” FereteefYyYTtvYfY reefyYFYTTY TycftyfrYr ver reövererereyäYyrEteYYYYYYYFFEDY Yrryvrv SÅR .omsätte "för fjolåret, d. v. 5. en ökning "med 211 milj. kr jämfört med " 1953, redovisar Svenska” Lant- ' männens Riksförbund (SLE) + in årsberättelse. Varuomsätt- ningen "har kvantitativt . ökat ” med 550,000 ton och uppgick till. 21. milj, ton, Av.omsätfningå- + "ökningen faller 188 milj. kr vå ” brödsäd ech 23 milj. på övriga. varor, Till den totala kvanti- +tetsökningen bidrar brölspann- "målen med '417,000 och övriga ; .varor "med 133,000 ton, 0 oc - Brödsäden gav-.en total. skörd på 13 milj. ton eller'49,000-tom' mér En 1953, Arealen utgjorde 582,000 - hektar, vilket är, en ökning från 1953 i med 82,100" hektar eller 11,9 proc; och ' den största brödsädes- areal, som in för 196 milj. kr. 24 milj. mer: än” 1953 : för” starka påf ingar, lantbrukets fortgående snabba ök- rans direkt från skörden. Emel tid har föreningarnas mycket stora investeringar i byggen givit så god beredskap, att skörden trots allt kunde dertagas utan allt för stora svårlg: heter för odlarna." . Handeln: med: "gödselmedel. ] andra halvåret. närmast på grund till 704,579 ton.+ Förbundets potatisavdelning - har änder. 1954 kunnat registrera” en omsättningsökning. på c:a 10' proc. 1; ran ' har "avsevärt ökat landet. Bärgningen skedde under i allmänhet ogynnsamma .förhållari- den med 'omfattande bävgnings- skador eefoverer i : Fodersädesskörden visäde jäm fört med närmast föregående år en minskning med drygt 11 proc. och uppgick till 1,9 milj. ton — en kvantiteteminskning :' med ; 241,000f” ton, Fodersädesarealen . gick ned med 40,000 hektar — sammanhän-' . gande med den. starka - ökningen av brödsäd —; till 946,000 hektar, Anmärkningsvärt härvid. är; den i : » atarka nedgången av kornodlingen med ej mindre, än 12 proc, jämfört |. med 1953, som. emellertid hade en ovanligt stor. kornareal, Havreod- lingen har forl de minskat och under odlingssäsongen 1954 och ett framåtskridande har kunnat reégist- reras.. Man' synes dock kunna: be- fara "en tillbakagång till ett kom- mande år på grund av 'myndighe- ternas inställning till importfrågari, héter det i berättelsen. ” : Söckerbets- -stöpp.: «.vore ett” "dråpslag - för hela Öland ” STOCKHOLM; (TT) > Borgholms / stad protesterar hos|. 1054 års alffra var den lägsta hit-- tillg, De mycket. såra bärgningsför- " pållandena under hösten '1954 har utsätt organisationens mottagnings-, "STOCKHOLM. om - Det är inte" att undra över att 'konsumtlonen- överstiger . de till- gängliga resurserna, : när folk ;får bo'till ett pris som understiger de verkliga '" kostnaderna,” '' skriver Svensl : Fastighetstidning, De får i sina händer ett, väldigt Köpkrafts. överskott, som" skulle: använts , till bostädernas vidmakthållande ; och 4 till nyproduktionen, men som. övers vägande går :till konsumtion. Det lir en falsk reallönéstegring — rätta | .. förhållandet - är. att medborgarna I lever. över samhällets tillgångar. - ” Utrymme" för. en rimlig Kyres- höjning finns, Det framgår av da- gens situatioh,, och ' det, framgick också av socialministerns förslag)... möt det ifrå läggandet av sockerbetsodlingen på Öland, En sådan åtgärd skulle vara ett dråpslag ej endast 'mot Mörby- långa / kommun ':utan; mot: hela Öland.. Öns befolkningssiffra sjun-' ker I brist på industrier, och arbets- ” tillfällen; Betodlingen -har under en ”Istor del av året gett arbetsförtjäns. |. .Jter åt arbetar- och. småbrukarhust- rur samt minderåriga och har-här- Jigenom, varit en; broms i flykten Mörbylång: odlingen skulle säkerligen: medföra att även järnvägen. på Öland dras in och detta; skulle. för . Borgholms stad med dess svaga skatteunderlag och en av rikets' högsta kommunala utdebiteringar « "(kr 15: 60) betyda. "Ining av sckördetröskning. och. leve- | i maskiner och silo- -M 1 förhållande till 1953. .Odiingen av |' tta ned- ipå netecknädes. 1954 liksom föregående |; år av en stabil ökning i omsätt- I: ningen. — något modererad under!” av. den :ogynnsamma- väderleken. |. £ Försäljningen. pppgick f 1953-54 : "från Stå i dantagen. E et. .ycket längre där än. dra” Platser: längre norrut. Normalt: borde" det vara full" vår- rusk på "fälten. så här dags: al: manäckan ett” gott stycke upp Mellansverig Men än surfrar inga traktorer.vpå åkrarnä. Plogar: och harvar' ligger fortfarande i. vinter- ide 'och joråbrukarria väntar. » Så här sent har det inte varit många. år — så låter det från jord- är, borta och len har” gått ur jorden,” men nu har vi haft regn och kyla en lårg tid. På många håll står åke Sn Itén ” under” vatten. : Man kan; spri Net att SEN: OCH EFTERLÄNGTAD - — koma or trots nättfres d, där lantbrukarna ni satt igång me vårarbetet fö dare: som går fram: över ett fält, utanför Kulladal, dör Kjell-Gösta Wallin: på traktorn och hans far Wilhelm: Mvätlin, förbereder. marken för potatissärtnin ses oa trots «Ison i dörkapteri Percy Hämilton i en ut- jorden, men desia varma dagar, Så här sen vår hade ca och: de v iren även i Sveriges |'på i igomrarna. Måtte' det inte; bli har inte hunz tredje gången 'gillt' dén här gången. ;I Halland har män 'så'smått kun- nat: :börja med att sprida konstgöd-' sel på åkrar, och beten, men mera än :så är det inte Fjorton ' dagar i| försenat, säger Birger Blixt i i Halm- och T fullt. Här är. det en: gödningsspri-' te på tjälen i jorden! Dån höstsäd; sor "kommit. i dagen, ser. ganska hygglig ut, men' det som såddes sent i höstas; är inte" i: riktigt. prima vädersituationen” utvecklar sig un- der den närmaste tiden - — det blir det avgörande. : +» Försenade?, Vi vet inte ä än, säger jordbrukskonsulent Sve Wenner- ström i-Karlstad: Vi är. alltid sera med vårbruket här i Värmland -— så- där. 8—14 dagar efter. jordbru- karna i Örebro och Västmanlands län för det mesta, Först under, för- sta hälften av maj "Brukar vi kunna sätta i gång med vårsådden. Så. vi har faktiskt inte” börjat tänka” så mycket på vårbruk: ännu på de här breddgraderna: Tskulle j ningar kondition. : Nu beror: det . på hur |' ökad fartygsstorlek |"? - kräver större djup | Hösi vårda farleder ; t Sjörhätning — det är ett:arbete . som har tycke av perpetuumråobile: | Jöbbet tar nämligen. aldrig. slut, Om tion > över. "detta: faktum. och likt la munkdrna på Athos bara låta tiden gå: sin , gilla gång .skulle detta:i tid få förödande följder för runt svenska kuster, och gör väd' vi kan nied? de-anslag får till buds; säger kommen- över” de mätningar; söm före-- enna säsong.: Inom vissa. spe- jområden; inte minst utmed borde. göras med jämna. mellan: riön; mer att följa ett sådant prö- gram | ligger” «utom, det :möjligas gränser.: Vi har: beräknat ”att :'om vi skulle mäta oni pretis' allt vad vi.anser borde bli föremål för: er dylik ;"överarbetning” och 'dessut- om: verkställa erforderliga :nymät- rande! utrustning ' och , personal ta ungefär. hundra år i; "anspråk! : Vi smulas Skall vi först” ta en. titt: på "de fär. sbrimiaren:. -aktuella : arbeténa blir "bilden 'dennar => På Västkusten hade vii fjol hi nit” upp till trakten av, Lysekil aun= der. vära mätningar, som ju rör sig från syd till nord, Nu skall.vi fort- sätta i Lysekilstrakten med” ”Svensk- sund”; sota "mäter färdigt i detta område för att därefter. flytta upp till: Hunifiebostrand.. till: äktu- ell” art » Sjö a beiderbladet- att "| dat att det inte blir lätt att ta upp” ningar så skulle detta med. nuva- |; tvingas" alltså dämpa ner takten” en I får län nge än n ligga di ”Natviks:. hamn: - öSLO. (TT-NTB); Pansarskeppet Norgé tes"i”Narviks hamn [förde få ligga kvä Byråchefen ' Lars .: Kamndirektoratet > omtåldr alltji tär. på anbud; från firmor, åta sig att skaffa indan' vrak en tid gedari begärde” hamnistyrels Narvik" hos hamndir ktö äte fartyget skulle" avlägsn: Pånsärskeppet: är så ast - det. Det -träffades. av. två torpeder .: och; kantrade, och.tyskarna avlägs- nade:- senare . den övre delen av: återstår frågan att "skaffa bengaf; och det kan. också. bli. en besvärlig. : sak; framhåller byråckefén Saar ER y rekörd | — "614 milj. kr... Set nämndens ”statistik- startade. år 1943, alltså. på. tolv "år, hard k mässigg -lastbilstarifk frakter om. inte! : mindre milj, ki, i fjol blév: det varne i för: fortsatt mätning inom detta: område och norrut, Vår för- fartyget ”Ran” stationerås: i Gia 2 ståd. I slättbygderna har "snö: och tjäle: försvunnit, men i skogsbyg- derna finns ännu mycket snö kvar. Övervintringen "tyck ha” gått - bra, men nu far höstsäden illa' under de "Spionligör” motiv | brukskonsuleniter.- i både öst och)... väst” och syd jÄVen från: Nils. GT. I HN Snö på "västkusten. ei - bohuslänska" häller till i, skogen' än sår länge, Vårbruk ligger. snön "kvar" på: tar ; Herbert Persson älten,' berät- på de; er fe KML till rikad. om säinkni äv by C AvSch nadssubventionerna, där huvudar- Scott: har gått till” de: sälla jakt- var den gy "ut- Han' blev 26 år gammal, vecklingen av. reallönerna under de stegring gör (det betonat att. öka det också möjligt att öka boendé-= kosthaderna it de'redan befintliga | husen, så att hyror :och /förvalt-|kr i ningskostrader stannar I en rilig under hans” ”glanstid. inte var' på |säd och' oljeväxter övervintrat bra, proportion. sn varandra, Sir Walter Scott" var en av. de rats till. Sverige från Amerika. ge- [Hans avkonilingar har enligt Ari jEnge i Västervik, Senaste snötallet nom subventionsbortfall, så gör den | betet vunnit över tre' miljoner kr. kom ' under: påskhelgen. Barniark på de olika banorna i' Skandina- vien, och själv. nådde. han 100,000 trots att långt när så höga som nu för tiden, Sir Walter 4, översvå r jeväxter.. och. höstsäd, nen” dess- bättre” ingen svampi 'mycket' gynnsamma lägen har man faktiskt satt; potatis. Så' det finns chanser” att” den gamla” traditionen "försk”, "potatis till midsommar Men". potatissättningen hör till ändäntagén; Flertalet jord- brukare måste ge sig till tåls i vän- an! ärm och -nppehöllsväder: Elcgar i arbete” — men för si åker skidor än, rapporterar Gunnar ser märt bära” på - enstaka platser. Det 'har' värit snö och jämn .kyla men vi är litet rädda för våren, som hela vintern, så vi hoppas att. höst I'Västerås. ligt'så som det nu:ser na, : säger J. Hagman i Stockholm: Även om det. blir. omslag, i. vädret fört nog, så lär det ta bortåt fjorton: dagar innan lantbrukarna i Stock- holins. län kan sätta i gång på all- var. Snön” ligger; kvar och tjälen här inte gått ur marken. Men! koni- mer det ljumma vindar från Väster så kan det gå fort nog "och blir det I "Småland kärl man faktiskt få se på" senastd Åren. Om denna 'reallöne- | förnämsta hingstar». som 'importe- plogar — men ' de” är snöplogar. Vi "Ingen katästrof gon fara å färde är det väl inte direkt; men. läget är ganska ovisst,' : säger Reinhold. Noläng: i ;Än har inte vårbruket kommit i gång alls bär, i Västman- land, dagsmejan orkat förresteit i in? jordbrukarna inte" att tänka. på, här Normalt" borde vi ha. varit gäng 'med.. vårbruket riktigt oxdentligt "I vid: detta "laget, men de . : På, vissa” ”begränsuide "områden. i z invånarna in för föpreksalier, De: Sa I personer. söm. anhålli Östtyskland : såsom” misstänkta ' för att vara ”ageniter”' för. USA 'och i. | Storbritannien påstås ha varit i be- Det här hänt under :tidiga" vårar att 'vi varit färdiga med vårsådden redan omkring den 20 april, men i år väl, vi inte ens :komma igång; sittning av. bäde'.: vapén; ' bomber; radioapparater, gift , falska. pass och-dynamit, ufNågra avy de anhållna; beskylles "| för att. ha förgiftat 5,000 ni kreatur, regeringen," sö. offentliggjorts av nyheföbyrån ADN, heter. det att spioncentralerna i hög grad inten- sifierat sin verksamhet sedan paris- fördragen” on; ästtysklands” åter= upprustning rat cerats. Regeringen kräver ätt" ”alla” spi och -sabo- tage-organisationer i i. Västberlin omedelbart: upplöses” och: hotar: i annat fall: med ”åtgärder: som kom- mér”att.”få' 'obehagliga” följder för ästberlin”. +OSLÖ:-> Enligt <-vad i det norska tankfartyget Ronas "Rederi medde- at; var den” "svenske besättning5- lanten utanför Irland motormanieri/ Runo ;Gunnar' Viktor fasplind, från |) -- b inte" går några” segelleder : lämnas orörda. . :Vad'. arbetet på Ostkusten” fräffad kommer" man" att fortsätta utsjölddningarnaä-- med :”Gustav : af Klint”; i området till sjöss' utanför : Söderhamn.” Det” regelrätta , under: 1 sökningsarbete, som "utförs i: sam- band med kurslodningen;, ombesörjs äv... de mindre: ”mätningsfartygen kustmätningen, alltså mätningen av Söderhamnsorärådet,: görs--av, sjö- mätningsfartyget'. ”Johan.'Norden= ordinarie arbeten, ' såsom Stora a kätgårädon raden: ; Landhöjningen 7 verkelk Den kan på vissa håll upp- värre, säger lekmannen; Det är illa nog, svarar fackmannen, som. måste fa tusén och .ett hänsyn. fallet även 1.£:ol, då antal je ”Ejdern” och '”Kompass”; medan | farvattneti' närmast: kusten 'inöm |- Petter Gedda”: ÅH i sjökarteverkets bistånd. Man: sr a. 3 sålunda! få " mätningar utförda . till t | en hel Täd' "norrländska lastageplat” skattas till.en: meter på: 100 år; Inte ji" brukar ; parken: öka soch : så. var s beställnirigstrafik | gången; kom upp i 20, 000; Ökningen: i. ”lastförmågan vär åtta" proö. och totala farignetmn för bilarna" > för tillstå och 'den måste givetvis snabbt a an=- |; hat | passas efter de el iska föränd- och dsläget. het. a, I | har best i enlighet med ri regleringen - > Under år 2953 var byggnadsverk- samheten jämförelsevis återhållsam, | har föreskrivits,” ait. under . förstå egendomlig, ' särskilt” men under fjolåret stegrades inves- teringsviljan i betydande omfatt- ning, varigenom trycket på de i atort sett redan fullt utnyttjade re- surserna av arbetskraft och mate- För motverkande av en” över. ansträngning av bygimadsverksäm- heten under vi och" i och utskottets förslag." ” n / Oppositionens inställning till fv halvåret 1955 byggnadstillstånd får beviljas till en kostnad av högst 25 proc. av resp, kvoter för året, :'> - Under senare år har väsentliga lättnader : ib ad: rial . ökades, Till lä derna inkom under 1953 Sk kunnat 'Tillståndstvår gar om "' byggnadstillstånd samt igångsättningstillstånd för bostads- hus till én kostnad av 3,736,4 milj. kr. Under nov. 1954 var. motsvarari- de sittra'” 42: mä; kr. I: siffran för 1953 ingick' även e h get för bostadsb det är avskaf- fåt." Igångsättningstillstånd kr: endast ” för "flerfamiljshösen. För bygi beten, som” ej b still 15 : milj. kronor: I der senare > har "varit folkpartiets. Folkpartistern; "motionerade der 1 mars. dels i iom att "byggnadsregle- ringens tillståndstvång" "skulle "av- vecklas fr. o. m, den 1 oktober i år, dels om att kvoten för tillståndsagi . kunde ; komma - 'att:stå till buds; m [skulle utnyttjäs även "under 1955. tåndshkid. Ing skulle b ett 'underbud. ; : Det var alltså ingenting at reser- rr ningen för kyrkor, fö lingske Oppositioneris förslag om: att till. k till iv 15 milj. kr; verkade då Härmast som a vera - sig på. Då 3 reserverade sig. i : stället ge- Det är särskilt norröver fom män lin läidningen ; framfört. förslag tsläppande av "ett obliga- my; som, fortfarande kör; med: de gamla: käpphästarna. Ifråga om rän- tehöjning är tiden försutten. för att kunna räknäs såsom en Tösning. ne z med. ..garänterad, gär: [éventuellt: modernisering” av: det emöjlighet för NER SAN rå och kreräatorier skulle fastställas | niotionen' förutsatte" de alltså; att får byggnadstillstånd bevilj : på by , Ack men inte I siffran för tjolkret! a Igådgsättningstillständ' inte längre krävdes för I Senahémsbyggandet. Ansökningarna har ökat på nära Ra alla områden, mest dock inom 1 d: läge, då h dråga öde kostnad. än 20.000 kr, | v j tillståndstvå "skulle | vara "kvar, . för - att till ståndstvå sl skall vara avskaffat den 1 oktobér j i år. Under en kortare övergångs- tid: skulle "dock de" lokala årbets- |, Sr tånesäkerket, Med Jä. oss' säga 3 z ä rhi marknadstyndighetersar ha -befo-- spartvång & Jat furen "hotar alt Ullspötoasr är en återhållsam ekonomisk politik nöde vändig. Byggnadsrégleringen I spelar härv: b i andra "Kammaren Filip Kristensso även om han inte var huvudmoti när, Högern hade i i stort sett sänänia kandå att konjunkturutvecklingen ä Orpositionen ville alltså. inte inse, sån Oe att få "till följd yt- - lönekrav när :avtalsför- H horidlingarna rösta gång skall tagas upp ' "och det befunnits att årets lö- netillägg med den progressiva skat teskalans" - och hjälp tagit katiske det mest äv: vad e Tön tillägger iår gi "industri och handel, Industriansök-]+t b de De sn a Sä jen at ygenedsregen rikti : eringsbegrän | fadsregleringen. slopad senast d Pa om Mö ol 1953 Rå Man än till årets riksdag föreslogs 31 dec. i får: De ville också ha in mee vara: rd at ne. en rt, att by dsregleringens i ad = . ll. ke uG I der [a retstid sr reg med för der alt tik” i stället — d. v. s.”den vänliga. n ng n En Acheng - fici uppråltats Bo sa terligare ett år; d. V:s. till och med 'i händelse beslut om [Behövde gäntelöjning. Nu s T rs | den 30 juni 1956. Ett ytterligare skäl byggnadstegleringehs cl de yyder inte heller mögon bygg N ads och anläggningsverk- härför är att byegnadvegleriogen | | +] araaedlering, 1sedan inv Rest är I förhållaride | är "ett nödvändigt sinstrument för | ärainen voltage RE svål ärs, totalt 2213 milj. kr. anmälda investeri uppnående av största möjliga sä- ib mic för år 1955 är emellertid mer än dubbelt så stora som det i till- ”ståndsbudgeten beräknade utrym- met. Tillståndsbudgeten är ju en- bart att betrakta s som ett arbets- heten. Tredje lagutskottet konstate- rade, att skälen för ett bibehållande av byggnadsregleringen är starkare nu än i fjol. Om don avskaffades, så | skulle: den samhällsekonomiska » vartill kommer länsarbetsl nämndernas tillståndsgivning, som för år- 1954 uppskattas till 6 milj kr, altså sammanlagt 25. mjlj.. kr. skjutes på framtiden” Utskottet (förutsatte, att de utvägar "ringsavj giften fattades. | ätskilliga investeringar | inom' nä- hette det vidare i i oppositionens 're- servation. Det är ju ett gott betyg åt investeringsav; giften, som opposi- tionen sannerligen inté var redo att lämna, när beslutet om investe-! "ning inte förslå långt. att. yttra sig om till dess. mån får se fsk "slutliga utf sn. är i | fara att.ö över hövan för! ingas i värde. Lånet borde ges hypoteks- gen, "dei vägen "komma att få ett betyd- ligt högre I Sparvärde. än -osäkra än? vinstmöjlig het Joch: på "spridda ställen, i , Svealand, tratt belägga företägen. med en 20- procentig skatt i eälighet med LO:s ”» [förslag vore ju rena förödändet. Inom Älvsb gs län, här. axeltrycket för, tvåaxliga fordon .maximerats. på samtliga: - riksvägar - och: viktigare länsvägar, meddelas i i väg: och” vat- 2 speciella maskiner kom ” räcka en generation, en köl : |duk skall. hålla 20 gång : som nu, « en. matta a $i r när, att: a under ax i d fällighet: av: den ungerske" kemisten i i f£ Joseph ras | Textil och konfektion. inte på, eft ett ha Hört sig. för. hos en svens jexpert,' Prof. Nils. Gralén; Haldu: —, tror - tidskriften. Hajdu; har förklarat, att han d nge > ull-tio j gånger joch" "rkretong”x 30 gånger, ; En. brevbärare ki re en vanlig: .rayonskjorta ; kan é köhand. läng att Kor ker är..org: "När man nu även ph "ut släppande äv. ett nytt premielån till bostadsnybyggandets fortsatta stöd- jjande, så Järer den hjälpens omfatt- i Skulle det gå regeringens och SS för torsäagön, i syrefö som under decerniet fått, ökad anvä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.