» mande fest i Skärsjöld, detta . 5 wo X YrtyvryYveTtYriYYefYTYEYFYYTYTYY vreyTtereryy Tv TTT Tr vv yryrvYYYSYSYTY 7YT | vyvervevYverveyrereyvYYo vy veeväyve Fv Yr yYYvrYvyTvV - MAARA fi ver ryvv | vreteyrvYYrYrYvYYYFYYYYY VY L v q vYrfrvr? vTreyveryrtytfY y ” DT rv And rev vervvrrverryrvett vett YTT | y j | | | Fn | bind . . i i " ” ' . , vr or NN UN ee pu I vast eV oa ju : H lan: M Ir jA | i | Lördagen” den 5 'mars”1955 > 'Markaryds-bygden Läholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan. Jönsson.” Tel: 10150, + i «i 7 "iom Redaktör Sven" B. 7 Joderna igltskläder (nya frackar) å "uthyres. . ”. CARL LARSSONS EFTR.- 5 Fel 10026 Markaryd, "I maj då lanthushållsskolan i Ryss- shållsskolan ” i mr Mlärkarya som i vår skall över flyttas till Ryssby har tidigare beviljats statsbidrag till avlönin- gar åt en föreståndarinna, en ord. ämneslärarinna och två extra äm neslärarinnog. Lantbruksstyrel- sen .har nu medgett att från 1 bo börjar sin verksamhet stats- bidrag får utgå till avlöning åt ytterligare en extra ämneslära- rinna... fo fee : " Kommunalfullmäktige i Marka- ryd har hos poststyrelsen kraftigt protesterat "mot. postdirektionens . förslag att postkontoret i Markaryd skall bytas ut mot postexpedition: ” "sSom - motivering för . ändringen har direkti anfört svaga skäl, säger fullmäktige. Att : rörelsen” vid- postkontoret skulle förete. en. vikande : tendens syns fullmäktige: synnerligen egendom-- . ligt. .. Utvecklingen . inom i -första hand Markaryds köping men även .Z Strömbnäsbruks och Skånes Fager- 2 hults samhällen har nämligen gått ' framåt ,senareé' år på ett alldeles markant sätt, Träfiksiffrorna vid Markaryds - järnvägsstation - talar . härvidlag , sitt tydliga. språk. , År 1952, var. antalet styckegodsexpedi-. joner. 88.205 och denna. siffra hade i 1954. ökat till 99.660. Järnvägs- gtationen.-skall' även flyttas upp i klass. .Senare årens utveckling vid färsbanks avdelningskontor i br gått stadigt framåt och anta- t. industrier har. under senaste decenniet ökat i en takt som aldrig tidigare, . Byggnadsverksamheten är éfter platsens förhållanden febril, Turisttrafiken är betydande, Så- lunda; vars år. 1951 antalet över- nåttningar . på - Markaryds Jäm- vägshotell 8.838 och år-1954 7.955. Under. 1955 tillkommer ytterligare ett avi oljebolag, projekterat hög- modernt: motell, som utbyggt kom- mer, att: innehålla 50 -bäddar.': En Ymotorrestaurang”. i anslutning till detta blir färdig om någon månad. » En: kraftig expansion. råder allt- så på alla områden, vilket rimligen borde kunnat märkas även på post- kontorets siffror, säger fullmäktige. +. Som huvudskäl syns direktionen ha . anfört;: vatt: postmästare 5. F. Sundberg : kan . förflyttas till den vakanta. platsen :vid postkontoret Malmö -3. Fullmäktige kan ej, un- derlåta"att uttala sin förvåning över att det' förhållandet, att en tjänste- man önskar förflyttning från" en tält dsbvad indragning av-postkontoret ingen .- bekräftar även samma . a s Jet I köri 1 rvilken.har:]'b Markaryd protesterar mot a ' Markaryd, som” generalpoststy- relsen" vill” flytta” till "Malmö. kan .ge, till 'en storstad, 'kan vara motiv nog för indragning av 'ett postkontor, som -dock under: alla förhållanden så: väl hävdar” sin ställning, att. det enligt uppgift lig- ger som nir 21 bland 50 kontör i sin klass, Postmästaren i Markaryd har ; möjligheter. att i vanlig ord- ning söka tjänsten. vid Malmö: 3. En tätort på landsbygden i, Marka- ryds köpings -situation har större behov. av :en' postmästares. kapaci- tet än.en storstad, som tidigare har många högre, tjänstemän, ;="=+ :, » Postdirektionen har ;icke heller anfört något om de pietetsskäl som talar för att postanstalten bevaras som. För varje historiskt bevandrad person är. det känt att Markarydspelade en huvudroll i det första ordnade postverkets barn- dom. under 1600-talet. Då det gäl-' ler: Markaryds postkontorsområde så är. det. osedvanligt ' homogent sar då det omf: et! område ; som - utan . undantag "har sina . naturliga . kommersiella för- ind tort .p , utomordentligt bruk för den,,serr öst Hantverkarna" protestera os wo bli n 108 malen et "mot: Postens 'ne I] fa " Markaryäs Hantverks och IN dustriförening, höll 1 onsdags äramötd under. a av fabrikör” Henry Persson 1 I styrolsong "Berättelse medde- I lädes ätt arbeto och ordertillgång |o under det gångna Aret varit syn: nerligen — god, "Även tillgången] på råmaterial har varit tillfreds- ställanda. En viss skärpning på Jånemarknaden har förekommit. Antalet medlemmäår har under året ökat, med 6 till 88, Sedvan- lig Vamiljegökotta och ärsfest har ordnats,. däremot inställdes föreningens . . årligen " återkom- boroende på den leken, . ' in . Föreningon har varit repre- &enterad vid Hantverksdistrik- teta årsmöte i Bastanäs samt vid Informationamötet i Ljungby. På grund. av stor försäljning av Hant verkslotteriots lotter har förenin- gen blivit tilladelat pris, Under året har förekommit en gesäl- utnämning inom damfrisöryrket. Föreningen har. under året likvi- derat tomtköpet och fått lagfart På tomten, Kassakontot har haft en omslutning på 11.440 kronor. Tillgångarna utöver. skulderna var vid årsskiftet 35.661 kr. Un- dorstödsfonden "hade en behåll- regniga väder- ning av 9.918 kr. byggnadsfon- rv den 17.182 kr, obligationsfonden 1.000 kr. och fastighetsfonden 6.450 kr. I styrelsen omvaldes fabrikör Stig Larsson och frisörmästare Torsten Andersson samt nyvaldes fabrikör - Sven . Nilsson, Valet gäller 1955 "och 1956, ' Till revis sorer omvaldes. trädgårdsmäst, Artur Bengtsson och boktrycka« re Per E. Hansson med red, Sven B. Jönsson som ersättare. Lär. lingsnämnd; .' Frisör mäst, Tor: sten Andersson, fabrikör Gunnar Lindberg och målarmäst. Einar Selldén, — Industriombud: Fabri- kör Karl Svegard. Klubbmästa- Te Artur Bengtsson. Fanbärare: Fabrikör Karl Melin och smed- mästare Nils Nilsson, Distrikts- ombud: ' Montör Ake Johansson och fabrikör Karl Melin, med och huvudort — Markaryds köping; Pai verksföreningen, olika tillfällen .tagit-initiativ till bättre postgång m. m. beslutade Fratt hos IGeneralpost- styrelsen på det kraftigaste pro- testera mot att' postkontoret i Markaryd indrages och ersättes med postexpedition, Till insam- lingen ”Sverige Hjälper”: anslogs 15 kr. . En festkommitté utsågs och i denna invaldes hrr Per. E, Hansson, K.. Erlandsson, Henry Persson, 'Artur "Bengtsson, Sven Nilsson, Karl Svegard, Tore Re- gebro, Åke Johansson och Josef Karlsson. Föreningen beslutade att sända två representanter till ett kontaktmöte "anordnat 'av Markaryds. lokalavdelning — av föreningen Norden och till för- eningens ' representanter utsågs hrr Stig Larsson och Sven Nils- son, ” . Efter förhandlingarna. följde ett trevligt samkväm, ee Folkets Park Markaryd. : -På söndag blir det åter dans i Parken och Råstorps IF är ar- angören varom annos meddela. de i gårdagens tidning. Musiken utföres av The Boys Populära or- kester och i likhet med tidigare får man väl räkna med 'att det blir mycket folk då Pojkarna från Rästorps IF brukar kunna ordna trevliga tillställningar M —L + Laholms IF, Samtliga fotbollsspelare sam- las hos Sevandersson i morgon kl. 10 för match. Laholms BK Samtliga fotbollsspelare sam- las vid skolan i morgon kl. 9.30 Våxtorps Bois i Samtliga A- och B - are samlas vid planen kl. 10.00 för trä- ning, Planen Kl 1000 för trär vice en: intresserad postmästare |, =med . områdets : centrum |, som ' vial.. , FÖDELSEDAGAR : fyller i morgon f. tegelbruks- arb. Gustaf Adolf Johansson, Myllehyltän; Knäred. , Jubilaren har tidigaré haft sin verksamhet förlagå”fill "Genevad, där han varit ' bosatt tills han numera flyttat” till er” dotter-i Mylle- hyltarr. Efter ett långt strävsamt liv' åtnjuter han nu, god. vård i dotterns” hem. . ör fyller på måndag £. trädgårds- mästare Erhard 'Lönnergren, Ysby. L.,' som är född i Ysby, började" 'som trädgårdsmästare på” Skottörps' gods 'och' vista- des + sedan” flera år utomlands, bla f Italién; England o: Tysk- land, där -han studerade och ar- ; betade” på plantskolor och träd- gårdsanläggninger. , Efter åter- komsten till Sverige var L. flera år på Quirins plantskola i Vall- berga.- Sedan erhöll han täll- ning "hos "Trädgårdsföreningen i Göteborg, en mycket / skicklig ' yrkesman. För eri del år sedan flyttade han till Ysby; där' han nu njuter sitt fyller" på måndag. måskol- lärarinfian frk, Natalia Hansson, Laholm ”Jubilaren, som är född i-Kövlinge; Ysby, har ett 40-tal år' varit "lärarinna .' vid-:Eden- -raregärning; Numera är hon bo- satt i Laholm. : 70 år > mn ..:: fyller på måndag fru Dorothea Carlsson;" maka: till "handlanden E; J; Carlssön,: Sofiero, Laholm. 5 Jub. är" född ' i Klippan och kom till "Laholm "för: ett ”20-tal |år/sedan,; Hon är/trots sin höga ålder vid "mycket god vigör och genom sitt goda och”glada hu-' 'hoh skaffat sig många NN , Mmåka till lantbr: Josef ävaljung, Hishult. - fyller på måndag fru Elna So: Avellén; Rosengården, Laholm” HYLLNINGAR 2; oss Fru": Emelie Johansson, Hishult,” blev på sin 70-årsdag föremål för hjärtliga hyllnin- gar,. "som > började tidigt på morgonen då barn och barn- barn "up G stergruppér. Hyllningarna fort satte ”uhdér hela- dagen då släkt, grannar och värner Jupp: vaktade med textade adresser jämte kontanter, blommor m. m Från "en" i”Amerika” bosatt syster "anlände också 'gratula- tioner? Vid'en middag, som fru. Johansson "gav i sitt'hem' på kvällen . blev 'hon ytterligare Hyllad 'öc ;många telegrafiska JTyckö gar ' anlände,” ”C” or DÖDSFALL oe "Folke "Nilsson. Efter en lång och svår "sjukdom avled under fredagen lanbr.. Folke Nilssori, Restad. Den bortgångne var född 1909 och övertog för c:a 15 år sedan fädernegården i Restad -|som han sedan ägnat sin emi- nenta skicklighet på jordbrukets område och bringat i hög jord- - Folke Nilsson splittrade inte > SOrgklänningar i största sor- Magasin Laholm å är han förestod en! :] plantskold "på "Hisingen. :L; var känd 'som en rejäl |..." nin; Betning äv : fyller "på måndag fru Judit]' fia Ävellén) maka till hr'B. T. LT pvaktade 'med presen- | ter; bäkverk och vackra blom- | 4, sin tid och sina' intressen, utan gick målmedvetet upp i skötseln av - sin: gård och detta jämte hans framstående egenskaper 'och praktiska blick för vad till modern jordbruksdrift i denna tid kräves,. uppnådde han därför så utmärkt resultat i sin g " Folke 'Nilsson . efterlämnar minnet av en rättrådig och för- synt människa och trofast vän. Närmast sörjande är makan Ellen, fadern,' f; lantbr.” Algot Nilsson och systrarna Magnhild, gift med . disp. 'Arvid« Olsson, Frillesås, ' och Tora, gift. med köpman Tage "Bönell, Brännarp, samt svärföräldrarna Hilma och Johannes Persson, Tjärby, jämte svågrar, svägerskor och syskon- barn, = c vö : . i Tryckning: "av Bjudnings-' och Tackkort. Laholms : Typografiska' ch OO Ånstalt sn Hantverksgränden . Laholm; 1 I Falkenbergs gravkapell jordfästes på torsdagen f. lands- fiskalen' P;" J; Lindeskoug, Fal- kenberg, : bördig från : Ålstorp. Under ' intåget" i kapellet spela- des ;”Preludium”. av: Bach, ' var- efter p5:.66: 1—3. sjöngs.” Jord- adjunkt Kurt: Lundgren. Däref- ter "sjöngs : ps.:95:".5—6, "varpå kist; ”Pilgrimskören” "av. Wagner. ..' Vid: gräven "på - Skogskyrko- gården talade. köprnan: Hjalmar köpman Carl-Erik Carlsson, Ak- ten. vid” Hade ”vVägnats:;.d Fotböllskäfgor "medtages Uteträ fästningen förrättades av kyrko- utbars" under: tonerna av Goos; "De -sörjandes. tack för” he-. derbevisningarna:'', uttalades av! >; slagen groggy > Det rådde dödstystnad i den fullsatta .. Mässhallen. - Endast .ringdomarens monotona . räk- nande hördes. Ingemar Johans- "son — vårt svenska tungvikts- '' hopp — låg på sidan, reste sig . mödosamt upp på knä och stir- ' +! rade "med glasartad blick bort ”mot'..sin ringhörna. I motsatta ” hörnan stod 23-årige Aldo Pel- ; legrini, den italienske tungvik-, ”faren, som etter två fullstän- "digt händelsefria ronder i den "tredje genom blixtattack totalt " överrumplat Ingemar, För för= ' sta gången, i varje fall under . Sin "proboxningskarriär, tvangs " svensken ta räkning sedan Pel- : IDödstyst I mässan VEM FÅR OLYMPISKA SPELEN 1960? I Lausanne håller just vt de olika länder:som kandiderar till spelen 1960 att officiellt över- lämna sina ansökningshandlingar, Här är: det den innehållsrika -" . dossiern från Rom, kandidat till sommarspelén, som studeras av | , fr. v. prins Pierre'.av Monaco, som är medlem : i Internationella å Olympi ie5 legrini ” landat. en k hård ' :vänster direkt på den farlig; : å. sin åndares t dr Marcello Garroni, vice. generalsekreté-..- rare i Italiens olympiakommitté, Otto Mayer, kansler i internatio-. : "nella kommittén, direktör Ciampi i Råms Turistfr Fö en -Hernian de Loreto från inrikesministeri . pun Pp rv käke: På åtta vacklade I . ""upp fill stående: Han var fort- v farande tydligt :groggy, . men” "lyckades manövrera sig undan ' Pellegrinis fortsatta ettriga at- . tack ' de första farliga sckun- .. derna" och. räddade. :sig - till 2. gonggongslaget.. genom " häng-: . ning. a Ch | S vann I Men. det var något av en pyrrhus- seger. Han stod de två följande ronderna över huvudtaget inte 'att känna igen '— i' varje fall. inte från sina professionella uppgörelser; Ita- lienaren var. hyperfarlig. och hade punch i sina slag.' Han uppträdde emellertid ;: ytterligt .: osympatiskt i ringen och. ådrog sig i fjärde ronden varning ' för: skallning. : Ingemars vänstra. ögonbryn blödde svårt och Pellegrini -i femte ronden gjorde tydliga försök att med huvudet yt- tol terligare förvärra skadan fick. han varning 'nr'2,"Strax därpå'diskva- lificerade .” "itali I den kombinerade tävlingeri; är ställningen. efter" längdmomientet: «+ 1) Per Olsen, Norge, 1,01,33, 2) Lars , Lia,' Norge; 1,05,48, 3) E; Nieminen, Finland, 1,06,07, 4) Kjetil Maarda- len,'Norge; 1,07,13, 5) Per "Gjelten, Norge; 1, TT. 'Lill-Järven trea efter två finnar - 1. Holmenkollen : OSLO (TT) '; ne + Det - blev . finländsk 4 "seger. i Holmenkolle :IBengt Eriksson: som ligger på:20 första Jängdtävlin :-|plats med tiden 1112. ne "förmiddagen. . '26-årige' Aarne”' ”Biiva vann överraskande nära " Sovjet—Schweiz- :- :""Kanada—Tyskland "- före ”v a "USA—Polen e mycket-blyg-- i satser: -. Bäst: lyckades :& " August Kiuru, som i sin tur var ' +, 27 sék, före ”Lill-Järven” Len- nart Larsson. Hiva hade tiden 1 100,89. 7 the re "7 De båda finländarna stod när- > mast i en'klass för sig, medan en våldsam -sekundstrid utspe= ; lädes';: om" platserna; " Mellan ” Lennart" Larssoi Halle; monstrerade'sitt misshag med dom- | slutet; och: .utbröt" vå publikdemönstrationer," "både ' mot Jomehitet "or 4 nn. slöts.:med -ps. | 7? riklig :blomstergärd 5 bortgångnes out 'i' femte ronden, Ben; 550) ål grund av ski 3 = sot lgeir Brenden, Norge, 1,01,44. 7) || övergångspapper : till. div. >.III- Knäre tredje.ronden, fär tu: Nl Hallg' » en 1,01,44.. - äning, ia | : Ur: i. ddevold, r.. vilken » Träning, i: morgon . kl. '10.30. - VI Arthur: Olsson, Sverige, 101,59, 8) klubben. Oo old,, för fen Samling vid ” godtemplarsalen. åren logen me Sune" Larsson, Sverige, 1,02,31, 9) || han är spelklar till höstens ser »Pellegrini, en. : : or för "samma fula trick. Pellegrini' de-|: det utbröt våldsamma | ; "1 2):August" Kiuru, Finland; 1,01,07, ada. efter Brenden skilde : >-$ékunder.' - r låg tvåa:efter,Hiiva . , vid 7,5 km. -kontrollen men föll sedan tillbaka, Lennart Larsson ”, |" + visade” däremot fina' takter på - sluttampen och gick förbi Myy- ; rä som"ledde med 7 -sek; efter : ” halva 'bahan, «cn ocean : Mot förmodan blev-loppet .gan-= ska ',svåråkt.: "Det var. tre, köldgra- der och.snabbt före då.starten gick klockan nio på morgonen men.spå- ret blev, ganska snart 'uppåkt.. ., ., UDDEVALLA (TT). 7 . .Finske landslagsspelaren i fo "boll Jorma :'Waihela, som med- "verkat i inte mind: 34 lands- t kamper. för Finland — senåst' mot r Sverige på :Ullevi'i fjol—"til> "trädde på' torsdagen: en-ingensr sär fot vid Vad 11. a vet. :. Han skrev. samtidigt ; på "Resultat: ,. ine 4 '1) Aarne Hiiva, Finland, 1,00,39, Lennart Larsson; Sverige, 101,34; 4):: Per Olsen, ”Norge,';1,01,36, '5) Pentti :Myyrä, Finland, -1,01,43, 6-: Haakon Brusven, Norge, 1,02,59, 10) viktigare leken hösten 1954, h ”. sannolikt mycket fusariöst, var- " för betning är nödvändig. Men oberoende av, om atsäder är | . friskt eller icke, är betningen en åtgärd, som icke bör för-" summas. Hos ' alla ” stråsädesslagen utgör - |] analys visat sig hålla hög halt av .betfröet synes de kvick Werfria preparaten: ha en gynn- .sammare - effekt ,.än .. kvicksilmer- medlen. ”Ayv, kvicksilverfria" medel 'kan nämnas Aaftiram, Tritisan och 3. som för kvicksilvermed- len, » ti ”betfröet dock lämpligen något högre dosering eller 800—900 B. pr. 100.kgee sel no nde ”. Om stråsäden vid en frökontroll- Penicilliummögel, är det ofta lämp- na en skördened de faktor av stora" mått, I form -av groddfusarios kan ' beståndet: kraf tigt uttunnas.. Hos vårvetet före- kommer - därjämte. 'stinksot "och flygsot, hos kornet hårdsot, flygsot + och strimsjuka, Särskilt den senare jukdomen får, om pet är av svårare art, rent förödande vwver- kan. Havren angripes av flygsot och täckt sot. I regel har emeller- tid +sotsjukdomarna numera, icke samma betydelse som förr. . |””Betfröet "är" ofta "behäftat med rotbrand, här måste man även räkz na med jordsmitta, + + co 0 fe "Hos oljeväxterna finnes ett fler- tal utsädesburna sjukdomar, t. ex. svartfläcksjuka hos raps och rybs, hos linet förekommer likaledes fle- ra sjukdomar bl. a.' orsakade av Alternaria och Colletotrichum. Hos hampan kan gråmöglet ha en viss betydelse som groddparasit, : Bekämpning och 2. > betningsmedel' 57. - Med undantag för. flygsoten hos vete och korn, vilka måste bekäm- pas medelst varmvattenbehandling, kan övriga utsädesburna- sjukdo- mar hållas under kontroll genom betning med :kvicksilverhaltiga Preparat. Några sådana är AAgrano; Abavit torrb., Betoxin 61, Betoxin F, Lunasan, Panogen och Uspulun- Puder. Dosering: för vete, råg, korn 200 g. (ml) pr 100 kg utsäde; till havre 329 g, (ml); för betfrö 600 g. (ml) pr 100 ke; till oljeväxtfrö 2 å 3e (ml) pr kg frö, - mot iellt i fråga om oljeväxtfröet | så-som 'skett, :inblandas i kvarnva- ligt att använd något kombinerat betningsmedel t.''ex. -Betoxin TD, som ; liksom.« Aatiram "innehåller | ” TMTD, ett specifikt mögelpreparat, men" även de. andra kvicksilverfria medlen kan komma i fråga, om det endast gäller mögelbekämpningen, : Några' allmänna råd i : Innan 'betningen sättes i gång, är |. > det av vikt att känna till utsädets allmänna 'sundhetstillstånd +t.; ex. genom ; att', införskaffa en frölkon- |' trollanalys ;av detsamma. Ett - ut-. säde med svag skjutkraft är.känsg- ligare. för kvicksilvermedlen än ett mera normalt beskaffat, Likaså be. |. tyder vattenhalten en hel del i samband med uppkomsten av bet- ningsskador. Utsäde . med högre vattenhali ca 18 proc. bör först Beräkna . vidare 'åtgången betat utsäde .så, att några: större rester betad säd icke blir över, Sådana be- tade' rester får icke utfodras, eller ra,” Enklast är att .spara överblivet utsäde till nästa sådd. Men håll då Partierna noga i sär, så att misstag icke behöver ske, + = on ' Även ”betade” säckar måste noga särskiljas, så'att de icke användas för annat ändamål. Dessa är i re- gePinpyrda med betningsdamra som lätt kan ”infektera” obetad vara med kvicksilver. , > ” ag nom. inblandningen av betad |f 4 I manar lag kan Ita le : S Pd Ulsäutoveuiul som 'eå fara för folkhälsan, Om man i "fortsättningen Påträffar betade > utställning över Branting, sammanställd av materialet ur Kungliga Underjordsbrytning slår världsrekord. vid Kirunas få 'världens blickar riktade på sig i SR 07 kärnor ” hos ” kvarnärna, kommer betningen med all sannolikhet att, om icke helt förbjudas, dock om- gärdas med än strängare föreskrif- ter. Detta. vore mycket beklagligt och kar? blott medföra en tillbaka- gång i utvecklingen, Det ligg Ben [ga ul Ulsauesmvuni detta, behöver, inga” misstag ske, Johan ' Östvang, Norge, 1,03,00, —— ' MINNESUTSTÄLLNING ÖVER HJALMAR BRANTING. På. tis- ” dagen — på trettioårsdagen av Hjalmar! Brantings begravning — "öppnade statsminister Erlander i Kungliga. biblioteket en, minnes- biblioteket och Arbetarrörelsens arkiv, Här ses statsministern stu- dera en 'offisch, som Ransäters arbetarkommun satte upp 1907. . Bredvid inistern synes riksd a > >> >» med på mötet, som affischen Karl Bergström, som var kungjorde, . so 00 vs speciell grad — och alldeles sjuiv- sn klart i samband med gruvdriften. ”, Teknisk Tidskrift konstaterar: Far När första etappen av utbyggn; den för brytningen under jord i Kiz" «| Tuba är fullbordad, 'omkring,, 1960 44 kommer man att i en enda gruva på två skift och fem dagars arbets- vecka erhålla en Produktionskapa-. citet av 12 milj. ton per år, Hä med blir Kiruna den största enskil- da. gruvan för underjordsbrytning hela världen, De kända malmtill- gångarna överstiger 2,000 milj” ton; varför ' livslängden - med nä a årskapacitet kan” beräknas , till minstone 200 år. : "Bland i.storlek "jämförbara gru- vor märks först Intetnational Nic- kel Co. of Canada, 'som beräknar'z kunna nå en brytning av 13 miljo- + - ner ton årligen. malm .snder- jord - Jun [vid slutet av 1055, 0 ie gruvor "STOCKHOLM. . ol Kiruna kommer om fem år att Bång n er där- ör i envars eget intresse, att noga AJA sena förmalentf tar ifrån i, Cor man
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.