-|: för dalkarlarna skulle försvara sitt omdebatterade förslag om att större skogsarealer r; bör tillföras bolagen. ; Hr "Perssons : enkla fnotivering var, tt man inte kan begära att bönder- ; "a skall kunna prestera en lika god :ogsvård som "storskogsägarna, ' Fel! konstaterade forstmästare Ch, iwedrup i RLF, som "kan åtskilligt om skogliga problem. — Jag finner jet fullt naturligt att staten och bo- lagen inte kan sköta sina väldiga |. domäner med samma Omsorg som en . enskild. skogsägare, 'genmälde han. Och vad har hr Persson för bevis för att bondeskogörna” sköts sämre? - un -— Alla vet att det ä är så, v aradeé hr Persson. ' : Ett svagare argument för. ett på- stående, som - faktiskt, väckt upp- "över hela landet, kan sig mer, CT: k ligt >. att småbrukarproble- - 70 ec Colton, | met får en allsidig belysning i den Ne få Nr offentliga" debatten. > +" t. äkta par! som är| ” Ett bidrag i denna riktning gav . olyckligt på på grund av små om- riksdagsmän” ”Ariders Pettersson på Dahl i ett par föredrag vid vecko- skiftet.” Det mindre jordbruekt får a inte lämnas åt sitt öde. Dess Pro- -iblem måste beaktas och lösas i samband med jordbrukets problem i övrigt, slog hr Pettersson fast. Ta- Jaren. betecknade det även som en dig tio par som är olyckliga, av helt andr anledningar, | Kl S. T. Cale idge, Själva ordet ”Llivsåskådningsfrå- > gor” låter utomordentligt avskräc- kande; Det klingar inte ens. reli- : glöst, utan halvreligiöst, vilket är Stor brist att jordbruksprisutred- Iningen' inte tagit” upp: det ' mindre ! jordbrukets ” framtid = till ;behand-. Jing, Jordbruksutredningen” har fram- Det a är skönt att vara Jat. ibland lagt två alternativa förslag. Det ena = och nyttigt för alla dessa män- avser införandet av rörliga import- niskor, som går | omkring som avgifter, ”. varigenom . priserna på "något mycket värre; ur ärlighets- Alvar Alsterdal i i i Perspektiv, : - HELIKOPTER LYFTE BIL. Oster-|, . mans nya kelikopter Sikorsky S-55 spända stålfjädrar och tror att allt ansvar vilar på dem," + Doe. Gunnar Lundquist. Alla icke Postbovar underkastar . ; sig naturligtvis villigt legitimation vid luckan, Där det numera sitter nästan 1 ide och hjö hemrnamarknadeni ; N skulle? ”kunna . hållas på én lämplig nivå. Det andra alternativet, som förordas ;av, kom- mitténs majoritet; avser ett system med inom vissa gränser fasta im- 'pbrtvagifter: ”såtnt "en ävfe öch en inedre'v mellan vilka in= ma” expeditörer, . «(Jag hoppas :att : sju. skinn' på näsan finns i plast? . och stålband bevarad. på p ;seum för att belysa hur; det var ;.postalt. på den gamla goda tiden). Nn . Ankapotus i i ST. Kanske det är någon förm"' av ' feghet, det där att hålla sig med: "en bok som man kan fly till i alla "väder, men när omständigheterna blir litet för pressande så kan det vara en förträfflig medicin att be- väpna sig med älsklingsboken från förr och begrava 'sig i sin säng till- sammans med den, Allteftersom), väckarklockan på nattygsbordet c "lahdspriset omedelbart, skulle 3 på Nverkas' av ”utlandspriset: stem avses. fungera, utan. i småbrukarna. fl se man väl" knappast tänka sig. Jägrmästare . Axel "Tidics under- strök även, ätt lika. väl'som"det v:d sidan av storindustrin behövs hant= |"? verk och "småindustri, lika väl finhs det plats för olika typer av skogs: BPandeförkurnd Lars Eliasson drog. en praktisk pa- rallell :med industrin och frågade: — Måste en skoindustri äga; djur och garverier? MES " Hråga om skog som ma komplettering av, småbruk . konstaterade en :gåmt mal skogvaktare, som arbetht i i sko- garna i över femtio år och äger en stuga,, en bit jord och 18 hektar skog, att han hellre. ville köpa ena bit skog till än avstå sina 18 hektar till bolagen, ++ ""Bondeförbundets förslag om små- brukens komplettering med skog gillas” 1 skogsbygderna. 'Den' som försöker” lancera en motsatt"politik, |! d. vs låta bolagen få ännu” mar NIST CR IN Se KET PERSISK- "BRITTISK - ÖVERLAG aN.NG. ka är joLondom där shahen bland annat har ör "Ir 22 under. ett snmtel med den persiske ahahen London, va Är Shahen o av Iran ad bt trläggninger ma "Här ses utvikesminister Eden: nvl på Irans am baserv | a rna Ju "djupare trängt in.i tingens :sammanhang, desto mera inser hon: förståndets begräns- ning, desto mera känner hon hur ringa, hur fragmentariskt hela hen- nes vetande är. ”Scio, nescio” (jeg t vet) är en av. de största . grel mn livs- vet att jag > för . den s.k; reformpedagogiken, som söker efter nya vägar för kunskapsför. medlingen, De. försöker — ej minst inom folkskolans ram — att spurra lärjungarna till Kögsta Personliga aktivitet i enlighet med Tolstoys, ' Pasta, "| resultat. Endast medelmåttan, brac- kan : sådan” .Gothé tecknat den i Famulus' gestalt i" Faust . envisas med” att få veta allt, emedan hon tror på den positiva” vetenskapens, tånd. P is och Grundtvigs ”sokra='' tiska” metoder, Måtte enhotsskolans kursschema' inte i alltför stor ters sträckning beskära dessa reformpus dagogers frihet, som syftar, till att. den, rena .Prö- " Hur löjevi Köride” en dylik övers skattning av vetandet än' ter sig i förhållande till Fausts ödmjuka" sö- kande har vi moderna människor dock ingen anledning att göra oss lustiga "över 'den.' Vi står ju själva ännu med ena foten i den rationa- listiska epok som präglat slagordet: vetande är makt. Jag avstår från att > de v, 8, mera vå : "Människa, bli Väsentligt” Dessa ord, som diktaren Klabund.skfeyv över sina” tolkningar av ' Lao-tses "Toa-te-] -king"; läran 'öm den" rätta ' vägen och allt levandes ödesgeméns skap, borde stå över alla våra bjld- ningsanstalter. Att bli'väsentlig, att känna sig själv: sina möjligheter å. ena sidan och sin begränsning" Av aridra sidan, detta är den oavvigliga anföra exempel på hur få sk andar som — procentuellt sett - itgått från: åkadernikernas, krets. Inte heller vill' jag närmare gå in på det kända faktum, att man inom marxistiskt ”orientérade - kretsar ls der utpräglad brist. på individua- liteter,. Det - räcker. med 'att fråga: Om 'vetandet verkligen skänker den största tänkbara” makt, resp, lycka, riens ”mest/ snillrika" andar betonat just ich skog 'på ”bondesk nad. synes r ;,dessbättre” möta” "e mäktigt motstånd. inte dem frågan närmast beri Hr, » Pettersson sade? sig tro, att | jordbruket inte kan bindas vid ett |-'L, sådant systeni., som "det, sistnämnda under: en så dång tid som fem år, särskilt inte i tider med stärka in: kömststögringar" "alla" grupper. Den trygghet, "som jordbrukets ut- övare bör ha och har rätt att kräva, kan” de inte: få genom ett. "sådant system. ' > Riksda man "Pettersson berörde i; " Jintellektuella, och kröp; lig. LÄ GT dast'av, kärlek ; iv "anden fattig riket? s - en äv de "mest Känförda | ; "det grekiska hbild- som "om de varför har då så många av histo-|' har, Kant” endabt; på. skämt åvis sitt a) för » för. varje I bildning. Först ur en dyllk helhéta- ' syn växer den rätta Inställningen till 'oss 'själva och till våra meds= människor" fram och därined . den riktiga måttstocken för vad,v)' bes höver 'av vetande för att skapa vär Herbert Connor [ STÖCKHOLN IiKapten Döuglag Fofsanlid 3 dateföreningeni, , vilken. är” dv; ” oljesakkunniga, . änmäler > "anla; VAD KOSTAR EN KONFLIKT frågar” Dagens” Nyheter (fp) med]: tanke på situationen inom pappers- 'och ' massaindustrin. Hur länge en eventuell strejk inom detta'område skulle kunna pågå är givetvis svårt att gissa. DN antar på sin höjd fem der i likhet med metallstrej- tickar fram timmar och "så glider man själv längre och längre" in i barndomens värld; "till en tillvaro där människor är "så snälla som de skulle kunna va- |: ra om Intet illvaron vore vad den 5 MA attt är. . . - - Gunne i i Sv. D. Strand var en I arbitiös lärpojke till. 'den aktuella” debatten i denna fråga.- När: ordföranden: i: Träindu- gör han detta utan att kunna. fram" "lägga några som. helst bevis: härför, Det. finns” heller: ingå bevis för att och Domänverket, som ol se om S-550 :an kan användas för framtida behov, . Vid demonstrationen : lyfte | koppel, Bilen, en Austin A 30, väger . : sina modiga 750 ko... dn rår ye Första gången nm Groucho Marx är basefallfantast, ni kanske inte hört vad han sa när han "en gång hade "varit "och tiftåt på en match mellan -två flicklag:': "= I alla år som jag har-sprun- git på såna här matcher är det 'i alla' fall första gången som jag har velat kyssa. högeryttern. | Pranskt' råd till missnöjd i Det finns c en " äktenskapsskola i Paris, -där «undervisningen försig- S-55:an en personbil i ett special-|' och så vad att han fick veckolönens fem- - ma att räcka till söndagsblad och ä. 0 isk begå |! nade mäster'Pålsson' som ' fär: dig gesäll med källarmästare Olof” Lundbergs resestipendium, på. 500 ' kri, fickan. Han reste til Köpen- : hamn för att förkovra 'sigi yrket. I dag bor Strand i ién elegant fy- ning än bondeskogarna. Det är ju möjligt att, skogsbolagen under. de ;senaste' ”åren' gjort stora ekonomis- vinster, ' vilket gjört det möjligt dem att. investera mera pengar kogsvård .än. bondesk men detta 'säger" ingenting i. den stora principiella frågan, Hela deni- na” aktion från fackföreningshål har” tillkommit ; . för att söka fö uket, ken på sin tid. En lockout måste däremot. bli ' mycket kortvarigare. Fyra, fem veckor allra längst skul- le parterna förmå härda, ut trot tidningen: -- "> a Utom varje tvivel lockouten, . sin förutsatta. kort- varighet till. trots, skulle bli långt. dyrbarare från” allmän pro” i nationalinkomst skulle" uppgå "till . mellan 5 och 10 miljarder, under. det att en pappers- och massastrejk - av + äntagen längd . kan antas' kosta någonting mel- Jan 1:och 1,5: miljarder - med] verkningarna i, huvudsak på ”portsidan, "Man synes emellertid vara över- - ns om på alla håll; att risken. för "en storkonflikt på arbetsinarknaden är ;mycket. Hiten, tillägger idnin- AI själsliv ; kvar: står att g JD gorien helmänniskan nästark« dött ut — skriver. vid: ett tillfälle att kate- ty; vill rederlernå ha, ul. = - stånd anordningar, för I Bynnéthet” Mmassalastande faptyg att bli. av med | sforhamndina? person kan j ju veta det som hon förstår. Förståelse förutsätter. ”individualite Indivi< tt norrländska ”Jastningsd Hä | vid synes Surnidsväll, Holmsund" och : : bar Härnösand vara. av. största intresse, j Undersökningen! "ger. vid handen; ' 'ett. mycket 'stort antal fåttyg ”Talltjmt är 'nödsåkade "att 'anvihlla sinå'dubbelbottentankar till alt om= . högsta grad Inställd på” andarrias ko. desto farligare mera påtaglig "är tendensen att göra vetandet till: en rent mekanisk mint nespreståtion: ? fpen "> Lyckligtvis är de, begåvade niskorna' för det mesta; tillräckligt stärka föratt kasta bort denna] kvävande, ”bärlast och ägna sig åt mera produktiva sysslor. Den: friska människan kämpar sig igenom: civi- lisationens: tvång och blir väsentlig. ” Ilastvatten. kan förutom Jottling, till äxlande 'föra' bunkérs=" och Par. - ” Hastvatten.; Sålunda "har: Red,”A:-B, > Transatlantic uppgivit, aft sarntliga. . lande förer olja, eller- bärlastvatten -- 1'deéssa' tankar: i "Av, Broströmskon= ' cernåns- "95 barlastfärtyg Er'73" st. inrättade på detta" sätt, För bringa "kvantiteten ”oljehålti gripas sepatering. ' i Man har:beräknat, att- i av oljerester : från" 'separatorer ” når det” gäller sto ”linfefartyg, kommer att" 'uppgå”, till, cirka” 50 ton . efter långa Tesor " och” då möjlighel mn finns: det, gudskel till bjöss ej förelegat! 'I rarummare i ”överkl delen” 'ö >hindra fö bundets ” krav på att ofullständi alm. Han beställer sina klä-. I der — Kooperativa:'skrädderiet, "förstås — och njuter av' att köra fort med sin beigefärgade. Rover . (Ur en artikel om Axel 'Strand —”En mild påve med bestämt Sätt” i senaste numret av Nu- går, , enligt d rön”, som det heter i skolans pro- pagandaskrifter. Akta män får där, t.ex, följande utmärkta råd när de skall uppfostra sina resp. griniga hustrur: ”Då" Er hustru visar sig elakare vän .Nistror. Er, kunna tåla, så »gå ut och köp henne tre nya hattar, Överlämna gåvan till henne i. ett tum där det inte finns speg- lar; Lås in: henne i' det , spegellösa " införde Daily' Mirror på. framstår ende plats den: av henne önskar. de urskultande! redaktionella I no- sflaen,! SSCARP oss os rummet och läsnna herine ensam minst fyra” tinnar, fötter Monna tid kommer hustrun åit bli” "am och Tappra , Örnen, i Vice I Pp Rich. M. Nixon be- rättar 'att han, på sin väldiga vals "turné: 'genom zStaterna, «i. Colorado äffade med en, indian”, som. .presenterade — Vackert nämn, komplimente rade "Nixon. :": "I min "stam ' har- vi alltid haft fö gelriamn, ' förklarade -Tappra:. Ör- nen, Min ;son döpte jag till. Strids2 fågeln. s — Aha!. Och 'han har kanske, ock så en son? — Om! Han heler' pc” Tv Mö j jordbruk skall « kompletteras. med skog, vi hävdar. emellertid. "bestämt, att om vi skall:kunna behålla lands- bygden levande måste -det skapas så många mindre" företag som' möj- igt i ”bygderna "och de jordbruks- "nheter som finns i största möjliga atströckning bibehållas” "och göras ” det lyckligaste ur. hela. landets, syripunkt, under: strök. hr. Petiersson. Politiskt ; sett, har: bondeförbundet utan: tvivel eh "oerhört viktig upp- ”sift under: den närmaste tiden just på detta område. - Det finns. inget annåt parti; som lika helhjärtat kan "så in för:en "positiv ”lJandsbygdspo- litik" där” det mindre jordbrukets intressen samtidigt måste tillvara? LR " Folkpartiet säger sig stundom vara intresserat av liknande ar- : | vanliga fall torde kvantiteten fied+- gå till 5'å 0 ton, Några uppgifter > Det vill: synas, - söm "om redérier med kusttankfartyg räknar med; hit avlämning - äv dljerester, öch -'olfe- . blandat vatten : skall kurina/ske fill av de glika oljebolagen. eller Ä. viga fall hamnarna anordnad inotlag- Uté Från 4 Å ”iper farty; som: träfikerar Vänern "och :Mäla= "| ren; har . ingå uppgifter ”erhålljts, . .Imen kvantiteten ”oljehal igt) härliga + anktajtyg! i ör. ländsk fart räknår man” med att” + oljerester ock sludgé samt blj jan- ' "[dat” vatten skall kunha' 'åvlämihas "Jill anordningar, uppförda äv hamn- vid varjé han ”Höp blir det stora” "kvantiteter olje- rester! som beböver ”avlärnnas, vid: JE fankresigöring ändå. opp till 3 150 ton. > göra eleverna mera Nimpade” för £e- . den som motsvarar vårt. väsen... eve t kommerskollegiet, + att' svar Inu! Me - Å kommit. från: en a del störré, rederier s detta rederis' barlastfartyg omvåx= :" från indre fartyg här”! ännu, ej et. z; i -gräll”. : . HH osLaholms Tidning. ör "versättlig.so1 vg Yr YTYYTYA ber EES och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.