yrryr) Vv YYrreYYYYFYYYYYEYYYYTYEYYYYYYENT TT vesyvYv Ng : : + verveeeeef rev ee eryveTteYTYFTYFIYFYEYFY VY VY YYT YT FEFFE EYTYTYVYTYTSTYTTY YYTTryftYeTTTTYT YST ot ' TAROLMS.TIDNING. =S preverereryrYyTYY i] - - , len Pär - p MIn tnmR "Profiler i svensk film” :- | : "Tänk så tacksamma rallöre, | dét' finns i i svenis] ETT i ” Statens ' ön dass : landets 'potatisodlar€ att inte Bäga3, "| tellisera rtreå ill Säll up " Hur härligt” skulle det inte sti ” till med världen om de stora her. rarna? älskade freden som eh " hon straffas ' bittert. Händelserna i . filmen spänner över en lång tid — ”".dern, Om det är en. svår roll? 'Jag » vet ' författarens sida är svårt att';ge? Jan, då är det inte: svårt, Men det : 1 en avgrund., » bara fått låna henne ett tiotal gån” Inga Tidblad spelar" Iof Bergströms hustru” i den: nya ” Gustaf ' : Molariderfilmen ”Enhörnihgel - Hon sitter i sin Ioge ute i Filmstaden i Råsunda. Hon: är . liten, späd "och graciös i sin ' framtoning, nästan som en porg= r Jinsfigur;'« och det första man” tänker 'på' är att detta bräck=, ' Liga föremål måste aktas för stötar. Men så tillkommer, and=". ra drag' när hon börjar tala, när: hon inte längre befinner" - sig i vila.och avslappning: en . : intensitet som tänder hela ken- hes gestalt," ger den liv och ' "värme och eld. Så blir bräck- . ligheten bara ett skal, kanske" en skyddande förklädnad, kring '.den kärnä av levände möttag-" . lighet, söm heter Inga Tidblad: "Det är i en paus mellan ett par blad har sin största filmroll sedan ”Frånskild” och den, oförglömliga 40- talsfilmen ”Det brinner en eld”. Det är en roll; som bör kunna gö. ra "hennes. konstnärsskap rättvisa. Hur ser hon själv på denna kvin- nogestalt från Sigfrid Biwertzs fömda novell? ; - - Kyinnan i Enhörningen” :19 en djug psykologisk studie av. "det "> slag, sorå helt enkelt måste ge upp- hov till en tacksam roll på film, säger Inga Tidblad, Det är en kvinz jaa som är sårad :eller jag kanske "kall säga kluven i-sin själ genom upplevelser £' barndom 'och bryt- ningsår; Hon är känslobetonad och mycket. - fantasifull, ; hon får, inte verklighet. och ' dröm: att gå ihop utan klyvs i svåra konflikter med sig själv och sin' omgivning: hela hennes "liv; blir "eri lögnhärva och från barnaåren fram till medelål- "inte" det: ingenting”som är mänskligt och riktigt tänkt från stalta för en. skådespelare" Det är nog 1 stället det 'konstruerådeå 'och tillkrångladé: som är svårt, När det gäller er! foll som denna i ”Enhör- ningen"; en roll som alltså bygger på verkliga känslor; då tillkommer det skådespelaren att sätta sig in 1 den känslan, Och kommer käns- är Ju som att hoppa, på huvudet Inga Tidblad ler.4 ch liksom ker efter." +; ”e— Det är inte srårighotana må man är rädd. för. som skådespelare, Så- dant går alltid att övervinna. Nej det man är rädd för, det är att tap- på själva skoparglädjen,. att förlo- ra sin entusiasm, Då först skulle det bli besvärligt och motigt, Man kan ju undra om Inga Tid- blad överhuvudtaget har så myc- ket entusiasm för film, På teatern har hon: under årens lopp hunnit med otaliga roller, men filmen har ger, Hur kommer det sig? Fyra störa roller varje säsong "= Hur skulle jag' haft fid, skrat- femton åren har jag haft minst fy rä stora roller varje säsong på Dra- 'maten och, det. innebär inte bara kvällsföreställningar, ;; Dagårna. är föreställningar och söndagarna:; av teatern är och har varit min stora kärlek, därfö faktiskt. en lång tid, då man inte ville ha mig på film; Det gick'helt enkelt inte, därför att jag var ljus= skygg för den tideris lampor 1 film- ateljéerna,:, Mina. ögon tålde inte det starka ljuset; jag fidk. kramp och kunde inte se. N' det hind- ret undanröjt: Den tekniska utrust- Tningen' hear " förbättrats "med åreh och nu har jag inget besvär av' ljus set längre. Det där är 'en liten på- skådespelarkorist — i. nästan lika hög grad är det. frågan om teknik; » Film är teknik” och när scenerna ka in TD "sina" roller' på "tusendelen av: en sekund... Koncenträtiohen måste” .vara hundraprocentig. ? når man fram till: det? Hur: hitt: Inga "Tidblad fran till en rolls ä harts De Bådé film” öch teater är ju NÅ ka. på det sättet att man i manu- skriptet letar sig fram till den I män< niska man satts att framställa, Ofta är. dét så att rollfigurett lever från första papperet" -— Ejorde den inte det, så vöre man inte skådespela denna; främmande: 'rollmänniska, man leker med: den, lyssnar till vad den har ått säga och så en dag kän>- ner' man sig sammansmält och ett med rollen. På scenen sker ju dett undan: för undan vid. repetitioner- na ””tillsammaåans med regissör. och kamråter, . På . film är. man mera utelämnad. till "sig ' själv, män; får Själv! se till att figuren, blir ett helt, På" "det: sättet, kan" man klåra, den framför, kameran; Kanske 'skall. jag |. påpeka. att., detta. är ' mitt: sätt. att rersom håller, på att skådespelaren hållet ,—. man tycker att. det. -blir mindre pontant. på tid eller tekniska mahkemang så: sällan/ sedd gäst i svenska film= på de senaste åren ”häft, roller att karaktär och. resning. Inga Tidblåd är själv. medveten om sdet:.a .. :.— Det är en sån -stimulan: : att. arbeta i en filmateljé; man känner dit alla satsar hela, sitt kunnande, att alla har an-' svar och göd vilja inför upp: n gilterna,.; Tänk ' så tacksamma", roller. svensk. film haft att er-: bjuda de senaste åren! Riktiga karaktärer, ' inté lingre ypér ” som bara Har med glamour att” tar = Tidblad. Under de senaste I + göra. Ett lustspel. som Ingmar upptagna "av: repetitioner och 'skol- matinéer,..Sen är/ det också 'det att I: s' har "jag: först och Fr främst velat ägna. mig åt den. Och|' för att vara riktigt ärlig, så var. det | minnelsé om att film' inte bara är ri skall tag: måste skådespelärnd slin- | stund” man” möter den" 'pål- småningom ' blir man: bekant.” med | - arbeta: med film, det finns. regissö- |. inte skall ha smält sin roll helt och I”. . (Det är egentligen inte" "bara brist NM som Fjort att Inga Tidblad varit er " ateljéer.» Faktum är, att, man "först |. erbjuda henne, riktiga roll ler med |. -|'Tidblad . till ateljén!” on Riksdagsmännens stigande fråh varosiffror på” fredagarna Berc vå att de måste passa sina weck "- endtåg:" Ingen skall neka till al de har. viktiga uppdrag att sköt ; hemma också. Men det får. inte x så att riksdagshuset blir en ste "tens järnvägars 'andra klass vänt- ; - Aftonbladet : i Catanie; ”Nu i kväll när jag sit om och bli” skådespelare”, Mångs andra gör som ni; slår ihop boker ror' mig att de vill bli ' skådespelare”, "svarar Cespedes "Denna dröm gör. sig "påmint för dem (observera Hon, talar diplo- matiskt om de. andra, inte om brévskritaren); när de står något som fordrar en extra vilje- kan. nå or Mend lättare än mätress. De har för sin personliga - del alltför lite att frukta av kri-ll plugget är.en ynglint- ter Jutad över: lätinboken. undra bo . jag om" jag inte skulle kunta sk I ”ånsträngning; och fe tror att del aa 3? när & ångaren 1876 kastade. -änkar i den brasilian= ska kuststaderi Para för aft genom- dernå från de brasilianska, djung-, et-var' en ovanligt het dag i möj gå den obligatoriska” tullkontrollen.. lFartyget kom via de segelbarä fö- | bryggan betraktade "kåptenen red till det yttre - - bibehållet Iuj äl förehavatiden: k i ganska äyrbat detalj 1 utrustning och” et maari "försöker" få" dem ätt: den "till 2 B olika varusläg.] dc Den" btöråtå kKohsumer ilj dustrin, soft. årligön belövör pil tiotals" riiljönier: bildäck; Ti å rinebäck,. efterso här döck satdsguniolit gjort din or ler att hitta: på. nya använ ö för "denna, mi 'klig; rvid kon- bilismen 'i' världen” och staterat fatt Sverige avancerade landet i Europa,.I hels!. världen ;:har.. bara USA, ;Kanada/ Nya » Zee: och Australien; ini nämnd ordhing, flera bilar 1 för- hållande: till” invånarantalet ? än, Sve- Efter Sverige: kommer, . som i Europa öch: sont Sex i värl- den". Storbritennienj 4. Frankrike, Belgien och Schwei så 30 aar, uden at:der jer' lykhedes "ham sa finde: en: kone; maa: hanj finde! sig i, at der, rimes:om. hans " Förleden. "havde. ng Byruin” ,indrykket disse linje: : Byru påå Vejgaard en" desea Sobledat eri ”rapport or i | sidiga; växtsaften, Heved Brasili Brasilen och frön: Man utayiljade RN till ”Idet Yttersta genom. särskilda utför- selavgifter på gummi och beståndet "Det, var Å detta id: liv under färden /runt halva jorden. ill Malacka och Borneo, atet och jordmånen var IX där ic ;grodde' 2.800 till” skott, och 2:000 dessa överlevde änsporten. till ilde asiatiska kolonierna, där de blev ”stamträd” för ' de vidsträckta gär? : kone. at faa,." med en perbörkong. du nu néjes Bergmans ”En lektion i.kärlek”: ade . varit - en omöjlighet för ”hågra år 'sedan med sin psyko-: logiska syn på olika kvinno- - "öden, Svensk. film går mot nå- ”, got bätire och finare och skulle inte” resultatet. alltid: motsvara. :, vad: nian hoppats på, så inte be- i våra dagar finns i. "dessa . trakter; Det: brasiliånskå |". moriopolet var brutet och Englands : dominans på ;gumimimarkhaden, ha- Numera” ingår gummi i tusentals artiklar och är: så vanligt att vi inte längre lägger märke till' det; Se' er om i rummet där Ni sitter och läser detta, . På skorna Kar Ni gummi- klackar; > telefönsladden "och «de oror:det på bristande vilja och ; ambition, det kan jag försäkra. - Så "skär en högtalarröst genom korridoren. utanför raderna av 103 ger: ”Fru Tidblad till ateljén," fria Mot någor bättre och något finare, så Inga] Tidblad, Med hennes hjälp och in. sats har. vi all ånledning, att hoppas. . Nya, Fiskeritrågors ” fisket att "sbolteras. Försöken att på konstlad väg upprätthålla bestån- Arne Sellermark M - elektriska ledningarna till lampor- nå är gärmimiisolerade, på skrivbor- det ligger ett” radergummi; i:tam- buren hänger en gummiimpregne- rad regökappa” och : "där står: också tott par galoschér av gummi . eller ett par stövlar o sv. En modern dö över. Det et gällde atf få fröna att grole -Jtill skött i ett engelskt växthus och sedan ' : hålla” dessa ömtåliga skott ' liga/ Av de 70.000 utsinugglade: frö-)4 H rots att "stora kvantiteter fisk: ni tiden bi inga åldsärn sianessjuk till ugn var "k behövdes- icke 4 några längre stun ers vistelse: i,denna' gungä ? patienten bringats. ;. en dvala som! ofta höll honom laga i, fler; dagar, Den fotåste människa 3 man k ner till levde 1. slutet av 1700-talet i: engelska : staden ' Leicester." Han hetta; Daniel: Lambert. '. Redan , vid 13 års ålder vägde han 224. kg och nära han fyllde 39 år vägde han icke mindre än: 370 kg. En av hans' västar, som - finns” ; museet i Lei-. cester, har. ett oräfång 'av två oc en 2. halv, meter... - ist : och! "vårvete har "inte riktigt samma k I hi Å |dagmasken; blodet rinner åstadkommer adrea”” linet. a "blodet" leyrtar sig: ungefä över, att" fåglarna, eller bevi varelser överhuvudtaget, ic beror: på, 'anser. "man; att helt: enkelt här. stött på "ett för” det vingarnas” konstruktion. I en- lighet med 'de' geometriska” progor- rna ökas vikten hos. lik! |formiga kroppar proportionellt med kuben på längdmåtten, medan yt- måtten; .. endast" variera med.kva- draten på "längdmåtten. Detta be- tyder : att vingytans 'storlek "måste ökas i cen! sådan proportion till kroppens störlek, att er fågel t. ex, av "elefantens vikt måste" få så stora Å stånd" bortföräs därifrån och ett 5 | direki . betyder Så inycket eftörsört dan al j digt örödande sjökdom; vars slut i stadium betyder 'eft'totalt förintan faller på der lintbrukémässiga od: lingen. Totalt här en "åkeraré 1 dling > här kjddsområdena SN måst ges allt störiå oräfättning; mest" Il enna tendens. i Kri an änsstyrelsens's kadeböranden sjal Lom nt, dig sett att skörden. helt" gått: till: äxtskyddsånstalterr påpeka de av skörden. Därtill kommer att: sådan jotd, en gång, väl. smittad, smittförande” ända : upp till 15: iog kar. nar: inte: hys: rväntningar av ef rådgiv=: .. ning åt odlarna' att, använda” Tkräfts; vet immuna isorter,; så "länge. "det :tinns marknad för: de kräftmöttagliga ? cerats i särsläld kvälitefsklass o fått. 4-5 öre; högre; marknadsnote . : För att återgå -till:25-årsöversi ten. kän nämnas, att. antalet smitta: de egendomar i i Hallands län utgjo 118 orii tillhopa Ne hekta Anta: le P-deras åsikter ' om” k fall I synnerhet är japatiskan "göra. sin röst så vacker öjligt; En. gammal : tradition i panerna säger. att: den "som .&ller ”regnmask då och. då får sin: röst mycket förskö- nad, Därför ”saluhålls denria 7 mask än' idag på torgen:i Japan. och de japanska; kvinnorna. äta ' den "med god. smak. Regnormen eller. regn= i masken är en' art der "vanliga ostron; som sinsemellan företer en Tr helt : hänvisade till” flytande” "föda, som , bokstavligen, måste flyta” di- rekt' "inl i. munnen på: dem. om de ilska kunna leva. Vattnet innehåller emelleftid” massor av” sådant som vetet”, är” glutenhalten. lägre” än.. vårvetet. Gluten: är "én benämning på, de "äggviteämnen, ' som ' ingår. i vetet, Eftersom det är äggvite nena i vetet, som: bestämmer mjöl” ets bakningsförmåga, ' brukar man också . säga" att glutenhalten ".be- stämmer bakningsförmågan. : Liten I glätenhalt i iett 'mjöl ger dålig bak- stor 'glutenhalt: bra dylik. : Höstvetet ' innehåller; i" all- mänhet en: mindre" halt av ägg- n | vitekininen än i vårvetet,; varför det sistnämnda :' lärhpar sig bättre för t : lever "av, varför säkerlir gen," ihget - ostron. behövér + hungersnöd annat ä under: valide". 1es särskilt ogynrisarnmå, omstä J»igheter.: . fe a one Sådana ” ighete kön: e- ett hindreta arter Ir: Kron; ns jordbr Efter, att i'åtskilliga" år, ha visat: rskatt har; det..ek förbätträts; så att det nu:bli mindré överskott, Det har: blivit en: behållnifig "av 60.000: kr: medar: 1952 - gav ett-'underskott. på närmare” 2A Mi milj, . Nybygghadskostnadernik till "stor del: bortfallit, "underhålls. kostnaderna gått néd och arrenden: 111.916. resp. 55.358 behållning om' 56.558 på sådant sätt att PA ner. en 'massa; trådar..runt: omkring mellertid inträffa på grund av” osti | ronets” fiendskap . till. blåmässlan, Hallands läns "köntrollförening har lagt fram. sin årsberättelse 1953—54, ; Ver! samheten / : som tidigare varit fördelad på; Sk, kon- trollkretsar, . vafdera räotsvarande en kontrollassisténtbefattning,” bakning -än det förstnämnda. Bet nämningarna höstvete och vårvete brukar. ofta föranleda undran hos '. befolk , ty man vet inte vad -som menas därmed. Ofta får man. höra påståendet att. höst- vetet är. sådant "vete som skördas. långt. in 'på hösten "under: det: att Till A-kontroll har na 1,282 besättningar" lagt 14,717, kor, till resp.: 2970; till: C-kontrollen 1,087. fesp. 1,062 och C 2-kontrollen 75 resp. 4599, Det blir sammanlagt j 3,455 besättningar med. 29348: kor. Ökningen från, föreg, år' är 79 be- "det av vandringsfisken har inte get. inte finner avsättning. inom: landet! fabriker; "som var och en speciali. uppmuntiéi ide resultat. Men sapettförekommer en stor import särslilt serar' sig på allt möjligt! från: [Si Sjöinventeriäg och av: beredd och djupfryst. fisk. och däck och gummilsblerade di finns ännu många sjöar och ä ch undervat- | fendrag där skelag om ER » fiskfilé, Detta anser förbundet an. kablar till regn och lek- redskap o | psprövhing ål alltjärat kan få naturliga så märkningsvärt.” eftersom ' det, bör-Saker av gurimi, sVäcelkodag la kommer. att provi heter att leva och utvecklas: En in > ora äv intresse för heta Tandet att. En lagen Fy bildäer n aktuella fiskefrågor, "son ventering av dessa vattend; den inhemska beredningen av fisk tet är emellertig, lång. På planta? väckts: motionsvis. Det gäller, in. le-ge en överblick av hela läget 1 erhåller tillräckliga förutsättningar St fappäs" trädet på rn värdefulla ävle; när det gäller” de större och a städ Vs Brist på ar. betskraft. för företag. med: byk tillstånd föreli ser dast i”Luleå, I' Halmstad" redovisades: må nadens -mitt 39 ärbetslösa" I bygg. ventéting av vattendrag, läm d "Fi för att tillfredsställa di saft varje morgonz Det årvetet. : skördas: tidigare -undet j facken; vilket motsvårar 4,3 PrOGT » lämpade | iskarna dras ständigt med a den stora ef. i ns Det sket. genom | Vårvetet. : skör .fidigare "und sättningar med 1256. kor; Förtenin- : för" "av vi ifråga om priser Rh av terfrådan. Härigenom, skålle" imj att ett'snitt "göres i'bårkeri; varef.|sommaren. ' Detta ” är: fullständigt gen räknar: med-att' "cirka: 50 proc. av ortens byggnadsarbetarkår; Mot- - Svarande siffror » anslutna ter den saft som" rinner ut; samlas : är rn : upp i en liten bleckburk, söm fästs | vid: stammen. Varjé Pplaåntagearbe- tare sköter omkring 350 fräd. Saf- ten förs sedan till: "plantagens ”fab- rik”, som. mest. av - allt påminner om ett mejeri, Högsta renlighet rå: der där, eftersom” föroreningar gör att k i för- tid,' vilket sänker kvaliteten -så att detta gummi måste säljas till un- derpris. Den gummi saften. behandlas med ästixsyra, Pportbehovet ' kunna minskas . och fiskarna erhålla ett bättre pris för sina fångster. Filéskärning av fisk ligheter att djupfrysa' fi. 1 är en åv de främsta förut] sättningarna för en ökad avsättning] Vav svenskfångad fisk, och därför anser [förbundet : att riksdagen, börj » tillmötesgå kravet på kapitali ökade "möjligheter "att djupfrysi sättnin; MN fisk och skapandet av en Na = provningsanstalt för, fisket,- Motio. hålla näringen nerna vinner. Sveriges fiskares Svenskfångd ök är Nr sa riksförbund fulla anslutning. ' skattad och eftersökt: även ” "atom 2c Redan nu 'kan man märka at lands, vilket hänger samman med bestånden av lax och ål minska att fiskarna vinnlägger sig”om att till följd av tillkomsten av de måns. sköta sina fångster på ett föredöm-' & aven I vattendragen, Det. ligt sätt och så att Varorna kan I stering a då iskarna er. Få äro för | ering för att främja beredning! stet "fortsätia. som' hittills kommer ina skick, I fråga om beredning och avsättning av fisk. Ett belopp - småningom het a. det svenski ution finns dock fortfa= på 500 000 kr är inte för högt till- isket och i viss mån även ål; vagen felaktigt. ' Höstvete -är . sådant vete som såtts på. hösten, . "vårvetet är sått på våren, 5, 1. av. länets koantal nm till: kontröllverksamh reningens inkomster och ut- r balanserår ' På” 550,96 och har gar och skulder vid.h Ne rhållanden, men. trots detta har Je i stort sett kunnat fr, i åriged: nom ' ändrat ”hundskattefåröräning iått ' ; rätt: att höja, nen, det "Det är binjuränas förtjänst; änser man, att:vi överléver olyckshän> delsér.zeller chöcker, som icke ”ge en "omedelbar död. Binjurarna av- söndra, nämligen det s. k. adrena- linet, som har 'dén isk at! det. vid behov mobiliserar kroppens ga energikällor, När vi t.ex. li skrämda av. något är it adres syhes. ha passerat "kulmen, fö r den= 3 " na vi) - Enligt senäste till ki: mot tidigare. 50. Hittills ä arbetsmark elsen mellertid ” endäst rapporter har siffrorna för det inte Is: i . sysselsatta folket i byg sbransehen MU [GIVES I I LA na 4 et att önska, 2 LAHOLMS T TIDNING - -- ENDA TIDNING 50 FEPSTITITTYETVETETTETTON as : 2 SABALKPKAAMRAMASANADARA ARM KA ma FEYSYSEEFYRFETYTVVT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.