nhnknhånll 55 Ar ÅL AM IT Mä äran sarge An ME BKR KRT 162 05. en söt flickas utseende och. sex ' inte längre kunde "bära urringad -. en särskilt kraftig make up. , - att rävar, grävlingar och mårdar ” ung dam för honom: av Fer FF fTAROLMS TIDNING AN Yverette ret YTYrY YYVYYTYTYTEYTTYTTT FET YrvY - Dagens namn :;' TORBJÖRN Solen "går upp klockan” 6.49 Solen" öår upp klockan ; :6.46 och ned 18. 00. oo i . Staren är en marspoet. finken "likaledes. Festen, som 'i hemlighet ' under snön beredes, sta båda de, envar med sin, -4 : prolog” från "kala grenen, ' inhän Flora dansar in . - på dåd gröna scenen, "ARVID MÖRNE g (Ur Mars") : SKÖNHETENS VÄRDE : Hur: 'stort är kontantvärdet i appell? Kan inte mätas i pengar, trodde" "red., men: nu meddelas följande: En högsta domstol ' i "England har dömt 'ut 10.000 pund eller 'c:a 285.000 kr. i skadestånd. till 23-åri riga Joyce 'Collier för . förlorad "skönhet och minskade äktenskapsutsikter,. > Joyce Collier, en engelsk. ar- -betarflicka, blev svårt bränd vid en ;olycka i en fyrverkerifabrik. Hon fick ' brännskador på krop- pen och i ansiktet så att. hon, som. hennes advokat förklarade, dansklänning och måste lägga på Om Joyce nu investerar. sitt skadestånd i i pålitliga guldkanta- de aktier: kommer det i' varje fall att” 'ge henne 'en' inkomst av 210 kr. i veckan för resten av hennes liv. Och 'det är ju ett litet plåster på såren, sir Note bor ännu ung och ganska Följaktligen fick hon: utstå ett. och annat bland sina väninnor, : .— Snälla du, sade en av- dem spetsigt, du: :vill. väl ändå inte inbilla oss - att: du" aldrig har FYSTENNA did man med en litern irt? : : - gång. "har ag -verligen gjort det; svarade hon efter någ- ra ögonblick med a Jdeende.. . . vad — Jag” gifte, mej med Honom. 1” ”HÖNSUTEGÅNGSFÖRBUD.. Den långvariga kylan har. gjort ' vågar. sig långt in i Köpenhamn. Villakvarteren i.förorterna hem- söks nu av så många rävar att hönorna inte vågar gå ut. . "TRE TONER - Fransmannen Jean Cocteau lär ha format deh här lilla repliken: Vid. .en middag , beklagade .sig hans bordsdam, :en förtjusande — Jag är trött på min man! Han förklarar ; mig alltid: sin kärlek 'med -exakt samma ord. ' Jag skulle önska att han var li- tet mera fantasifull när han gör sig min kur. s — Näktergalen, . sade: Jean Cocteau och såg drömmande ut i det blå,' näktergalen, min. fru, har bara tre toner, Och ändå är det en n näktergal... . i t j FANATIKER Framför den varma ' korvgub- ben stod en'mansperson .och bad att få. mycket. senap till korven. När han fick” det; slickade han senapen ' och kastade korven i papperskorgen: : ESR En till, Jade han. ket senap! St Senap slickade i sig sei napen och lät den andra korven RM samma väg. När han gjorde Tikadant för tredje gången höjde korvgubben ögonbrynet och frå- gade varför i.all. "världen han inte åt upp korven — Är nitokig karl! blev sva- ret. Jag är vegetarian. Med myc- Ja, nu går jag och lägger mig, sade nattvakten, - : — Jaha; god: dag då sade nat- vaktens fru, '. öt — Och-hade”en man som alla |- ; avundades henne. | En dödssynd | i trafiken: | "att hindra. | febörging. a fordkruarvätliea :> I. det förslag - till förenkling av beskattningsreglerna; som 1950 års skattelagssakkunniga framlade "i - fjol, ingick” bl, a. att i förvärvs- köllen arnan fastighet, d.v.s i hus "vudsak »,G,. ssdetastighet; ett scha- blonavdrag på 200 kroner skulle få "göras. En sådan åtgärd "skulle ju "resultera ien övervältring av skatt från bostadsfastighetsägare till! ins nehavare. " av jordbruksfastigt HAR DU HÖRT MIN MALHEUR i går? Den var sänd av hin onde, sjunger ' Gunnar ' Wennerberg . i Gluntarna. : - Högerriksdagsmannen Ni instämma i detta härom dagen, då han fått en motion i riksdagen av- tivering: ' Det i motionen främförda ön- skemålet har tillgodosetts genom lagändring år 1954. TTögerreformatorerna verkar litet yrvakna ibland. CIIEF? spörjer Skånska Dågbladet (bf) och återger några fordringar för denna post, som tidningen Fol- - ket i i Eskilstuna rälmat upp: > > Han får icke vara. ung, men hell ler icke 1. Så: där strax un- och. andra skattskyldiga, Det kan tereform. - Från. bondefö rbundst under- alltså inte vara någon rättvis skat- . der eller strax över 50-'kan vara lagom. '. ”nistiska intressen.” - Han skall h ha administrativ er- ströks, ' att ' inte kunde. accepteras, :' Bondeför- bundsledaren statsrådet ” Hedlund betonade i "ett föredrag den 7 au- att jordbrukare och andra” företa- gare : skatterättvisa än vad sakkt sådana konsekvenser |: gusti i fjol — några dagar" efter det |: ta) Han. "skall: -se. till att kultureli- ten, den kräsna delen av lyssnar- na, blir väl försörjd med program. » Han: skall t. noga sörja för, att "att utredningsförslaget framlagts —|:. måste " tillförsäkras , bättre Han skall vara er god hushålla- re och väl förvalta licensmedlen, Han: skall vara generös mot al- la goda medverkande. (Alla dåli- "ga medverkande ska hållas bor- förslaget innebar." När regeringen till årets riksdag lade fram' propo- sition ”. om ströks också förslaget om ett sär- skilt : schablonavdrag för inkomst från. annan fastighet bort.. ting emot att skatten i stället över- terna.” - "fl. ,högermän har i en motion krävt,” "att. ;de sakunnigas förslag skall genomföras och att alltså net- tointäkt : 'av” ”annan ' fastighet”: i hemortskommuner. blir". "skattefri upp. till ett belopp av. 200' kronor, Folkpartiledaren Ohlin” m;.' fl. folk- partister Kommer .i en motion med samma yrkande på ett” 'schablonav- drag om” 200 kronor. vid taxering Vv k fastig KM Det, "hade inte. varit mycket att häde tänkt på alt ge jordbrukain; motsväranide förmån, En tanke den ' riktningen:-hade tydiigen' hö- zerns . skatteexpert : Oscar Östinan, då han i-en' artikel i Medborgaren i augusti i fjöl "skrev: .”Det väcker en viss förvåning att jordbrukarna inte skall få motsvarande schablen- ydrag.;:; I deklarationen får varje |; "en 'egna' bostaden” Det vore rim-= ägt ”att denna inkolnstpost:. endast steg" 200 kronor: I annat ifall 'har jordbrukarna » otvivelaktigt anled- ning" att tala "om bristande jämlik- het”; Det skrevs alltså under. vals kurnpahjen, 1954, : 2. "Men nu har högern liksom folk- partiet, "metionerat om att hostads- fastigheterna" skall få "ett schablon- avdrag på 200 kronor — men inte "ordbruksfastigheterna, Östmans augustiblomma till. jordbrukarna har vissnat ner. Varken i: höger- eller 'i-- folkparti otionen nämnes någonting : om. den: orättvisa, som «Jenom förslaget skulle drabba jord- bruket — "trots. att detta klart un- derstrukits i ropositionen. Opposi- |. tionen har ”glömt” jordbruket. Det är bara ett nytt exempel på oppösi- tionens. beredvillighet att uj poffra jordbruket. a : Jordhfukarna har "otvivelalstigt) anledning att : tala . om bristande jämlikhet”; "såsom? Oscar Östman skrev i augusti. Men det är höger och foikpaftimotionerna, son Opposilionspropagandan skjuter . en bra bit över målet när! den framställer vårt land som spe- ciellt bilfientligt. Härom dagen ta- lade vägminister Hjalmar Nilson i Falkenberg och plockad= då fram en del siffror, som dess bättre vi- sär, att bilismen i Sverige trots en del mindre angenäma pålagor, dock "enklare ” skatteregler, |. '< Högern "och; folkpartiet: tycker I emellertid, att ett sådant schablon- |: avdrag bör införas, De har ingen- : vältras på ti ex. jordbruksfastighe- |. 'Högerledaren . Hjalmarsson l säga) Om «saken, om. motionärerna I: srdbrukare bl, a. ta upp värdet äv togs! upp till det belopp, som över- |” : begr blir . många, och goda och passande alla. smakriktningar, + 33 - Han skall:vara- mild. och mjuk inåt -och utåt... Han skall; vara bestämd och » stridbar, här. det är fråga .om att emot alla belackare, som i fran, tiden kommer att: finnas” alldeles som ” hittills, trots iyresmannens fullkomligh et. Hå n synta gilt I Skåre, menar naturligtvis Skån: Ollén och -är radiochef.i Malmi Så enkelt var:det alltsi "BONDESKOGSBRUKET HAGAR ' UNKHÖGEEN. artikel i där, det bl.va. heter: Det a är ej ”trottoarbi inder”, som förorsakar, de" största förlusterna för den svenska nationen, utan al | sköter sina skö ar på ställaride sätt,” äreniot kare en viss uppmjuk= ing, av lagen rörande förbud för bolag” att: förvärva skogsmark i vissa fall vara önskvärd och skul: + Je; kunna ' medföra ” förbättrade ""driftsförhållanden inom skogsbru- ke - illatigande se på: hur en stor del ay national, förmögenheten — ej utnyttjas I rar tionellt.- Det" ges: sålunda, endast N två: alternativ: antingen : måste ” bondeskogsbruket genomgå enra- " dikal . strukturförändring, eller . Också, kommer dessa skogar. att ö- : vergå' till andra ägare; som' bättre lärt sig förstå och vårda de vär- den, som skogen representerar, då. + En". strukturförändring - bör ske inom skogsbruket, men inte på det sätt. skribenten i Ung Höger:re- kommenderar, replikerar SLU-ung- domens -riksorgan SLU-bladet,' Det måste i stället bli så: att' tusentals småbrukare bereds tillfälle 'att för värva skog från statens och'bola- gens. domäner: Att det. får/ske mot betydände' högergruppers "motstånd är tydligt .— och” väntat, Millägger SLU-bladet.: "CN rada > Vad säger nu: alla” å dets "skull? Verkar -inte> högergiz ven på. skogspolitikeris' område som renå kallduschen É därmed "stävja inflationstendenser- na; Följaktligen” måste även väg? väsendet hålla igen investeringar- na Detta till' trots kommer cirka 250 miljoner, eller lika mycket som under.; innevårände :budgetår, att användas till oms eller nybyggnad av vägar: De pengar, som -blir över, skall gå>till -vägväsendet när den ekonomiska . - situationen "medger större i ini a är sy! änder, Tull och accis på bilat' är stör. Sveriges de) 27 procent, i Nor- ge 40, Danmark 50, England 83 (obs! högerregering), Västtyskland 35, Holland och Belgien 40, Franrk- rike 45 och Italien 60 procent. > Man har också slagit ner på att sirka” 70. miljoner kronor av bil- : skattemedlen fonderas för kom- mande | bruk i budgeten för nästa år. Nu! hör det, em: Hatrid bill sa- Wen; alt reggelt. gen. gått” in för. att i jämförelse med andra euröpeiska - gen förbrukade han cirka 170 mil: joner kronor mer än vad bilskatten inbringade: Han torde nog även så till, ” så” att de. fonderadé medlen kommer vägarna, tillgodo i fram- tiden. ' "= won : Detta sagt för att visa hur fakta ser 'ut' jämfört med: den mindre nogräknande - propaganda '' vissa kretsar för när det. gäller. bilismen och vägarna i värt land, ilsson i Svalöv kunde med skäll - slagen med följande dräpande mo- | "VEM: DUGER - TILL . RADIO- - - Han skall ha vidsträckta" humas - hävda rundradions intressen gent-|t ska Dagbladet, Han: heter 'Gunriar "dess tidskrift” ng Höger, 2 "SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS JUBILEUMSUTSTA Gc LLNIN "Viltvård — 55” har gått av stapeln i Stockholm. Statsrådet Sam Norup förrättade invigningen och ses här tillsammans med överjäg-” mästare Lewenhaupt vid ett par praktfulla älghorn. för ett jordbruksländ I ir ”koinråunis- Det ä är betecknardå för jen kom. Ås grärlaflet Ungen. ud lider brist” på livsmedel laridet | > tvivla på att regeringens m jordbr litik att samma .Produktionssvårigheter "och brist på ”planmässighet”" förekom- mer i det tidigare på jordbrukepro- fukter sk övermättade Ungern som å, förebild. skall vinné genklang den jordbrukande "befolkningen, på grund av hittills gjorda erfarenhe. ter av de röda. planteoretikema rå- der bland bönderna ett så djuptgås tisk regi. Även'h mfräder tyd- ligt och klart; "att felet i den” sialliga planeringen tt söka hos jord« bruksministerlet, som": icke lyckats ende de, att .det to falla dem svårt, att överge sitt me siva motstånd och gå in för ett aktivare . Pproduktionsprogram. Det kommer troligen att ta flera år alt Kartälla 4 den efter det kommunis« gstidens” och således på intet sätt, infrjat för- När ett barn förbrutit sig i hem- met ' blir" det i normala fall. be- straffat för sin förseelse på ett el- ler annat sätt, men sen anser man att det hela: är uppgjort och det får "vara. barn i' huset igen "med alla de rättigheter och fördelar. det innebär; "När: den "som "begått en förseelse ”mot''samhället blir straf- fåd och har avtjänat straffet, godtar allmänheten : .sällan , den, aga han fått, vår och en vill för säkerhets skull tukta lite själv ' också. Man tror inte-att samhället tagit till or- Av Märta Leijon - är. första gången: han får bjuda och vara. med om 'en fest. Ja; så bör- jar. räljansen' igen; Och folk undrar och undrar varför fångar ' aldrig blir bättre hur mycket straff de än får. "Det skulle 'vara bäst om långtids- fångar finge -lite skolning för ait träda ut i världen igen under sitt sista fängelseår,. De måste komma i kontakt med människor. Det finns fängelser, där man" låter fångar vänja sig genom att ta civilttarbete innan de skrivs ut. Det behövs ini te bara: en kurator "innanför på; dentligt nog. Och med hb kapet är det'öckså” skäligen svårt. Detta beror” till 'en "del på”att 'många av de, frigivna återvänder "till brottets olk” tror inte det går att lita på en före, detta” straffad. Följ- den blir att ;den, som efter sin för- sta” förseelse. återvänder till sam: - hällsgemenskapen' med de bästa för [resatser att. sköta sig'i.framtiden; finner” att samhället tar inte emot ia en: straffad. Blir han an: 1. de. kamrater”. kan gärna - honom” att; göra.. Han får: antingen gå 'ensam' eller sluta sig, till de som vill; ta hand om honom och dessa städer och" "samhällen gör "vad den kan i den mån” personal” och möj- ligheter inns för att ge. den? närt "orkat läsa tidningar, I rätta på nytt i livet.. man hår inte tålt vid att höra vissa | tarna i Iset, det behövs frami förallt någon som är utanför och hjälper, dem till rätta med anställ-. ning och husrum när de kommer ut, Det behövs förståelse hos all- mänheten - för. den frigivnes "svåra situation. Många är: rädda för be- svikelser. Det finns skeva träd ock- så i Vår Herres hage, som "vardags! folk inte kan hjälpa; Mer det finns också vanligt folk som bara- genorn en' tillfällighet, kanske ett rus, rå- kade illa ut och som är lika nor- | mala' sori vem som helst, De 'skulle bli goda medborgare” efter ” frigiv” ningelr; bara de. kom. i goda hän- der. Främst av alla beror detta pålo allmänheten, det förstår vi inte nu” Men" fångvården" är så f; "I medel fi 1 högre. standard. balansen" : inom jordbruket, som också här, liksom 1 Sovjetunionea är. förorsakad. av disproportionen skyr i inga medel för att förmå. bön derna 'att nå . bättre .s) öch övervinna den: mellan bef av industrin, och anslaget till Jordbruket, Stu=' derar man", ingående de scnaste . duktionsbristen, : Enbart under. na över 100,000 ton” konstgödnings. avkastningen > av ”jördbruket, Det oaktat var s ålsskörd 1054 | I från Ungern, så är det övervägande Intrycket, 'att efter kursomlöggningen å Kreml även t Budapest såmheten , åt forcerandet av den tunga industrin, medan jordbruket "I andra hand, Meddelandet synnerligen låg och detta trots de i utsikt ställda: premierna, för "le- verans' utanför :'. den fastställda för en tid'sedan att den - ungerske mMinisterpresidenten Imre Nagy. "ina Hjuknat'y vilken framträdde som kvantiteten, Endast inom grönsah odlingen, uppnåddes framgång för höjandet : av, ”exportvolymen,. men utvidgandet av, odlingen inom den. mot planerade 14000. K gare år? ID Att 'det råder Tivsmedelsbrist . EN agfarlahdet': Ungern,» framgår; inte blott. äv: klagomålen' iden” styrda partipréssen' utan även -av" promis nenta kommunisters kritik, Vicemil nistern för utrikeshandeln uppma- nade .för- helt kort. tid sedan, bön= derna till. ökade” ansträngningar -1i det han underströk nödvändigheten av" ökad” export av Jantbruksp dukter i utbyte mot redskap; .ma< skinér, konstgödningsmedel och: i syånerhet; traktorer, Endast: under förutsättning att man kunde. expor« tera mer tomatkönservet, gåslever, charkuterivaror; konserverad: ski ka, "socker, fjäderfä, smör, ost, "dun ch” tokajervin. ; skulle, bönderna kunna 'erhålla . erforderliga” 'arbets- redskap. R derlät icke if och betungande att även om vi inz te ser, till det mänskliga bör. man ur .statsekonomiska skäl bidra till att. nedbringa kostnaden för” den genom” att hjälpa de frigivna t till] £ amtidsmelodi? STOCKHOLM (TT) = nyheter, man är faktiskt frä de för denna världen. Jag har upp -ilevt: det själv. "Fången är isolerad från omgiv- ningen., De fångar, som "inte: har anhöriga och inte' får brev eller be- sök, blir "mer isolerade än andra, De flytér'så småningom in i fängel- sets', rutin, "ifall de inte kollapsar under fängelsehysterien så att ner- verna'” tar slut, De" lever. sitt liv där. bakom murarna och vet :fjust inte :-mycket.: om världen utanför. Det 'är olika i. olika. fängelser och för olika missdådare. Men ett, fän- gelsestraff på tio år u | delse med yttervärlden blir en ”änd- lig död; Ofta” begår ' långtidsfångar jen ny förseelse' så fort" dé kommer ut därför "att de" vet inte vad de skall. ta" sig till med sin; frihet. :De kan: inte' klara sig, bland : vanliga människor. De är vana: vid fängel- sets /rutin,- de.-har gått i- fängelsets kläder, de har vant;'sig att tyda kommande, De har inte fått tänka själva, ; inte: fått besluta för egen del.” De vet” ingenting” ont I världen och en ny kostym"och står "nyraka- de: utanför fängelsets. -dörr. känner de inte: igen sin egen person; de" är tarn&;. desx:vet ingenting om män- S världen: de” skall' kli va ut. i Det riktigt skriker ”frigi- ven: fånge" "om dem på långt håll. på dem, Inte något arbete finns le- digt för. deras. räkning,: de" måste störta sig ut i detta okända män- niskohav "och: kämpa med de: ru- tinerade "om; arbetsplatserna. De måste gå, från rumstant till rums- tant och "får, beskedet att det inte finns något tum, i -samhället för dem, -Allt är upptage es «De har några kronor i fickan när de kommer ut: De" hade tänkt. bör-]> > ija på nytt, sköta sig och aldrig värn- då” tillbaka" till "Livet bakom" por- tärna. Utan' arbete; utan” husrum och utan vänner står de däl "Na- |turligtvis slår ganarna ner på dem. De där kronorna .i deras ficka räc- ker till ett gott rus åt några styc- ken. Det finns någon ' usling, som har en hytta att krypa in i och bju- der, den frigivne är som vax. Det är färsta gången våson. talar vän- tigl "till ponom på många är, det 1 "|löpa! genorå aggregatet,' " När 'de fått på sig en ny Kjörta . En tidi knisk” nyhet, fjärr triing åv TT-nyheter, prövas från å av H och Falu-Kuriren ute: i landet samt SVD och DN 1- Stockholm, « För precis: 25 år sedan började |. de allra första officinerna i lands- orten att övergå från telefon. till teleprinterservice, vilket betydde att.nyheterna togs emot från TT:s huvudkontor '.i > Stockholm snabbt direkt utckrivria på" en "maskin — blankettmottagarén — = kopplad, till TT:s teleprinternät, Men ett teleprintermanus måste sändas. från redaktionen till sätte- riet, för att skrivas manuellt av en sättare. Vid telesättning får tidnin- gen inte - blott. som. hittills klar: skrift. i sin blänkettmottagare på redaktionen utan samtidigt i sät- teriet en' perforerad remsa: På den är nyheterna ihstahsade och rem- san återger, då den körs genom ett teleaggregat på sättmaskinen, sam- ma nyhetstext som finns på blan: ketten.' Sättaren behöver inte röra sitt "tangentbord utan låter remsan Telesättning förekommer internt på tidnings” och tryckeriofficiner i Sverige och' många andra länder, är gande 15, 000-- ”iraktorer, 15. "milj, ke "| boömlillsvara;" 4-milj., kbm "virke, 5 - Har: öchl till 'och med gitronér "sämt att samtidigt ge” "lockande löfte: 5 Om" avkastningen "av jordbruk: produkterna kunde höjad, med” 20.9, si härigenom | ökade exporten” skullé känna” ställa till. böndefnäs. förfo- milj. kg yllevara, 500,000 par stövs vidare-s > ersätta ' bristen på. 30.000 hästar. Ju flitigare bönderna” irbé- tade. och ju mer pigga på” arbete ;-de . vore, . desto skulle. de lyckas komma' i åtnju- tande av: (cyklar; radioapparater och husgeråd. 7.- : gar” är inte" på långt när” "al na sektor stannade vid 11 2000. har | ståndet är på sama I nivå som tidf- . å betonas det från” officiellt; håll, + att regeringen; på: :gränd; av..den ): för . Malenh pros gram för. främjande av. konsum= tionsvarpindustrin, är 1 detta såmz manhang a av stort intresse, i r iv va (Copyright. ae NPS -— >. Hallands Nyheter) s Mary. 'Hannikainca på hällandsturné Fi veningdn: Noret i Halland her förvärvat ett . framstående konst. > ländsk , sång: och musik "under ett sekel”, Sålända återvänder" "mustka | direktör Gunnar, Sundén, som förra året "gjorde: stor. lycka som, planist I vid finländska. musikaftnär. 1 Nor=. tiårigarna; : men denna gång denåbdelr är häri i sällskap tried den välkända ” k nsertsångerskan Mary en äv Finlands, allra främsta sångerskor, som sedan. de= ', | buten 1938 sjungit" runt om 4 Eu< id ropa från , konsertestrad behovsartiklar och hk ror: uppräknade, . som man ”Jider syn till 'det "rådande", tillståndet, i brist på. Man kan dock med, häns |? ör:den svetiska lands< "'hoh, känd genom. flera - iéer. Alla -finlandsvå ner har att se fram emot ledni, men endast. i USA har man, tells hatt en reguljär ' uppsättning a av ny heter över. telelinjer' från telegram byråer. ..:s - . Som : ett. kuriosum” kan? ur | rapport från 1930. ämnas, "att dår varande byråchefe ; Seth . Ljung- | avist i telegrafverket” vid teleprin- | - terns” debut ' profetiskt” och alldeles I; man skulle känna på en ochi sam! ma gång skriva ryheter till samt: liga. TT:s, abonnenter landet - runt. I dag, då nästa steg i rationalise: ringssyfte tas med fjärrsättningen, är ockå de allra flesta. dningsoffi- ovana vid + -klädernay: de är :; ovana |. r I vid livet. och rörelsen utanför por- -- Ingen möter dem; Ingen väntar | STOCKHOLM av ' Lantbruksstyrelsen' har | fu fördelat de 6 milj. hm som : ”av- "riksdagen "ställts till förfogande bidrag utan återbetalningsskyl- - dighet till av skördeskador särskilt hårt (drabbade jordbrukare, i övre. varav en miljon kr till I fö " Norrland, : fått de; ojämförligt största bidra- gen, Sålunda har lantbruksnämn- den i i Västebottens län: fått 2,040,000 kr och nämndeh i Norrbötten kr [2,570,0009. I övrigt har fördelningen gjorts så att nämnden i Jönköpings län får 50,000 kr; i Kronobergs län £2,000 kr, i Blekinge 20,000. kr, i län 185,000 kr,”i Malmöhus 24,009 kr, i Göteborgs och Bohus 28,050 kr, i Älvsborgs läns norra 50,00 kr och i Älssk oss läns södre ma råde 25,000 kn i Skacabsrgs län De båda nordligaste länen” har Kristianstad 33,000 kr, ,i- Hallands. 000 kr, i Värmlands 35,000 kr, i Örebro. 25,000. kr, i Gävleborgs 22,000 kr, i Västernorrlands" 100,00 kr och i Jämtlands län 26,000 kr. ':+Styrelsen uttalar att sådana . lantbrukare, vilkis skördeska- dor icke" varit så stora, att de riktigt. förklarade att det inte bor- od de dröja så "länge" förrän en enda . - Hart med:fartyg. upp till 1,000 ton..' denna; turné, "som omfattar tiden 17—24 mars, och berör Kungsbacka, Toftä; Falkenbetg, Torup, Getinge; Halmstad och" Veinge, ,” Underhandijngar. mellan" ftalien och Schweiz har inletts rörande ett kanalbygge från Locario via Lago. Maggiore och Milsno' till Po-floden och vidare” till; Adriatiska" havet. Projektetg förverkligande "skulle förvandla" Schweiz till ett land med. direkt och omedelbart tillträde; till" Medelhavet." Den: planérade kan len skall kunna ' ån das. för sjö Den norrfa sluthamnén” blir Locarno vid Lago: Maggiore och" deri södra storhamnen” skall anläggas vid Mi: :| lano, Från Milano kommer: "vattens vägeh atf föras till ”Po-floden, vili ken i sin hela längd måste regleras för att kunna befaras” med 1,000- | tons - fartyg ända - till. mynningen. | Kostnaderna för den nya vatten= vägen beräknas uppgå till 350 mil- jomer schweiziska frand Enligt planerna kommer Italien att sva- | ra för två tredjedelar medan en tredjedel skall satsas av Schweiz. Enligt beräkningarna skulle jätte- bygget inom kort bli ekonomiskt räntabelt. Omkring -3 miljoner ton varor både från Schweiz och norra Italiens industriområden skulle år- " ligen transporteras via. den billiga skulle ha varit berättigade till stödlån, icke" heller kan få: bi- drag. ir Antalet” jordbrukare som "får bi tag måste dock bli väsentligt läg re än antalet stödlänsberättigade Ibel ÅÄcke räknas omfalta fyra år. .on a : Hun: -— Jag måste se mig om efter ers annan sgömmerzka. Den jag : har saknar fulitomliet. fantasi och . srikedom + annars kommer, D Han: — £å? Det ser man dä i att räcka Fill för "nödiga bidrag 1e fall, där bjälpbyhsvet är st te på hemico säntur$ gar ägnas huvuduppmärk= . närspar för "att "presentera "Fins" vv ec sov NYre -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.