FFF PP REY Ferret TrYtr Trer FYTETTYTT VET FEEY YYYSYYYYTYTYIYTYYTYYYYT trr ”YvrvYr "+ Hon sade att hori arbetade mycket : "räknas som 'en-stor "ära "att vara - anordnas . SPA RESA! I SOVJET (55) Galina Zibina är "olympisk, gu medaljör i" kvinnlig: kulstötning. Hon är en av, Sovjets. mest 1 na kvinnliga, jä Träffade" ne de hon — tre timmar. da gli Det är säkert mer: än vad någon |; - västerländsk idrottsstjärna kan" och i kula. också några synpunkter på de' stora i franigångar som ryska” idrottskvin- nor unnat notera de senaste åren. ; stötte” 11528 m: Jag här noga studerat de väs- ”terländska "flickorna i England och ie Schweiz, sade hon," "Många är klent byggda, Och jag tror, att-en stor "der av, våra framgångar” Beror på att vi tyska" flickor har '& kraf- ”tigare" kroppsbyggnad. ” ibina själv. är lång, men "förhållande '. till. hennes. längd är : händer” "oproporticherliga se: De” skulle verka mycket kraftiga också ' på en 'storvuxen karl, Hennes kortklippta | naglar var' kraftigt rödlackerede — för övrigt första och” enda” gången jag såg rödlackeradé naglar i Sov- ar jet ket ytterligare förhöjde det nästan groteska tryck hennes. nä- var gjorde: vv Jag frågade” "henne -hur det tod "till med ”Kennés amäatörskap. Hon berättade då att hon studerade vid en teknisk skola för att bli optiker. " ; hårt: med "sina studier... Emellertid stod det klart, att vårken hon eller de', andra. idrottskvinnorna och -männen hade några svårigheter att | få fritt från sina ordinarie arbeten för att idrotta.” .:'Regeringen gör också allt för att "Uppmunitra idrott: av. alla slag. -I alla. större städer finns stora mo- "derna. idrottshallar." » På ”alla. håll vtävlingar och” vid dem | uttas. de bästa r deltagande, i de ell tävli Det toppidrottsman.. "Idrotten" hålls, så 'opolitisk: som det över huvud taget är möjligt i. Sovjetunionen, 7: Utövarna 'av allmän ' idrott - > klarade! att den enda betalni 2 dé - månlig för hans land, ' Hori "hade i uppbar .- minst. 2.000 rubler Ce 500 kronor. enligt officiell kurs, köpvär- det är knappt hälften) per. månad. Den ene” kallade” det ”lön” nb s ip i sen 1230” hah 4 Jupp historia, som hu trocde v Svår att få fullstö upngifter' ? lister 'så ' ytterst möjlighet att komma i närhetert av. idrottastjärnorna, Dessa är i hög i isoleradé. Att'jag kom till tals ped. några av.dem var » egentligen > tillfällighet. Jag hade samma morgon anhållit om att få intervjua beskedet att både hon och de andra var bortresta. Jag gick ändå till :| Dynamostadion, och där fanns: de il allihopa! Och de var mycket språk- samma. Kanske det är just därför, som” de makthavande på allt” sätt söker tolk. dessa frågor är. att | ällan får |; just Zibina och några till, men fått 2 "Ett bevis på att det moderna ” störstadssamhället med sin högt utvecklade : fick' kö vå d | |Handkraften rycker ir in' vg " avbrott: i elförsörjningen." Alla eltåg,' spårvagnar och bussar stannade och tusentals” människor fick” ta "sig till fots till - urbetsplatserna. och många industrier låg” stilla, På" ett uv;stadens sjukhus, där. me : i från den stora polioepidemien för ett par "år sedan; måste” man. i. ha "övergå till att envända sig av handdrivna » respiratorer i stäliet för! ä ett på ett av Danmark teknik: är ganska sårbart, 83 största kraftverk medförde ett de vilja Hi "Sora” har. föreslagits av Johannes | Bröndstedt,' ” Nationalmuseets 1 Köpenhamn äirektör; Den Jansk- i, frågan "Ruruvida Vikingarna at hä- "de upptäckt. Amerika före Colum- ”specialutrust- tår åsikten, att speciellt för ända- målet utrustade M töd till en, expedition] , - en 'skalll > bus? Fapeditonen: kommer att fål . spår. Johanne Bröndsted förfäk-| / | Spader än Amerika under 18002 t, Senare setenskapligi Unders ningar har emellertid klarlagt tenen var en grov före Malskning = ”Inskriftens ” författare "far så klurhpiga att texterna tai > lade 1; 0-talets norska i 'stället . döt garla" språk som talats äv 'vikingarnas En annan förfalskning Som lika ofta omtalats i samband - med vikingarnas färder ända till rö: erika är en tornartad byggnad leWport på Rhode Island, som ligt uppgift skulle ha byggts äv "vikingar. från Bornholm under - 1300-talet, "Också detta påstående felaktigt. Tarnet byggdes : be« av. Roger Williams uns= USA: « - Inte bara . skör litterära verk » utan "också i vetenskapliga . skrif- ter] Char den gamla omstridda teo- om : vikingarnas ” färder " till Amerika åter uppliva "både" i . USA och I de nordiska länderna. |: Till detta antagande finns inget annat skäl än berättelser i de is- Tändska | sagorna om nordiska sjö- farare som med Island och Grön- .elektriska,. som "stanna Öv fick bestod äv trakta idå-dé An 1 tävlade utomlands. Beträffande" fot. klar; Sam: mmigt "förklarade, dock. än för” Dynamostadion : och Å i Dy klubben (som fyllt sjuttio år; ; kom i is va verket inl genom impulser från red 868 startat en" sådan” förez - är r den förres' chef) ätt . böllspelarna ning; "den hade väckt intresse för I vandringar och färder och framför er "på" många "överraskningar. Maten .helt: annan och: okänd förl, g så "småningom vid landets mat- vanor... Arbetet drevs i ett betydligt hårdare tempo, än vad man var .van att hugga för a och n man fick mer & ä - för! varje "cent "man tjänade, : SY länge man va ykomling och dess$-« - . utom "inte .beéhärskåde- språket fick man. finha, sig i att” bli” behandlad Nte. hur! som helst, Någon ömsint- et Var. det aldrig: - . : Sedan. jag va t gäst ä min -mos- ters herd.A.två veckor . och något ; sånär vilat ut efter den långa och 5 tröttsamma; xesan;. erhöll: jag plats ':hos "en. sverisk -farmare', alldeles. i göra rätt | större delen av vintern.. Stockarna månader, en obetydlig es för allt det;hårda 'arbete dar - man, dagligen måste utföra. På: far- sta men i fanns, 12.kor,och.5 hästar; samt u ing. hos -ef färmare med” niamhet "Fred | Roos. "Nu: hade. jag tur att. hamna t hös' en snäll och vänlig "fanilj och 7 |i deras hem trivdes jag; sedan ,bra under hela den tid,.20 "månader; som). spocielli kvinnogöra och som inger karl borde. ägna sig åtog t Arbetet Rå "ladugården blev dock en bisysselsättning” på morgnar och kvällår.” Under dagen arbetade vi i en'närbelägen "skog, ett. skogsom- tåde, som blivit härjat av eld något år tidigare; Här högg vi timmer och sågade-” i.. lämpliga längder under forslades” sedan fram till .en' när- belägen "år, ”-som - användes” som flottled : till ett större "sågverk, som var nybyggt vid e en fors” längre ned utefter" floden. ".:z --På denna” plats stannade jag kvar i fem månader, hade" ingen" annan utväg fast jag ” helst 'skulle" velat flytt från denna pinohärd varje dag. fn "under EE un mg Ånget hjälp lite; var- för inte svårt att fo Jaså, N E ! domaren och tittade över ga ögonen. Fortsatte," sljer att, da . ad. kommer 'sig -]|-detta: av — har:ni skiftat. om: d annan branseh?: fö iJa. Jag. var, vokvungen att Jock hade en tusenlapp på fickan, Sverige hade jag 'en fåstmö soni väntade på mig, så när jag slutade 'mitt årbete' på farmen veslöt .jag mig för att resa hem till: gamla ; landet . och gifta mig. "Resan hem: kostade inte mer än en nunidrålapp” på den' tiden: Den 9 dec, reste jag från Jamestown: och anlände lyckligt hem till Värö ett par dagar före. a 2 188 9. . Så blygsamma var. sT :s äldsta” anläggningar. i fjällen ddan. Å norra Lappland, byggd 1896, står fortfarande kv. |terst lite kända. ligare, Många svenska turister sökte sig. till. .de. norska fjällen!” medan vidderna öster om Kölen; var Tanken få ene svensk” turistföre- ning : offentliggjordes först i. Nya Dagligt "Allehanda 1884 genom: ett resebrev'. av 'statsgeologen F. W. Swenonius, som ' varit i de jämt: ”Händskta "fjällen: Dessa hade kom- mit "åtskilligt närmare: genom. itvär- i] banan till Storlien” ett! par, år tidiö par: unga" .uppsalageologer initiati- vet till en turistförening genom ett upprop ij tidningen Fyris. Det blev offentliga "möten: och den: 27':fel bruari 1885 var föreningen" ett fak. tum. Sjuttiofyra medlemmar - hade man "vid "starten. - ' När STF nu medlemmar. Vad som. ligger. bak- ett. fascinerande kapitel i”vår kul- turhistoria.. Nu för tiden-har STF byråer i Götebörg och-Mälmö och sammanlagt rör. det sig årligen c om 400, 000 hänvändelser; ” ” "Genom att anlita förnämliga skri rial fick .man med sober redigering fram en unik publikation; som ge- nom ”sin stigande upplaga faktiskt betydde. grunden till små. bibliotek i hemmen runt om. i landet,: Mest |: gångarna skildrade" vår is to land- skap (en tillägnades Stockholm 'öch 1935” blev -det 'en- jubi Landsk nor — det blev volymer. av. värde, helt enkelt: en kulturska: När semesterlagen börj lämpas rådde det krig i. världen och vårt Iand "drabbades av! in- skränkningar av" olika” slag.” Den stora schl blev och den skulle inte” ha” blivit vad den blev utan vandrarbemmen,som då hade sju år på nacken och. till vuxit i både erfarenhet och" antal: De 270 vandrart "redovi- allt försökt - göra tföllen lätlåtkom- garé, I novem) er samma år tog ett bilerar, kan den 2 redovisa inte. : mindre. än 203,829 om; de . imponerande: siffrorna är benter och förstklassigt bildmate-. litterära bidrag av de främsta pen-- "| herskor:' Men: kh blivit överskolt,” 'Modehögskola ger: "svensk: konfektion: ko n ki u rrenskraft?; 2 STOCKHOLM. En? modehögskela skulle: ge en differentierad utbildning åt mode- skapare ' och : direktriser inom den ka konfektionst och därmed .. bli . till gagn för dennas konstnärliga formgivning och kon- kurrenskraft,- hävdar fackorganet Textil och: Konfektion' på ledande plats. Som det nu är leds alltför många ' begåvade. ungdomar in. på en överskottsproduktion av. mode- som - b -Änte kan 'ta tillvara. Geriom den diffe= 1 rentierade': utbildningen skulle des- sa ungdomar : kunna. skolas ' för de uppgifter inom branscheny för. vilka det nu inte finns tillri ckligt: med kvalificerat. folk. : c Den:svenska h strin e, Kjell, lantbr/ Erik s ns mn i-Ji land + som :mell "under et anses nu: söm rimligt att med hjälp av' "korrekta ng SN . tände: undersökning längs» Canna ' - "das ochiNew Englands . kuster skaffa visshet « om, vikingarnas pås - tåds färger som "skulle ha fört da till "Amerika, Kanske finns det ändå, spår efter nord« Cmännens bosättning, liknande” ” oleniserlngspås ö s dem som har furinits på Grönland . ' -och ' som " bevisar att' vikingarna faktiskt under 1000-talet” och ses ' - RE skom dånet: västern den”; Me | ;>Vinlandet”", vilket av några fors- kare Iokaliserats, till den; améri- . 1V00-talet skullé”ha kommit tillj. Lant ukstärbunget Noterar den 1/23 :1955. följande. producent tiser « på Srräfoder kr per 200 k (ö, kanska konti ” FE Brunnswick ' eller Nova Sco- Minnesota i USA: Stenen fick: bes ömmelse under; amnet Kensing- mellersta "Sverige Halm, på stationer i mellersta". Sverige” 6:,50, Marknaden hi visar praktiskt v get 'ingen ändring. Det är fortfas ” rande svårt att placera riågra partier, annåt än en del på lokalmarknaden, och" "exporten & synes &j ki A- ahdräa' sidan torde ej, säljarna åc« ceptera. lågre” priser, . värför ”note«' ringarna; bibehålles -; oförändräde, | Halmpriset , visar: fortsatt stäbilltet. har tekniskt sett nått mycket långt; framhåller den kände; .modeskapa- | ' ren” Runé . Ullhammat;.i i det inlägg i samma "tidskriftsnummer, inrättandet ""av'? ; en'modehögskola föreslås. Men! än länge brister det evad det gäller produkternas form. Klädedräkten är alltjämt all- deles "för" likriktad. Det borde fin? nas prov. på betydligt, större var jar tioner både i'färg 'och form... Men för att modebranschen i just detta avseende" skall "kunna - hålla "takt med -utvecklingen ' behövs det ' en könstnärlig ledare'i' varje företag. Vidare ; behövs : det ; välutbildade | mödellkoristruktörer, 'men” sådana" nat få fram i sina egna led. De; har .måst "hämtas från: hantverkel men tyvärr är: det så att de unga inte har Just att sitta och sy de tre söka. ersätta” som ? skräddaren < sin långa atbildning, "Di läggning" utan att de har den gpe- cialbegåvning som kräves för att bl, : skulptör" eller: målare: Dessa. ung-" och, material; har hittills inte haft möjlighet att.” inom konfektions- brånschen få pp. för denna be- har korifektionsindustrin inte kun-: domar, med känsla för färg, form - På. lördag: möter: Brentford. ett lag som visat betydilgt fi takter, ”K iefåglar ” från Ni r ändå fjolårets ce , och Tottenham i årets; turnering. H Årsenal-Aston. villa; : De flestä afterkrigsmatcherna” mellan Arsenal och Aston .Villa har avgjorts; med Y : wich; som" inte; bara. håller .en Joule in serien : "utan" sd i vilket |, . sena, "som, fick tömma néderlagets, bittra kalk djupt i, botten hem , ma Få. sitt eget. Highbury.: Det var I sanning” 'en skräll som stå Cardilf--Charltoh Chelseaz-Blackpool randiosa : seger mot: slälvaste - uddamålet — och som regel i lon-. 1 favör - När mellan ”The: Gunners”.: och ”Aris- iokraterna” på lördag utökas, blir 'esultatet "förmodligen åter « en hår sögbörg Ninian. "Park är sann rlige Nu populärt ; ; utflyktsmål sista : "gången "london- arna besökte" cardiffarenan” ställde + revor; Ford och hans kedjekamra- ” yhrlade i segersiffrorna ardiffs pluskonto 2 Chelsea—Bläck . maulle.. behöva” störs impen undan nedflyttning,” men" i Ip . ället skakas klubben av inre oro- gheter Ernie Taylor .— som kos- ade 350,000 och varit parhäst med .stanley Matthews ”både i Blackpool och engelska landslaget char" till .méa förra lan de - ; Cardiff--Charltön. Wales | fotbolis- r till:en lustiger dans, söm. ute ii -BaryLiverpool. E Rutinerade Bil- ly: Lidell — öölkedjan. efter men: trots. detta. foktui Nykomlings- nlötet TA Portland ; Road i Ipswich, vinnes” "förmodligen av "hemmalag: som ned näbbar och:klor- hakar sig fast « vid? 3 sin, minimala chans, till 'gåvning : annat” "och, för, att bran- schen skall kunna. ta till en skola som den föreslagna. Men för att dessa" ungdomar 'skall löckas schen måste'de bringas att "på ”sådana har det | ha spelat 2-2 borta mot såväl. Wolz ves som Sunderland har Portsmouth fått häng på töppen/i ligan. Därför örlagslagt "inte gärna” "tappa förstå hur k ärligt i de; roligt. och tjusigt arbetet inom modebranschen är. Därför är det viktigt att den nya skolan" får. "ett lockande namn; ' Ordet tionsskola”. gör glad!” En” ”modehögskola” +, «skulle mer motsvara skolans karaktär och utbildningens syften, Det skulle sä- kert. inte behöva dröja så länge förrän » den: gjorde skäl för hög- an- sade 1954 för" 380,000 logi; d. en" ökning från "förra året med 70000. Hur färdsättet förändrats i2 procent som. kom "med :mofor- fordon - - 1954 var det 55 procent! : Nils Dahlberg ser, man av att. det 1928 var bara: het. och samlade, de -bästa krafterna till, sig. "Därmed skulle den ' kunna tå tillvara den konst- ”konfek- 1. knappast någon I poäng "mot "Leicester::— :som dock fått nytt "hopp: om förnyat kontrakt efter en "rad "överraskande" poäng- |, lir närliga > eserven :- hos förnyelse”: söm "svensk konfektion |” behöver för att kunna hävda sig. till förmån för « sen ny fantasifull- svensk ungdom. till förmån för den |. Breniford—Nor wich i leken igen ;o det nödtvungna ippehäller bara va= vatt Fulham skall, ot, ramstarka Lu som å till på. köpet gynnas av. at - spela: hemma på” Kenilworth i på "sin" tid -hårdskju- segrå " tande: vänsterflyer I Skottlands: na mot [Bristol ser inte mycket pryds” igare uti statistiken. Hemmaseger; ' på: Milimoor el consortes.” "släppt: många Pon ifrån sig det här spalängen , men när serieledande, B mråer på visit i på i Jör link Båtraktadgå. ”Bjoke Tity” fom en le varligante kandidaterna "till ingarna, Ken.Tt nål: rit nyttigt: Om. sedan Bradfors ;åter- kr komst är tillräcklig ” Leeds ; återstår att se — trör vi det absolut inte, iu bertson "återfunnit stilen efter det svårartade lårbensbrottet för ett Epar är. sedan. Heinmazeger.""= sn” blir vår-favorit till sege & Luton-—Fulham. Inget Jag är ap 13 . PERU SRS EREE a 1 LAR VT VI ROK KORR | Chelsta Blackpool Al1li 211. Leicester I Portsmout! - 11xX 11x2 2 'Preston-—Tottenham - "11 1 är 5 Yr B Liverpool .. 1122 121: pswl vt väl "1 11Xx 2221: TIA LLYIYA2 Luton—Fulham F21117112 Rotherham. Blackburn; IX 12x,2x0 1: Stoke—West. Ham" 11112 +11 11 2x2x 1 orwiel kuvuds a a plattmatcher” på Å | bortaplan - under : senaste.:tiden -— 2 förlusten mot Port Vale'rimed 0—4 Sivar ju direkt katastrofal, och 1-4 Rotherham-—Black burn: Hemma '; TH lär 4 ara hl keepern Bill Rå- = h Se ' Flest adäninger n når I Jaget har dte c : Sr Br
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.