every ee Ren FTV ryv flidlereds FPA År fr fröér — FfAHOLMS. TIDNING" ST gör i oo - ” - = i Rn nt |: Profiler I svensk film? | - Giglis 65-årsdag. =, JArgentina. öppnar: porten. i , Det är inte enbact fal I ogen om säger att det sällan jon nå celigt och stimulerande att arbeta med svensk film som just mu. Visserligen är de ekono- miska villkoren för en inhemsk filmproduktion ytterligt snäva dagens läge, men "herregud, tänk vilka risker vi ändå tar för att få ' fram åtminstone några dramatiskt fullviktiga filmer varje år. Många av de ämnen som nu behandlas av svensk film var bara för ett tictal år ' sedan-, helt omöjliga att föra fram i diskussionen, men tack vare att några goda filmer öppnade por= tarna i början på 40-talet blev. si- tuationen' en; annan; det bley lite friare. rymd: över arbetet i fort- sättningen. Men för prod Svensk films guldålder - är inte bara tomt prat il bland ofta är större än deras utländska kollegers. En skådespelares frem- gång i en filmroll ligger åtminstone till .en 'del i att. han eler hon är rätt placerad som typ. Men i ett litet land som vårt är typgalleriet skådespelarna» ytterst be- gränsat och det gör att våra skåde-. spelare helt enkelt får variera sin cgen typ i det oändliga: det är bå- de "svårt och äventyrligt , men. att det så' ofta lyckas är sannerligen en heder för svensk 'skådespelar- kultur. > Nu fattas det ju inte nya an- sikten i svensk 'film ren ibland kan man ju undra om utbildningen av. unga skådespelare är tillfreds- ska. Teaterförbundet - kommit med ansvarskänsla och. konstnärlig "vilja måste ju dagens läge på film- marknaden vara djupt otillfreds- ställande: honnöreprogrammen' får fw nästan helt och hållet betalas " med" säkra publiksaker. 2 Vi står tr ett hörn av den stora 1; len i Filmstaden ute Ifdsundar under en paus i srbetet i nära. kontakt. med ungdomarna hör ju veta, . > a '— Nu är det bättre för utgdo- marna. Men det var skandalöst för några år sedan, då det bara i Stock- holm fanns hundratals elevskolor, som drevs i spekulativt syfte och lockade med filmroller. När saken blev känd gjorde Svenska Teater- med Gustaf Moland gen”, passar Edvin Adolphson. på att lägga fram'någta synpunkter på svensk film och det är) min- » sann inte novisen vid spisen som talar, Film har han ekrivit, spelat och regisserat i snart fyrtio år: han debuterade 1918 i ”Thomas Graals bästa barn”, Men det är inte en- bart som konstnär har kommit den svenska filmen inpå ' livet, ' hans kommittéuppdrag ä är otaliga 'och vid sidan” av sin verksamhet i Svenska Teaterförbundets" styrelse är han bland mycket annat också v. pröses 4 Svenska Filmsamfundet. - Jag tycker att både publiken, konstnärerna och kritikerna har all anledning att vara "stolta ' över honnörsprogrammen, det är” tack vare dom vi med fog kan tala om att svensk, film upplever en konst- "närlig renässans, en ny guldåder, fortsätter Edvin. Adolphson, Och kanske i ännu högre grad än under 20-talet då Sjöströms och ' Stillers filmer blev typskapande för en, hel värld. Efter första världskriget. var vl åvenskar. ganska ensamma om Jen från grunden uppbyggd films produktion, ' vårt : försprång var enormt och" konkurrensen ringa. Men hur är det nu när vi går ut på världsmarknaden för andra gån- jgen? Jo, konkurrensen är mördan- ide och andra. länder lägger. ner miljontals kronor på sina toppfil- imer, medan vi måste hålla oss in- Jom en mycket snäv ram. Ait vi överhuvudtaget kan hävda 2085 är ganska fantastiskt! weed . Det är halvskumt' 1 filmateljén. Långt borta hörs Gustaf Molanders |. lugna kommandorop, en vägg flyt- tas för att ge plats åt kameran i " nästa soen, Edvin Adolphson lutar sig fram 1 stolen: förbundet. en vi. fick ta hand om massor av ungdomar som stod i rännstenen; hitlockade och grymt lurade. De skolor som nu finns utanför Dramatens och stadsteatrarnas elevskolor och som är avsedda som förberedelse - till dessa är auktoriserade.' Går man vidare från dessa kommer den sammanlagda utbildningen att lig- ga mellan fyra och fem år och det |] känns tillfredsställande. Där har inte minst svensk film; något att bygga på. Någonstans i närheten av ; Gustat ställande, -Edvin Adolphson som iF forus oå DO (USE 4 ynt och duktrick Bred” ät "en näsduk på bordet och lägg en mindre slant — en 10-öring eller 25-i -öring — på mit- ten, Vik näsdukens alla fyra hörn in över --mitten så långt att de täcker slanten. Säg ”hokus po- "kus'" och lyft näsduken i ena hör- net och skada den. Slanten "är spårlöst försvunne: UTFÖRANDE: Sätt en "Hiten hörn, (x på bilden). :Vik in detta hörn först så ätt vaxet kommer att ligga över slanten. När alla hörn 'vikits över, tryck till över slanten. Nu sitter den fast i du- ken, s som kan skakas ut, «'- roll IB ihöringen” och hon heter Kristina Adolphson. Avt' hon: fått Molander skymtar en lång, mörk flicka. ' Hon debuterar i en liten ve » då ora t I — Jag undrar om Inte stat ) terna räknar fel när de bekattar|- svensk film så högt, Nu har vi fått ett relativt gott namn på den in- ternationella marknaden, det måste vi försvara och: det kan. bara ske genom bra filmer med bra ämnen, Sådana filmer tar tid att göra, det går inte att smälla ihop en hög- klasig film 'på några veckar, det ligger ett oerhört arbete från mån- ga människor bakom sådana pro- dukter och då krävs det pengar. Denna ständigt gnagande fråga "hur . mycket har vj råd 'att förlora på den här filmen” måste 1 längden everka. nedbrytande. för' hela Pros duktionen, Vi kan göra bra film, därför att'vi här hemma har fått " arbeta ostörda av avbrott och där- igenom kommit fram "till en' viss filmkultur, ett adelskap som för- plikter. Men sådana filmer kostar stora pengar. Kunde inte statsmak- erna resonéra som så, att en ökad återbäring av nöjesskatt till svensk film kan kompenseras av den va- luta vi får in genom att bra svensk film just nu är begärlig på utländ- ska marknader? Ja, det är en tills sam undran, Filmkultur nämnde Edvin Adolph- son, I den mån en sådan avspeg- lar ag beror den naturligtvis sist och slutligen på skådespelarna, det är ju artisterna som bär fram fil- "mens Ärone, — Publik och kritik kanske inte tänker på att svenska' filmskåde- spelare arbetar under en Press, som 36 a milj. anses för. väghållningen detta budgetår. + ja » Under de :senaste fyra åren har en gedigen. utbildning - har pappa Edyvi ; : Den italienske vi år och samma kväll höll han sin begeistrade åhörare, som kraftigt här ser vi honom i förå med att ldstenoren Benjomin Gigli har i i dagårna fyllt 65. > Efter konserten - firade Gigli dagen - tillsammans : med” vänner; och fter blåsa ut. de 65. Husen. i födelse K oh dagstärtan, . + > dav internationell : finanshjälp,” Ari sista konsert i London! inför 6,000. hyllade, den: populäre. sångaren. ; | uppnå jämvikt mellan industri- och fter. kolonisera de, änn: = I den argentiska' pressen har man” unde "upprepade redogörelser rörande. regeringens $ "ökad, invandring och dess, beslutsamhet ne förvåna: inre. delar, mari minst a arr rr vandring? yr den sistd tiden läst MM tora intreve: för b. på tungt, som till följ "år sedan att.g ena svår > följd av den forcerade industrialiseringen oci ; : abbat jordbruket, hade, Argentina, för ett par. ; det, eftersä tande, k kris, och betydande gå. om, jordbruksprodukter..: ö "Perons regim strävar nu att Mer jordbruksnäringarna genom att ska- pa nya: odlingsområden och upp- muntra ' kolonisering. Men för det ändamålet krävs ligen. in- |. vandrare från länder på andra 'si- dan havet. I argentinska parlamen- tét har nyligen, framlagts lagförslag, |. som på ett storstilat sätt vill främja Men för att förverkliga dessa'pro- jekt" är regeringen" dock beroende klick . vitt: vax i näsdukens enal” 4 Geti Styrelsen för Hallands Skogsägareföreniag kär vid sämmanträde - ? på Grand Hotell i Halmstad på tsdagen beslutat inköpa. Getinge och 7 "sker 0 Bjernareds sågver! "anläggningen kommer att förestås Det : nya företagets produktion kommer i stor utsträckning att gå på - export, ' meddelar: ' disponent äng, äl föreni: : Det Över Getinge, I, samband - med, förvärvet av sågverket -har Skogsägare föreningen även: köpt. ett. intilliggande tomtområde på 25,000 kvi avsett . för företagets. vidare utbyggnad: av skogsinspektör Ivar Sjögren i tionellt Unpitjarda av råvaran. a; skulle man. kunna. install . såväl vid den a anska el rensen i Rio de" Janeiro som i den! emigrati én i Geneve har. med största eftertryck]. | främhållit sitt "lands" beredvi att främja en organiserad” utvanid- ring till Argentina men också påpe- kat nödvändigheten 'av att finansfell stöd utifrån — och särskilt från USA — måste erhållas fi öl verkliga en dylik emigratio! geringen; Peron kan "nämligen icke av. egen kraft stå för alla Kostnader "samband med: en :dylikstor. kolo- nisation utan 'att' bringa sin? andra 5-årsplan ". (1953—1958) i allvårlig fara: och åstadkomma ' svåra rubb- ningar i budgetbalansetn. Peron lar eriellertid. förklarat sig villig ”att lå- är i detta de fördelaktigt att det är beläget mitt mellan två ham- nar, I sammanhanget kan meddelas att föreningen uppsagts från de tom- ter de hittills disponerat i Halm- stad, i och för hyresreglering som skulle innebära en förhöjning med flera hundra procent. Om denna ge- nomföres ' skulle" detta . innebära. så lä för barkning, v ta fepr för :den ipejis- man skulle kunna få & avsättning för avfallet 'som : råvara till. en massa- fabrik; Man utgår i detta avseeridi från erfarenheter man gjort på eningens anläggning i i Lidhult: Såg- verket i Getinge uppbyggdes för ett tiotal år sedan och är' således för- hållandevis utrustat. lavsevärda kostnadsfördyringar, att man eventuellt nödgas överväga att flytta en större. del av verksam- heten till de egna tomterna i Ger tinge, "> i Någon utt d, av. fö året har man byggt upp den , nya Om Skogsägareföreningens verk- sambet 'i övrigt kan nämnas, att man: 1954 hade en omsättning på 14 miljoner, mot 11 år 1953. Under i Fagered, som koms Getinge kommer det inte att bli denna" säsong, men det är ett ön- skemål att det skall utbyggas till en dard$; Detta skälle medföra att man årskapacitet av ”1,000-—1500 stanv| mer att vara färdig i nästa månad, Getinge och: Bjernareds sågverk har hittills drivits i bolagsform med fabrikör Malte Carlsson s< som. före- tagsledare. : ka”"ätvandringsk ittén ' tillsam- mans med Argentinas egna funktio- närer på ort och ställe studera Ko-|t lonisåtionsmöjligheterna och det be-l1 föreligger, + Givetvis rör det sig här om oe ner på lång sikt, som endast små- ningom kan taga konkret form, I men nu säga, att här öppnats ett gläd- jande perspektiv för alla de euro" peiska länder, som är intresserade! | av frågan och som förr eller senare måste få 'utvandringsmöjligheter förit sitt . alltmer . ökade ' folköverskott. Man har I Buenos Aires ännu Icke mängden: av eventuella in som man; Kan beredå” plats” .. Adolphson filmde buterar i Gustaf Molander-filmer 4 Vv i och ses här i-en: scer med ' ; mna Edvin, Näs för varje år, Förra år vet förbrukade för dessa investeringar 256 miljone” 'kronor' och för innevarande år ha ramen tills vidare fastställts till 250 miljoner kronor, Det är. mot bak- grunden . härav mycket överdrivet | -Undangömda, yrån. Fabriksmatrum I impopulärts: ”Iämplig plats ör intagande av måltid” skall enligt lag folk äga llgång till på. arbetsplatserna, 'och jrivsamma måtrum' finns nu på svenska fabriker litet varstans. Men tiden intar.i stället många arbetare när” det påstås att inv verk- att inskränka: en mycket stark ägt rum på alla områden inom vårt vägvä- sende, yttrade statsrådet Hj. R. Ni- son vid ett föredrag i Kumla, Deni na utveckling har möjliggjorts ge- väsentligt hållande till föregå- i själva arbetslokalen, klädrummet eller förrummet till We, påpekar eride' år. Att investeringsramen int: har kunnat fastställas till högre be- topp har berott på att läget på ar« ö knaden och den starkt öka-| nom den ökning av bi sterna, som varit en följd av att for- donsparken under nämnda tidspe- riod i runt tal fördubblats. ' Jag vill med några siffror belysa den upn- rustning som" vägväsendet under- gått > fe För budgetåret 1950/51 förbruka- des för statliga Vväginvesteringar omkring 98 miljoner kronor, under de privata investeringsverksamhe. sen under sista hälften av förra året "äranlett en skärpt bedömning. av det ekonomiska läget, I detta läge Har vi inte ansett att vägbyggandet xunde ökas samtidigt med att'andra viktiga områden måste tilldelas minskade anslag. > :- De " på vägi ingsansl. at det att för i nde anslaget för samma ändamål är Upp- taget till 320 miljoner kronor. . Det statliga vägunderhållet, som först- nämnda budgetår drog en kostnad av 158 miljoner kronor, har nu er- hållit ett till 230 miljoner kronor ' —' ”örhöjt anslagsbelopp, För väghåll- ning i städer och stadsliknande samhällen; som är väghållare, är re- spektive belopp” till underhåll av vägar och gator 15,1 och 31,2 miljo- vägar "och gator 8,0 och 80 miljoner kronor. Såvitt avser den enskilda Sghållningen har likaledes en av- ”Hon dansade... ” fick : fin kritik i USA NEW YORK (TT — Reuter), ”Hon dansada en sommar” fick fin kritik I New York-pressen på tsdagen, Herald Tribune skriver att filmen har skönhet och smak. Det är en ovanligt bra film, skri- ver Daily News, och Daily Mirror betecknar den san förtjusande oskyldig men långsam. sevärd höjning av beloppen .kunnat ske eller från 6,0 till 19,5 miljoner » kronor för underhållet och från 42 till 11,0 miljoner kronor för byg- gndet. Sammanlagt förbrukades under budgetåret 1950/51 293 mil- joner kronor för vägändamål under det att för budgetåret 195455 an. slagits 736 miljoner kronor, De under särskilda anslagen upp- tagna medlen har också i stort sett kunnat förbrukas. Ett undantag härifrån utgör för närvararde de statliga nNybyggnadsanslagen, för vilka investeringsramar fastställts ner kronor samt till byggande av! reser dlen 're- Jovisas på automobilskattemedlens specialbudget för att tas i anspråk ör en utvidgning av väginveste- vingsvolymen så snart detta kan ske utan 'att oroa sysselsättningen i i nä-j nentivet. " Bensinmannen . från branden; : vår rattfyllo : | GÖTEBORG (TT). Den man som natten till månda- gen vållade branden i Dals-Ed i Dalsland, varvid 74-årige kolaren/ Simon Olsson omkom, torde kömma att åtalas för allmä ig vårdslös- ktören' i åttonde yrkes- |" fooktiansdistriktet, Berta Måns- won. Följden har förstås. blivit att ställda, drar sig för utgifterna, Er- rit litet för nedslående, Vilka förklaringar finns ' då till att matrummen utnyttjas i så ringa grad? Ett av de anförda skälen är att där är för rökigt, I en del fall långt borta och små, - menar socialinspektör Månsson, Om särskilda rökrum talar ju lagen inte .Jalls, och så 'går det som 'det går: icke-rökaren känner obehag av att vistas i matrummet och drar sig för att gå dit. - Mer . diskutabel är måhända ur "| vissa synpunkter invändningen att metrummet ligger för långt bort. Ty' ibland förhåller det sig så att [ipramenaden bara tar ett par mi- nuter i anspråk och knappt det. Kan något annat ligga bakom, nå; ra bärande skäl? Det är troligt, sä- ger inspektören vidare, att vissa människor, som" hela arbetsdagen het, vållande till annans död samt! rattfylleri, Utredningen har gett vid handen att mannen varit ute och kört bil i berusat tillstånd, Då !anj skulle arbeta stannade han kvar hos] åller sig i lokaler tillsammans [med många andra och är omgivna av sorl och maskinbuller, ” verkligen har behov av att under rasterna få koppla av ensamma eller tillsam- Olsson till på morgonen, Efter det! han vållat elden med den tappade bensindunken hade khan bara en tanke på att så fort som möjligt för- svinna från platsen, ot AHOLMS TINNING - mans med några få kamrater i en Iokal utan störrande ljud. En mat- sal, där många samlas, torde knap- Past vara rätta avkopplingsmiljön för dessa människor. I brist på an—+- rat stannar de hellre kvar i arkets- tf da” på 1' god. tid.” Måhända' skulle de uppskattas inte överhövan, mål-" arbetsgivare, som ännu inte ordnat; med speciella matrum för sina an |: farenheterna på andra håll har var |. heter det att matrummet ligger för |” E te klagas |" ibland över att utrymmena är för Påståendet” att matruminet är r för | rökigt ” kan vara värt att beakta, |” Iokalen ller: i någon ' undangömd vrå, Oviljan att för andra visa upp den edhavda'; matsäcken. ; kan också vara en bidragande orsak till mindre "enheter, i anknytning till olika ;" arbetsavdelningar oftare än som nu: är fallet böra ifrågak det rör, 5 utan tvivel om mycket stora kontingenter;. Enbart. 1, Pata- gonlen, , "ett land om: cirka” mi. kykm., där det nu endast bor:om- kring 250,000 vita, skulle säkerhgen flera "hundratusen" européer kunna |. få nytt livsrum, Stora ouppodlade | tidigt som möjligt. Här är; det ;ar- betarna själva, som tar initiativet, 2 istället för. en stor, central .matsal. Motivet "att man, inte Hinner ' gå fn” matrummet under. rasten: låter emellertid ana en orsak av allvar- ligare art, nämligen. :tendensen. att id na kan emöllerfid ifråg rasterna på detta sätt. förkortas till ett '. minimum, Man /snabbäter: den medhavda maten, vilket är-till men för samtliga men kanske främst för så mycket som. de mycket unga: . " follförsörjningssnårigheter, Det "gick så: långt, och köttransonering införas i detta immigration och inre kolonisation,|” hov av utländskt kapitalbidrag sc som |... icke desto mindre kan man redan in. kunna: sluta: arbetet för dagen: så | + ttas då mat- |: dger i, klosterskolan '' td, att. vete måste im= land, som dock. av ål= överskottsområden ifrå= är g a ordna” eff: nternätionellé samärbete av stora mått "mellan" de gamla" och de ärlderi. "Skall det lyckas i en tid, då alla de ok peiska i folken är. inbegripna I i rr ryska arkitekter, slöseri på. strunt lägga om: sitt arbete, förbättra, kva liteten' : på byggnadsprojekteringar= na”och' stadsplaneringarna, nikta en : Detaä är inte de svenska arlitekter- a nea som avses, omdömet: gäller de oo ras "ryska" -kolleger, Komm istpars har tagit till Kårdhandskarna:” elis ten av det ryska byggriadsfacket Kar varit;kallad till könferens” nisterrådet i i Moskvå; Och För att bygga brå och bil gt förda” vas först och: främst” godå. ritningar, projekt. LÅ krav, ger inte möjlighete; ätter- ite utnyttjandé i tering stärdi; ta; som lyckats åstadkoinma” eh förtast >. på hela 6 milj, på ett bygge som”to= ” talt kostade. 24 milj. rubeb Förhål: jandena äv. mer eller mindre tikar kade. över. hela” linjen. Orsaken; är inte minst den väldiga” apparat des=. ja 'småföretag håller sig. me hållande, till -verksamh Notre-Dae-do ” Toutes-Aldeés 4 Nantes," Andrée" Fourrier, har” haft Premiär. med sin första dramatiska ' Ipjäs ”Je. ne- suis. pas Pockelim” i - "Nantes, För | upptagen. med att skriva” hemupp- : såtser över Mollåre 'och ändra frans. ska klassiker. En av hennes kolle- | före i jul en tidning, i vilken den”. "of dråmatiska tävnägen varit utlyst, I". oh klösterskolan.' var - det 'strängeligen > S ; förbjudet att" "läsa tidningar eller att; - : Kö sybsla med "världsliga ting ttöver - - "| ” ågon aning om. att"" - I deras: bästa = slev.> "lilla Andrég, i” od smyg och på nättérnajrutrusted. méd': ; en ficklampa som Kon "tände under > och täcket för att inte bli: "upptäckt; avs fe |nattvakterna, författade ett drama, I som hon vidarebefordrade tillydenst ac oj dramatiska tävlingsjuryn under, 1 :p sånord; Hon skrev pjäsen i tre vel nm kor. under relativt få nattimmar, fe gömd. i sängen, med" täcke dle aävudet och hon vann. rä > Ira dor P I nga ken
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.