yr L Frcdägen a den. 20 - 1055-- YYtvrer — EXNOLMA TIDNING —" s YYYVFTTYTTYTYT TT M vv 2 TSYYTYTYSEYYPONPIYYYYTYYYYTYY YEO YTYYYYYYYYT TATT TTT TN TYP POT DA - ilja tillskriva" sig; och vad! beträffar: bilen” finnsdet gött om Md öspiranter: Frankrike? hat sin"Cug=/ not ock 'sin "Eenoit; Tyskland-Daim- od lér .och Benz: samt Österrike :Mar< us; fö at nå 'barå nämna de: mest Kända. SRS SR 0 i'Sovjet;” som "annars ”brukär Hålla . fe framme: i, sådana sainimahhang, lt krav” på hågon av dessisönet- skulle: ha Fält" till titeln: ”Bilens, fader”; Men . dör. kanske: kommer, ty. nästan varr jä: land med Psjälva got, gammalt, dokument, : «som byggt ett självgående fordon!;' ; Frågan gäller :vad man. ggentligen dån, Österrike håll på attideras än Märcus bör" betraktas som år före” ”tyskarn Gottlieb D imler. och Can Beriz' fall "va - Dåimler: '| Det . kungliga | iSupp ott: någon” smed, eller " 'vaghinakåre]' | äventyret... och kunde åtminstc | ikipaget styrdés, med: hjälp av. ett” vackert: utsirat darakhuvud. av. guld, vilket ”kunde både spruta vatten på folk och 'rul- |: 1a' med ögonen”, Hastigheten” upp- gick; till C:a; 2,000: steg i timmen! Hur -många" gånger man: måste" dra äiderverket ;' för att färdas dehna sträcka," ”förmåler inte: histo” rien: Några historieforskare påstår; aft den kuhgliga: vagnen” inte alls drevs fram med en fjäder, utan'”att par. lakejer, ' som låg i ett särskilt rum ' under” vagnen: ” "och! . trarnpåde fram den. Härmed. söm helst, ty någon större betydel se: för utvecklingen fick. aldrig des-. CC .urmakarbilår," och" det, , var: först ett hundratal. år senare — närmare bestämt. 1769 —; som den. frånske ertillerikaptenen -- : Jose] Cugnot lyckades framställa 'ett i verklig me ning « självgående fordon, i vilket 7] drevs fram: med å ånga: Cugnots vagn var "mycket; klumpigt byggd, och unde: en : -provtur. i Påris omgiy- not > klarade. sig helskinnad " från "I stoltsera "med" att .ha åstadkom världens "första bilolycka! | Det. har genom": omfattande un- dersökningar kunnat . konstateras, ati | att. fransmannen + Lenoir var, den : ende: fördon,' har titeln: Därmed skulle ;/ byggdes” . cv vagnar : Tyskland; "vilka, drevs fram: 'med' en land: De. tyska. 8. k. urmäkarbllar: ra hade, dock inte" mycket; ningen. > Leda av en förbrän å L förste som; byggde: ett självgåend: ”moftorn”. helt” lenkelt hestod av ettå' et ständigt. sätt konstruerat motorfor- ; |-— flera år: innan. Benz och: Daim- en dräng fick fungera som "kraft källa” och släpa 4 vaj en tillbaka till verkstaden, ' > Åri.” 1875 : utställde Marcus på världsutställningen i Wien en ben= sinmotör 'av fyrtaktstyp, vilken han senare: monterade: in”iXen.vägn. Denna vagn — världens första ben- sindrivna bil finns: fortfarande bevarad. '. Den. står uppställd . på tekniska ”museel i Wien:och utgör dess ikanske” största sevärdhet. De båda ”yskå ingenjörerna ”Gott- lieb Daimler ;” och Carl. Benz lyc- kKades ungefär samtidigt konstruei ra snabbgående' motorer för 'ben- sindrift,' vilka. 1886 des på Våra gamla vackra stadsmiljöer t är på - väg att försvinna : STOCKHOLM ' Gammalt "öch nytt bryter sig å våra dagars stadsbebyggelse kan- I ske skarpare än någonsin. Sanering ER dagens lösen och stadsplanerar- na ställes inför många svåra pro- iblem' när det gäller att omdana Jäldre stadspartier. och utan att för- vanska "stadsbilden" samtidigt leda -I den kraftigt expanderande moder- na bebyggelsen på rätt väg, så att gamla och nya världen blir, förena- "Jée på att harmoniskt sätt, Riks- och land r i | Tänker. ni 'Cämping + tält och spritkök och campa. der en atlandsresa är förvissa större delen av Europa finns I där man tak fort hotellen ger och inte leva är der mörka de bästa, rå- På restaurang — tag med Ty den största utgiftsposten nn- mat och logi och det är framför allt där stöten miste sättas in för att tförblliga det hela Över dag en mängd vilordnade cam- Inte behöver sakna all den konr svildmarksliv, Nedan ger vi en varierna” "blir ofta inkopplade på dessa "problem . och ' söker därvid med all kraft hävda de kulturmin- nesvårdande synpunkterna. I-ett av de många aktuella fallen — det gäller det. idylliska. Askersund — har lapdsantikvarien Bertil Waldén i Örebro" gjort 'sig till tolk för de synpunkter . som - bör anläggas på ä'dre stadsbebyggelse, =. --. I denna tid av "landsbygdens a av- fölkning' och 'städernas snabba till- växt är-den: storå”risken för våra städer — och kenske i i alldeles sär- [skilt grad- våra mindre "städer — den, att det legitima kravet på tids- enliga ' bostäder tillgodoses genom en. bebyggelse som i: de flesta: fall är hänvisad till ytterområdet, säger han. Inför valet mellan en, komfor- tabel lägenhet i ett splitternytt fun- kishus med; luftig och solig omgiv- ning samt en gammal kyffig våning vid en trång gata tvekar ingen ung familj, och en avsevärd högre hyra £om ' bekant ' enadst- bostadsbristen £om - alltjämt 'konserverar . ett ”sa- i bostadst toa åkdon. Benz fick patent på sin för- sta bil — en trehjuling —i novem- ber '1886.. Ungefär. samtidigt prov- körde Daimler. sin' bil, som egent- ligen. mest: liknade en ,cykel. med två: extra. hjul på en: ”utriggare”, ansenlig. volym, tentat på väggen vågar landsantik- varien” "teckna" bilden av mången svensk" småstad i en nog ej alltför avlägsen ”främtid.. Inom: en” krans vilken skulle hålla d i rätt läge/ på vägen.; MR : Även om Benz: sålunda; vär. den förste som framställde ett på: själv- doti :—" både "Lenoir” och .. Marcus hade haft. hästfordonet som” förebild jar”det dock Daimler som” ut- vécklade bilen, till ett praktiskt an- vändbart .och!! relativt driftsäkert fordon.. Daimlers insatser har utan tvivel haft.den största betydelse för bilens; snabba" utveckling," och han kommer för "alltid: att framstå som en-av alla tiders största uppfinnare. : Redan:.i slutet, av. -1800-talet bör- jade .man' tvista.” om; vem" det. var, somsihnehade. världens; första, bil natent,;En smart. .amerikan,; ijuris- | ten :och' patentagenten George. Sel- den; förklarade, att han tTedan 1879 ler ökt sina uppfi ren första fordon kan Märcus,. +. Hahs Å emellertid" knappast . förtjäna att kallas bil, eftersom -det saknade bå- de styrinrättning, och säten. Det 'be- rättas "denna första provtur, att Marcus efter. flera" timmars: arbete | "I slutligen lyckades få igång ”ekipa” 2et, vilket under mycket pustande "stånkande ” tillryggalade ' en ka av ungefär. 100 m., varefter rismotiven r 'boklådorna på Seine- kajerna, där det ingalunda säljes enbart böcker, utan också "planscher, tavelreproduktioner, ”gamlå' kärtor "och frimärken. Men numer är deti det närmaste omöjligt att, komma "över, några verkliga. rariteter ”hös de s:. -bouquinisterna, boklådsför- säljarn. a. Moliére :och Racine i fi staupplågor” hittades då och då för bara ett 29- I år sedan. Nu'är den i, Nu vet bouquinisterna' ina böckers” och sist' eget tu- de. vi rärde. . ret gand bekräftat rykte, säger, ti ” gubbarna” och .gummorna, ! såm" säl- jer böcker: på kajerna," är subven- tionerade av staten. Många bläddrar i volymerna och fingrar på plan- schérna; men" det är få som köper. En viss framgång" har de” emel or tid med: halvpornografiska böcker med titlar som ”Den kärlekshung- "riga nunnan” eller ”Sultanen oc hans harem”. Omslaget är i alligän- , Ja LAHOLMS Ett "av "de. allra mest typiska pa-J. het försett med (synnerligen pikan- tali men: böck .Det. visade. sig. dessutom, att -han ot. hade ; lämnat in .en av: nutidsbebyggelse finner man den äldre: staden, : bestående av? moder- na: tr — företrädesvis välj elägna hörnfastigheter —"tock rerade "rester av "ålderdomlig" bes ger "vid i handen - att om de fyra hörnfomterna i ett kvarter med” tio fastigheter, ., bebygges--"-till dubbel av kvarterets befolkning att inrym- att. de sex återstående "”-— vad hän- ger. med dem? Ja, vad händer med ir befolk; ingstillväx. ten st och b dehah? jär. tillgodosett? VNill:man ånte:kosta bebyggelsen, återstår 'bara; att" ri bort...den - och -lärana "hörnhusen' i kvarteren. De" avröjda tolnterna får emellertid - k | fb till amerikanska p ket på en bensinbil.. Man kände, då: inte till, att Marcus” bil överhuvudtaget exi- sterade, och-det-kom därför:att drö- ja ett flertal år innan: det, kunde fastställas, :att Selden, endast. åter- uppfunnit en sak som redan. fanns, fått de. flesta av sina idéer från europeiska. bilkonstruktörer,. Sel- dens patentanspråk var lika omfat- tande som oklart formulerade, och ideligen gjorde han; förbättringar” eller justeringar av: sin konstruk= tion. Först. år: 1895 tog han”ut sitt patent på ”en självgående vagn, dri- ven av: en tvåtakts. förbrännings- motor”. i > Selden insåg genast vilken guld- gruva patentet kunde ' bli. för 'ho- nomy,' och sedan, han 'väl fått sitt princippatent, ansåg han tiden. va- ra inne att klämma" åt "de ameri- kanska bilimportörerna och: biltill- '— att finna spe- kulanter "byggnader, svårt. "Om inte Våra svenska småsi tes tarvas från de kommunala nya digheternas sida en mål fastare och "restriktivare stadspla- pepolitik än den som i regel föres. Det'gäller att inte falla -undar' så snart en' tomtspekulant eler bygt herre hotar att träda tillbaka, om han inte får sin vilja fram ifråga om en fastighet av sådan. volym att ”det bär sig". Det ä är inte alls verk- bghetsfrä äveri två våningars höjd och i en utform- ning" 'som .;tar « hänsyn till miljö. hi iniellt : avskräcker knappast. någon, Det är | : mellan dessa mer: el!er mindre: sa- |: Lyggelse: En ' enkel räkneöperation . volym; så "Kommer fyra femtedelar |- mas i'de fyra nya husen, under det | - okvald besittning av. de '”utblåsta” | - selleri.” "torde bli]. eri: skall !gå ett: så grotesk öde tillmö-=t. över ni måste iaktta, TYSKLAND. ” platser med ' elljus, . toater' » lopp, till "håll, ". Bakom står «/ tyska " (DCC) fordon, : erar mellan 25 och 50 cent, : ä Som 1 Tyskland. ” "FRAN ERIKBE, får man endast campa på cam 1 hela Frankrike gott om såda- ina med nödvändiga bekvämlig: hetsinrättaingan Organiserad BV, FFCC, : Camping har blivit mycket populärt i Tysk land under efterkrigsäåren — . en mängd välordnade camping- varmt och kallt vatten ock- av. - och . med. affärer, '"Pentry, pöststation och. tvätt-. "stugor kan. man finra, på sina Organisationen; ” ”sampingkrubben så N och tyska" automobil: "> klubben (ADAC), och tar:ut en avgift varierande mellan. iö Pfennig och en mark per per-xa . son och natt. Något högre Fr SCHWEIZ. " Ofta förbud mot >» Camping” utanför organiserade campingplatser, Men det fin ns: a gott om både privata och för: ” eningsägda — Touring Club . Swiss — där"-avgifterna häller . $ig under 1 franc per natt: och där organisationen är Uka' bra via Rivieran .. pingplatserna —— men det finns M I olika länder och de regler STERRIKE. Här får man leta "efter organiserade tam- .. Pingplatser,. men i alla större ;"turistorter. finns - der Priser x upp. till fem echilling. : fa ITALIEN) Campirgplatser ' dast för utlänningar. Sär- kild vägskatt på cirka 25 kro- or för busvagn. Men för en tumma upp till 15f hre blir m ät mottagen På någon av de Sv ett pår hundra uppgående ” platserna. "JUGOSLAVIEN. Här finns dast ' ett fåtal campingplat- er, men 1 gengäld kan ni cam- ' HOLLAND. Lika välordnat. s pa var ni önskar — marken är som å "fyskland, Priserna vari= sju allas egendom: Och jugosla- verna är hederliga — liten far | a för tjuvar! : , SGREKLAND.! "Ett varmt . - och torrt klimat är er nådigt : — ni behöver inte ens stå upp tältet utan kan sova under bar himmél utan risk för överfall" - varhelst ni önskar, co” " SPANIEN. Här måste ni se "upp! Det är förbjudet att cam- "pa "På" privat mark och det finns endast ett fåtal camping-' od platser > ta in på pang 1 stäl» ett. : "ENGLAND, . På gröna. öm t finns” ett otar campingplatser ' leva billigt utomlands? | så fall bästa sättet Hur skall man få ut mesta möjll, tnder uttandsvistelsen? Det är en' rain 27 Smrerpenrarna Å för turisten, som med målmedvetet ' ;SParande under årstiden skrapat ihop en begränsad: summa. Ett arv den är: ligg inte på hotell och ät Inte av she j club of Great Britan. Medlema-" ÅS » kort 'å ”tem”shilting ford j -anläggninga medföljer medlemskapet, Karta över st RR "IBRA ATT Campingbevia tänker, . Campingplats de flesta. Inte tordraa rar » fång Vid amn beviset ' anpiv Ordnas av M som är med AIT. Tillstånd miste : fordra av . vid ocampiog « gives ” rar nå att få « halsen. ' utomlands förstklassig | ” nöjet. Husvag; , sovsäckar på " motståndet ', rörelsefrihet,” . s Små ” bom; Jåna. av goda, v fred af ; "ia ni ne en [A "ovilikarUgen skaffa om m -Använsa . av” klubb: ans.uten » Alllance international ge . Tourlsme (AIT) — det är Och mm bevis + legitimation, Det inkluug- |. » ansvarlghetsförsalk- nn anta [LU markilgaren mark « undabtagen Bu, under , länder, " annat fall riske- " "förbittrade. markbgare på Utrustningen tör”. ”onmiptag "måste". vara grejor Kan förstöra neta | En smaksak,” Tält Jöck '» hylla på taket. ökar, luft- | Vu svärlgt att montera, hus- vagn inkrökfar på. bilens I kör. Men » för mycket — kbyryr- det, blir billlgost | Käarlora över: campingplat:: a .Bbi:ogller "upplysning örn "var do'tinné”tillhandahåla, : or ”Motororganisationor: maste "pr [CE nagok” vesnnisecnd till lär, det bra ping inom tå. von Unnder. eller KAR, lemmar > av nad på: privat respektive, polisen, eller. dåliga |" a'eller talt? I" en baga ge och "Br, Nu . flning : bopfällbara knappast vänner eller ST "Användni gen av kemiska” pe h emot tre eller skyskrapor — ja, jag skulle, säger "medel verkarna, > vilka - vid , sekelskiftet han,'.. vilja - rekommendera stadens började växa upp som" svaripar ur befolkning att i valet mellan ett jorden, Till en början lyck hanltrevå ” hörnhus + och, . ett par också få de amerikanska ' bilbola- gen att. betala en licensavgift till honom för, varje såld bil, och Sel- cen förtjänade på. detta sätt .enor- ma belopp på endast några få å : Det fånns emellertid ett par till= verkare som inte ville nöja” sig med att låta . stötre delen bamna i Seldens rymliga fickot..Le- dare "för: ” ”oppositionen'?, var .den bli inte riktigt : hålla : vad : dessa? - smakliga bilder lovar. De har di som länge ; fick 'kä pa” en. i hård kamp” mot. Selden, Den stora ”pa- de '; redan för -försetts'.med ett cellofanhö som inte får tas av förrän boken är | köpt... I historiska. biografier. och Bälzacs : samlade ; verk +. får man bläddra” hur mycket man vill, men inte i pornografin, Och en del låter Ffretsa sig att punga ut "med några hundra francs för att få en inblick i sultanens härem eller i det syn” diga klostret. Det är sådant som kallas modern reklam." "Men främst är naturligtvis Bok lådorna i en turistattraktion. Utan dem skulle Paris inte vara vad det är, Seinekajerna skulle "vara tom ma och, långtråkiga. Man skulle ab- solut. sinte kunna tänka sig den franska huvudstaden utan dessa små böjda, frusna gubbar och gummor och deras tummade, trasiga volymer ide ärggröna lådorna, - > Richard Gaston nämnts, : med, nederlag fö "Selden. Det lustiga. var, att:man” lyckades] fälla Selden endast. På. en punkt i skyskrapor föredra de senare, Men skämt åsido? Både med hänsyn till stadsbilden "och ur, andra. ekono- miska synpunkter än det kortsynta + |profitintresset tror-jag att återhåll- samhet ifråga om hushöjd och vo- lym vore det klokaste i städsplane- och bostadspolitiken. : Sverige: dyrt - turistland: BERLIN; (TT:s kort.) CT. CM fär Sverige ett dyrt turistland? ån i Västty den 'en där Selden! uttalat sig. någotsånär land här tillsammans med ett opi- gjort en'”un- bestämt... Selden':, hade + Hi skrivit i. pin, ansökan," vatt hans vi dersö ökning inför den stundande av D-mark köp- drevs fram. av en'tvåtakt föll det sig emellertid så olyckligt kraft i olika . europeiska länder. ltatet har. blivit att — i jäm- för honom, att na, i-samt- lga amerikanska bilar. var av fyr- taktstyp, varför hans patent såle- des ej kunde tillämpas' på .dessa. Sedan: Selden förlorat: den sto- ra patentprocessen, slutade natur- bgtvis alla biltillverkare att beta- Ja tillverkningsavgift till honom och hans namn föll snabbt i glömska, endast” ihågkommet | av "-bilhistori- förelse med ' levnadskostnaderna i Västtyskland — länder som Sveri- -|ge, Frankrike, Belgien, Italien och Schweiz betecknas som. ”dyra” för tyska turister, medan däremot Ös- terrike, " Spanien, : Norge, Holland och England utpekas som ”billiga”. " Omkring en femtedel av somma- rens ferieresenärer i Västtyskland, kerna och av dem, som tvingades betala sin tribut till Beldeu, sorgsfullt, : I vårsäd utan vallinsådd använ-= nåp, bekämpas ' med." preparat "av 4K- centiga' varan: För. mera . svårbe- par - sig särskilt på fält, där dån, våtarv, jordrök, "spergel, ”åkerbinda, pilört) ”hark mot ogräs i vårsådda grödor"är/ av! största betydelse i modern och:ra- tionell jordbruksdrift.' Alldeles" sär- k skilt är detta fallet på gårdär, där 1 för: träda eller hackren- sade grödor" är små. För att. be- med I skall bli effektiv; skall den" plan= läggas +väl" och genomföras om- dös' företrädesvis : 4K—2M.- Akerse- svihmålla, åkertistel och ett flertal andra vanliga ogräs kan lätt 2M-typen (Agroxon, Hormotex; . P 46,' Phenoxylene).. Lämpliga mäng- der är 810 1/ha av den. 10-pro- kämpade -ogräsarter som dån; våt- arv och åkerspergel kan mängder- na höjas: till" 12—15 1/ha. Bland ningar av: 4K-2M med" butylfenol|; eller 'med " nitrokresol "kan «, också tillgripas." Dessa blandningar läm- eller snärjmåra” ingår i ogräsfloran. ' Man; ”kan' -anvärida 68 l/ha av de 10-procentiga ”AK- 2M-preparaten tillsammans med 3 å4 l/ha av den. 20-procentiga'" bu- tylfenolen ; a. ex. , Sevtox) - .eller ” sträsäd' likaväl som i: Tin "och årtet. | Vid: användning : av” enbart AK. av utföres besprutningen i det sta; Rn som är mest lämpligt för be- ipning av .ogräsarterna, Det be- er' kan tillföras 4 är 8—10 cm höga, gel-14 dagar olet mängd 400—500 .1'ba), ni 1 Detta blir I"rät! uppkomsten. vill / K-2M, får mängdetl I lada ätt våtarv "och åk gel bésprutas under de första två vec- korna” efter ”stråsädens : uppkomst, De flestä övriga ogräs" "kan? bespru- tas! 224 veckor. efter sädens upp- "och' åkertistel c:a 4 veckor efter ippkomsten. Användes bland- ningar” av 4K-2M. och butyifenol man ” na 'per hektar ej hålla svinmällan Potatis är en hackrensad Brögt"" och bör i regel ej besprutas, men” ibland kan det vara berättigat: alt > spruta i. potatis med 4K-2M för”att sommaren, Lämplig tidpunkt” för överstiga 4 borta under” gen, Lä . eller nitrokresol, helst” inte u har nått en höjd av 10 cm, Därige- nom erhålles god verkan på ogräs- en: utan att kulturväxterna skadas, I vårsäd med vallinsådd bör man använda '4K-2M-preparat men kan också : med ' fördel: använda butyl- fenoler. "Av 4K-2M tillföres 6—8 1/ha' och av butylfenol 3-4. l/ha. Det betyder alltså, att endast käns. liga ogräs kan bekämpas i en gröda med vallinsådd,' Besprutningen bör fördröjäs ” så” ätt den utföres 4—5 veckor, efter : stråsädens uppkomst. Då hat! klöverplantornd. 23 blad och :är minst känsliga," .. 1 lin "föreligger. ett mycket. stort behov "av besprutning med kemiska medel; eftersom : linplantorna har små: möjligheter att . konkurrera med. ogräsen. Såväl 4K-2M-prepa- rat som blandningar av 4K-2M och nitrokresol' är användbara, Bland- ningar bör tillgripas i linfält, där ogräs av typen åkersenap och svin- målla förekommer jämte . pilört, binda, 'dån m. fl: Av 4K-2M 1 man kan. av Snnehålls 4K-2M och 30-procentiga nitrokrer soler. (t: ex. Denocate). Bland fär: och? tillföres per hektar 4-8 1 i oljelinet och: 3—5 1'i spånadslinet och av it (t. ex. KOC) 6—8 1 digställda” p tt, .som beräknas 'komma " att bege - sig utomlands. : 500 l/ha zsätska. 4K-2M och I nitrokresoler, kan näm- nas KOC-.- Av' detta preparat. till- ”|föres" 8—10 1/ha.: Vid "besprutning [med preparat som innehåller butyl- fenol. eller ritrokresol, användes 200 CM prer 500 a Detta gäller. Wvändas: mes Vnpligast i oljelin och 5—8 1 i spånadslinet. Av största vikt ä är, att'linet bespru- tas tidigt, . d v. s innan det har nått en höjd. av 5 cm. Vv. sådan b komst, kan under mineraloljor t. ex. der tillföres utan Lämplig tidpunkt ä na har 24, blad. | Kunglig - En dekoratör Jiga "anlag har majestät, passad "I ärter kan 4K-2! prepsrst an- butlyl- är 15—25 em höga. Lämplig prepar ratmängd är 5—8 l/ha. En del käns, k;. liga ogräs, som ofta uppträder mel; lan » potatisens sättning och..upp= sprutas med samma mängd 4K-2M, ,: I, morötter användes lämpligen, 3 gen eller, 500 l/ha, mineraloljepr: 4 parat, som är framställda speciellt, s för ogräbekämpning. Dessa mäng«= svg man bör därför iakttaga försiktig- - eld vid besprutninger, senare tidpunkt "kan medför smak hos morötterna; ' ..4 Nn i :(J. blev färgrikåre; ”görerna av söndagens Eriks gata ett spratt. På lördagsnatlen, ? när” marstrandsfärjan nyputsad ” och nymålad väntade på hans att dekorera färjan me?” fora? MR ” blommor och blade "fick därför göra sin 10 Koön och Marstrard T lamåln är, då p denna period be- 400 l/ha av Jofda vattentillsats och uns är, när morötter« Besprutning, rd vr färjfär med konstnär-" spelat arfan le manne på zen pen” i Tr TIDNING ENDÅ TIDNING SOM UTGIVES L LAHOLM. Det lönar sig att annonsera- A 'LT fd | I - : 2 s | i 4 e . Å x | - | j i NEFUEREN : . Å | : AAA. NUYCIFICISFITIETIETIVSPESTYVTENN NITEFFETTYSFEN " ” N NYSTENW EW - vt ” YES VTVYvN Brfrdbo FPITOT FT TEFEITIT CK ETAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.