-hade tegat, Nå YrefrryyryrTY ROARARATLARRARRARFEN rerveYyvYyft Fey YYYFYTTYTYY TY? revs fdr A ÄRR TERES YTrevYfYrtfeVTETYTYYTVFYYT TEVE OYTYVFYV Yen vYyrevewesv fyRstgt red öjt AN IEA SL OC LAA EOS EL AASE O LEOS efte PEEL REPET + =" rAHOLMS TIDNING! — > Le yr YA Pe sr RR ET Sv är ne ""pördägen den 2: april. 1955, a > PALMSÖNDAGEN, - Sabbafstankar ” Joh, 12:1--16. ve Triomftåget. . Det var en mycket stor dag i Jerusalems historia, Det var dock en gammal stad. Den har de sett stora triumftåg. Den hade sett Davids och Salomös härlighet: ”Deri Kade? sett de fruktade babylonierna, Den hade sett "Roins fältherrar. Likväl var det något alldeles äende, varom palmsö gens text talar. Det 'var en ör desdiger dag för Jerusalem och gamla Israel. Kristug pro- klameras såsom konung. - Man nödgas taga ställning. I. Det är konungens triumf- dag, Han kom åock i ringhet. ”Han "kommer, fattig, ridande på en åsna, på en åsninnas få- Je”, Få kunde se något kon- ungsligt i detta. ”Han-gick här så fattig och. ringa, att armar re ingen väl fanne; och dock var han skapelsens Herre, och himlar och jord voro hans”. De flesta av ledarna sågo det icke, Men det strålade fram för barnen och lärjungarna. Det blev för dem en djupare mening, ' Ilan kom såsom fri- deng konung, Han kom icke på en stridahäst. Hang rike var icke av denna världen. Vägen till döden var vägen till seger. Han var mest konungslig när han led mest. Det vår ildan- detg kröning. ”Han segrår när han lider”, Han regerar nä i sitt folks hjärtan emedan han dog för” dem, "Dig, o, Guds Jamm, ske ära, att du vårt of- " fer blev, och med den stungna handen ' gkuldbrevet gönderrec. Och utav oss ett evigt rike av präster gjort, bland alla namn 'på fjorden endast ditt namn är stort”. : | II, Folkets hänförelse, Man hade undrat om han, skulle komma upp till högtiden. .”Och do gökto efter Jesus och sade till varandra, där de stodo I helgedomen:: Vad :menen I? Skall han allg icko komma upp till högtlden”? Nu går det som "en löpeld: Han kommer! Le- » den tiätna alltmer, Skaran blir mycket stor, Och folket hand- lar. Mantlarna bredas på vä- gen, Palmerna Busa, Hjärtana gripag, Ja, dit behöver vårt folk komma, Lovsången bru- sar. Folket klindo den messtan- Bka psolmen, - Hänfört ljuder den över berg och stad. Det var ju Icke heller att undra på; Han hade' gått omkring, gjort väl och hjälpt alla, , Det hade varit underligare om då "Om dessa tiga, skola etenarna ropa”, sade Je- Bus, le UT, Staden undrar, Jublet hördes i Jerusalem, Staden syntes vakna för ett ögonblick. ”Hela staden kom i rörelso”., Man frågar: "Vem är denne”? Och folket sade: : "Dot är Je- nus, profeten från Nasaret i Galileon”, Varför är världen eå likgiltig för Kristug i dag? Är det därför att vi är för lik- giltiga för honom? ”Det ligger något skräckinjagande i det faktum, att de, som rikta an- klagolser mot do kristna, icke så ofta anklaga dem för att de läro kristna utan för litet krist- na”, « Det behövdes dock ett djupare verk för Jerusalem. Loveången tystnade, Ropet: "Korsfäst"! ekulle snart ljuda över staden. Men på den stora pingatdagen I Jerusalem blev det ett djupare andens verk. Genom Golgata försoning får vi upplova, att ”dot finns kraft mäktig underbar uti Lammets dyrbara blod", Må palmsönda- Erna triumftåg gripa djupt I vårt folks ajäll "MA det bliva maasvandring till Golgata. Må icko Kristus behöva gråta över vårt folk, som-en gång över Jerusalem, Han vill förvanda våra liv, Och de' gripna hjär- tanas lovsång skall än cen fång brusa över berg och dal. Hans pris må vinden bära och vågorna ge svar, till likt ett hav av ära, från pal till pol det far, 4 till dess vi frätsta skåda Guda lamm, som lödat var, bland oss för evikt råda vår ko- nung, Gud och Far, Amen. : PALMSÖNDAGEN | Iaholm. Hyra, 10.00 kh. Håkansson, Aindagssk, 11.50, - MN Skogaby, Ham, 1330 khl Håkans son. Veloge. Hgm, m. nattvg. 10.00 kh. ] » Sindagssk, 1100. Tjärdy, Hem, 1300 komm Rydén. Mästocka. Hem, m nattvg. 10.00 För Laholms 1 (Forts) Vi gör ett hopp några år fram i tiden... "På Sjöviken går allt sin higna gång. Men inkomsterra på lantbruket hade svårt alt täcka utgifterna och det blev faktiskt inte mycket över. Hade inte Knut haft den duk- tige inspektoren . Bark som besatt ett sådant handlad som Knut aldrig hade lyckats för- värva så hade resultatet bli- vit betydligt sämre. Men tor- parna och de anställda hade fått det bra. |: fn I: Knutg och Majas äkten- skap hade det' blivit två söner av vilka den äldste och Inga nu gick' i läroverk i Sträng- näs, Den yngste sonen var däremot kvar hemma på Sjö- viker. ' Han ' saknade all Just för bokliga studier. Han var 1 17-årsåldern och Knut: fruk- tade att han skulle komma att leva samma liv som han själv gjort en gång i tiden, och sa- de därför en dag till honom på skarpen att antingen fick han ta sig för något nyttigt hem- ma eller fick han flytta hem- ifrån och söka klara sig. själv. En dag' var han plötsligt försvunnen utan att säga adjö. Han , hade emellertid lämnat kvar- ett litet kortfattat med- delande vari. han skrev att. han ning till sjöBg, «=. :csau bot su Maja blev ledsen men Knut ansåg att det var ett gott steg han tagit. På sjön skulle han få lära sig att lyda order och pekade på hur bra det hade gått för Karl, Fast inom eig tvivlade : han på att Bonen Var av samma , hårda ' och prima virke som denne; .-Blev det för besvärligt ;. för honom ' skulle hån . väl antagligen komma hem igen. . Men tre år gick u- tan att han hördes av, En dag kom det emellertid ett kortfat- tat brev var i han skrev att han ' var vid liv och hade häl- san, Mycket mera innehöll det inte och någon adress hade det heller inte: ,." sa förän. ". Midsommaraftonen det :året blev "en dag som man aldrig skulle” glömma"... på -Sjöviken. Vid ' middagstiden ' hade '' allt gårdsfolket fått : fritt för alt fira helgen. På eftermiddagen hade" de samlats kring mid: sommarstången .. som rests -på en udde ute vid sjökanten ett gott "stycke från. själva går- den, Den-låg intill en's. k: hör volm. — en byggnad på höga stolpår med tak över men utan väggar. ' Här» brukade .: man förvara höet + som '- forslades hem till . gården alltefter som det gick åt då vintern kora. Skörden hade dock intet bör- Jat än så hövolmen :stod.:tom: Endast en' av innepigornea hade stannat hemma” på går- den. Mest därför att hon var ledsen ' över att hennes fäst- man börjat sällskapa med en annan fliceko och nu kände hon ingen större lust att blanda sig med den glada ung- domen” på festplatsen. "Under dagen hade det rått en närmast tropisk hetta, Inte en vindfläkt hade känts, luften var kvav och tryckande och hettan stod som ett dis. Men nu var det: midsommaraftor och ingen gav sig tid att tän- ka på vädret, Alla var nöjda och belåtna med friheten och skulle ut 'och dansa. Kring midsommarstången ». samlades inte bara ungdomen utan ock- eå många av de äldre och de len, nordiska soramarnattsskym- ningen över landskapet. Plöts- ligt skar en ljungande blixt genom rymden och en kraftig knall följde som kom de dan- sande att stanna upp och mu- sikerna att låta tonerna dö ut. Alla tittade upp mot himlen som nu hada blivit helsvart. Några stora regndroppar bör- jade falla. ve .Hövolmen blev det skydd som alla med ens sökte upp. de den knappast skyla dem a- Ia och trängseln var stor. Nu var ovädret över dem. Blix tarna korsede varandra och komm, Rydén därefter sö je skola yen därefter söndags den ena knallen hade knaavpt ih vw Ny” , Ale Dåödetslott givlit sig ut för att ta värv-|: att det var så skönt när man |. allra yngsta också för den de-Å] Sakta smög sig den trotska |: Trots a!t den var rymlig kun-:. + mr Rs > Tidning av C.-0. Kilsson Hishuit, mö tönat bort förrän nästa kor. Regnet formligen -öste ner. Al la stood där skräckslagna och tiga natursceneriet, S "En - ljongande -blixt fräste till... en häftig knall som lik- som tycktes lyfta taket av hö- volmen... ce ee na Ett sprakande eldsken slog upp. «= st '— Sjöborg brinner! | Ropet spred. sig. som en Iöp- eld - genom de församlade som skräckslagna - stirrade bort mot borgen , där redar stora eldslågor.slog fram. . . +. "Några av de modigaste skyn- dadg ut i regnet och bort mot gården! Och snart följde även de övriga efter allteftersom ' de tycktes hämta sig. från skräc- ken. ” Alla” visste att grevefa- miljen. var ensam' hemma på gården.' Kanske brändes de in- ne. : - frun :” Askan's -hade avlägsnat 'sig och :- hördes 'svagare . nu och regnet - hade i: det närmaste upphört, sov: ss da "Det var omöjligt att närma sig "gården ' för eldslågorna, hettan och röken; "55. På" vindsidan , fann de dock hela ”"grevefamiljen ' samlad jämte innepigan Lisa och 'stall- drängen "som heller inte varit med vid' midsommarstången.' "Lisa berättåde mellan gråt- attackerna och frosskakning- arna: vad hon "upplevt. Hon ha- de-”. varit . uppe på sitt vinds- rum då blixten slog ner. Först hade” hon tänkt att gå ner till grevefamiljen då” åskan börja- de knalla"men hon kom sig in- te för detta utan kröp ihop i en vrå i Tummet. Så kom: det én öronbedövande "knall och ett eldsken som lyste upp hela rummet.'' Genorå fönstret såg hon lågor slå ut på andra stäl- len +: på" gården och: ovanför - hon hur det knastrade på "taket: -Skräckslagen rusade hon ut ur rummet och ner för trapporna" där röken och" het: tan slog emot henne med våld- sam kraft." Hut hon" lyckades tå sig ner till. grevefamiljens' rum visste hon'knappast.: Dör' fånn hon" både Knut och Maja liggande 'som livlösa på golvät; är var. röken ännu inte så besvärande... och hon skyndade ut i köket efter ett ämbar med vatten : som ” Hon "hällde över déni,”, De kvicknade till och dej hjälptes åt alla tre att ta sig ut'genori lågorna och röken, . Knuts . första ' tanke 'gälldé ridhästarna som var de enda djur" "som män hade inne i le” dugården.”” De övriga befann sig ute på bete. Han sökte ta sig ”fram och in i stallet men röken var'så svår 'att han må- ste 'ge-upp. "Han "stötte plöts- ligt på något mjukt. Det var stalldrängen "som låg avsvim- mad ” utanför 'stallbyggnaden. Han hade döck hunnit att fösa hästarna” och få ut dem innan han svimmade, Knut förde ho- följde det storslagna och mäk- . -|de bara betrakta 'det or dk - . 'nom i säkerhet och snart hade han kvicknat till, igen. Någon fara, med honom var det inte. Snart. började ' folk. ström- ma till från”andra håll men att tänka på något räddnings- arbete var för sent. Hela går- den var övertänd och man kun” sorgliga skådespelet. ”. Lol " Ännu på” midsommardagen brann det i byggnaderaa. Knut och "Maja som fått logera- på Runviken i som stod tomt: och öde sedan arvsskiftet” gick"! ut för att sé på ruinerna av deras gamla ' hem, 7 Allt hade: blivit lågornas :”rov. ” De hade inte lyckats " rädda : något av sina tillhörigheter.” koster : Båda ':var . om de "kände sig lyckligä att vara. vid liv. . Hade inte Lisa stannat hemma hade de säker- ligen. funnit sin död i lågörna: s Den viktigaste, frågan ,val melertid hur man skulle. o na det i framtiden, De' diskus terade: den. : frågan väldeliga: Det :. var - Maja som kom” med den -slutliga lösningen: ' Varför inte stycka upp Sjöborg i små- lotter .och sälja dem? "nedstämda "även bra ” men : undrade var. man skulle få köpare till så många lotter: C- sx Sn RR SE gt "" Också "den saken' hade ;Ma- ja tänkt på, : Das 1 varen Zz" Här” finns ju så många torpare under " godset, ": Låt dem "få köpa lotter och säker- het" /kan ' vi" ju ta genom att stå” som ägare tills dess:han har betalt «dem. : Till' dess. kan de ” och så får vi ju inkoms- ter 'av dem under. tiden; :Så' "enade "man sig om-att handla 'efter: det förslaget. Till Sjöborg hörde hela 4,000 tunn- land ”av >? vilka ung.:1,000. var skog som låg i utkanterna, '-- - Knut: kallade en dag ihop al- la torpariia. och lade fram.sitt förslag för dem. Och alla gilla- de förslaget..;.och hade:heller ingenting: att, "erinra mot de närmare. villkoren som tidigare Nu” började . en tid'av hek; tiskt livspå; Sjöborg. .Lantmä- tåre kom dit: för: att' börja: av- styckningen. : Ett. problem,'gom inite'”alltid”; var så lätt genom de. många ' inskärningar och, ut- buktningar :. som ': sjön .gjorde och ” problemet ;med att göra lotterna >: så "likvärdiga "som möjligt. "Varje lott ”skulle' på en "del undantag när komma att: röra. sig 'om c:a 60 tunn- länd." Det. tog hela hösten'och vintern! . och ända långt fram på "våren måste lantmästarna stanna. kvar:innan man. hade fått det arbetet klart, Men-då var också 'alla nöjda och be- låtna; De som hade fått min- sta lotterna : eller den sämre | jorden" erhöll annat vederlag. . Det arbetades på åkrar. och ängar och i skogen. .:De små torpen ' skulle: nu' inte.Jängre räcka till... Det fordrades an- $ i VÅRDAGJÄMNINGEN Potet tycks sige Fägot koppfutit tecken. blandning av snösö emellertid smält i sandiidorsa och ts Hernegård bets Nilsson har jattexul i jä och lervälling, Uston har jättekul i den kar passerats, enligt almanacka sen kli Ve kan men kli enxnet, I Kungsparken i Melmö her snön det sk man väl ta som ett som dagsmejan tstadkommit, ' Knut tyckte”: förslaget var |; Ett knippe -- I den gamla ”goda” tiden så var det prästen. i försarolingen samt länsmannen som bonden hade mest som samtalsämne på bröllop, barndop och : begrav- ningar. Därnäst dryftades vilken av socknens handlande, som var bäst att handla hos; och nu till ämnet: ss os Lo wo oofe På "ett husförhör 7 frågade prosten Sven i Bråten om'han ibland läsa Pauli brev? Nej, ingalunda, läsa andras brev fick jag redan som barn lära mig att inte göra. svarade Sven. := ">. "Det är bröllop hos Jöns. i Mossen. - -Prästen håller tal. till brudpäret och önskar. dem att livet måtte bli ljust och att so- len : måtte skina "på . deras. väg varje dag. . Ja-ha, suckar Jöns, kommer inte solen att skina mer än der gjort för Beata och mig så blir de-inte solbrända, 5: Försainlingens kyrkoherde hade lejt Jonas på Stenbacken till att huggå” ved, men tyckte att ar- betet gick ganska sakta. För att | få bättre fart på Jonas bjöd har honom. på. en : efterrniddagsgök men ville på samma gång varna för spriten, varför när han slog supen i kaffekoppen sade, att varje sup man inmundigar lär vara som en spik i ens likkista. Jonas. svarade: ”Må dä” då skall jåg be att kyrkohereden: slår i en spik till. Pia i Nu för tiden är det glädjande nog ett mycket gott förhållande mellan statskyrkan och. de" fri” kyrkliga. Så var icke alltid för- hållandet för. 60 å 70 år sedan då dessa senare stundom kallade statskyrkan för ”den stora skö- kan”. En gång från nämnda tid; några” dagar före jul; möter så kyrkoherden". ' gamla "Johanna, son var mycket knappa ekono- miska förhållanden, ' varför” han tar "upp: sin” plånbok "och "ger henne 'en' tia : till att: köpa litet extra för” till julen: Rörd "över dra” och' bättre. byggnader "nu. Så. växte" maångårdshus öch Ja- dugårdsbyggnader upp,” det” e- na efter. det:-andra.:.. Hantver- kare" kom "till platsen och ö- ver "allt rådde: ett 'rörligt Hiv; ' En sak hade”iman emellertid alldeles' "glömt E bort "1 bråd- Kållandena ' på -de flacka ma- derna Sörd ofta- kom att stå I dé. jordägäre som hade/'sina marker "kring sjörl.; ..Em. dag” kom” en 60-års man till Sjöborg. "Hans sor. ägde en av. .de:'& En sjön”, "och" mannen : som hette Djerf ' Hade nyligen varit med om att bygga Göta kanal där han... varit: arbetsförman,. Har kände ;till': en hel del om, sjö- Sänkningar'"och ; kanaler och sonen passade på att fråga ho- norm, , väd: han trodde omen sänkning” av sjön, - Djerf ville emellertid": inte ge något be- stämt: besked "innan. han tittat litet : närmare'”på - förhållande- nas STF te "Så , får och son gav sig ut på en liten inspektionstur runt sjön. När Djerf hade sett sjön och landsförhållandena ; trodde han . emellertid att det skulle gå . bra; ” Minst 5 alnar 'skulle é man ' kunna sänka ' den utan| större ” olägenhet, trodde han. . "]Men man skulle bli tvingad att - | flytta den "lilla kvarn som låg "TI vid Sjöfahet:£? :- När far- och jag litet när- "Amare diskuterat igenom prob-|1g, lemen ' beslöt sonen att kalla] samman ' övriga. ' jordägare kring sjön för att man gemen- -.Jsamt skulle kunna dryfta det hela, När de fick höra planen var de först litet tveksamma men . när de fick höra förde- larna ändrade de snart me ning. Men den ekonomiska si- | dan visste man inget om. Det kanske skulle. bli ett' dyrbart företag. En bergsingenjör kon- sulterades och kom och tittad2 på sjön, Je, så där en 10000 kronor skulle man kunna kla- ra det på öm jordägarna själ- va bidrog med en del av arbe- tet. nöt rr Men att få ihop dessa visa- de sig först inte så lätt. Kvarn- och sågägaren nekade också i det längsta att vara med om projektet men då bön- derna hotade med att bojkot- ta konom i fortsättningen gick] även han med På saken, skrevs det kontrakt och man började sätta förberedande arbetena redan på höstkanten, enl UL (Forta) | det säkert är min säck. vatten: och avloppsför- igång mea deli den : ”stora” gåvan tackar Jo- hanna med en djup nigning samt säger: ”Ja, ja säger då de att de' ogudaktiga är. i alla fall de Få t 3 isk na. J hag tillhörde nämligen Frälsningsar- mén To. FÖTT STA .. Det skulle byggas en ny kyi- ka i en församling, och en lista skickades ut om frivilliga gåvor till. inventarierna. Jan i Hultet — känd för sin 'svaga ekonomi > tecknade 100 kronor på listan. När prosten ' så träffar honom några dagar efteråt och uttalar sin beundran och. tack för den stora gåvan svarar Jan: 'Ja si kontant kan jag inte åstadkom- ma. beloppet men jag får väl ”sitta” av det, + :. 2 IN -; Kyrkoherden skall ut på sjuk- besök och tillsägér drängen att leta upp en säck och taga lite hö i den till hästen. Långt om länge rapporterade . drängen . att han visserligen hittat en säck :men utan botten. Ja sade prästen med en humoristisk glimt i ögonvrån —, den tar vi ty så vet vi att : En kyrkoherde är i färd med "att. spika fast några ribbor, som lossnat. i hans .trädgårdsstaket. Prästgårdsarrendatorns ' son .— 8-årig — tittar med stort intres- se på ' arbetet, ' varför prästen frågar, honom: Varför han är så intresserad; Jö, kom svaret, jag ville höra om - kyrkoherden sä- ger : detsamma som .pappa när han slår sig på tummen. "on Den nyutnämnde kyrkoherden gör sitt första besök på socknens ålderdomshem <-och frågar. den äldste | där, - gamle . Peter, hur gammal han är." Svaret blev 90 år. Andra frågan blev om Peter var: gift? Nej blev 'svaret, inte ännu men. man blir. väl med ' ti: denss ga er : : Samrne; prästman hade redan innan. fått kallet, hört berättas att i byn" S: bodde en 100-årig kvinna: På ett besök i byn pas- sade han samtidigt på ”att fråga en äldre man som han träffade vär 100-åringen bodde" Nej, kom svaret hon har flyttat till grann” socknen, ty ryktet gick att. här torium och : då" flyttade hon skulle byggas: ett. lungsotssanar tyl > : tänk då på dtta När ni går ut för att In. - "handla ett bord = begrunda, .” då vad som sägs i dennba arti. ” Kel' där Sveriges möbelhandla. öres ' centralförbund "ger: några Mat- och arbetsbord är. en van« ig kombination som bör: ha. så stor yta att det rymmer minst 4" rersoner, 85 -ecm. bredd per ku- vert är önskvärt och avståndet | [mellan bordsbenen skall vara så . stort att två stolar kan skjutas in' på vardera Jängsidan. Dessa bordstyper bör vara Utöknings- bara . med skivor som verkligen ger plats för ytterligare 2'kus vert, alltså. skivor om 55 :em. >. 0: ' Rektangulära. bord kan lättast anpassas i bostaden, de ställas mot en vägg med ena, kortsidan och kommer - då -undan. Runda, ovala: och kvadratiska bord krä- ver: större utrymmen då de för ' att komma till sin rätt måsta stå > fristående - med. gångplats, ; bakom : ”.stolarna, :; - Hopfällbara'. bord, slagbord, som tar liten plats hopfällda kan vara bra”att ha i familjer där män inte dagligdåga behöver. duka '1 vardagshkummet. : Bordsskivorna bör Vara: täliga. Plastlackerna ' (eller ,härdlacker» ” na som-de.rätteligen. heter): har” givit. oss tåliga: skivor som ändå. låter; träkarakfären, komma. till sin rätt, Skivorna bör helst-ock- kantpålimningar som: är : betydås ligt - tåligare 'och 'motståndskraf-. tigare. för stötar och märkäin än, skivor + får”. man : köonsthartsplattor, .. :. . : Småbord.' och -/ soffbord. inga "särskilda normer för, är här funktionen 'och:platsbeho- vet som ger avgörandet. - Runt bord - till" läng soffa: kan ju inte ' vara, praktiskt för folk utan pen= | på: bord "med söm" man” har fåtöljer runt ' Bordsytorna bör följa 'sitt- ' framför sittmöbeln;: Satsbordsty- pen kan däremot vara -kvadrätisk ju en, högst två personer. Å ör :: Jåga bord skal hon var: rädd för; smit bondhustrun:; Beata : och. säger: Jag såg er man gick ut ur.kyr- kan mitt under, predikan i går, blev, han .månne sjuk? . Beata: Nej visst inte 'men han har :på sista tiden haft så svårt med det, att han, går i ”sömne”,.” zu > Prästen möter. en' annan. dag på en" promenad gamle .”Sup- Olle” och säger: Olle skulle sluta upp med att använda den för- därvliga spriten. Olle: Det är för sent nu; Prästen: Det blir aldrig ännu.” , en dag en av sina konfirmander: Vad gjorde Johannes. vid ”Jor- flotta 'stockar i Nissan, svarade: Han kanske flöta liksom” far. rästen "— ' ganska 'ny i för- sämlingen ' — "gjorde stundom små husbesök . för att bekanta sig med församlingsborna, kom- mer så in i'en bondstuga: där hustrun inte kände igen -honom utan frågade” vem 'han' var; Prästen kom red en motfråga om hon icke brukade gå i kyr- kan? Jo, svarade hon, men inte sitter jag där för att se på kar- i Socknens kyrkoherde, ' som också var skolinspektör, skulle komma ' Få besök och läraren förberédde sina diseiplar på vad frågor han skulle ställa till v fågor h j fill var svåra fört och rätt, Dagen kom och allt gick bra tills han kom på frågan: Vad menas med att fkta Gud? Då steg till hans maning en pojke upp: och sa: I som fruktar Gud kunde inte mma i dag ty han hade sina skor hos skomakaren, komminister i Smålan Fr 2 and - vände både i tid och otid orden det kommer an På”. Så tänkte piskop Tegnér en gång ställa én AR till körmrninistern på" vil ken han inte skulle kunna svara räet kommer an på”. "På .en ga kopsmiddag frågar så Tegnér 38 mig min gode komminister, san mycket nu: för tid 4 men döpa barn i söppa det kan man väl inte ändå? Det korn- Torah på, Svarar Kormministern, Si £0d soppa som vi får här ah, men i såda vi fattiga ko fann Soppa som Prästen . möter : på: måndagen för sent. Olle: Säjer pastorn. det; |.” ja då' håller "jag väl på en tid ss Prosten Gadd i Torup frågade : dan? Pojken, vars' far brukar) och en av dem och att de' skulle | läns Betsbörd för pojken. eller flickan vå som vilar på: bockar eller bock" och ',en. hurts,. Det är lä att plocka undan vid. behov oc felefon Vid en fåtölj i en tambur'"- taburett är ingen dum anskaff- gott gå för sig.:> " > senare levnadsår en "period orn-= och klara hjärn. När han så var bliven: frisk "igen "och kommit hem möter han' en dag en-'av sitt stifts komministrar som gra- tulerar — i. mindre , väl valda fått sitt vett tillbaka igen. Tack, fortfarande har dit gamla halma=" tak på ditt fäkus. Konnininistern” gick nämligen alltid med halm- hatt"på huvudet om sommaren, - Förr i tiden betalades! kröno- skatten en. gång omm året och - mannen. uppbar den, .- För- hållandet var lite spän arbete, och detta gav” den sist- nämnde anledning säga: Jag tror På ett: husförhör. får. båtsman Tapper följande fråga: Nå; min käre Tapper, om någon slår dig sitt testamente i ordning. -: G "Kyrkoherden till bruden: Jag” örstår inte att ni vill] a hit och vigas vill komma hit Svär: aldrig fått honom "med mig; så vara försedda med; mässiva ' eller... rektangulär, den betjänar och lika bra"kan tjänstgöra som TY eter yrYYYYYFVPPPYPTYTE TTT ETRN ett . tunt. fanér... Riktigt oömma + ” ytortia - om ;.. de. skall placeras " ävika om kaffedoppatr skall: stå mitt på bordet, ”Kaffe- >" drickning i dubbelvikt. tillständ > befrärmjar, inte hälsan... Ett-ar«: kan "med fördel, bestå 'av "en 'ski-: töcknad i "sin annars så kvicka ' I sionatsarmar; > däremot går det «= - Mienerads lätt" att'anpassa. Något småbörd : söm”kan användas. för radio eller - oss med i vardagslag "kunde det - : Biskop Tegnér 'var under sina ordalag — sin biskop till att ha, > sa Tegnér 'och jag ser att du " samlingens kyrkoherde kom ock" . + > så för att betala men som före >. | i mellan" dessa två' personligheter "hittade + den sistnämnde: på att betala sin: skatt i idel kopparpengar, detta --. ' för att ge länsmannen lite: mer : IN du: tagit... hela -. kollektkassan - - '. med dig i dag käre bror, Kyrkor. . >. herden svarade: Jaså, kanske"dåa-: kände igen den 2-öring du gav ' i kollekten till. hednamissionen. ' på högra kinden 'vad gör du då? > Tapper: Jo, Jag skulle vilja råda den som vågar-det att först göra ' Vid en: berusad män? ..... Ja "si annärs -kadö jag d ute -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.