td Får ,, 2å SAASKALDAS KANAANASLADRANAAKAARARRDAMAARD ” u Stafsbidragens utformning! > Som: te hinder ä " målsen! kolplanerine | be- / : tecknar undervisninigsrådet M; p Hulteberg -på skolöver- styrelsens. .organisationsavdel- ning ' deé-"nuvarande '' statsbi- . dragsbestämmelsernå' i en'in- > tervju för” Tidning för Sveriges - läröverk"omi det aktuella läget - på skolbyggnadsfronten, se För folkskolans 'del finns f£. n. en. brist på närmare 4.500 klass. rum och för de högre'skolornas del drygt "1.000 klassrum; "Det k senare : äntalet : "motsvarar Cirka 20 procent av antalet klassavdel- ningar, Bristen för båda dessa skolformer får”täckas' genom att speciallokaler, - t,> ex naturkun- " skapsrum; bibliotek, handarbets- | kå salar, ' begagnas + som klassrurh. Vidare används förhyrda lokaler - Och .Uiverse provisoriska Uutrym- men. Klassrum. i: barackbyggen är. vanliga och likaså tillgrips ' dupliceringar i ett mycket stort . antal. fall; Till det stora bygg- nadsbehov, som dénnä brist ska= pat kommer sedan ytterligare ett |" stort behov på grund av de sväl- lande årskullarna och skölväsen- dets. ; utbyggnad: i' olika former.' ,— Att :årskullarna:i. folksko- lan : om ':något .år kommer att . sjunka, kommer därför inte att ' medföra; den lättnad.i lokalbe- kymren, 'som' man tidigare haft anledning, att: hoppas på, fram- . håller :hr : Hulteberg.:«. :. Hr: Hultebefg” anser; att läget 5 ifråga om statsbidragen på sko- Jans orfiråde: - Inte: mindre system förekommer: 1) Folksko- Ian får statsbidrag till lärarlöner (det torde i. allmänhet; röra sig om" närmare 90 965)-och statsbi- "drag>t ;byggrader. 12) sEnhets- skolans! högstadium” får 100 94 till löner åt' lärare i teoretiska "”Binnen,-:till' byggnader i” samma utsträckning som folkskolan blus ett tillägg” "med 8:96 på bidrags- beloppet. 3)" "Tibygda”realskolor | får 78'96 till löner 'och' bidrag till : byggnader. 4) "Fristående kommunala högre” "skolor- får 18 2 : till Tärarlö ler men” intet ill byggnader... 5) ; Statliga "högre enn får 100 To "till lärarlöner en -iiiget "till: bybgnader. 7ia > : :Undervisningsrådet Hulteberg anser, ätt statsbidr: ens mn rande. utformning där; för ändamålsenlig skol Rering. för sådana "stadier, : Berör: realskolan. Särskilt gå lér detta orter, .där en befintlig realskolebyggnad ” behöver. er. sättas - eller; utbyggas."' "Eftersom den nuvarande realskolan avses sköla uppgå” den blivande «en- ; hetsskolany finner: man : det -inte I undeå, att: komma: -t& Vg hinder för Skolplanering ” föras med statsbidrag, Tveksam- heten / är naturligt. nog störst ifråga om sådana skolbyggnader, som efter enhetsskolans genom- förande ' kommer att . fungera som centralskolor, inte bara för en! egna . orten utan .även för | angränsaride kommuner eller de- lar av dessa; Skolkomminen a nr Zen "för... omfattande byggnadsföretag, : som ' till. stor der skall. komma and ner: till godo. Dessa" k kyldiga” att "tillhandahålla örrän med skolförmens -genom- förande; i 'synnerhet som oklar- de”ekonomiska mellanhavande- na :vid interkomniunal isämver- kan på detta område bi fristående : kommunala realsko- lor, och. fr folkskolan” inbyggda |. realskolör... Där är stätsbidräget! strängt taget endast "beroende av en; namhfråga.” Det rett miss- förhållande” som" bör "rättas till snarast möjligt. Den pågående re- alskoleutredningen kan, knappast spå. denna J "Beträffande : formerna. för? in-) | terkommiinal samverkan på sko-. slans område" väntar, vi, att. "den Fastska jöpmimittén. skall: .kom- ekonomiskt: försvarligt, att i da- år sånnolikt kan upp- I 7 menar! :sig inte ha anledning satt k c het. råder' om det sätt på! vilket |” årskilt "Olustig är 's Ilnaden : tatsbidragshänseende : -mellan |] - 100, 000: er seléven i Person c > tiv för bilisternås fortbil > Volvos . initia= « från skålstuna. :Han fick vå torsdagan mottaga verlämnades; av. dir. Sten Hocardt.i, KAK, På bilden får. vägs ” : Fernholt av dir. , Hagardt (t. vv.) mota gr e "Algot Ternholt” ? 'en . minnesgåva av. presenterna, I > Såväl den kinesiska s söm pres- "sen världen runt, har ägnat stor .uppmärksamhet åt det besök de ögsta ledarna för Tibets religiösa -liv;" Dalai :Tihama och Panchen” 'N8oerhtehni - gemen: samt "avlagt i” Peking. Besöket. delar” av Kina, stod-.i samband med att-.de båda valts som depu terade; till det, Nya Kinas nationella ”folkkongress, Vad som | inträffat :och':som :gör.ide -bådaj' ) männens besök :i Peking” till en: ka ; Panchen och Dalai, att I safriför= stånd föra Kans: lära:vidare.-AHt; je dess: ha refterträdarna ber ” "Ar 1832 . var i Sven 7 Gustaf Holmdahl :- förste : skollärare" i Veinge: i" dep "då - nyuppförda Alsingska ”? skolan," en av: :de första i Halland. Skolmagistern ' blev också vikarierande klocka- Te. Den ordinarie "tjänsten i Ve- inge, Tjärby församlingar uppe- hölls av Carl Joakini Greve; PF Tjärby” kyrka var i behov 'av en orgel: mer. ; man ; hade inte råd att kosta ut så mycket på en "sådan. ::Holmdahl' som :' var smålänning till börden, ung och med ”huvudet : på" skaft” var ägare.” till en orgelisom han köpt av Långaröds församling i Små- land. Kommunalmännen i, Tjär- by: ville" gärna” "har den »orgeln | i sin kyrka — men till lägsta pris. Magister Holmdahl begärde 250 rikdaler. "Ärendet ' behandlades vid stämma” den 2 . december. 832, fr va si Vid detta. tilltånte. visade Holin- "dahl det kontrakt som var upp- "rättat mellan... orgelbyggaren Strömberg .och 'en befullmäktige . från Långaryds. församling: Kon- traktet som var daterat den. 16 juni 1819 "och däri. fanns” ”all . juni 1819 o; däri fanns ”all nö- dig beskr, på orgelns storl., god- het o. utseende”. Sålun.. får man veta att fen” var "gott stämd, byggd 1819, hade fem stämmors storlek ; med : 54-pipor i" varje stämma, » Den... var emellertid trots detta för liten i tonforma” .tet:till ”Långatyds”mycket' stör Kyrka”.” Och' kyrkan" måste 'an. tingen'ha varit mycket stor eller orgeln mycket. liten, ty försam- lingen skaffade sig en Kyrkorgel chansen att köpa orgeln ty det var-inte var dag en nästan ny fick. han "den till" rena: realisa- tionspriset," "rn: -.Långaryds :/ församling hade 1819 betalat 1.222 riksdaler ban- co och nu ville Holmdahl tretton år. senare sälja, orgelverket för — 250. eld Det blev affär.” "Ledamöterna på stämman ,. beslöt betala ' 100 riksdaler kontant. Resten. före- slogs erläggas. ur kyrkokassan med 33 riksdaler 1 skilling årli- gen tills orgeln var betald, "Men detta kunde man inte avgöra en- sam utan prosten Birger Dahlin |i i Veinge fick hos landshövdingen ber om tillstånd. - vi Schol-lärare” Holmdahl var en -intelligent.. och ' företagsam In ung man. Gamle klockare Greve ville föjande år ”—- 1833--— be- gära tjänstledighet ”i sin "ötvrige lifstid”. "Han. var född den; 16 sept; 1765: och' i pensionsåldern efter "våra dagars” begrepp alltså "fyllda 67 år. Han motiverar ålder och ålderdomssvaghet.. Han ansåg sig inte kunna få bostället i'cstånd för. att” som :det :står ”gottgöra de - utgifter ” som för mitt boställe' bör utgå efter för- lidet året det hade varit lant-' mätning i- Veinge by å år:1832..' Nu-blev skollärare Holmdahl) vik: klockare och det sattes upp ätt" kontrakt: om den” - saken, | Holmdahl fick ta hand-om både 3 Och bemälde ” Holmdahl : tog oH I kyrkorgel är till salu." Troligen |'s sin ledighet ' från tjänsten medi ” | bostället och”, klockaresysslorna, s en-'viss del: av. klockaretjänstens löneförmåne; ett" "slags: pen” sion." Def” "Var altare "och" rnat-| lagningspengar, alla ändra in- komster, "barndop, lysnings- lik och kyrkogårigspengar från Gösz torps och Bölarps.' byar.” Vidare ull söm tillkom, klockare i i'skögs= av 'den” "skulle". han ; pund (6,8: kg)::samt ållt det lin-som tillkom -klocka- han'ha den: ost som” "årligen. på påskdagen gavs klockaren i ve va tunna Potatis (73 'samt i bostället ha två: "passande bo. erhålla 7 riksdaler årligen ist let :för. mjölk. I allt, övrigt | hade Holmdahl , fri dispositionsrätt. ;-- ' Detta. aktstycke -blev. uppsatt och 'underskrivet' i' Veinge. kloc-' karegård den 22. april 1833. Sedan j vä gårole klocka- ren'sitt ötium” ”under återstående livsdagar: Och den" nye klocka- ren' fick nya uppgifter. Det. var. inte bara ett talesätt att ”klocka-' refar -skulle -allt. bestyra”.- Hans efterkommande 'blev en begåvad | och. berömd lärare- och'klocka-, resläkt i Veinge och under se- nare, tid:har en i släkten varit skolöverstyrelsens . chef — .OttoJu med hela 24 stämmor; " ' FFFTTTTEETYTTvYI ren" från: Tjärby: Vidare" skulle k I batniet, Töres detta till; ett, Ha makloster för uppfostran och ut- bildning;: Den” nuvarande” Dalai är den 14:e'i ordningen och da- gensr "Panchen "den ' 10:e, "Tra- ditionen';' bjuder : Dalai 'eller Panchen? beroe nde " "på, vem: av dem: som är äldst,' att. instruera den andre och sätta. in "honom i hade. Panchen. 104 tvingats lämna ibet 1924. Han dog 1937.i Ching |; chai dit” -han? flytt. "Eftersom den g gare varit'utänför Tibets gränser då "hän från sitt palats: Potala "Lhamå'i Lhasa begav sig till Pe- king.” I' sitt 'sällskap "hade : han bl; a. sin. moder och syster; "Från Shigatse-klostret Tibet 'red. king: Det var. andra: gången. an företog ; ;, denna :,', resan: Första gången: han : . besvärlige "mannen Andreas idi, se Andres Arvidi ;var Lisaki < Hans | Högvördighet, biskop Eri- «us Emporarius' i S ' hade bekymmer. . Och - det hade också ledamöterna av domkapitlet, :som en dag i början av år 1670 var kallade. till överläggning . av : bi- skopen i en sak av ganska allvar- lig natur. Det gällde kyrkoher- den i Österhaninge, den alltjämt Ar- vi Se är . "Strider och tråkigheter hade det varit kring: Andreas Arvidi" sllt "sedan han” "av kyrkans patröonus kallats " till” - själasörjare 'i denna församling.” Den ' allmänna opi- nionen var "emot valet, och ett helt år hade gått, innan mäster An- s dreas fått sin fullmakt. Vad hjälpte det att än- En besvärlig s Historisk skildring av FOLKE STIGSON ” tystnad väckt 1 allra högsta grad. Suspenderingen från tjänsten kun- de han ej nonchalera, men han |- saknade”ju inte inflytande på hög- uppvakta konungen, till vilken han vad han varit utsatt för i Österha- ninge. I skrivelsen var det inteen- han rackade ned på, inlagan; ” et dig syndare, ' när då hade bestämmanderätten: sivrt "Ing alunda Var > "det något ' som ha; somm farit vilse i brast. i » för 'kyrk ”dekallet hos den nyvalde försam- lingsherden; Han ;ansågs. redan :som en mäkta lärd. man och -spåd- des :. Me 2 en" lysande: "kyrklig. framtid, erättats för: österha- ningeborna,' att..den' kyrkoherde de nu fått inte drog sig för att "hand: nog lite si och med hang. en- skilda levnad. ', Därav kom > >sig missnöjet med: utnämningen. Re Rd Allt "detta hade - > biskopen . och koönsistorieledamöterna väl reda på. Och; de visste. också, att. : försam- m h: Arvidi”” uppträdde, sta ort och beslöt .sig därför att överlämnade en lång skrivelse om dast länsmannen och fogden, . som även biskopen fick sin" - beskärda, äet i den" långa > Till" förhöret inför domkapitlet inåste emellertid" Andreas" bekvä- ma sig att komma, Men han kom inte som 'någon ångerfull, botfär- Det "var ett annat förhör detta, än de högvördiga le- -tidigare varit vana vid att ' anställa; De fattiga, kaplaner- tadels " högt förkrossade. samt lovade bot och "bättring. "Andreås Biskopen" bad. "också : Andress, . | förstå, att: förhöret, som nu. skulle Kållas,. ingalunda tillkommit..i arg avsikt... Men det. var . nödvändigt RT präst. träde” och konsstorlet skal ha en. ' skild överläggning, .. -Det förefaller .som om. biskap Ericus, trots sin "undfallenhet vid domkapitelsförhöret. med österha= ningeherden, skött den' besvärliga, bffären på ett i det'stora hela na redsställande sätt. Ledamöter. ' na hade visserligen en ket lång överläggning och stör Wwelk samhet rådde. "Slutet blev emcl. lertid " att kyrkoherde Andn v. . fick tillbaka sin tjänst mot att kV återtog ' sin till konungen ingivn klägoskrift samt "lovade att förso- na sig med:'sina församlingsbor, Härmed hoppades ” både biskopen: lomkapitlet att. tviste nb korkad n mellan ; hans församling "skulle vara bragt ur världen och någon återupprep- ” ning inte skulle ske, 'Om man förvånar sig över bi. skopens och hans' konstistoriekol legers fördragsamhet mot den he: svärlige : kyrkoherden IT Österha. ninge finns det nog en förklarine > Han var, som tidigare nämnts, a. to mycket lärd man, mäster Andress oh som poetisk författare; talar åt för 2; Öst haninge ... hg T r parters. Cb långt. detta nu om. Kyrkoherdens- hetsiga . humör, som kanske. mest' ställt till förar- föreföll. biskopen ” så. undfallande, Elagomal i. massor mot kyrkoher- den: kade! kommit fram; till bisko- pen; Senast, var det klockaren; som till: och” med ganska svårt miss- 'håndlats av den. vildsint och star- ke Prästen... Det open, : att rent” krigstillstånd] råder ' mellan . Andreas Arvidi och Österhaninge, sförsamling, . Här; har ils | att. Brvinsde S Ett dreas. självsä riterande; Ale i; Men "biskop Ericus Emporagrius erhet var: också ir- jag ett brev, från lö bi sborna : begär; "att deräs eller - avskeda: let :en. 'annari lärdom, stöd. han: -högt | bland ha fett säl biskop och konsistorium för- årgade i hög 'grad- den" annars tål: n " strängnäsbispen, »: Någon ö; rsamlingsvisitation > 1: ” egentlig mening : kunde under. kyrkohér- idens- frånvaro inte bli av, men" det framkom dock så : mycket "av all: ivarliga « : anklagelser, ; att -: mäster tAndreas "tills vidare måste suspen- väfrånssitt ämbete; Biskopen ansåg: sig inte: ha rätt att söka :slä- ta”över. Bland ahnat skulle”: mi Andreas, under ett: Fa med |; Men för aren skulle d mas |ohörd . ålades. kyrkoherden” att. in- | finna: sig fill” förhör inf rdomka- spitlet, Intill dess och. så länge hela denna affär var, ouppklarad; skulle mäster Andreas vara avstängd från ryrkoherdebefattni Öster kismaj 1951 i' dertecknandet'” av'ett' dekret. ing som under den "månads- långa rundresan i Kina' behand- lades de båda religiösa överku- vudena: som varandras jämlikar. I.. den "kinesiska - huvudstaden mottogs de-av representanter för det: Nya "Kinas" centralregering, däribland premiärminister : :Chou kunde man konstatera att rivali- teten dem båda” emellan” hu : är "eliminerad 'och 'att den. källa” till konflikter denna utgjorde”, nu- Need grundvalen ör: de' stora ringar Tibet står inför såväl på det ekö rmiskarsom sociala och kulturella livets. områden. Denna oridaning har 'emellertid : enig- biskopens & och; "domkapitlet skall jag i Det" var, olleen be- ji" skulle: skulle; vara: :tvingande skäl om, ko- skull," att saken. klarades Jupp. till Å hör, var han redan 'erkärid av kam. - | tiden som en vitkr personlighet av. skopen " nämnde; "också någonting gelse i församlingen. Men i. övrigt var skarparé förhör hade "de. nog. berett sig på. ' An- var. en" + försiktig män... Han visste intet. om hur stor. framgång :mäs- ter Andreas :. haft ; ;hos. konungen eller om, han. fått några löften vid sin uppvaktning: hos ;majestätet,. I | sfrågan hade dock he- 7” |la domkepitlet. varit enigt, och: det "A honom " och": kunde Inte. annat säin ' Åk Och den daj han" stod "inför. domkapitlet för för. rång. I en ståtlig dikt hade han ägs nat: tronföljaren Karl: Gustav. en > hyllning, 'som teys mycket nådigt upp på högsta ort, Man förstår där. för, ätt har hade” goda försänknin= Jar 'vid hovet, Men "inte nog .diirs med, Vid sidan av sin litterära s; selsättning” "inventeräde ”otN " upp: tecknade han !forniminnena' i sina församling. Han' fick fram sakliga ” och fängslande bilder från gången ' tid till största värde för: framtider, +, ') Biskop Ericus hyste respekt för... in.v Bå ""värligen fram! Och” kånske han . också” förstod mäster Anz . dreas, ' som I visserligen hade ett "”, svårt. hutriör;. min inte” allti nade 'så i lars Te fa, försök, att: försona sig med. sina” "vs vét man inte" D I "att'hans? hö Srdighét bi ko- pen" icke : i" fortsätt ingen ; tar, 4 värt ned den” trotsige församlings- herden Å d sÖstérhaninge. han ville sin! spets, Avstängningen från tjänsten ”hadé ju heller; inte: avsett att. gälla "mer. än ;en tid, "den" var mer att betrakta som ':en varning. Han :”änsåg' det knappast lönt att längre fortsätta förhöret och sade — Jag "skäll tala med de övriga Köndistorlemedlemmarna mm de.är vi att upphäva sitt första bes der Men trots att: ni nekar. till allt: och anser; er. ha” förfarit rätt, VI bar : jag dock, |v, vid mitt besök i Österhanin- er då "ni » behagade'. vara frånva- rande, bildat nig den. app de Det kan hända, att ni 'har”att: göra. "med ett 'styvsint folk, men "med hårt 'mot' hårt vin= | nes ingen. varaktig "seger i'kyrkans . |att folket'kände saknad eft "I Nertz är "ren lyxvara och kKel.päls I .; inte långt ' efter domkåpitelsförhö= N ret, avled han”, Och' då inträffade kyrkoherde; Hah. hade” deck Vank ” en man, ysorå visåte vad han? ville s”sa > själ och hj Feapekte-.' r x. Gill ”Angolica' pälsslag' man? Ska välja sill a en" lång: pälg 'q ju till:sist en köstnädsfråg: Persian :är, både vackert och 'myce ket. stärkt," "men det är into billigt. let .skinslaget går på minst 15,000: ronor, skulle, jag tro. Bisambuk'är sn också hållbart och vackert och inte . heller så 'dyrt i som' de sandra två . skinnslagen; "2. Personligen- tycker... vv jag inte att guldarmband och klock= = : armband » av rostfritt - stål påssar samtidigt, Anfingen — eller, bör, det vara. 3. Tyvärr kan vi inte ge upp lysninger om. utländska 'filmstjär= nors ålder och adress, det skulle ta för mycket utrymme i « «anspråk, 5. Hypertoni betyder för högt blod "Med hälsni "Svar till, ”Ånna Stina 255”, sho, om kvinnor kunde låta bli att ögon- blickligen kasta" sig i nya. intima: förhållande, < så fort de lyckligen- komrnit .ur eft trassligt äktenskap. | Och om-.de'också ville: tänka på att ret för ett” eventuellt. ovälkommet litet bär inte bara 'kasta 'skulden ; på -mann En kvinna som ger sig - in i ett. "intimt. "förhållande: bör +. först ta reda.på de skyddsmedel , som finns och låta prova in ett pes= lm Hålmstad c Halmstad C : Hälsingborg. F 4 Malmö C "Håsstehölm” Varberg = vocta Göteborg C (2) - : Malmö 'C Hässleholm - Malm8'C Hälsingborg Göteborg GC (1): Halmstad C: Hälsingborg Göteborg .C ' Malmö C Hässleholm ” Halmstad C., ” - Malmö C Hälsingborg I ,F heten” :mellan Panchen: och Dalai som:- - viktig" "förutsättning... När denna. nu 'är skapad kan. man, utan att överdriva; fastställa att en” ny. era" i Tibets historia 3 nu INYYTEEETSTETTTTYSTYEVI Ty TA? Hälsingborg F Malmö OC Hässleholm Göteborg C.. Malmö C Hälsingborg F Halmstad C-.. Malmö -C "Hässleholm od . CC: Göteborg.C (1) AAA | Hålmsatad CO”: 0 Halmstad ' ce Malmö C Hälsingborg F .« Malmö C Hässleholm Göteborg C (0: Hässleholm Malmö C. Hälsingborg F- Malmö ec Hälsingborg F Malniö Hälsingborg Fy Göteborg C." Falmstad C- ov Hälsingborg F Malmö or . Götebarg .C : Hässleholm Malmö ec. Halmstad C ; Halmstad c: KARA SAAKAARAAASADAA. Hälsingborg F Malmö c - ”Göteborg:6 mö Hälsingborg F Malmö C - 10.08 Häsleholm Malmö, [+ 1. Rälsingborg F - : : Göteborg cC: ; 1.Er vänkrets eller Har nå F Malmö es Hälsingborg 1603 Halstobörg 5 Malmö C' 0 i8. 40 Hässleholm : Malmö C. 1845, ) "och helgdag + . Tåget. framgår tm Nar ”; berg" nätt” före" och efter ' -> gön- och kelgdag, en: Fyller: -hågor”z år "Bkriv' då "några "personliga Neat ) Andress Arvidi och = ot fick Jen kvinna själv måste ta ansvar +; " Laholm tåg . ; (1) = Snäll i (2) ' Tåget frarigår mn Var af "berg. utom dag för Bön
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.