| — tens AU mr OR RAR RK HE AA " FJ NAM MN FNB EMI NRK mi AHANA HA AO Mr mm smmmMua , " Stockholm här: blivit. en ' visa i "sig av hög levnadsstandard, 'så tills gjort :för att få ,oss 'att yryrYYrYYvYYYYYY ryvy , vereetrY vyrvYYrYY rererereryvyvyreyrYTY YTV YV YT YT blrdagen den 8 mar 19550. < örsamling, Göteborg. Att vaka i en sovande tid. ” Det är inte lätt. Sömnaktighe- ten ' griper : omkring "sig... När andra inte fråga efter Gud, sjä- len och evigheten," vårför skulle! jag göra det. När människor i min närhet / inte "går ' i kyrkan eller beder någrå böner, varför |.” . skulle jag "ägna tid”åt sådant? |" När det går mig väl i-händer|" .- och jag reder mig bra-utan all-|"” varligare tankar eller-gudeliga |] betraktelser; varför skulle jag då inte”fortsätta med mitt världs- . lan 4 CL: liga liv? « Du som läser - detta -känner I. "Dej, äro säkert mycket vanliga. Men | "nog. ingen,” tankegångarna, äro de också: riktiga? Nej, svarar Guds ord, De; äro vanföreställ- ningar, som; endast den kan vara fången i söm. sover, När! man |. .:: sover kan man ju inbilla sig vad |. som ; helst. -. Man kan: tro; att drömmarna äro verklighet, Idag på Botdagen vill Herren i him- |: melen - rycka oss lös från dessa föreställningar. Han 'vill väcka oss, att det är hög tid na se sanningen i ögonen, att vi mit bort från Gud, - >: Svenska folket kan ber mma bra som vi ha det har man inte I andra "länder, :- Vi förbrukar stora summor . på "mat, kläder, njutningsmedel och: ”bekvämlig- het. Men hur ser det uti övrigt ter Gunnar Levén, Fr." T typiska för årets rr: den här randiga baddräkten' 'Smög rialet är boniullsfrotté. Ny bh-skärning med 'kraftiga axelband — I mitten; baddräkt med” gummitrådar. Modernt svenskt handtryckt textilmönster.' Verkligt, dekorativ . med ; sitt abstrakta mönster i svart "eller blått . Kan bäras mode med sin 200 talsringning. Mäte- ”Snäck”. Bomul Längst t, h.! Bal på ' vit botten: Handtryckl! med eller. utan axelband, £ vårt Jand? Vad vittnar brotts-] - .. ligheten, de många skilsmässor- na, råheten och osedligheten om?. hela : världen, + Varken” i New York. eller Chikago eller Lon? don lever man "så illa som där, Är det. verkligen så "bra, ställt? Jag tror, att vi bör sluta upp:att tala om vårt välstånd, när det visar sig, att vi' somnat in and- ligen, Välståndet' och de tekn ska” finesserna ha verkat” bedövningsmedel. "De ha avlägs- nat, oss från Gud. och) från "verkligheten" själv... > i Det är hög tid att'vakna upp. Fråga är bara, om det finns nå- gon: räddning. Om” vi inte: som=, nat in'för djupt Fråga är om inte Herren måste ta till "andra och kraftigare medel ån han hit - tog" inte' lång skjutsen att komma tilll Run- viken. Där mötte" dem .en när- mast ' hemsk syn. Grevinnan hade " rumsterat om väldeliga. Överallt låg sönderslagna möb- |. ler och krossat” porslin och” då Knut;' och" greven trädde ini hennes ; ;rum kom hon "rusande Il emot dem med" ett”bordsben i ögsta - hugg. Knut" duckade kvickt för det slag hon måtta- de:..'emot' honom" och- "lyckades vrida”. tillhygget :: ur hennes hand, Grevinnan: var fullkom- ligt : vild, skrek och" sparkade omkring: sig” och; det var med uppbjidande, av alla. sina 'kraf- ter som de två männen t. 1 slut lyckades ö ermanna' henne och vakna, Vi ha länge levat i fred, Ingen vet huru. länge fristen varar, När Sodoms och: Gomor- ras rop steg till himmelen, kom domen,' Där, fanns inte tio, rätt- färdiga. Huru många rättfärdiga flimes det hos oss? Kanske der kommer" säger. Frälsaren 1 vår botdagstext, Nej, hän kan kom- ma när som helst med ' sina 'do-- mar. Gud. låter inte gäcka sig. Hans tålamod varar ickå huru länge" som” helst, ' Det har en gräns. All erfarenhet visar det. Då, när Herren' kommer; kan det vara för sent att vakha upp: När livets "timglas ' tömmer ut sinn sista droppar, finns det inte längre någon tid att bättra sig. Bättring måste liga rum 1' dag. Nu måste . uppvaknandet ske. Medan Herren . ännu talar till oss, Tänk på det, du som hittills . levat utan Gud, När du känner oron i.ditt samvete, börja då att åkalla Gud i Jesu namn. An- . ropa honom ' om barmhärtighet. Bed om nåd att kunna börja ett nytt liv, Och låt hans ande med ordet få leda dig. in och : fram På den goda vägen.” : - Och du, som vill vara en kris- ten, tänk på att nåden förpliktar. Du skulle vara ett föredöme för" andra, främst för dem som stå dig närmast. i livet. Så låt då ditt ljus lysa för människorna så att de få se dina göda gär- ningar och — vakna upp ur din sömnaktighet. . Tröttna icke att bedja för ditt folk, Kanske kan du bli en orsak: till att han sko- nar det. Då har du uträttat nå- "got verkligt stort. ; : Amen, "upprörd blev man när det sj småningom. upptäcktes att din skyldiga var den sköna Marie- Madelelne Daubray, markisinna de BErinvilliers, som också fick soöna sina brott FÅ schavotten, Eugar' Maass, som har gjort för- loppet till en spännande historisk thriller, är emellertid inte den en- de författare som har satt att där fanns tacksamt 'matarial, Som en gåtfull och gäckande gengän- geraska on Dicka markisinnen ockeå 1 I SE Carre förb- ryllande "och urst deckare "öron gaten TT LAR Anton. AAA Jak A Ala mARAaA Å der: och! föt- + På slät ”bomullsväv med instickade gummiband >De Jade henne sedan: på” en soffa och fick till och med sur- ra'fasti henne," Fortfarande för tid på att 'söka komma logs och a | föll: in i ett ”apatiskt "tillstånd. "| Med ""glagartad ' blick ' stirrade hon bara på förödelsen och! på de" två: männen; Både ' Knut och. hans fader förstod att grevinnan med det snaraste. beliövde komma . uti- der. läkarvård på ett sinnes- sjukhus. Närmast låg Kalmar och de satte därför igång med alla förberedelser för att re- dan i morgonväkten föra hen- ne dit. En särskild vagn ställ- des i ordning och två av god- sets underlydande fick göra sig beredda att. med: på re- san; H - Grevinnan hade slunirat in väckte . henne - på . morgonen blev hon åter vild och de fick bära ner henne i vagnen; »Fär- den in tll Kalmar gick emel- lertid bra och på sjukhuset tog mån hand om henne; . Greven hade - ett: längre - samtal. med läkaren som" lovade »göra "vad som stod i hans makt för att bota henne — om det nu skul le lyckas, >> > nn Även "den "skadade tjänste- flickan hade fått följa med på färden och hon fick läggas in På sjukhuset för vård även hon, : Innan greven och Knut for tillbaka till -Runviken 'häl- sade de på henne och under- stånd, Så for greven och Knut hem igen och livet börjede åter gå sin gilla gång på Sjöborg och Runviken: - Det. tog emellertid sin lilla tid innan greven hade röjt upp och fått iordning allt som grevinnan förstört vid sitt vansinnesutbrott. på mid- sommaraftonen,. Tjänsteflickan kom hem efter tre månader, fullt återställd. sånär som på de ögat, Egentligen skulle gre- ven » farit tillbaka till Stock- > Snart ”tröttnad; hön "ömeller- Mt: för 'några timmar men då-de |: rättade sig - om" hennes till-$ ett mindre ärr över det skada-!g; sökte han en längre : stledighet > vilket han också fick, Han begärde 'emel- lertid att få bli förtidspensio- nerad men -så långt ville höga vederbörande. i Stockhölm inte = Greven ; gjorde .. äta besök hos Maja :och Knut, och Inga blev .hans ständiga sällskap, på promenaderna... FE . Majas och : ”Benrietta brev växlade . med ; varandra. :- Hon skrev, till Henrietta: och berät- tade” om grevinnans. utbrott: o. att hon intågits på sinnessjuk- hus och. förtäljde. "henne. också om : gamle grevens täta besök på Sjöborg och. bur väl de kom överens, Gamle. greven, 'skicka- de hälsningar. om att, Henriet-. tas var: välkommen hem och även. ita. smamsell: "Al nerona Henrietta hade under, ;. tiden: skrivit till. Gott- chalk; och innan hon "ville" sva- ra på "Majas brev ville, hon av- É ja: fick. svär. a hade att sig ledsen; "och: "glad ” då” hon” fick Majas brev + — ledsen över mo- derns' ; svårt fadern måste ha haft det Io under. den gångna tiden,' glad över att alt ordnat sig så väl för" Maja och:Knut. Gottchalk hade. i sitt. brev talat. om att han-” fänkt' att Henrietta och hahs "giftermål skulle: ske. till julen. som stundade, 'Han hade funderat” på. att. lämna sjölivet och bosätt a sig på landbacken, Han: hade 'sonderat terrängen beträffande" ett mindre gods i Tyskland'.; som hän” skulle få köpa men han ville först höra med Henr: etta hur hon ville ha hade gjort: en. för- nyad”: 'ansökan' om att bli pen- sionerad — denna gång hade han -.:låtit. den åtföljas av ett läkareintyg... Ansökan” bevilja- des, i. Greven” som inte längre tyckte -om ett stillasittande in: omhus ; strövade "så: ofta han kom at Omkring i trakten och Ek ofta ner. till sjön där han satt "och. tittade ut; mot Getön gom han inte .besökt på många, |. Många d "frågade han Ma ja! öm bon ännu hade, besökt samtliga” : "torpställen” under Sjöborg," Det hade ' Hon ' gjort. Bara några få av de mera av- lägsra ställena hade hon inte varit i tillfälle att komma till. : Greven 'bad, Knut att köra honom . ut till Klinkerna' och ål gnde att Maja skulle följa ined. Knut såg undrande på: fadern som förklarade att hans "besök därute' gällde en gammal kvin- na "som varit i hans tjänst i många" år och nu önskade” han Be: hur, kon Bade det, Knut undrade i sitt stilla sinne ”om, det månne inte var Tr som" besöket nut ”sade "emellertid ingenting om detta utan körde 3 både : Jupp na bad greven Knut: och Maja att stanna hos en av torparna där: "för att-se hur" det gått med : dennes. nyodlingar. Mor Johanna ' som vhan : skulle. be söka . bodde: bära en. bit där- " ifrån och greven skulle snart vara tillbaka. När: hennes stuga lade. han märke till att dörrarna var lagade och. gick att öppna och. stänga utan: svårighet." Han knackade på men då han inte" fick "något svar inifrån steg han: helt re- solut in.. Han. såg en, ; gammal kvinna . inne nom "och. hade” "tydligen" inte observerat "att "någon kommit in :i stugan. Greven höstade ? Ja att har haft "godheten att låta mej. få stanna: kvar, här i stu: : Och samtalet "kom én höra. m ni har. fått några" un- derrättelser från. er son Karl. | ; sjukdom, och över här | Ja, i; svarade den” gamla : "sken ; ; upp, han skickade mej pengar härförlidea så nå: | gon nöd lider jag” sannérligen inte, Han. talade ;då 'också om att han "skulle; komma hem" till jul för at sig .med. den flicka söm han hållit av i ga år. Men vem det är har då rakt ingen aning pm. Greven” ”hade”> vå läpparna att berätta helt historien" för henne ' men beslöt sig i sista. stund för att. anstå med "detta till "något. annat lägligt ill- fälle.' - " ” Greven kastade” en blick” 1 genom > fönstret " och. fick se Knut och Maja komma. gående utanför. , FE : — Vill ni kanske” träffa den nya grevinnan, : kvinnan, Och det. ville. hon. är- = Kom, - og den gamla vid handen och gick . de. två ungdomarna tilll mötes.: Även om mor Iokännas « syn var - allt annat än god kände | hon igen unge greven medan | Maja var en ny bekantskap för henne. Hon' hade. emeller- | tid hört så mycket gott sägas om unga grevinnan: Både Ma: ja och Knut" underhöll sig en stund med mor Johanna innån |: det blev tid för dem att bryta "och, återvända hem till godset. : ; Knut kunde irte släppa tan: ken på vad fadern egentligen hade för ärende till den gamla. Kanske" var det en gammel ungdomskärlek som 'han nu gärna ville träffa eller var det kanske så att fadern på rågot sätt ville söka hjälpa den gam- la eftersom hon var mor till den flicka som Knut en gång förfört och dessutom mor till kolin men under dessa omstän- ut fadern och Maja,” ” "Då RM kom fram gill Klinker. Gottchalk "med vilken Henri- etta skulle ingå äktenskap? - a - [orsaken "och i varje fall ville "| han inte göra det i Majas säll- |] vad som en gång varit. "Maja var emellertid inte ny- |. "Tia, Jom | tig på sina tunnland och fort- : mot: allt och 'ålla och försökte Jdet måste på något sätt ligga "| hon'talade om att hon fått ett i Jskulle. då fara. till Kalmar för Tatt. möta. honom och. så..skulle greven kom fram till. Jnu öch : Henriettas .. släktingar - var. ju "frågade han | sade” > greven ”och) - Han kunde emellertid änte förmå sig att fråga fadern om skap .för att hon inte än en gång ' skulle : bi påmind om fiken och. anade säkerligen 'n- get heller. Hon undrade en- dast om' Knut kände den gam- - vilket han sanningsenligt besvarade jakande;. - - > Knut ; berättade för "fadern sitt. besök hos torparen: Denne . hade" varit mycket fli- satte han i: samma tempo så skulle-"- det inte dröja länge förrän” han. hade € en ko' på sitt torp... Från Christina "fick, man sun: derrättelser. Men det. var. san- I nerligen inga” goda sådana. Hon: fick .då' och då sina svåra anfall och då var hon våldsam, for .,ut: i "allsköns; otidigheter att skada: sina vårdare. Något hopp om ätt hon skulle återfå förståndet. hade inte: läkarna på? inrättningen.- Och det ' har de' greven. anat länge. Han be- rättade för Maja och Knut att Christinas . » föräldrar + avlidit just på en sådan inrättning så i släkten, ; ib: mitten av növember fick Maja” brev från Henrietta: vari nytt: brev från Gottchalk" och att :: han: skulle komma” kem i slutet; äv. månaden. ' Henrietta de:ta ut. Jysning, "Hon .bad Ma- ja ordna så att hort fick ät ett prästbetyg.- De 2 Det.:var. m ngen att bröl- lopet.. skulle stå till jul, Greven hade 'hälsat Henrietta att han kostnaderna ”och att. både hon och + Gottchalk "var. välkomna att fira bröllopet. på Sjöborg — en, sak: spm. både far och son om; Denna inbjudan häde Gott- ehalk accepterat men han: skrev d, att det; inte' skulle någon: större till- eller: nägra adliga ; enär dessa, säkerligen gäster skulle se ned” "på; honom. : Knut ordnade. genast, så Henrietta: fick alla. de, hand- lingar; som. vär "nödvändiga Oo. greven | skickade . Henne. ett be- | edigat intyg 'om” att: hön” hade 13, tillstånd att gifta sig.> : Maja frågade: en: dag' gamle greven: om han. visste vem som var, mor till. 'Gottehalk,: : Maja hade nämligen, hört: att Gott- ri tta .till Tyskland. Knut "hade unnat> "ge henne besked. a, sade greven, jag kan na berätta det. för dig. just den kvinna vi var och: be; ökte härförliden. Johanna. " Och "så berättade greven. hela historien för Maja. När! de; hade talat färdigt om den. saken övergick de till mera . aktuella saker, - Vilka skulle :" bjudas :. till. bröllopet? skingrade litet här -och var, De diskuterade hit [”ocH dit men hade" svårt "att komma till nå- gon. klarhet. 7 saken... Pe. åd- frågade Knut... Han tyckte att Halland är en långsraal I pro- ving : vilket i mycket bidrager till: att såväl natur. som folk- lynne skiftar rätt: avsevärt från trakterna i norr till byg- derna i göder, Hallands histo- ria” går långt tillbaka i tiden och förlorar sig i den grå forn- t'den —-:en sak varom inte minst de många ättehögar som ligger inom länet kan berätta, -:1645 blev Halland svenskt — om också bara på trettio år — för att: genom freden i Osna- bräck och' Minster 1658 - defi- nitivt komma under 'det sven- ska väldet. .,:1676 demolerades det: gamla : Tagaholms befäst- ningar, : NA : Krig och härjningståg- gick ofta fram 'över forna tiders Halland - och i'det fallet var kanske ». den ' södra. länsdelen värst "utsatt. Men: också miss- växt och nödår. tar plats i .bil- den: ” Södra Halland företer. mån- ga: likheter med Skåne och är numera" en ” blomstrande och Seden Hålland mer til uttryck i i ”bokei var ont Om husdjur: och : gott om ogräs”och de "primitiva De brukningsmetoderna gjorde: att. åkrarna: såg -magr : diga ut. ”åkern är ofta. sämre 2 än landsvägen", skriver. prost: ; en på ett ställe ”och syftar där- med: på: böndernas flitiga £a- rande på. vägarna där den mer. sta hästgödseln .stod att finna.» »Förutom . säd, potatis : och. i: rovor;: odlades : på” den. tiden, mycket lin och hampå — "det. sistnämnda 'mest tll ”fåglar: nas glädje”. -: : " Inhägnader för djuren fanns blott: vid godsen. Kuriöst. nog : existerade en. viss flykt från landsbygden redan då, Men den - gick 'inte' direkt till städerna”. Drängarna kallas i boken stur: ska : och. ”självgoda”.: och flyt: tade gärna på sig, Rätt som," det vår kunde. de lämna sin an-' ställning för att ge. sig ut på . . sillfiske —- Jukrativt på "den | tiden;— eller ge sig ner. till / Skåne för att tröska på de sto: bördig provinsdel. Det är emel- lertid rätt: intressant att” ta del "av. folkets liv och leverne under t. ex.: 1700- talet; I det fallet är prosten Osbecks ”Be- skrifning öfver Laholms pros-. teri” —, utgiven 1796 — en in- tressant. läsning. =: oe . Modernäringen gav -på 'den tiden magra resultat och sköt- tes: för övrigt på ett ganska prim ivt sätt. Vilket ofta kom- da: godsets” "folk och -Haturligt- vis Gottchalls; moder; gamla : fru” Johanna; . Några ' veckor före” jul fick. Mija ånyo: brev från Henriet- ' Brevet; .var avstämplat.i Kalmar och :i: detta . berättade” Henrietta. om hur glad hon var och ” om .” sitt" och" Gottchalks sammanträffande. ordnat sig. med 'lysn'ngen :och Gottehalk hade köpt. henne: en massa. presenter och en 'under- i södra Halland; alltid 'satt med : bart: vacker: bröllopsutstyrsel, Hon . undrade - också: om" det ct passade att de anordnade bröl- lopsfesten på. nyårsaftonen, De - räknade.” nämligen" > med . "att komma: till Sjöborg ' dågen: in-- fan :Beträffande” bjudningarna : Åså fick Maja sköta: den" detal- jen. Mamsell ”Altencrona': hade" redän hörsammat inbjudan och skulle komma. : : Det blev. nu. bråda. daga på Sjöborg. « sedan man.;definitivt. bestämt. .att hålla bröllopsfesten. där eftersom "man hade "större utrymme" än på Runviken: som” också varit. nämnt:i. diskussio- nen." Extra ' folk anställdes fö att” "klara julstöket och bröl- lopsförberedelserna. lagt "skulle > det: bli ett: .80-tal gäster. : När. nyheten ! sipprade. ut: både om: bröllopet och om : att: gårdens. anställda” 'skulle bjudas :” brast” jublet l08s hos gårdsfolket. Detta. var nå- got nytt, något som de aldrig. drömt om > att: få: upppleva. n | Många av dem” -hade aldrig satt ' sin fot innanför Sjöborgs' mu- rar.: En. och annan hade bara” var! inne på. gårdskontoret; forts: ): VÅREN kommer trots "men och solade 9 på 2offorna, På det bästa. vore att endast bju- alla täpposter. Om varga? pa. Paris hade vårfliktar häromt agen och vid Gr and ”Palå 2 nog blir det vår. lg Uern c es satt "Allt: hade Ehrensvärd ” på Dömestorp,. i Samman- : - ingen brist: på. Den dåliga kos-." s bolagsstämma - under: ordföran- : - res. Därvid beslö ra! "gårdarna, : Södra Halland var nog. en smula överbefolkat/ - i förhållande till den: bärgning som stod'-att: få. i, "Fisket — och : inte + minst laxfisket — stod på den tid i sitt: flor.. Laxen gick. rikli till j. de: halländska vattendra- gen och 1ax var en stående rätt på: allmogens bord.:: Det gick” t.-.0. 'm, så långt. att. tjänst folket: i sina avtal: -med', hus=. -.". bönderna fordrade att lax en dast fick serveras vissa dagar: i veckan. : Det” berättas. också ”att danske kungen : i forna ti-” der. skulle ha 1.200 laxar om året. från Höks härad —' 'där-. av-1.000 från Lagan. --Hemslöjden, "+ ” gärskil kvinnliga, var mycket vanlig äldre” tider,. General - Augustin: slutet av 1700-talet" berätta sålunda att allmogekvinnorna strumpstickan i hand, .De' häl ländska stickestrumporna - sg des. långt: upp br Bergslagen, - vid”. Disting... . Uppsala, - ja ända: uppe i Röros i Norge för” att nu, ta några exempel iv Prosteé Osbdek :som ; den nämnkunnigé Linnés: jungar, ; berättar. intressant ' och ' roande: om : sina , många ' resor .'med 'hästskjutsar genom .Hal- .. land., Folket levde enkelt och ' många var :undernärda,' Tigga- a re. fanns i varje sock husbonden . blev. för gammal. överlät han gården och tog un- "dantag som: var ' en börda” och". föga populärt. i UT "Undantag är hundatag” var ett gängse talesätt, Brännvinet : var, under, slutet : av. 1700-talet och början" av. 1800 -talet något . "som brukas ” drästiska :- exempel. "Husbehoysbränningen ”medför- . : "de att inom en socken — 'Våx- - torps — det år 1772 fanns än- "da upp till 98 brännvinspannor na i verksamhet;” RA at Aasa " Hygienen . var > dets; kralt ” med. Loppor och löss” var "det" : ten. gav upphov" till engelska. "sjukan — i folkmun ofta kal- .lad ”sjävern”, : Bristande . ren- lighet :. var: upphov "till skorv och allehanda utslag, + YKRyla- , sjukan” —' antagligen lungin- : flammation.. eller influensa ' : härjade och var svår att böta.” Tuberkulos "och könssjukdomar ' ; hörde också till'de plågor som 5. . drog .. fråm bland ' allmogen: 1773 var, veneriska. sjukan : så > ; utbredd i länet att' -progten Ög: beck” hos Domkapitlet i' Göte" borg "begärde att. Domkapitlet:, hos landshövdingen skulle ”an- hålla” om visitationsplikt" för alla inflyttade: pigor.o. drängai ”,1834 uppträdde koleran'” i skördade tusentals offér'i "värt" land, men den gången kom” de” . sydhalländska + bygderna: Svarkanlioinie A A: ; ". höll "på :torsdage; ordinarie : 'deskap av generaldirektör Gjö att i enlighet - :: slag lämna" en ing" av 3 proc. med 15 kr per: med 'styrelsens förs oförändrad 'utdelnir, på aktiekapitalet aktie, . Avgående an höll professor merry <FTöredrag |: bSver Arthur : Montgo; om Sparandet a a och elän- ' ot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.