verereveeeerrefevetrvyVvv treverevevevvv YT YPYYVEPIYY PI TETYF TVO TPI FIF FY PYTEFV PV? veertyre te YPETVT eller väl, ' de: människosjälen "en: där många . människor bor zida | vid: sida, vägg: om' vägg, ' vän” ner. och: fiender;-Iyckliga och olyckliga,” goda- ochz onda; En träffande bild” av den gplittring som bör I själen; de stridande anlag; viljor "och impulser söm oavbrutet.; kämpar. om: herra- väldet inne-på hjärtats fördol- da, slagfält. 1 den väldiga! fres- telsekampen, vh "Det ; är; säkerligen så som Sven Lidman. säger," att' ”även- bakom den mest. religiöst diset-) smänniskoröst kan må. ett eko” av. den instängda; besegrade,” nen ännu Jevande och ”upprorsberedda vilddjer rena raseri”. ö s Att frestds' är . da.” Vad: ”Bkulle' "det. bli" av en människa .. Bom äldrig; fresta” dest... v ' Detsamma 'som äv en" raubkel som aldrig; övasl, ” örförelsen måste. ju: "Vi måste frestas för att ptål- sättas, Det är jägen ”till en kat Guda väg är ite sällan fres- telsernas ' väg: Det fick; Mästa- ”Frestad I älltng liksom MM heter det om hondin 4 Skrif- ten; Det är: ett: skönt. orå:om trona; hövding.;'och ' fullkoinna- 2 ”T 2 det Jesus: fjälv" blev Trestad. kan” man hjälpa" dem som ' frestas”. ”«'" , Frestelsekaropen « Br så Då frestande," "därför' att: frestaren är gå. fylld av Argan.lst.öva. " VÖverängäln : med jättekraft- erna och. den . skarpa; intelll- gensen", själafienden är ingen: ting mindre: än” ett strategiskt genb sr ävlne , Specialist på att sätt in sin Blöt 5 på > människan; pe punkt. :-. Dessutom '" hån med förkärlek ' maskerad. Förldäder slg gärna till någon-' ting ytterligt: oskuldsfullt;; :-' ”Vänneng röst: han eftörapar,; Big til ljusets ängel skapar”, : Ingen kän" tala så förmiftigt och, tilltroligt som: frestaren när: "han, sätter ”den ' "g'dan till. Så' världsvist och klokt,. Visat måsto detta vara riktigt! Tänk att - man inte' sett, det förut. Och så — när det inte finns någon återvändo, "då glimniar rovdjursklon till; srt .Frostelsekampen gäller Äng. enting : mindre 'än' Gud "eller världen; förrädert mot .Gud el: ler. trohet möt Gud, själens ve Nr Men Gud vare lov att vi äger det räddande vapnet.i kampen mot ondskang' andemakter. : " Fastlagstidens Herre var be: väpnad tl. tänderna med det och han segrar i kraft av det: Det heter — Guds ord, Jesus möter varje frestelso mod ett tryggt "dot är. skrivet", .' Vi -behöver "inta fälla modet. ”Världona furato är ju dömd » och hans kraft: är tömd. Han på ett: huvudhår > > oas skada ej förmår; . : » ett ord kan: honom fälla”, " Ouds, ord är: Andens svärd, Ordeta svärd: är vår räddning. Inte'l ogen' kraft utan I Kristi kraft .' skall vi: vinna beger N freatelackampen, «; MESA "I: kraft av 'Guda' ord; bådé bibelordet ' och hans människo- vordna 'ord Kristus, borde vi = som Luther säger = kunre sitta 1 böneng ". och korsets skugga”. och skratta” åt jäv en. : Det finns Ingenting ban är så rädd'för som att Inte. bil tagon på allvar, : Då är hang makt krossad — "och änglar akall träda fram och betjäna oa, . ON öviGT BESVÄR NN På Göteborgstågot - har. en re sanda dam fått kuptaällskap med en nyfikea mora, som utfrågar honna om båda, ett och annat. kn hon fått reda På att damen r på. väg till. Amerik frågar hon strax: » ar Vad ska bo” röra i Amerika — Jag ske gifta met.” vh Jae Pka ha KAN och å eter. om Sej må? tv ho eka pona — Han heter Kan Poterseon. — Ni mon kära hjärtanen; uta brivter gimman — inte bahörer bo väl fara Rada: till Amerika för att gofta sej Mä en som heter Kalle Petltersson't'sång finns då -' Maja.” hade många gånger svårt att behärska sin sinnes- rörelse då hon såg hur torpar: na: "under :Sjöborg hade det ställt. :Knut' hade givit henne pengar ' så att. hon "kunde" ge verje torparkvinna”10 riksdaler söm'<de fick använda till vad 'som:de bäst; behövde; "Dé' fle- sta 'kvinnorna:' nedkallade Guds välsignelse "över henne och/ be” rättade - också "att gamla grev- inhan' aldrig: satt sin fot: in- nanför. deras dörrar, : > Knut ”Jovade dem" alla” att dérag? » arbetsvillkor skulle” för- bättras.” Allt, kunde” emellertid inte ske'på en gång. Han här måste” tänka på att också kun- na' klara: av detta". > Men -1 alla torparestugorna 2 tändes. ett ljusets och hoppets stråle om stundande bättre: ti it 'gamråd med inspektorn'var att. korta ner ,torparnas.'ar- » | betstid från fyra till tre dagar per: vecka men med villkor -att torpartia - "använde" den fjärde "I dagen till 'att helt'ägna, sig åt törperis' skötsel.. och "att sätta igång. med :nyodlingar. Inspek-|' törn satte också igång. meå att möta”. upp lämpliga” områden till. dessa” nyodlingar. '. Vidare lovade; greven" dem;att så : fort de; tagit :upp en nyodling på två hektar så skulle. de gratis få” en ko. som : skulle 'bli "dem till god hjäl i hushållet... Sko- gen som: växte på'deras mår; ker. fick -de: fritt förfoga” till eget behov; . Alt "detta, väckte jube törparna ” och» löftet "om : kon kom ”att : bli en ' extra kraftig! Bporre som, gjorde att. de med all. 'kraft' och':'en regi; gick in för 'nyödlingarna;.” Pr "Greven märkte sn 5 att det: trots den'nedskurna ar- på. de tre dägarna än det ti gare blivit: 'på fyra,” ön "Det hade: nu "närapå svunnit ett hav; år:-och'vunder,. denna tid” "hade « inte: "Majas svärför- äldrar kommit: på besök en en- da” Bång,» vilket :öroade Maja en "hel del. : Greven hade :emel- lertid redan: strax före jul fa- rit "till Stockholm, och " skulle inte komma :tillbaka förrän vid mldsommartiden: Om grevin- nan spordes det att: hon förde ett, Bkräckregemente. på Run: viken: och" att :hon hade svårt kockan hade sålunda gett” sig - iväg och flera av tjänsteflic- korna hade också slutat, Maja förstod att greven hellre vista: des i Stockholm än hemma hos sin hysteriska hustru. es ;Knut hade en gång då han varlt : . På väg förbi' Runviken tittat in. för att hälsa" på sin moder, men hon hade' farit ut 1... otidigheter mot honom för att han som hon sade gift sig med en gatflicka samt förkla- "| ratcatt hon inte ville se honom på Runviken i fortsättningen. Och Knut hade heller inte vi- sat: sig där vidare eller tagit någon ny kontakt med henne. : Greven "kom mycket” riktigt hem -till midsommar, Redan vid hemkomsten' började grevinnan ledning och" han :tog sin- hatt för hennd vart: ban tänkte be- ge s'g.' Hon såg att han ställde stegen mot Sjöborg, men 'hon då ' hån i vanliga fall” endast tog korta promenader i omgiv- ningarna, + 5 Men game greven ställde ' | verkligen ' dehna 'gången sina steg till Sjöborg. - Knut och Maja eatt i en berså och njöt av den stilla, härlga. sommar kvällen då gwven steg in fe Hom : "frinden, till trädgården. De reste, sig och gick honom honom för sin fru, Graven tits tade' på henne och höll hårt hennes hand. oo Du får. vara” vem du' vin för mej. Jag örskar dej ändå välkommen. som; min dotier. Ja, Jag tror att Knut har fun: nit:den rätta: vs. cc KFÖnp rodrade vid de orden och bjöd greven som. verkade ena smula, trött efter vandring- de” köpt” godset. på' skuld och |” > | visa” farfar, att' den kunde ja- betstiden - blev. mera -uträttat oi att : få tjänstefolk. Den gamla o gräla 'på' honom” av: någon "an |: och "gick. ut utan att tala om | . trodde "inte 'han skulle gå ditt. till mötes. Knut presenterade] varefter” hön skyndade: in- ör att ordna med förfriskningar. ' — Jag hade det tråkigt hem- ma på Runviken, började gre- ven men tystnade då han fick se en liten flicka” komma tult- ande uppför : trädgårdsgången. - :— Vad är det för en flicka, fråade han och såg undrande på Enut. 5 Te 'Det & är min och Majas.” "Detta hade emellertid greven svårt att tro. lamål och av: flickans. ålder 0. ditt tidigare liv”så lär du väl inte ”ha träffat” "hehne så: pass tidigt. att du: kan vara: far till tillbäka och bad lilla Ingå att hälsa vackert på farfar: och "greven tog' upp henne” i” knät: Men hon ville först. inte sitta kvar utan hop -jpade. ner och sprang och häm- tade sin lilla kissemiss fö ma, Men sedan ”stannade” hon gärna ? kvar” i hans knä "och verkade" inte det. ringaste rädå för, honom. ' Hon ' vågade till och. "med ' att dra i hans långa vita skägg. Och; greven "verk de: vara mycket” belåten. " E Nej nu vill jag veta h jade. Breven på nytt sedan Inga H ade, Knut; "jag sana val erätta” söm” det" är." Jag träffade Maja redan tidigt. och | förstod. då att "det ”var.henné jag -älskade. Så gick er söm det Joftå brukar gå.” skildes”: ;OGH rätfadés fe Stöckholm. och vad 80; om helt | berättade. bland annat att” tänkte ätt. lämna” sin tjäns verket... Mei : han " trivdes” inté så bra” hemma, Christina” var numera. mycket" bösvärlig på all sätt. och vi 'skulle gå :ocH mista "förståndet: var: henne : till: lags... Barnen frågade: :hön inte. längre” efter; Knut: undrade > vad hon: sade" mycket : förbittrad på" dej för att du som hon sade,' hade gift dej med.:en gatflicka och att hon skulle riva ögonen ur den kvinnan när: "hon träffade hen- satte' Knut. oo Nej, "Christina är inte : —"Din. hustru, bryter på' FER med tanke på vad jag vet om |J det ligger till med flickan, bör” pe "Y| Kar vis" och 'han var |' till "och:med rädd. för att hon |i Tjänstefolket slutade, ty inget |'- ens. att se "värken henne” > eller barnet och jag. ångrar att jag inte :- gav ” mitt samtycke till gftermålet” då hennes friare besökte mej. ' Men det dröjer väl inte länge förrän han åter- kommer och tar henne" med till Tyskland, Han lär väl dock aldrig -förlåta mej för att jag var så feg så att jag inte vå" gjort - det hade väl vansinnet på allvär br tit” ut "hos s hist, stolthet bAmin; r "mycket: om Christinas, I, övrigt lär det: ef- ter vad jag ' "kunnat förstå va- ra en duktig kvinna. Hejmonds hustru har jag aldrig gett, :; "Det "var. kanske egentligen för. att” titta Ttet närmare på Maja som jag kom hit, Om: jag skulle behöva ett, hem på gam- ia dagar. så vill jag ju helst .va- ra hos eder. Nu har jag sett |. och; förstått också -att.det är en prima: flicka, snäll och rar och utan :ett spår, av. högfärd. Hosenkrans, ;soch är av: enkel | t vill. jag säja alltid .välkom- Runviken:ss handling: För vilkan ;varked jag veller: någon'.an- ra. i hennes. härhet. . "Inga: korr trippande bor Knut ' in ochsäta ty maten ål; pol Serve? rädé" Själv: vid. bordet eftersom ”elegatit "öch Säkert” Maja skötte” serveringen". och satt 0; igt"att Hans synt": Om "inte: hon och Knät skulle, göra gamle" greven" säll-j ST skap tillbaka: ”till-Runviken: och söka” vinna: "Christinas" bevågen- det bestämdaste ty just nu vär” Christina, på'sitt vär- stå humör, Han arnsåg”det var bäst att-de såg: tiden an. + — Jäg trör att:hon "grämer sg" rest ” över "att Henrietta kömmit hem,: fortsatte. han. Jag” hade höppats att: hon då | Gottchalk > friat /och. Hentietta -| mej - gade ge mitt bifall: Hade, jag” "| trygghet när jag tror att.sam- I längre. går. att” hålla" vid li | villkor: att : de "inte" kördé'”ho- Jnom så långt fråm” till gården "och" grevena och . skulle d "| hälsa från mamma att 'de skul- |: Maja håde jorhat : Jane tjänstefolket" Hade” fått le- |] Tettn stolben ” "över sena” "ögat" så "Jatt detta” vär alldeles. igensvull-- nåt, Och: den skulle veknat så pass att ÅA hon. kallat dem: -bådå tillbaka. Men 'hon:.kastäde endast en jvredgad: blick på" ekipaget då det rullade bort: " Det hår. varit'en' svår tid för också "och nog" har. det känkts : bittert att inte ha fått varå 'med : på något 'av' mina barns; ;bröllop, suckade greven. Ack; om vi bara, hade|b anä "detta, sade Maja och gick fram: , och : slöt ' greven i sin famn, Ingen skulle blivit hjärt- ligare ” mottagen. . Bröllopet hölls visserligen. i all enkelhet i det hem där, jag: tjänade un- der, hela min. .stockholmstid. SÖ Tack; min dotter, mumlår de Breven ; med: rörd stämma. Nu: vet” jag'i alla. fall var jag skall.;” finna ::min :. ålderdoms te livet ". med + min.. hustru? "pimmarna” räni snabbt" un- dan och den nordiska sommar- nattsskyrin! ngen : hade börjat att falla” då ' greven bröt upp Satt; RE till: : Runvi- lugnåt” sig. I vanliga. fall "var nämligen alltid hennes humör | bättre efte hår timmar, ' (Knut , gjorde, sig -beredd "ätt ställa, iördn? ing 8 juts! och » ;Ma- ja, ville "Också gärna. åka: med. Greven lät övertala sig: men" på att skjutsen' 'kundé synas där- ifrån i den” ljusa xklära att sitta upp g iväg då "dé hörde smattrande” Hästho- vindbryggan” som” var nder natten. éftersöm vidsömmarfest. i -byg- "öppet" föratt jag 24 helst hemligheter en-vav. jungfrirna rusahde hem tin 05s "Och bad om hjälp. Grev- | itinan 'Häde” ”Höfatratt döda hen- nétoch. hade .slagit henne med liggér "nu, hemma: hos våra plågor. På. Runvi- gårvögrevinnan: omkring och” slår sönder fönsterrutörna och..skrattar: ett hemskt.skratt |varjé gång" en ruta klirrar. sön- der;i,Dätför” har jag kommit hit: med, bid :om'. hjälp: Ingen vibste; var. greven: var,:; ; : 3 Nu måste vi snabbt. iväg, sade Knut: Hoppa :upp: far. Men ...den här gången får: du allt.:stanna” hemma' Maja; Jag får fullt” upp.att hjälpa: far att få -:mor; i. säng eller. iväg: till någon ” SArdinrättninig så bli satt nere i vagnen på borggår- mrket ett olösligt. lin Det : torde: ej vara olösligt,” men, man > har hittills gjort för litet för att'v oc lösa pr t. Hr Persson önskar". sig därför, att skog som- ej behövs - för enskilt jordbruks bärkraft skul- 1e. övertagas äv kommunerna. Det >. låter ju enkelt och rationellt .ocH.i . och för, sig finns. det ju intet att: : erinra..mot att, kommunerna; skall övertaga skogar som ej behövs för . enskilt jordbruks bärkraft? Jo, det innebär ett expropiationsförfarande : ' av ”den' anledningen, att frivilliga” -försäljningar endast i undantagse-, fall torde "kunna komma till, stånd. . Då. frågar man sig om ett sådan Program : kan . genomföras. antbruksdircktör Albin Persson har. i Hallandsposten, av den.17 fobr. Jämnat kommentarer till. lant- rati ings- verksamhet. i skogsbygden.: Några av: hans : yttranden gör att -man från sh åll har anledni ställa sig frågande, För att börja med rubriken, så säger den att det är ”farligt” 'att ”glesa .ut” skogsbygden genom en allt. för hastig rationalisering;. På- ståendet är i och för sig riktigt, men det upplyser samtidigt om, att lantbräksnämndens avsikt är att bortrationalisera " småjordbruk- / skogsbygden. Låt vara.att det skall ske, långsamt. Som skäl för - det långsamma skeendet anföres'-”att | rimlig” tid? Avsikten. en hastigt ' driven rationalisering | lösa. arbetskraftsfrågan - Vare skall betyder att arbetskraft . friställes, | då kommunerna ariskaffa' det: ee vilket är särskilt känsligt för skogs- diga kapital varom det blir frågan? " bygden, ..Det är - inte säkert, att| Hur skall skogsägarna som står ini” denna , arbetskraft är så lätt att|för' hotet av expropiation reagera? placbra; »”' Det är säkert. för, lant-| Tror:hr. .Persson,-att dessa .skogs-:-. . med, all kraft; arbeta på, att bibe- | bära: e kört: stund” 'sedan” kom É i inte" ledsen: bruksnämnden”' bekant,' att skogs- bruket lider av. stor brist på ar: betskraft,' trots att man på. många håll ej lägger ned så mycket ar- bete 'på :skogen, som god skogs- vård kräver, För alla som' sysslar med -.skogen förefaller "det" därför obegripligt, att lantbruksnämnder- | , na arbetar på att bortrationalisera småjordbruk i skogsbygden. "Ett sådant förfaringssätt leder. till-av- folkning av skogsbygden med van-, trivsel ' för . de kvarboende: som följd och med svåra framtida kon- inte' lantbruksnämnderna- i stället hålla de jordbruk som ännu finns kvär i skogsbygden genom att göra dem''så bärkraftiga - som . möjligt. Till 8. k. inre” rationalisering. hör, förutom ,; vanliga . -jordförbättrings- åtgärder, + » omläggning: ' av ' alltför ”svårbrukad' åkerjord fill. antingen | permanentå” beten” eller "till skog. Ett "litet: men :rationellt :-jordbruk skulle ::ge, familjen full. sysselsätt- |. ning under sommaren, medan ar- betsförtjänster i,skogen skulle ge den uppehället under: övriga delar av året. Det är sant som hr Perst' son påstår, att det: på -vissa'. håll uppstår - svårigheter < att. ..bereda denna arbetskraft jämn" sysselsätt- ning. Anledningen är ofta, att den intilliggande" skogen” äges "av ..små- skogsägare; - vilka :var- och ; en. för sig icke. har: möjlighet: att; garan- | tera jämn sysselsättning. Det skul- le: väl ligga närmare; till hands; att i första hand komma tillrätta med detta blem än att bortrationali- sera + småjordbruk: för satt bilda nägra. ur jordbrukssynpunkt' he DE AA en att”en sam- . verkan skogsägarna 'ernellari för att garantera fall sysselsättning åt ar- otänkbar, Som ' hr så har 'skogsägareföreningarna 'in- om. hela landet med stöd. äv: skogs- värdsstyrelserna påbörjat: en verk-' samhet, som går ut, på ätt försöka samla, enskilda mindre 'och”medel- stora skogsbruk till: 'skogsbruks- föreningar, varje förening. med sin komma : tillrätta "med de' här. be- rörda. problemen. Avsikten med'så- dana” skogsbruksföreningarv skulle. vara att, dels arbeta för. god skogs- vård, dels i för att möjliggöra en rationell planläggning: av' avverk- ningsarbetenå" och ' dels för: att på ett rationellt sätt sörja för en; jämn ä ing... av.: Det, är också nödvändigt om tel niska hjälpmedel i större 'utsträck=- ning skall komma till användning. sikt, och ett framgångsrikt genom- förande - förutsätter. skogsägarnas aktiva - medverkan; ">.< > Vad : man från skogsmannahåll för närvararide kan kräva av lant: bruksnämnderna är att de icke bi- drager ' till. .skogsbygdens '- avfolk- ning. Deras arbete bör i stället in- riktas . på - att skapa sådana": be- tingelser. för skogsbygdens folk, att det ' gives : arbetsmöjligheter ' och därmed också trivsel, Detta kan lantbruksnämnderna bl, a. göra ge- nom att: stödja och samarbeta med de. organisationer. som arbetar för. att lösa dessa problem, «+ «= =” Ytterligare. -några ,.rader "av. hr Persson förtjänar. att citeras. ”Skall' man bilda stödjejordbruk' i 'skogs- | bygden”,'. frågar .sig hr Persson. ”Gör man -det. förutsättés det, att det finns stora skogskomplex i när- heten och dessa 'bör inte vara upp- delade i enskilda. ägolotter,' för i så fall. blir arbetstillfällena gärna tillfälliga”. Vidare säger "han Pyore. de sko- gar: som ej behövs för de enskilda jordbrukens bärkraft i kommunens ägo skulle de kunna bereda arbete för många” innehavare av stödjord- |: Av! detta” "första yttrande” fram- går, att hr Persson anser, att ar- betsfrågan i inom det' enskilda skogs- i jag I inte". kom- mer tillbaka FT natt. "opponerade .. sig inte Hon--' förstod att det li rätt ' oroliga: scener på Runviken och med tänke på det barn'hon' bar under, sitt hjärta -- ville hon undvika onö- diga 'sinhesrörelser; = > Hon ”vin- ] kade' länge "efter ekipaget " där bert Hall i Londou, De det" körde iväg i den'tryckan- | de, a 'och varmä "sommar- ägares. kan” förmås.” sekvenser: för skogsbruket. Borde | bruk I till: 4050" procent - av. : produkter, | Hall skogliga fackman. Denna verksam- |." het tänker. man starta just för att |. organisationsarbetet är sett på lång |. | gp despelerskaris fö örvå att: investera pengar, i skogsför! ände" åtgä der .. som vanligen "ger utdelning", först" om '30--40--år 'om-de' befarar ” att. stat eller kommun: kommer, ätt .- lägga. beslag : passar dem?: > Jag tror. att man gör klokt'i att ej genom statligt "ingripande manic” pulera med äganderättsförhållande="> na" inom" jordbruket, utan i' stället söker, göra. det. bästa.-m . den situation viinu befinner ösa I. : Både 7 storjordbruk : och: småjords. har. sina nackdelar och sina fördelar men; med en klokanpasa=. ning borde dessa" driftsformer .kun= na komplettera varandra: Det: enda 7 undantaget där man kan: tänka sig ett statligt "ingripande : är . då "det gäller 'skogar' som. lider:av. uppen= bar vanvård, Sådana skogar borde enligt min, egen åsikt kunna övers: sig att vidtaga erforderliga forbllttr åtgärder, Den" fö ingen: 1 8 har jag: kommit” till: "under resor: E” fer länet; då man träffar på "skogsägare : som, saknar” allt .intresse' för. sin" skog -under "det: att. det' finns-duk-- tiga grannar « som :känske : drar sig fram på 'småbruk utan möjligheter: till extraarbete En: omarbetning av nt . Perssons artikel: får man. det in> - trycket; ätt" skogsbrukets : framtida . ensidigt ur. jordbrukssyhpunkt,” stället för att ägna ,;huvudnäringe: H +: skogbygden- det öberväganidé: in of tresset; Att” frågar "haren utom". I... ordentligt stor . betydelse: för. vårt .samhälle- -framgår, bl..a. förhållandet, att vår export utgöres som : kommer --från Sr skogar, Alla : tecken ” tyd > på,: an ett" hektar - välskött. rankultur i: även i: h att ge ett.lika stort och större eko- nomiskt:netto, som: ett hektar åker. jord. av denna typ man ofta träffar i på i'skogsbygden. Detta förhållan., . de' kan -vara bra att.ha klart för sig, då man skall bedöma de frå; or st som ovan A berörts. ot Den.unga tkådespeleiskan Ha= ”zel Lawrente i London går nu= "mera" "omkring i en: drömpäls: av mörkbrun. rysk? e ” mellan; '11.000 och 12. 000 :kronor. — som hon 'köpt för mindre” än'. '300 kronor, ; ken: Lawrencensom "se vackra pälsen i' ett butiksfönster, gick" in' öch : bad -få.: prova” den; ehuru. hon var övertygad. om att .. : priset : skulle" 5 resurser.' utmärkt; 2 mm biträder = färgad ekoörre,;sö sade biträdet och göspade; varpå : frönken” Låäwrence: gå i ;hågén eck avslutat. ” En vecka senare ringde no innehavaren -på med, 'gråten i : halsen soch. ' förkläräde ”attrett misstag hade: begåtts. - Fröken Lawrence överlämnade saken till : - sin advokat, "och" det -visade': sig, att pälsfirman inte hade" "rätt att > begära Htergång-av. av "köpe | I TE É S amiga grisar, örsäldes:, Noter ingen, blev i stort” sett oförändrade. IV drösvis bär hemma vetja! Kärta lite f6sk luft. Bär sto 08 skönhetstävling och i en tis gicle de ; öra etjar — Toa.att alå stg ner på en atol ft Bär möte de en kar ua Vie just hade. EE ne fick | kvällen. största - kostade 60-—65, medel. oe sa - (Forts) I stora 53-80 och mlödré Eds RV 4 : Ne eo n
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.