I , "4 Hb stopol "har, fallit".' > hlägen, Sveaborg H rustningen. 7 an 18; äm Säder 1850-talet medde-. 18 a krigshändelser , under Kilget Eriglarid Ryssland? Jo, un= de Vv: Bom inte var större i ” dag offrar på en d när -han' fyller 50 "den" ryska fästningen Se. » Maästopol på Krim föll år 1855 med- ade s detta” 3. tidningarna :urndér ehspaltig överrubrik ”Telegram” d én vanlig halvfet rubrik & Det si vo Kelkiiget, 1 som” »så lt VV YFENVYVFRESYTEYTSYFVTTFYTYTYTTYI TFT Fr VET elsmännén” lava. "Under ryslarnas attacker fick eqj- gelske överbe älhavaren, lord er läny se. hur? "ryssarna tog ett:eng. elskt. känonbatteri” på en: kulle, I dalen. riedanför- kullen - stod. en ka: valleribrigad; uppställd som : reserv, och: denna: skickade Jord, Rag. rder, med 'en adjutant. Or. fran ; frövrade | staden - Balaö- 3. "Överbefälhåvaren' hade i: Fostt heten" icke hämnt attrdef.var':fr gar om: "ryssarna. "på : kullen ! och "de jade redan" i853 vår "ett där, och kaval. sk-turkiskt krig, men "eftersom åde England. och Frankrike” trukz de att en” "rysk seger ” över; 'det då aga Turkiet skulle göra' Rysslärid r" dominerande ; de turkiska ärvatbnen;? 'ållierade de". :sig :och Skickade en förenad flotta till Svar- havet.” Ryssarna lät! emellertid inte stoppa” sig' utan” började tvärt: en tränga fram: efter 'Svärta' ha- vVets Västra! sida'- åenom- Bulgarien, Då fann: dé ällieråde nödvändigt ätt de också "skickade? låndtrupper: till krigsskådeplatseri, England tförkla< ” fade alltså” Rysslånd krig ”T mars ickade omedelbart, 30.000 : Svärta havet; enär mar förmånligt att föra kri=- eripå Tyssarnas: egen ark, Krimkriget ”påElck till 1856. & Krimkrigets : dyningar spred: sig äfida: till "Östersjön .öch; mot svén- mn kuster.”1: augusti. "1855: förstör- & såhinda "en franskr-erigelsk flotta "fästet :Bomarsund: på Aland, vilket Vär” ryskt” område, vafjämte fäst- änd blev: be- ” äkjöter” äv: 'demallierade: flottan.. g.s" jagade ryska. eller. finska de jagade: fartygen dharän, RA förenade Sve- it, Hfikanén Sk inde emot: låndets myn< igheter-rför- dets planlösa : sätt, på ket tällarmån: utstyrdes och: sät- ”HReinii krigets "Trupperna .var myc- Rör. bristfälligt utruståde' med "klä- de: det. ått engelska krigs- I leristernas : befäl; som. inte: sett. € dugg av tilldragelserna på kullen; trodde att d def 'ofder: var, 'order' och kar valleribrigaderis ." "chef. "måste da mot ryssarna. ': «Kavalleristerna ''s' H säkra död, På båda' sidor av: dalen: började strax meja ned kavalleris- terna i. massor. Trots den ”förfär- liga. beskjutningen lyckades en del av: ryttarna, nå fram till ett av de ryska” "batterierna och' tillintetgöra dess:k i varefter å återvände till sin bas, Av den 'stol- ta :. ryttarbrigaden —' världens -fi- nåste > kavallerister, ” sade; engelsi männen '— : återstod 'då endast'195 av de. 600; som' red ut, Men detta var; säger. engelska krönikörer, 'en= dast. 'ett. av de svåra misstag som gjordes under. detta bedrövliga krig, vårjé. > fall också" utleda på kriget” och "när ryssarna 1856 'fick en: fiy kejsare inledde hån .genast underhandlingar « om "fred; "som ockz Kriget tick några - andra påtagliga resultat, så medförde det att eng- elsmännen' efter den läxan ordnade det bättre med sin krigsberedskap n de hade det före krigsförklari i . Pressarng. står tysta och där :de. engelska ryttarna "störtade | : fram; . låg ryska. batterier och del. | slaviens utrikespo kernas. "strejk. Tryckarna ; och H på; erbetsplatsen På bilde från stilla :på de. stora tidningsoffi ne; sättarna, söm inte strejkar, Evening Standard ses hur London under. montörernås och elek har naturligtvis. svårt att ett "läg. tryckare fördriver. . spel mellan" vilande rotatiönspressar, : få tiden att gå tide med före ir bet tnämnandet för kort av” Vladimir "Popowitsch : "tll Jugoslaviens förste ambassadör hos Mao :Tse- -tungs régering i "Peking liksom Titos demonstrativa besök" Indien; Burma och Egypten”har. å- | ter. aktualiserat är samma "fråga, so) tal: sedan blev föremål, för ' 'mycl ot spekulerande. till följd. av. "den år fallande” zig-zagkurs som Tito" inäugurerade i sitt "utrikespolitisk: handlande genom att ständigt"pa ra varje närmande till 'västdemö. kratiernå med 'ett nästan "automa. tiskt 'motdrag i. rakt motsatt "rikt: ning. Visserligen. var. -Jugoslavi efter; brytningen . med! Möskva ab solut . avhängigt av: r hjälp; ifrån; men 'det hindrade likv diktatorn i Belgrad att klart och en: gen riot Ryssland 18547 fe tydigt. ta ställning mot "Marshall ler och p lik- Åäde' mest. leksakssoldater- = som" ut- älyrta: för: parad; sädes: det till ex- irjpel: "Armén hade”icke några: re- fver' att falla tillbaka på, sold; derna; fick -svältal »= - FS Alla: "arrangeman; ir att. regel- Pindet: underhålla den engelska ar+ men med" proviant och utrustning lykte” med sin frånvaro; allting kom ätt bli improviserade hastverk, Man kade: t.ex." skickat -med, bara 30 ” Yagnar för”att föra fråm tross och proviant” för - 30.000 - man. Packhäs- åsnor och andra” kommunika- FHönsmedel, "köksutensilier och-me- Aeinkistor. hade man: seglat ifrån et, fanns inte plats på transport- därtygen! Ambulanser , med hjälp- "medel saknades, alldeles och efter ått . operera. på öppna: fältet : med ” bara -.månljuset såsom belysni; STOCKHOLM > ee ” Mina "första minnen av musik byn Hela -- . söndagar ”skrålade den allsköns musik, och på gårdsplanen fönstret: samlad Higösta viska utrikespolitikens, [ > ”roende var det j ju också; söm MEG sin tid framkallade" Belgrads brytning ned Moskva och Jugoslaviens väg- an.att.underkästa' sig den 'xatellr : roll; som Kreml hade tänkt ätt Tito + skulle "nöja sig” med! Det gick icke ätt Båtvinga de ”karska!' serbiska q upptäckts, : att "samlingsplats : och | sig. numera'::vanligtvis > till. en. del . | Småpojkars påska-våraroch diverse "| smällares :" avbrännande;-' I':. gamla "I tiders. Varberg kunde-det .emeller-, Av al vilsköpelse.' som for- s ; domdags var förbunden . med : ' påskhöstiden, törde ingen vara sällsammare än "den om troll- ;: ; packens ' Blåkullatärd;" ! Denna 7 anträddes, " som - ”bekant, skär torsdagen, ” torsdagen "närmast öre "påsk, ' och" sedan skulle | så damernas uppvaktning och för- öjelser majestätet pågå I ett till och med påskaftonen, varpå de un-. der den efterföljande "natten, och otten anträdde hemfärden, s ” sedan det de dock fått föreläg-v gande att ånyo infinna sig vid samma tid, som Idenna gång. "Vad" angår trollpäckornas'Vi Var- berg. påskresor, | så -lär det, - nig uppgift; för: mycket; ä lar, - gandé. att räkna en” invånare, bland. 'det rättningen uppe 'vid kanonen var . man inte kunde försumm: Sonligen Och så brukade I tidig" påskmor- Stl gonstund massor av folk . befinna:- sig på-och: rant” omkring Kvarn= backen; » Så var det öckså "påskmor 'gönen 1880, : Denna / gång var -det : därtill, - «| speciellt festligt, ” Under ” påskvec= kan hade ett sällskap tyska musli kanter gått' omkring 1 staden och spelat hi il Då signalkanonen. SprängdetN i [ vid | båsksk jutandet år. i 18805 - ytferligåre: 20 smålö inhan de. kunde lägga ' sig äl »|ro igån och överlämna, sig . åt Mor-, feus. Men naturligtvis ansåg mång-" > givetvis. då särskilt :: a yngre släktet, att. för. intressant : och - spännande,” att”. a att per= övervara ” förrättningen. > j UA ant "för avfärdsstation' därför: varit” ”bergs- dem, som hade tid:atj lyssna'sSå hade nå, le någon. av stadens ' stöttepinnar (det - ve inte bekant, vilken)" vidtalat” dessa och Nav att 'ha skottlossning | det fria” sökt der. årens . Jopp har dessa, åtgöranden blivit av" allt mindre: omfattning. och inskränker tid: vara: ötskilliet, sannoFhinda,; soch tyg] och, gå tilll vardags fatt. Varsko: stådensj t tr arg attiar tidigt, påskmorgonen 7 infinna! sig - på: Kvarnbacken" för "att. spela för allt folket" under 'de” tysta mellan< Istundemma 1. skottlossningen. Alltså +" AA | var det: kanonad till. friluftsmysik och" ge sdjen och trivseln” "Stodshögt; ent Ta Tee .0:0. skottet » så . berodde på, khall.väls Stående.” "men > dådet - rnarssom, träffatslav” tt järn a 4 + > Men säg mig, vilken gläd; co beständigt? ... Vid" 10: sket dur infräffäde det. Om: d ätt 'en "särskilt; stårk ;krutladdning 2 fäst: då”blivit inlagd eller" 'förladd= nhingen gjorts mer är vänligt mäktig s är ovisst, i' vart fal digare än någonsin hördes, ”kandn< en, sprang. i småsmulor Se splittret flög. "runt ” bland "de: Det blev-'en: försk äcklig uppstån- delse; rob och oväsen, "och det både från skadade ,:och" ahdra i 1 efter hand lugnade mån sig, förspordes; ätt olyckan icke" vållat Svårare: skador, Den ' värst skadgde on var "en av de t unga ”musiceråfide i it dé f. d. tyskallierade besegråde |- balkanstaterna hålla till”; d, under; de hårda: ockupation; - då imotståndsrörelseris 7 insats vde: en dryg” blodstull, :och:-se- beträffar, "så trodde många "västliga obåervatörer:.att. den ivore trakta som ett första steg från Ju- atlantalliansen; men. omedelbart, € goslavien visst icke hade för' avsikt att inträda i Natosocieteten.: ;.' därmed ; hade "de ' västdemoka: tiska härleder sig' från en väckarklocka, som blygt och litet försagt spelade "Kväsarvalsen”. Kvantingens broki- ga värld vai ännu okänd för den lille "lyssnaren, men de äldre brö- derna .. förskräckte sin omgivning med att sjunga till klockans spröda]: ackompanjeraang: : En kvanting: träder "salen in för satt fröjdas med fjällan sin:., "Ret: var annars klent med den ? Man hade. först räknat med att Sebastopol skulle tagas. på 8 å 10 "dagar, men' affären drog ut till 11 månader, "Därunder fick soldaterna ötta. slåss .med "tomma magar, de reda sig utan” tält, hade inga ick -i' och. ändå fick de. ligga i gyttja vintertid. På morgnarna hän- de det att vaktposterna var så för- -Ärusna och stela att de: fick släpas bi "sédan ”kriget började, sägs de aldaternas': ranson av grönsaker fer av. 2'st potatisar och 1 st. 1 ök per. man och månad! För öv- Flat fick de 'svältande' krigarna kla- - sig mest på rått kött och torka-' &e ärter, EJ mindre än 173.000 por- tioner te fanns någonstans i trös- sen, mer ingen tänkte på att skris va ut det åt soldaterna, som i stäl- let fick gröna, orostade kaffebönor att roa sig I med; 7/0: 7 . Till råga på alla" andra misstag i och olyckor drog en av" de värsta orkaner man upplevt fram över Krim-kusten: ett, sjukhus "blåste sönder, hästar. for.i väg som flarn och ', vartenda ' fartyg'i Balaélavas ; ahderbara musiken, ot underhållni på landsbygden, :skriver i RLF-tid- ningen signaturen A. H—g i en verkligt ' rolig och festlig tillbaka- blick — kalla det gärna en kultur- bild från åren närmast efter sekel- skiftet. + För det kontinentalé inslaget sva- rade Dome Nicke Figeni, den väl- kände positivhalarén, som dök upp tillsammans " med ' lärkan och för- svärr med ' vildgässen. Hans spel- i hans parad-| don iskrämpor, " och verk led redan då av svåra ålder- på BS; marsch, fattades många stämmor, Men vilken strålgians stod det inte omkring , den gamle. sydlänningen då han vevade sitt positiv! För'tlo öre spelade . han tre låtar; men fick hab. en tolvskilling gnodde han så att positiver till slut lät' som ett'ast- matiskt — fattighushjon Dyrgripen var ”Tyska'polkan” och en ,”gud- säng” av okänt ursprung, De låg så att säga i den högre prisklassen. En skara trasiga, lortiga och snoriga ungar fröjdade sig storligen åt den "Skön kvinna övertäckt med ett' skynke... Bakpå positivet fanns bilden av en skön kvinna. Hon var i regel övertäckt med ett skynke men ville . hamn sjönk, bland 'dem fartyget ”Prince" med Jast av vin- terkläder. Myndigheterna, "passade på och gav” denna olycka" skulder till allt som senare Aattades i ut- FÅ Allra värsta misstaget under fält- tåget var dock då 400 goda kayal- Jerister, meningslöst offrades "på grund” av. en missförstådd, order. rum ”åander, det ryssarna någon kb kt: bra mot en 'liten ersättning. Och det var många kärlekströ; -| ratorn byns befolkning för att. höra! .un- derverket." Redan" då" var Jularbo- Kalle' i farten med ”Dröm Elin”, ”Livet i Finnskogarn; ”Oh, Dolly”. s. CS "Det blev :en ”nosikalisk i. bygden: I stugorna ' hängde: ung- Järna över Ahlén & Holms kätalog, där. munspelen och dragspelen. med ”70 tangenter och 80 basar” locka- de. Men det blev sällan några af- förer av: därför: att drömmusikan” - Mången” gång har det sett ut-so; om Tito bemödade sig om än ver! lig neutralitet. 'Men ocks tolkning ' här visat sig bero "på ett felslut 'eller en- synvilla, ”En jugo-)? slavisk neutralitet, som i sig skulle innebära en stor risk för en poli- tisk. "isolering, kan det: uppenbarli- |? n icke vara tal om; eftersom, Bel-. ten hade så klen ek isk ställ ning. När ett tvåradigt dragspel kom i huset steg emellertid lyckans stjärna i ”höjden. Inom 'kort. spela- de man ledigt tidens örhänge ”Den farliga ' månen” : och sjöng” 'därtill med darr på rösten ; H Man blir' så lätt bedragen "av flickors konvenans. De säga nej om dagen” men ja i månens glans En gammal fiskare, som vår pu- blik, grät av rörelse, ty näst San- keys sång ”Det var nittionio gömda väl” var detta .det- vackraste . han hört, . . ; Kammarorgeln gör. sin'e trå "Nu sr - började. folk. resa från den ena auktionen till den andra och topa m kammarorglar. En och an- ban 'dyrgrip erövrades och .hemför- fördes i triumf. 'Ungdomarne; läste noter medan' de vallade korna. ut-[, riarkerna, och, om kvällarna -ac- kompanjerades brummet från sepå- i köket av. ”kammarmusi- "OPP, kernas” trägna utförande av. kamrater, 'se banéret”. ' : Någon försigkommen fiskare" in= köpte Anjous orgelskola, och den lånades meilan stugorna. Det blev trägna studier. Men den unge" mur ket gick det pel. var diatoniskt och förslog inte långt. tande | Ett t tiskt och lik- karlar som ville titta på den skönt tonigt inköptes, och därmed vidga- kolorerade, bilden, en fö des möjlighet Det blev studier till'vår tids omslagsflickor. Nu 'ef- teråt är det rentav gripande att 1 harmonilära — därmed minskades dragspelets - möjligheter ånyo. . En tänka på den gamle p som. bar denna drömflicka runt i landet cob tände trånad i hjärtana. orgel] inlånades från en gr! Det. var en .unik pjäs, kallad. re- formorgel "och spelbar med vev: Vid den' orgeln brukade fiskarén' sitta , En stor grammofon med plåttratt sirnäkom rousikaltsk revolution 1 om kvällarna 'med boken i handen -srad-r digt och jämt tycks vara i farten för att utvidga och intensifiera sina utrikespoliti- ska förbindelser utan att förden- skull ge avkall 'på" sin 'egen. hand- lingsfrihet. Det: kan icke förnekas, » Jatt Tito på denna väg "uppnått be- aktansvärda resultat, ..; .:, och" med 'njälp av veven ackom- penjera sig själv när han förrätta- |, de sin' andakt Jag kar ännu. höra hans dallrände stämma i den gamla läsarsången . ””en store” läkaren. ä är är”, . På "den orgel: en, skiva” på ena' sidam' öch. 'sedån spela. Ofta: "satte 'man skivorna j, ”baksoch-fram”.. och -fick ajuta;av neborgarnas marsch" baklänges. Bälgen vas råttäten uch'så otät "att mån” satt i styv kultje på ovgelsto- len. Knäsvä" ren' bands fast ' med ett ' snöre y fullt verk '+—- eller "som mar lärt" sig av t Je grand jeu” Anjou d Å "Så där egenihå digt ' och primitivt sin musikaliska utbildning på lands- bygden.'. Hur "skulle. fesultatet.: ha blivit om man växt upp med piano 1 salongen och -med betald musik> |läfäre; som ' kommit. någon gång i veckan med Czernys ”etyder under armen Cleo or ni väl Nutidens ungdomar har det, san- nerligen bättre ordnat för sig, Re- dan i folkskolan får de ”— åtmins= stone i städerna — börja spela" un- der 'Järares ledning. Alltid en ut- veckling mot det bättre! Men kan- ske var det i alla fall roligare att på” hemmagjorda - vägar söka sig fram” genom musikens värld, 7 sl - goslavien' skred till verket att byg, gosläviens" sida. att "ansluta; sig till la teråt gav Tito klart tillkänna att 3 ue teckentydarna:-än. : en : gång: gissat 2 fel och tvingats erkänna, att Tito o 1 berett 'dem en ny olöslig gåta; a villiga uppmärksamhet.” Indien” ber fick man alltså 'anno dazumal' skötaj tionsar fördrivaride; då Jul gå upp.vad kriget förhärjat; 'Oine- vände .. utdatan 223 folkinkomsten, : för-: -att 'stärka sir kt, "medan 7 ; motsvarande USA var blott. 14,2. proc. "Storbritannien " fattiga : 10. liga. inre ekonomiska svår he ina har'det lyckats Jugoslavien att. .byg- ga upp en position, som gör det ill en eftersökt partner, mellan de. två stora : maktblocken;' Trots ' balkan pakten, som Tito från första”: stund betraktat som ett rent defensivt för- bund, sträckte” han omedelbart / ter Stalins död ut en politisk trå 4 re: till Moskva och" lyckades: fak- tiskt också därvid återhämta” något av den terräng Han förlorat I öster. Detta var en dristig för att icke sä- rarle den Jugoslåvien starka” sym- patier, som Tito icke dröjde att till? mellan" maktblocken, "som injagat Västern se” mycken" undrån ih misstro," ki i längden” icke |” och misstro,” kunde i längden" icke undgå att tilldraga sig Nehrus, väl- finner sig ju i en liknande situation mellan öst och ' väst 'som' Jugosla- vien. Men även inom den arabiska världen åtnjuter Tito en viss be- undran, därför att han: vågat bjuda Moskva ' spetsen" utan" att definitivt binda sig 'vid wästmakterna.';. Den spontana fnbjudan, som : Nasser i Kairo sände till Tito, då" denne på väg” hem från Indien" "passerade Suezkanalen; "understryker. till ful- 10 de arabiska sympatierna 2 "i görningen? , I amband med marskalk Titos In- di - blev det: bart, att Belgrad, "och Nya Delhi bemödar sig om att skcapa'.en” »”den "tredje |. kraftens politik”; alltså ett samär- bete mellan de: stater; vilka” i lik het med Indien och Jugoslavien mera icke 'mindre”efte öcktpazs styt >) brakade nämligen lös llatt ladda: och -tuttä på. Vid "första = egen. hand, därom råder intet :tvi- godogöra sig. Titos skickliga. ba-] in "spred oro och: skada” tröllpackornas kavalkad är okänt, i värt: fall hittades. aldrig 'i någon. ; sj häxorna nede skjuten," vilket” väl de ha berott på, att "dagsmorgonen. ; Vanli vid '6-tiden, som” det 4 föll: Soch". ärefter , kora "de" övriga, så:fort kanonbetjäningen" hann med vJätt. skottet väcktes i naturligtvis ” var- enda Farbergsbo: ur sin slummer, och: sedan var det för de sänglig= tid vel; och 'experimentet' observeras eri: ngr är ij al arligarer skador, at lev; tt tiskt och tvärt: slut På påskåss ä en; tyvaté anion. frå låg "eller: sätt inväntande fc tabbe" öde | ninge av . kanonbraket, i. började «+ 6 i d +; | backen gav "naturligtvis anledning. intr, dt | till åtskilligt resonemang ”1..staden,. kunnat ske; Stadens ' magistrat fann' sig ävenledes' enbart försvarad::' "4: med, att för framtiden förbjuda-all ' kanonad. från” Kvarnbacken, > detta . såväl 'då det gällde påsk-skjutande ” som ; ;signalerande vid fartygs an- komst. Och därmed var det för. all=:" slut med ' detta, slag av” stort folknöje och, - småstadsiäyll på Log överallt "med de 'intresse.:: (Copyright NPS = denna tidning) | .> Polens i svarta guld ; Vad ”mälmen. är för. värt tand. är 19515 stenkolet för Polen, vars oerhörda drygt en alljon, ton” "utgör "landets främsta Pole alltjämt tro på av en oavhängig me erpolitik 3 i allsköns vänskap med de ledande stormak- terna håde i öst och väst. Det är möjligt, att denna djärva plan visar sig vara en illusion. Men att” man tills" vidare spelar detta" "spel? öch råvarutillgång. och; .som,, ställer det). på : tredje: plats I "Europa och, på stä femte plats i världen. blanc Polen 'förstaplaceringen i Europa med 28,5 milj, ton av'de 81,9: anilj. tande nationer, Exportmässigt hoppas: kunna göra storpolitik på ton. Edropas,. exportindex "upptog der. M d kolbry- totalt” vppska intar | ej mindre än a tillgång i” ”svart guld” som är bård våluta i "alla |” kolimporterande fän=. s import uppgår til z pr år från st? ttås förekomsterna” 135 miljarder” tön, Ex puls bh ta a 4 a tillbaka den av eng- TNTNG = Sn M. TA Ty: ” PFIETTTENETTU RS ILAHOL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.