förökar ALE a .| serades.: jordprov från ol . under; markytan," i gar. K. liga ödslingar uttogs o as många föränd jorden som följd av ad i ej kali dtor höll sig ko mellan 2; och 2,8 KN genom "hela Anarkpi filen, fånn vi, ätt den på starkast kalium- erpartiktar och eh j ” terna upptar” näringsämnen, ur jor- :-den:, Mellafi- Erett' Jomutk och: kol- utsträckning "ersätter kalium i-ler. -minéralen, €ller.: också ger man "ka- lisalt sått” rader; Ett ann > opel erbjuder: fosfatg dsling fatbindningens som bekant; att:rads od ”loiderna förut bundna ämnen fi och sedan kati uttvättas. För växs " terna” ; betydelsefulla ämnen ' förlo- | att 'väl känna! gin rjord, så att; man "inte : med: ensidiga: eller olämpliga " gödslingar: skadar den.” MN På .Gisselås” försöksgård! gjordes]. "" unäer: et: följd. av: år fastliggande d kalisalt. > fredligare. Efter. här dock. sky ? |fat'stahnade a brukades Lav äxterna;' helt "i yt- -Men det medför ' också ätt vid kol- I övergödslingsförsök' "med ostar och all.” Efté; " ds de" rutor i de” översta 5 em Ad av Jorden gått ned under 2 NCM och ilhöet att' växterna vid stark gö samma” som.:i icke kaliumgödsiad jord? Stark kaliumgödsling kan. så—-| -|lunda. sänka kalkhalten, ett. bevis' på att kalkning. och. gödsling måste gå övr dd i hand på. . jordar, som ' be- jultat,I försbken tillfört fos- "den" mån 'det €j för- lagren:i Orden. och dÖ slingens i iver ka" rI det något” längre" men i varje. fall i i Tsin broders fotspår år vid stora fostatgivor. Överskott = av alium kv: "också effektivt öjligen nedtvättades av: jorder inte” djupare än till 20 em under I ytan: Då därtill både fosfat < ch ka- for, borde förrådsgödsling" med fosfor" och kalium vara. lämplig på rhyrjord av den typ .det här var i. fråga om." "Beträffande kalium fann vi emel- Jertid genom samtidiga analyser. av ling fog upp mer än de "Behöver; det blir en lyxkonsumtion, sora dels gör — förrådsgödsling .ockonomisk, dels rent av kan göra fodret mindre Jämpligt för djuren. "Något dylikt | händer däremot. inte. med . fosfat; den "ökning av fosforhalten i höet, som konstaterats' vid stigande fos- fatgödsling, är endast till fördel för kvaliteten, Både när det gäller fos- - | fat och kalisalt, kan man: av för- söksresultaten — dra slutsatsen, att gödsling på hösten ä är mycket lämp- lig och att den ger lika goda resul tat som vanlig Nårgödsling. .; Den världsberömde brit iske racerföraren Stirling Moss ger här sin + 19-åriga syster Pat små tips hur man blir en habil motorförare. Ti digare har miss Pat gjort sig känd på hästsportens område, men nu vill hon även. försöka lyckan bakom ratten och ä ämnar sålunda del taga i brittiska in tt bilklub "De" "gamla gästgivaregårdarna ar på senare år fått uppleva got: av en renässans i dessa mens och rufnsbristens tider, vet lig onekligen något sym- atiskt i tanken. att bara för en ot” stund få återgå ' till gamla ers. färdeliv "med skjutshåll- 8; med gästgivarefar och gäst- 3. Hvaremor och hemtrevnad "med bh 11 i» Nästa månad, där hon får många berömda förare till konkurrenter, stora inter tävling i. hennes skull, och två gånger ljde;. hön ; honom :i landsflykt, när. "Magda Lupescu troddes ligga hade'- då hunnit göra, sig känd i "på en kunglig ' "galatillstall- ” ning. i: Ramnicul-Särat år” 1924. > Magda var "en utomordentligt "i varandra. Magda lät året därpå - skilja” sig från "Taripeanu ' och : "återtog sitt Hicknamn;. Hon. blev: Carols ; och bosatte ? sig i närheten” av . kronprinspalatset; Carol var se- s dan 1931. gift med: prinsessan" åv " Grekland,'"+ och '; väriskapen ” med . Mågda. ansågs skandalös, . Drott>' "Son Carol skulle avstå från Mag - da"men ban vägrade, "Ar 1925 sändes Carol till Eng- land för. att representera sitt land - pen. Överstyrelsen are Helse; ått Tro > förallt skjutbanorna, till vilkas un- | derhåll "tillgängliga statsmedel inte och trots drygat Hka ”skyttarnå: själva sålunda skyttet, väl skjutba; ängen . Ty utan att” skyllé- jutbs kvihnor- | ha: också. a finna. vägen till] ; skjutbanorna.. Bland. ”landetg. cirka ; 216500 "Anslagsberätttgande.. med« a vid: 8. Ål ber: . gravning. Han” -reste inte tillbaka "till "Rumänién” som väntat, utan: " begav sig först "till Milano "och " fortsatte sedan till Frankrike till-- sammaäfnis ned” Magda. På nyårs: Flon”. samma år ten till tronen, erdinand dog”1927, och Carols och;; Helenas . son » Mikael blev” slav! ett rad åd, it. 3 Efter: 3 års vänskap. gifte" de sig" der' landstlykten : 4 Sydamerika, z | Y på” sitt yttersta. Magda "Lupescu jade On "första gån- a ständiga > följeslagerska ” . ning”; Marie. krävde, att "hennes Sr tidningar, som "kora med Kritik; : "blev. indragna. "Men "Magda var inte utan Dn motståndare. Starka krafter mot arbetade henne. och; försökte. herne ur: vägen. Våldsamma an grepp riktades mot. Magda i en. = rad stridsskrifter, och hon 'kalla= des: för »en” rödhårig häxa :som > utövar ett ockult inflytande på allt motstånd förbli Magda Lupescu lugn " Magda Lupescu och Carol skul- ke döck” inte få tillfälle” attan ”köt skickiig bilist” Under c ex av > de" vanliga -« bil: trasor i öppna spisar och hus- manskost "och så” pigan, som i - nödfall fick springa ut och vittja hönsredena,' då någon oförmodad gäst anlände, '" ag kommer ihåg" en ”garåmal ärlig gästgiv: d, I vars när- stek ikväll; begriper Dy kvinnet Det bästa VAR, - alt” äatelvarks piga trodde av nt på kon; Stel att lärd höns På order, ätt hon själv Sedan & gånger förs: sökte , med & tet,” doik : utan att lyckas Aerng emo ett emda äre KE Starke: Lässer a 'Rångrdn vars kalvstek;' och "han: Made” Jästgis varn I X. gång på Bång” att he denna. ät, til hands,: Du hån : kom på a vanliga turer, Men tändigt ”het”jag boddé en tid under upp- växtåren. Det var en stor trä- "byggnad ” Tigammal” herrgårdsstil med brutna tak "pch väldiga! rum -och med stora träd på planen skakade de av sig den. spanska poliseskorten och hann -i lagom = tid fram till Portugisiska Från Portugal begav sig paret. ur till Tyskland och senare till Kuba: ” tet hälsosamt för Magda: och 0 de ..vägrades +inresetillstånd - till Mexico City. - Efter" ett par". ”e VIGSEL PÅ. SJUKBÄDDEN -.- - + "Madame Lupescu och" Carol. ödde på lyxhotellet Copacabana Rio 'de' Janeiro, Efter en. tid, Förenta Staterna fortsatte de till: tanför. -Gästgivarn var av gam- la typen, en trygg, litet ölmosig gubbe i sextioårsåldern, Han sål- de öl och. vin och: starkare varor ckså, fast det fick” gå I smyg. . åmt' snålade ihop en nätt för- - mögenhet - med tiden, : Det var > "altid bra hästar till skjutshäållet "ci på "den ”gästgivaregården, men med: maten” var” det knalt..' En änd sresande, som gick under enä ningeh Starke Lasse, be- es e på den tiden bygden. Lasse hade väldig kröppshydda, rik- tiga jättekrafter, en, sann humor | en. strålande . aptit. Därför r han alltid i dispyt med gäst-' ivarn i X. om matsedeln var äng. han; kom dit, '. Det var : juknad : Magda : gtoi. perniciös anemi. Carol varken åt eller sov, och. när Magda troddes . år. 1947 "i' den unika också genom Starke Las- se den gamla anekdoter kom 'ut m "gästgivardrängen,” som :und- rdde om dom inte kunde ta herr "hå tron i två å "på »in extremis», en ceremoni som : ytterst allvarligt sjuk. Magda ti frisknade, och vigseln förklarades. namn 'som dock förbigås av adels- : kalehdrarna: Ganska 'snart” efter" i vigseln” (podkänts flyttade. de til äl ligen. till ro, ' och världen hörde > inte mycket. av dem, Magda gav, inte många intervjuer, , ”Parei förde ett' tälbaksdraget div i Estoril i Portugal, och dä dal Många” medlemmar . av de liga familj och furstliga ,. tillkännagavs . officiellt, ” att Carol : avstått från 5 Hon hade också goda ; medhjälpare., » Henhes båda närmaste ' förtrogna hette Urdarianu och Schein, Ho ' minister Urdarianu: skötte. politi ken,-och 'Aristides Schein klarade finanserna.: Magda Lupescu > war förutseende och" försiktig i eko- .nomiska angelägenheter, och fö 1 hennes räkning”, läde ”Schi . stora fonder bl.a, i Schweiz. "För : hennes räkning köpte han stora M i Mexiko och Bra- Efter 'ett par år > det: var 1930 — återvände" Carol” och, uppsteg åter på åronen.. an "Under! tiden hade” "Carol om ” Helen& skilt ig. Ganska kort tid ärefter reste Magda "från Paris till Wien, och 1931 fastslogs det, 3 hon ofta var på besök i kung- er BAKGRUNDEN ; ; "Magda höll sig visserligen dis kret i bakgrunden, men ' hennes inflytande 'och hennes 'makt var. + påtaglig kallades ör »Rumöniens okrönta > drottning, Hon var: der ledande ” "Nga 'ärbeten, "hon kunde tillsätta ”och avsätta minissrår. Her så på ammar återfinnes 1.319 kvinnli a Sa ned kontrakt, 2 utnämningar och befurdringar Å att hon kommit till Bukarest, och "de ' initierade; Hon : . 1 en grupp som dirigerade offeni-' ' ”"silien "samt . slottet ; Belléme : i Frankrike. Sitt skickligaste drag : gjorde Magda och Schjen, när d år 1938 bildade' det portugisiska H oljebolaget Sacor, som, gav, i årligen. Schien' var chef. På sömtnaren 1939, hette det. "en artikel telegraferad från Bu ” karest: »Magda".. 'Lupescu "delta - aktivt i sällskapslivet ”. : Bukarest, nu när kungen -både regerar och N ' härskar. 'Hon har börjat: ge glada . och "livliga bjudningar och ban- : ketter i sitt residens, och. hon' gär," på andras bjudningar ; också. Den : kvinna som en gång fruktade fö «ätt bli lönnmördad går. nu .utal 2skort och shoppar på den fashi onabla + Calae Victoreii.” Hennes guldservis, " ärd över 200.000 kr. M är 7 Hitie anv ndning. ; ' "'dentpösten till marskalk Ion An r tonescu, som då betraktades som: len starkaste I Rumänjen. ”.- ämnäde ; han "Bukarest tillsam= > wgliga befogenheterna gav” "han åt” sin son,” som blev amg ' 50 utvalda jämgardister — som |va stod på listan över folk som :skulle avrättas — gick till ” 'angrépp mot deras. extratåg, när : det kom fram till gränsen mellan! Rumänien” ' och : Jugoslavien. De skrek, att de - ville ha "Magda - »Lupescu "och sände skurar "av ” »fångenskapens»', -i Spanion. blev. Magda allvarligt sjuk och Carol klimat. Carol var liksom brodern Tidigt i gryningen 'dagen därpå föra! henne till ett hälsosammare : "och tävlingsförarer Nicolas myc- ” släkterna. . vägrade komma i när- 7 heten av prinsessan Helena av. . "dalen dämpades genom att her” . ” rarna kom, och endast flertalet. ”"av ' damerna stannade . hemma : ' som demonstration, ;.. a : > I Samtidigt "med att hon förlo rade Carol fick Magda nyä :be. ' kymmer. Carol- hade varit gift : > innan” han träffade Magda och" san 'Helena' av: Grekland: Hans I -första maka var den unga vackra =- Zizi Lambrino, Äktenskapet mel- + lan dem upplöstes den 29 mars 1919, och deras son Carol föddes . den 8 janiari 1920, Enligt på; ” den tiden gällande: rumänsk: Jag Ivar sonen född tillräckligt tidigt - «för att" vara arvsberättigad; ” . Carol 'Lambrino: arbetades ” bokbindare i Paris och "hade int "hörts av tidigare. trädde han fram och 'gjorde anspråk på arvet ' efter” Carol, > Magda : Lupeseu, prinsessan av Hohenzollern-Si i maringen, stod” åter.” i: 'centrum= - världens ” : "uppmärksamhet, ] "denna gång som svarande i en > skandalbetonad - arvsprocess. Hof? a skjutshåll. Eljest brast kär- slet 1 s c mi: gång, det var för resten en regnig” och ruskig höstkväll, kom "si arke Lasse: kuskande' fram till RS : gästgivaregård” med”. sina. ba- eklagade att de för. stunden.inte..g ade annat än fläsk: och.potatis. te Se så för räckarn, röt Lasse, Stek” "då ett par, skålpund . fläsk, "Men låt potaterna vara.” Jag vill Men ' nu " blev' ändå” mer "ängslig. ALS. ägg hade de dagen, emedan hönorna värpa en Hd. i Men då blev Starke Lasse vred :på allvär, «es. er nå Kom, sade han och grep en av pigorna i "armen. och - drog henne" till : hennes "förskräckelse lata hönor "att. ”värpa: - Så klämde han fill ett tag om nan öch' — Plupp, ”plupp, låg två granna. ägg i handen på onom!! . - . Pigan:höll på att dåna. — Nästa höna, röt Lasse, och så upprepade han; .experimentet K "fick ”ytterligåre två ägg. n en Aredje .togs ner och ingades att ivängsvärpa i hän- derna, på. Lasse, och. därmed för- faråde han sig "nöjd, NH Att den skämtsamme handels- ri sanden” haft ett' halvt dussin "ägg ”ined”sig från närmaste spe- : geribandel anade ju inte pigan, Soch" hennes "häpnad : vär stor och ; uppriktig. — Men, 'sa Lasse” och > antog 'en : bekymrad "min, ' :dom : här bönorna' tålde bestämt inte .vid orderna så där prompt. Dom dog alla: tre! . Han hade närli- -gen passat på samtidigt och yris dit nacken av dem! "' / andan: irhalsen lyssnat en. stund, | vid = fö läpparna” lära' gästgivarn att hålla sig kalvstek, -. : s En "gång, när' Lasse sent 'en' kväll kom sin månådstur” till gästgiveriet I X., hade han. för! utora de vanliga resgrejorna även I en stor trälåda med:sig i skjut= sen, "vilken han själv och kusken bar in på ett av. rummen; ” Och när allt var klart, gick Lasse ut. i köket och sporde om han kunde få kelvstek. till kvällen; Som van= ligt . blev 'svaret nekande, ' men Lasse ” sade ingenting, - Han' våt vad I som biöds "och" gick” sedön' + och "lade sig. vinden " suckade och tjöt Tde ” gamla” träden” utanför, Av dåt spökade 'en smula å på "gamla gästgivaregård visste alla; och det "hörde" nästan" till :på 'gamia ” gästgivaregårdar' för: resten. "Men här i X, gästgiveri hade'en gång för 'många herrans , År ' sen, en . kreaturshandlare :blivit , mördad och ränad-en natt; och'sedan dess kade man hört besynnerliga ; ljud « från det" rum, där mordet förslg- gått. Och nu bar det sig så, att gästgivarn -och 'hans' hustru för aptera M dust ” tillfället tvingats spökrummet ; Tk Jnätten av "ett besynner] igt kläm: ” pande och trampandé 1 "rummet; . och : när; han lyssnat” e und, "I fick! han svetteh I pännak' öch . | väckte sin hustru, . När de med reste sig håret:på deras huvuden rligt PN; som : axet. de en fosförsticka, blev måttet rågat. Mitt på "golvet stod en rödbrokig gester med .utspärrade klövar. vält efter, det andrall ' Det" tvåstämmiga skrik, som hu - skar” "genom ; kammarens mörker från gästgivareparet; väckte hela huset! med ens.', Drängen . och « pigorna 'kom "rusande'' 'halvnaktin, och när de fick se figuren "med klövarna och svansen, blev” det ytterligare oväsen och en reträtt. fö, PN - Kreaturshandlaren spökade igen, förfärligare "än nägönsin!! "I detta ögonblick uppenbarade : sig "emellertid" Starke Lasse på arenan : med ett ljus; i .handen : "I ochi ett: sat iskt. småleende / Fp ee '— Nej, ser man på, utrop e an; Har ' inte”. min "reskälv ” krånglat sig ur' buren :och'.kom= "I mit! hit In! -Ser din & gästgivare, ” fortsätte han, i'det han: föste. ut: kälven ur rummet, det finns eh del "gästgivaregårdar, "där jåg inte : kan få min älsklingsrätt; kaly= - att hålla mej med en: 184 N kalv! Nu'tar du: den "här, rn göder. den' tills jag komnier nät igen nästa: mänadstur. ' Då ; ska i den vara slaktad och steken ska : stå på bordet, annars tar den : lede dig. ' Begrips,.val mms. ” -Sade och tog den tunga kalven ' som man tar en kattunge i fam=: nen och bat den tillbåka sämmå väg han burit! dit" den dör.e en stund sedan. Nos . Nästa gång fick Starke Lasse : sin favoriträtt. "Och gästgivara ix "klickade sedan "aldrig med ” kalvstek på matsedeln. a Att det kunde gå till så där : skämtsamt och. fritt på. vårå for- os na dagars gästgivaregårdar. är 'bara ett litet exempel." De där " tiderna” kommer i alla fall inte > igen, även om "dessa ”tantli, värdshus kommer un. hed — Plocka nu hönsen och stek själva.” . ” gtr SöM U TEIVES I LAHOLM Lidl 2 stek. ” Och 'så här jag beslutkt a befallde har." Fag vil da höät + w det 'och Läsie' + - beslöt: fatt "hämnber "Han skulle ' + Det var: en säret ' ' deles stormig och mörk natt, och nn stig. : | 4 . : = fe SORT NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.