ot Art "> tag litet svavelblomma och fukta Vid en stor jorabrukaredag på '. Onsdagen i -Eslöv behandlades även; soökerbetsförsök i Skåne och då dessa säkerligen har sitt intresse även i'södra ' Halland återger Laholms Tidning, bär: ne” dan: om "den sammanställning '&v de - skånska :försöken If sockerbetor, . som "nu håller -på. ett göras upp 'ckérbolaget. ställt medel gande. +. uses | Ar; 1928 bildades. .den första försöksringen i 'Skåne,'sade han, " och. /den - försöksverksamhet' som sedan -följt: har varit. av ofantlig « betydelse” för .det "skånska jörd- bruket. De 17" försöksringarna "och höshållningssällskapet i Kii-. ” stiarnstad har, under: årens. lopp med. ungefär 5.000 : för- sök i--sockerbetor och de "håller nu på'att--sammanställas;. Alla « försöksresultaten.har' stansats in ot på hålkort, men det har sina stora : svårigheter" att "gruppera dem på grund :av- mångfalden äv försöksplåner, - Bl 2. har man träffat på 62 olika typer av för- sök” med. kväve "till" sockerbetor. Man "får inte enbart ta hänsyn " till" rotskörden : utan. också till sockerskörden och sockerhalten, "vilka kommer att bli mycket vik- "tiga för -odlaren 'när. den, indivi duella betalningen. genomföres, . ... Försöken har -gruppersts efter moränområdena " i' Skåne, efter mullhalt, lerhält, ph-värdet i: jor- - den, .. fosfatklasser, käliklasser,' förfrukternas ' inverkan, neder-| börd på försommaren, :tempera-] "tur, medelsådd datum; medelbets- " skörd osv. Med ett; otal diagram. visade tal. de resultat man kom- mit till och' bl. a. kan nämnas att 'höst-' och :vårsäd visat "sig -bäst som förfrukter. Att normal nederbörd och normal. tempera- tur 'är' gynnsammast och att bäst resultat" erhållés om betorna sås] vid ”torral tid, Vidare hade han kommit till det resultatet att det | svenska” betfröet nu ',är vil anpås- sat "efter klimatet och att 'hög rofskörä, "hög sockerhalt. och hög sockerskörd följs Åt.i su vo: . Skillnaden . i rotskörd, socker- . halt. och: sockerskörd har :' visat ". Sig; vara stor, på de olika jordär- ( RN en ;klok..och 'ej.över- Inven. gödsling. Har odlaren dock störa :- utsikter : att: på ', de”. olika jordarna erhålla skördeökning, . Sammanställningen « ger: inga Nu slutgiltiga ' resultat, sade ,konsu- vad; betodlingskonsulentj.. Gösta Etimeéers hade att. säga | deökning. Året mycket- gynnsamt" för. fotfatför- SÖK, en en Ya ännu ej är avslutad, men den kan redan HU ge många goda tips. -För den pråäktiske Jordbru- -karen är, sade han, en allsidig, måttlig och väl avvägd gödsling den bästå' ekorioriin,' . ; 1954 svårt försöksår. | Försöksledaren agronom Sven Gesslein, Svalöv, -framhöll att 1954 varit ett mycket besvär- ligt år för försöksverksamheten, men att man trots det vunniit en Hel del erfarenheter. Bl; 'a. hade man fått en kraftig utvintring på fastliggande fosfatförsök. På stråsäd hade vissa biverkningar av . kvävegödsel ;. konstaterats i form av 'grönskott, ökning av kvickrot 0, s. v. Kvävegödslingen har också visat sig ge ökad pro- teinhalt i. vete varierande från 0,7 proc, vid en giva på 200 kg. salpeter till 2,6 proc, vid en” giva på 600 kg. Även om kvävet har tillförts tidigt har det givit ver- emot. inte givit någon anvisning om - lämpligheten av att :tillföra allt kvävet på en gång eller dela upp det, Största . delen .bör dock ges vid optimala” tidpunkten an- såg han också, resten senare för aft öka proteinhalten. Varje 'pro- cent:- protein betyder- en, krona på deciton och kan därför betala et. uppdelning av spridningen, men' minskar "risken för, liggsäd. . -Efterverkan av kväve på vall har kunnat studeras på-en del av | 1954; års försök. Höskörden min- skade avsevärt, där stora kväve- : mängder getts föregående år, Framför ' allt "minskade klöver- halten i höet och mer ogräs kom 1bländ. ' Fodersäd har visat” sig vara, bättre skyddsäd för vall än vårvete, eftersom man gärna vill ge mesta möjliga kväve till ve- tek. En FRASER ”Kvävegödsling till: sockerbetor gäv inte några större ; utslag i fjor, En del'av skördeökningen kom på blasten. Kali 'här gett goda utslag på vall'och vallin- sådd "på lättare jordar och har även haft god .efterverkan. Kalk- försök på kalkfattiga jordar har gett "utslag, dock inte så att de betalat kalktillförseln det : första året, "Fotfatförsök' har. gett för- vånansvärt goda utslag, framför allt i sockerbetsförsöken med än- då upp. till hundraprocentig skör- var ". dessutom "> lent Elmers, i synnerhet som den - brukaredagen i Våxtorp 'på torsdagen: : Nej — svarade konsulent Axel L; Ericson lika bestämt. Påstående står mot påstående,.:: Kan kanske någön ibland" Ja— påstod med bes mdhet "en lantbrukare vid jord-' ting ; trä d kan .sent. .:Försöken hade. där- |" :" | ga. uppe, så ville ju fullmäktige veckans nummer av Damer- nas Värld. Där presenterar Lesslie's ' vårens mode i kappor ' och dräkter. Just dessa plagg har vi ensam- försäljning av i, Laholm. Kom in och prova dem hos OSS, er L Net TEXTILIA - Damkonfektion - 2 Laholm. Veinge Flickor fann död älg. ” Två flickor i ; söndags på en död älg i Den låg i snön vid ett stängecl oc lantbr. Anton Svenssons marker och hade av allt att döma: varit död ganska länge, förmodligen en månad. Rävar hade börjat kalasa på kadavret. Inga yttre skador kunde märkas på älgen, som för- modligen dukat under av sjukdom. anordnas av Veinge västra jakt- vårdsområde på söndag. Samling sker vid Öringe smedja kl. 9. Se annons! , Prenumerera på LI NYKÖPING torsdag (TT). ='v Vid ett flyghaveri på tors- dagen med ett jaktplan av typ J 29 ur Södermanlands flyg- : flottilj i Nyköping omkom fö- " raren flygingenjören Sven-Åke » Haraldsson. Haveriet Ynträffa- > ide 'under "avancerad flygning som Haraldsson beordrats ut- ' föra på över 5.000 m”' höjd. Flygplanet slog ner omkring : 6 km nordost Söderköping. : Ett ögonvittne iakttog hur fö- raren lämnade flygplanet, men att fallskärmen på grund av den låga fallhöjden icke hann veckla ut sig. . ont rt: Sven Åke Haraldsson var född den. 11 februari 1926 i Lya i Östra' Karup 'och son' till träds: Andri Efter stud men År 1944 som. privatist vid Hvitfeldtska skolan i Göteborg kom H. 1945 till krigsflygskolan på Ljungbyhed och genomgick sedan kadettflygskolan i Uppsala. Efter officersexamen tjänstgjorde han vid bl. a. F 8, F 10 och F 14 i Halmstad. 1951 blev H. löjtnant i flygvapnet.': Redan ' 1950 hade han vunnt inträde vid Tekniska högskolan -i Stockholm; där han 1954 avlade :civilingejörsexarren (flygtekniska linjén).. När olyc- kan :inträffade . tjänstgjorde- han som flygingenjör vid Söderman- lands flygflottilj i Nyköping. "- .;Den omkomne var "känd som Jen skicklig flygare och som en mycket : präktig och skötsam mån. Närmast sörjande är maka gårdsförman Harald Andreasson Gärd, . £. .' Fredman, föräldrar och dennes'hustru, folkskoll, Elsa vå ; BETYDLIGT BILLIGARE När ' Karups”. kommunalfull- mäktige inom kort har sitt sam- manträde står en :mycket stor fråga på dagordningen, nämligen det "blivande? ålderdomshemmet. Hur skall det då bli med detta? Laholms. Tidning ' ställer "frågan till kommunalfullmäktiges ordfö- rande Gösta Göransson på Rostorp.' sir a kan lat "> När vi sist hade denna frå- ha vissa utredningar i fråga om olika alternativ och dessa har nu utförts: Det var ju frågan om att bygga ett helt nytt hem med 25 vårdplatser. för'e:a 435.000 kr. och dels att bygga detta en- bart i'en första” etapp "med 15 vårdqlatser " för " 325.000 "varav kommunens andel skulle bli c:a "läsekretsen hjälpa de två att slita tvisten, Fast konsulenten vill gärna se en fot av en hoppande hare, -- Den: delikata frågeställningen "kom upp då eri av de närvaran- . de under diskussionen undrade [- , vad? han skulle göra. för att > skydda sina träd och buskar :i ” trädgården .mot hararna som .i » -vinter varit rätt svåra att gna-, ga +i . fruktträden.-. Kensulent Ericson rekommenderade en cir- ka halvmetern hög nätinhägnad runt trädet. :. "0 os ed Då tog det eld i en av de när- ; varande.: Hararna hoppar över påstod . han.' Nej, haren hoppar i er, var konsulentens lika ha. varit kaniner, Inte harar. .- Slutet blev precis! -som' det "sig "segerns. bet å Den "praktiserade" metoden a Sar metod rekommenderad konsulent Ericson mot sorkarna. "Ett, effektivt medel; som. han påstod vara: verksamt på gång- labyrinter på. upp till 200 mie-' ters längd. Koppla er slang till bilens eller” traktorns .åvgasrör och; spruta: in. gaserna. i, sork- .gångarnå. "Eller .; gör. en enkel spruta" av Papp eller plåttuber, äkra "påstående, Det. måste |.” | Jskap av färgeriar! försöka” röka ihjäl. sina offer! e | Björkman samt nyvaldes Göte Endast ett- päron kan odlas i Halland I +. Också päronodlingen blev före- mål för kritisk granskning — i all korthet visserligen. ” a Den enda päronsort som det verkligen Iönar sig att. odla här i Halland heter Conferen- ce, sade konsulenten. Och en- dast denna. Alla övriga sorter kan ni avstå ifrån, >... cs ”Alson; | Avdelningen 27 :av. Svenska Tex- H tilarbetareförbundet =." el ar, hållit årsmöte under ordf.- b."H. "Persson, Genevad. vo co ct ger ”t fit ny ordf. efter Ivar Anders- ort 'väldes Hilding: Perssori.' Öv- figa + styrelseledamöter: , Tage Svensson, Henry Nilsson," Fritz Henriksåoh. - Suppl.:Åke " Hurtig, Dora 'Joharisson Rev.: Sven Få- gelberg, Anna Stina Robertsson. Skyddsombud: Fru Henny Nils son, Ivår Andersson; Axel Gus- tavsson, Dora Johansson. : iSamarbetskommité: Bertil. Jo- hansson plus en repr. från sty- relsen. . -:Företagsnämnd: Hans Fågolberg, Bertil Johansson, V. svavlet och spf " den-lätt med rödsprit,: tänd på é Johansson, , Efter . mötet . följde Famkvänd, . ocg i vå ör AT 200.000 krv 3 vn nga Hemvärnsmän o : va genomgår kurs: - UT .- FEK . aa od brandskydd " "Den diskussion som fördes > på tordagskvällen vid Laholms '; Hemvärnsområdes : årsmöte '.i " Hemvärnsstugan om samarbeté hemvärn contra”, civilförsvar utmynnade i ett beslut om att hi ä ä skall g gå en'av Civilförsvarets' fri- . villiga kurser i brandskydd: ' Arsmötet hölls ' under: ordf.- skap av hemvärnschefén Kärl- Axel Klinker. Områdets räken- skaper bal. på 4.241 kr med en behållning av 4.066 'kri'Räken- skaperna' godkändes. "is eo i : I förtroenderådet omvaldes Joz han Persson, John Gudmundsson och Anders Andersson. I detta råd ingår hemvärnschefen.som självskriven ledamot. Som. sekr. | skall. : 'expeditionslottan v:Inga Sundblad fungera och. som re- visor utsågs. Gösta Persson.” Fjolårets : rekrytéringsresultat visar en ökning med mellan 10 och .80 procent. . iveeoe sd - Efter förhandlirigarn höll Nils Fehne gt anförande. om eivil- försvaret och. dess uppgifter och: visade i.” samband "härmed -en film. Efter kans anförande följ- de så ovan oranämnda diskussion och åtföljdes av beslut. . ... N ATT BYGGA HELT NYTT. -. samt två systrar och en broder. Emellertid har såväl fattig- vårdsstyrelse "som" kommunal- nämnd ansett. detta vara allt för dyrt i förhållande till det ytterst ringa. antal; pebsionärerssom'" vi har just nu. I stället för att byg- ga något nytt begär både fattig- nämndens » instämmande . att få renovera den nuvarande bygg- naden — en ny utredning måste därför till men vi .tror att hela kostnaden — ' en ny utredning måste. därför till men vi tror att hela ; "kostnaden. 'skulle 'kunna hålla sig omkring 100.000 kr. Då skulle vi få 10 å 12 vårdplatser, som säkerligen väl skulle täcka kommunens behov för överskåd- lig tid framåt. vi noen tea w:— I detta fall förutsättes att lantbruket — som är för litet för att i klara "sig som fullständigt jordbruk '— skulle utarrenderas och givetvis, att Hasslövs ålder- domshem ' skulle läggas ned. De nuvarande byggnaderna på kom- munallantbruket 'äro dock "så pass bra att de kanske kan änd- tänker.” jag ' närmast på att vi skulle behöva ett pensionärshem, Men det får” bli en senare fråga, slutar hr Göransson. ne vv | VÅXTORPS BRID "Tredje omgången i. Klubbmäster- skapet ” avverkades i tisdags då följande ', resultat uppnåddes: - 200 > Sektion I Co - 1. A.. Pettersson/A. Johansson 111 p Broquist/C.-A. Nilsson 109 ,, 3. Lizzie Wahl/S. Johansson ' 93 ,, 4,G. Eriksson/B. Eriksson... 5.F, Johansson/R. Johansson 75 ,, vn - Sektion IE": "7 1. Y. Johansson/B. Andersson 124 p 2. 5. Johansson/L. Karlsson 123 ,, 3. Ingeg. Nilsson/S. Nilsson” 120 ,, 4, R. Rudinsson/A. Fritzon " 117 ,, 5. A. Hansson/S. Andersson. 116 ,, il + Sammanlagt .är ställninge! 2 "> Sektion I . 1. Å. Pettersson/A. Johansson 320 2: EB. Broquist/C.-A. Nilsson. 319 ,, 3. G., Karlsson/L, Pettersson 256 ,, 4, Lizzie Wabl/S; Johansson 251 ,, 5. G. Eriksson/B. Eriksson 240 ,, : Sektion IE: 5 H 1. Y. johansson/B. Andersson 395 p 2. S. Johansson/L. Karlsson” 375 ,, 3. Ingeg. Nilsson/S Nilsson | 349 ,, H. Nilsson/J: A. Johansson 349 ,, 4. BR. Rudinsson/A. Fritzon" 328 , Tisdagen den 8 mars spelas en partävling mot Hishult. För sek- Kvällen slöts rmed käffeserve- ring för vilke lottoriia svarade. Hot IE ordnas fritt spel... NN AA AAAADRARANADRr bodd vårdsstyrelsen med kommunal- |. ras till andra ändamål. I så fall |. : "| na: största triumfer. ... Ränneslövs RK har behållning På Över. 6.000 Ränneslövs Röda Korskrets som på torsdagen höll årsmöte på Hulda Anderssons . Café med överlärare Tage Nilsson, Vallberga, som ordf. redovisar "en sammanlagd behållning på |" Den livliga gränshandeln har gått så hårt åt några I |» Senaste nytt: .. = ... Norgehandel knäcker : butiker i 'gränsbygder - +. gärder och planerar då istället att insätta varubuss. i | Omsättningen har nedgått så tiker' i västra Värmland att de torde komma att upphöra. Nord- markens ' 'k lonsföreni t att för som har ett 10-tal butiker £'gränstrak=- terna, även väntas slopa kassa= , rening har nämligeri dryftat sådana åt- derna. na för förra året åt kun= Vår alimänna hygien, den st Vattenbristens problem större än vår livsmedelsförsörjnings FA Na 6.014 kr enligt den framlagd ".som rimli; ver ihets- och r rättelsen. ++ oc >" '. Båda berättelserna föredrogs och godkändes. Av verksamhets- berättelsen kan bl. a. anföras att kretsen teckriat andelar i polio- kolonin ' Lagalund på: 1.000 kr. Vidare har 500.kr, skänkts till Donauhjälpen och '' 340 'kr har utdelats' till sjuka personer inom Ränneslövs församling. . Under fjolåret . insamlades en hel del kläder. Kretsen räknar 236 med- lemmar; NN : Räkenskaperna bal, på 9.764 kr | och : kretsens sammanlagda :be- hållning uppgår till 6.014 kr. ;' : I-styrelsen omväldes dé i tur att avgå varande: ” överlärare Tage Nilsson, Vallberga, och fru Tor&' Nilsson; Vallberga. Vidare | nyvaldes. köpman . Karl Axels- son, ' Ränineslöv, . och fru Maja Markoff,. Ränneslöv. + Hö I dag på grundvattentillgången, : för att komma åt denna dgi Åor In: d, 0. s. v. är i och 'för sig glidjande företeelser, -bör prisas och uppmuntras, Men dessa för oss nöd- i vändiga faktorer medför samtidigt en ocrhörd fara [ör mänskligheten. I och denna heter vattenförbrukningen. Hela världen tär nämligen & Vi måste borra NI ren djupare och djupare diga vara Samtidigt av det "sker en stegrad förstöring av vattnet I sjöar 1 et 3 och floder. Detta var h Georg Borgström höll vid Fatk ve f Inledningsvis slog professor Borg- ström fast, att vattenbristen i värl- den är ett ändå väldigare problem än frågan om livsmedelsförsörjnin- gen, Den gör sig även gällande 1 vårt glest befolkade land och ännu mycket "mer i: befolkningscentra, och i de stora världsstäderna fram- för allt. Som exempel anförde tal. hur förbrukningen av vatten steg- |; rats i städerna, ” MN 1870 var medelförbrukningen pr/Åå dag och person 24 liter vatten. År Ik 1900 hade den stigit till 91 liter, 8 1925 till 142 och i dag till omkring 300 pr dag och person. I New York räknar man med att vattenförbruk= ningen är 500 liter pr dag och per- son." idigt . sker en åtli 1; Till rev. omvaldes nämnd Antön "Hansson och Karl Hi Jö- hansson, Ränneslöv.” . ; Ombud till distriktets årsmöte | blev: köpman "Karl; Bengtsson, Edenbergå, fru Tora Nilsson, och frk.. Ingrid Sandberg, Vallberga, +» Mötet beslöt att anslå 500 kr. till: Riksföreningen” för Kräft- sjukdomarnas bekärmpande,:.” räkenskaper genomgicks och god- kändes. Kommittén. redovisar en behållning på : 2.376 kr::-Under fjolåret såldes 1.890 små och 170 störa" blormö. NETA Centrum, Laholm: Simon - : 2 0v. Syndaren:tel "YG . En ny” regidebut . — .Gunnar Hellström. 'Den unge skådespela- ren har fått en ganska svår upp- gift: att göra film av ett manus signerat . Tore. Zetterholm. : Men det svåra provet klarar han sär- deles "utmärkt 'och 'gör dessutom en god insats i huvudrollen; som tattaren: Simon. Det goda helhet- sintrycket. förstärks dessutom av det övriga gardet som medver kar:.;, Järrel, : Ann- Marie. Gyl- lénspetz, Ake: Grönberg, . Einar Axensson, Sven” Eric Gamble 'osh Marianne Löfgren för att nu näm na några av de mera kända 1 ra- den. : >. Knäreds Biograf i”Seger i mörker” heter e om den svenske uppfinnaren, och nobelpristagaren ' Gustav ' Dalén som" Svensk Filmindustri i mor- "I gon lördag presenterar. på Knä- réds Biografen. Olof. Bergström spelar. Dalén under 55 år av den nes. levnad och: i- övriga - roller médverkar Eva Stigberg, Gunnar Björnstrand, - Kolbjörn '; Knudsen Erik Strandmark, Märta "Arbin Svensk film firar här en av'si- ett 'gri- pande dokument om en stor ve- tenskapsman ' och . hans lysande gärning till. mänsklighetens from ma. Föreställning kl. 8. Barntill låten. 2 Ke : ton Pt "Och 'så var det historien om pojken och flickan, som satt i en soffa kB sr 2 Det är nåt jag har tänkt frå ga'dig om länge, sa. pojken, och flickan spetsade öronen. Du vet jag har fått ett bra jobb på kon- toret, jag har redan flera man under mig, och nu undrar jag... — Ja, sa flickan andlöst. S da :dig att fråga. son :-+— Hm, sa pojken. Tror. du che- fen tar illa upp ifall jag lägger mig till med mustasch? .- > avs vo fl — Far, vad är det man kallar en man som alltid har.tur i kär- lek? FFSSTEE & En ungkarl, min pojke! dd FOT TEN : I mellan 'jorden-växterna och dju- ” Joch £ NYSTTIFTITITT: stegring i-vattenförbrukningen i in: | dustrin: Men även jordbruket och I; skogsbruket är, väldiga 'vattenkon- suménter. Även ökade hektarskör- dar kräver större vattenmängder. Den ”näåturliga tillförseln av vatteri via ' nederbörden räcker'inte till "utan växtligheten tär ständigt på grundvattentillgångarna och därmed "är livsmedelsförsörjningen inne på nya, väldiga problem, ty om inte vattenförsörjningen — blir: tillfreds- ställaride 'ordnad kan heller inte | produktionen stiga även om utsä- desförädlingen, gödslingen och ra- itionaliseringen fortsätter framåt;. |: (Grundvattnet > sjunker 'ständigt "över allt i världen; berättade talg- platser. . Städerna k problem då nederbörden leda bort därifrån på olika sätt Vid snöfall Körs exempelvis snön bort och får smälta på andra 'platser, ofta I sjöar eller vattendrag. Det naturliga till= skottet till grundvattnet uteblir gi« vetvis härlgenom. ". ” Grundvattnet räcker till för tätorternas vattenförsörjning utan denna måste säkras genom yt- vattnet, som är betydligt riskfulla= "-.. re att dricka. . föredrag, som professor ksklubbs års- lantbr jöte på Grand Hotell i Falkenberg på onsdagseftermiddagen, "Professor Georg Borgatrön + > ' utgår spectalla va alltså. inte tidigt blir ct för växt ren; I San Franc har "grundvattnet sjunkit '20. meter på 15 år. och i Los Angeles. 30 meter. I Temsenområdet noterade man re= dan år 1938 en sänkt grundvatten- nivå med inte mindre än 100 meter. lighet värt sedan slutet am oll en allt mindre även om dess rotsystem utvecklas och tränger allt: djupare ner. Hektarskördarna 4 vårt | land har heller inte stegrats nämn= - av trettiotalet, Det .'/ Man räknar -med-att 'på z ska kontinenten sjunker grundvatt- net mellan 1,5 'och-3 méter årligen. «I Tyskland gör man 'sårima jakt- tagelser. :vvntd eve Far I Kanada: som är ganska Jikt vi eget : land i väsentliga "avseendet, har man: gjort en specialundersök- ning på ett visst område och funnit , att av 320 km, perinianerita ”Vätten--| drag återstår ni endast 48 Järn, Vårt svenska jordbruk och industri ex-| . panderar starkare ä Kanadas och = lär vår finna över hela världen, Vattenfrå= gan kommer att vara avgörande för oduktionen 1 framtiden. == "Teoretiskt sett kan man säga alt vättentillgången i oceanerna fr obes ".: gränsad, men i minstone hittills ett olösligt att tillföra växtligheten dessa vat- tenreserver, Vårt lands energire- surser' skulle inte räcka långt för. praktiken är det åt- problem s, + : därför . torde vatter vara. ännu större här, -. = > » i I fortsättningen tog hr Borgström å exeempel från Sverige! I Mölle har grundvattnet sjunkit 113 meter och där får: man numera distribuera vatten till badgästerna på annat sätt än genom brunnarna, Samma är förhållandet i hela Kullabygden, om - än inte så utpräglåt. Det finns även en hel rad exempel på svenska stä- der, som nu måste säkra sin vat- tenförsörjning från "långt avlägsna ett sådant Avslutningsvis slog prof, Borg- ström fast, att den verkligt begrån= sande faktorn'i världens 'Nvsme- delsproduktion är bristen på vatten, . Bevattningsfrågan -torde därför bli nierna. .” . 2 , Det högintressanta föredraget väckte en livlig debatt där åtskil- liga praktiska problem ventilera= des. 2 fra ; JORD-GRÖDA-DJUR. ' Aktuel- "Ja praktiska ' resultat "från '” svensk : -jordbruksforskning. . Årsbok 1955. 11:e årgången. Utgiven av Jordbrukets upp- — lysningsnämnd. LTs förlag. ”Y 3 Pris hft, 8:75, inb. 11:50. « 2 jora-Gröda-Djur” är ; den "nya titlen" på ' Jordbrukets” Upplys- ningsnämnds välkända och upp- skattade årsbok om svensk jord- bruksforskning. Med den nya ti- ten ment Vill Myndigheterna, Efter- ' som . han inte- fick något: svar, . gick han upp till Myndigheterna och frågade förshgt om det var något fel, : oo. oc : -— Tja, sa' Mynd hade glömt att sätta punkt på ett ställé i skrivelser". co. Cc- skri . -'— Men kunde ni inte ha vit till den där punkten, då? — Anej, det bör nt veta, att det ska vara samma handstil! >: Det har, som bekant varit dek- larationstider,- och det minner om den episoden då en förskrämd 1i-... : ing som hjälpt till i att förse oss med tillräckligt 'med , livsmedel. Precis 'samma problem, ' ett av vårt jordbruks allra viktigas ste problem de närmaste decén= an lämnade In. ett doku- . teln har nämnden ännu mer än tidigare tagit sikte på att söka meddela praktiska värdefulla re- sultat från den jordbruksveten- ren är också ett ledmotiv vid sammanforskningen av hela lant- nushållni vit en omistlig' och värdefull in- formationskälla för jordbrukets folk, ett viktigt komplement, till idböcker och facklitteratur, De ' inom Arsbok ram. Lantbruksnämndernas verk- samhet och fisket är två nya äm- nesmaråden som införts i denna 11:e årgång av årsboken, som in- nehåller ett 60-tal, uppsatser och notiser fördelade på 14 avdelnin- Pre ett hytt bokomslag BY konstnären Eric Palmqvist, ett rikhaltigt urval av bilder och ett stort antal korta uppsatsef och notiser har' ytterligare ett steg tagits mot en 'popularisering av publikationen: Huvudvikten är lagd på de svenska forsknings- senaste årens snabba utveckling inom Jordbruket har medfört att fackböckerna lätt föråldras, Jord- .. av landets främsta örsö It ten - men äver l IV TETSTIYTYVN -Påighara ERKAnosoh utländska sådana redovisas 4 den; mån de ansetts ha, intresse för skapliga forskning och den prak-] vårt land. . tiskt inriktade försöksverksa! . JUN:s årsböcker om den sven- . heten. Det naturliga samsp let | ska jordbr har bli- Gröda-Djur löser detta problem , : genom att ständigt tillföra sina läsare de senaste nyheterna från jordbruket och dess angränsande Ett 50-tal fordbruksexperter har anlitats för att var och en-inom sitt område ge sakkunning belysning av ak. - tuella spörsmål Arsboken som omfattar 309 sidor med ett 60-tal illustrationer har redigerats av igheterna, ni” la Vv YYYYETYYVTTYYTYTTYFYTTYYTTIY TT Er Ev vv vervvvY vert TTT TTT YYYYYYYYYYE TTT TYVYYYYYYYLAYYY TY SVYVYEYTYY YT Ter Yr ere OYT OYT TE NT Y TAS ORO EON vevettETTetevTYTYTTY YYTYtTYTTYTTYA v Y YrYT mr sa . : ! : MM NA ” Tyr - . " | Å . ” ÅTAR sem men ora om - DJ On a L; > RIENING. >. , Ara, ark - + é $ SEETTVTVTTTITITVRTTTVVETTETEVVVYTEYTS VV VYVVYTRYAYYTTTYRT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.