ryrffYYrYrYrYYTYYTYPYT, vryeTYrFYY Y h " VrrvevvrevyvrYyFYYT Y vYryyvvYYYYYYrYVY ” AMRA MOA YryrttYYFY PI YCtytfyFSYYFYYTYPYFATTYE YevetverertYYyPtYFSTYFFIYY YE YFPFYVY FY al mmm BAMOTAS -— + Are Meskiner z er bo beter så praktiska verka | stad; sk tagare. LL 103 kurser. under. 1934 nu överblickas: Verksam- "heten står sig gott trots den hårdnande ' konkirrensen” om. ungdomens intresse. : Siffermässigt uttryckt anord- nades under året 8494 olika tävlingar, kurser; studieutflyk-” ter. och. ul - med. ett... gt 1 av mjölk och mjölkkvalige,; kom föregående år. för idg 93,235. Härtill & är att märka, att de synnerligen . besvärliga vä- " derleksförhållandena under året många t i ment, - = Vilken verksarahet tllärogt sig 'mest intresse under året? ” : Vundstävlingslodaren Frite Magnus- "ger han, Men uttagningarna tj ”. rikstävling. fortgår i.regel över. två å tre år och underlaget är därför betydligt större: än som framgår av etf.års "verksamhetsberättelse; ”Välj den bästa varan”; var en tävling kring ik "hemmefs och Vi ”ställef ” den frågan till för- - gott resultat i flertalet distrikt. Den nyligen hållnäv rikstävlingen Mä Toch beräkna i skogen” ver slutsj ten på detta studiearbete. +" Hur” skall vi-ordna 'vår bostad är en' annan frågeställning, i som .upp- märksimmades under fjolåret infö rikstävlingen ”Bygg och bå bra” Även "i" fortsättningen” av "1955 e.skogén”att stå I förgrunden! Det är ”Skogsstig”, 'v SOM a VU. närmast står löckande: på programmet, en mycket ' trevlig .verksamhetsform, där deltagarna följer” den snitslade banan genom skogen och träffar på hushållets område; Närmare tusen- " talet tävlingar föregick denha final, och man: kan utgå ifrån att många värdefulla lärdoma; vunnits av de - många deltagarna. + fd "mskinkännedornstävlingen ”Kun- skap och redskap” gick på 600 plat- ser, och den mera speciella tävlin- gen ”Växtsjukdomar och: skade- djur”; : genomfördes på. 215 platser och : ordnades ' 4 samarbete med Hushällningssällskapenis förbund och LTTE, : Kursverksamheten Mjölk-,' djur- lehanda wppgifter,, som har med -skog och natur: att gör.l Att döma av intresset blir detta nog den stör- sta skogliga ungdomstävlingen, hit- tills; i ie » Samtidigt för - -1956-- dsömnad: "och de manliga rustar för riksmästerskap i i-maskin- mjölkning. Landets, Hera tusen, tävs i domsarbetet, Detta gäller inte minst de under, och redskapsvård samlade 4 4979 de nu stundande ” somma= Här Då Finland. år: 1921. första” allmä folk Finnärnas- pensionspröblem de” :sin ARA var det ingen söm trodde, att man två år senare skulle? atå inför ett världskrig,” $ till i vars” ekonomiska , st, Det blev smån er stemet: i form av tilläggspensioner n för Finlands vid 'ochåldri I januari in - mände hörde'en inflation, som gjor. i nevarand år 1 des”dev atv de alla gamla' penningvärden -ilfu-| folk nar för. år! 1634 » soriska, Till de värden,” vilka så- elt ödelades, -hörde penslonerna, såväl de Privata som > de kommunala "och statliga, : Känt är: att. inflationen i Finland inte] upphörde i och" med 'vap ståndet-hösten 1944,” Man beräknar att. mellan åren. 1944”och 1952 den Inhemska” valatån fö örlorade 5/6, av de petisloner;- som ”kalkylerad på basen av; premieinbetalnin jen år . önskan att åstadkomna" en Te av folkpensionering sionen, skulle; 'gälla själva; El perna, "för, systemets. uppbyggnad, Bekant är att de pensioner, gom utbetalats: under ; .de .sehäste Åren, "inte utgått. enbart med stöd av. vad "dolkpehstonsanstalten . kunnat; pre= stera på basen av de influtna pre= : Mmierna, Det har. blivit nödvändigt för" staten: och" korimunerna att hjälpa upp de utgåend räckte till" en7 årlig. pension” på't medeltal 3. 850 "mark; Tack varé:åld-' rings- 'och tilläggspensionerna” steg dock medelpensio; en till något över 29:000, mark: per: ' Omkring: 62 i nsiohstajfare' fick sehast i år déössa 'steg årspenisionen" "till mark: Den: i geriombhittligå åa domspensionen” "åter / uppgick” till Denna ' "verk" ha. under sina fem år haft nära 25,000 deltagare, vilket som ungdomens egen insats står i bjärf; , kontrast till den häftiga debatt kririg. somm före-] Utvidgad verksamhet på skogeris "område har länge förberetts och iog! ;under-: hösten-. form -i-en- isamlad. skogligt stu- "diearbete."-SLU och SLS samverka= de här med skogsvårdsstyrelser ochi; skogsägäreföreningar. och nådde; ett läggspension” om förl; : TRIDSVAGNAR. MODELL 1955 och riödell 1918 fanns att be Led, ag hb gavs:i Dorset i a topparna inom. Englands försvar tittade på såväl de senuste nyheterna” som de: allra : äldsta .mo ellerna. Englands stolthet ”Conqueror” på' 65 ton ses'ti var med redan under första världskriget. Utvecklingen. har "som synes gått. framåt: i? fr då militär 'h., medan t. r från många "länder "och de mil v.' kan: studeras Mark Vv, som allt ' efter. ålder; En. fullt. utvecklad "pällmasken" är. ett av de namn, knäpparlarverna” fått. Ett bra namn förresten, ty där. den gula, hårda larven . går" fram under jordytan, ”fäller”.: den planta. "efter planta 'i sädesfält; eller” ketfält eller: annan gröda ined ” unga”. ”'groddplantor. Gräv i såbädden, och ni finner den; lar er c:a 25 mmi; lång. Den är gul Hur meka ndanpuder' Conehålland ganimälsomer ;, ; av benzolhexaklox M rid); Det åtgår 300 gav knäppar. medlet ' till 100 kg "utsäde av: spann-: mål. Blåndas väl Betningen mo knäppare skall ske så nära sådden” som . möjligt. Im : flytande” kvick. silverhaltiga betningsmedel använ. - das; bör denna: betning ske» inågrar > dagar före lindanbehandlingén, Vid... användning . av .kyicksilverhaltiga 20. Yo. tydligt; segmenterad, "hård. och har relsen :ä stor. på säd. I vissa trak- ter. av vårt land gör 'det'fårligen stor skada.: Det finns" trakter." där man - kedan "länge. För någon ti sedan - rade "flygblad. i” "Quartier: Latin som uppmanade, studenterna att;- .« inte: söka sig till statlig tj i. .;En utförlig "redogörelse i ;-statliga : Iöneskalorna” upplyste: om. magerheteh hos den. frarn- Ja . ska Men kaka; Mån fick: - garnä ”skrév: att. de -var revolutio- nära ; och satnhällsupplösaride; 'pol sen "fick: order om'att snarast möj de ansvariga yrkades stränga straff. Men när affären i form: av en två kilo tung dossier hätnnade i i finansi departementet örsvann den” lika snabbt som: diskret icen " byrålåda. pet bär veckor: senare, :förkunhade ; finanstjänsteman att” det inte "gick att kalla flygbladen” revo< lutionära, allt de innehöll var sant. lv. alltid hade avrått sin son för att-söka sig. et statlig ” "befattning: | Denne" hade” lytti faderns råd. och var nir:ingenjör "på 'eri stor ten fabrik där han vid 27 års ålder tjä- nade. drygt 200 kr. mer iimånaden än Yadern 'skulle göra när han nått den: högsta lönegraden, nnebär, en: mycket silvrig situa= igen svårlö | 26. 000" méxk 7 — allt i skall. vila, å et. nytt: system, med ing och inv i Genom; denna? ändring skall premie: pensionernå ”; kännbart”' höjas från edeltal,. understigande 1: 30.000 å "40.000 mark, Särntidigt skall "dock ä även premie; "na Men inte. ens dessa: bidrag har. skapat någon tillfredsställelse bland de. ponsionsberättigade, Dot vore en överdrift att säga att: folkpen- sioneringen "varit populär i Finland. För nio år tillbaka tillsattes. en stor kommittå, med uppgift, att fö .-reslå vissa. reformer, som skulle'avs lögsna anledningarna till det miss- nöje som försports 1 pressen, riks- dagen och '1 den politiska propa- gandan, - Missnöjet. har I främsta - rummet väårit riktat - mot systemet sur nas, ink och ip hör jas till. det. dubbla, d vis. "1.000 resp, 10.000 mark. . Pensionen 'skall bestå. av. två delar, den, egentliga premiepensionen ” .samt en: under: Kållsdel, I det nya systemet: skall |D akilleshäl som 'en dag” "kan få. ödesi på en handfull; fö dade siff-| digt: kvenser, ”. Vad :' skulle mannafarmiljer ; f nm ända 'om de" tällda | utan; och :traditi en vw hel: del "uppståndelse" sTidnini 5 "fligt. se. till ätt de försvann och mot |5' d vade män som är oemottagliga för + Men” hör, lärige: kän" Frankrikeslita "Det är emellertid inte'bara den privatä sektorn. som "suger; åt sig folk från staten:-ANa de, nationali- seräde företagen: som" Air France, järnvägen,” ' Renaultfabrikerna "etc; har" spebiella löneskalor som ligger) eredas lats i; privat . lgenast” ellt vidare till]! linjeri, en miljon "människor istat- lig: tjänst. skall" plötsligt I ha mer. be li I eller:snärare hopträsslade och fack< förbunden mäktiga. Staten är ipfak- tiskt taget: "maktlös i kampen” om de kvalificerade krafterna.-, i > Men: likväl: fungerar. Tränkrike någorlunda" gnisselfritt. Under. de perioder "då Frankrike. styrts: med lättvindighet har ', det aldrig. gått liga titlarna” fortfarande: har. kvar all. sin prestige och att det: fortfa- rände finns.en; handfull rika, begå locktoner från . Boussäc,' 'Lissac, I tjänst söker sig därför till de natio-|. " I naliserade industrierna - och: företa- eri" lika” charmerande : som" ofattbar |: över styr. Det. beror på att de'stat- |: Bm nigter utanför staden fi r rätt (där öppna; landets första. skinn—-- -knutteskola: Herr Almkvist tän= i ved" ett. ”riksbuller-” ” et unga - -me>Sverig M la bilda samtidigt ett; Ihr Almkvist; som länge ömmat, för de ungar. riddarna” med. båge; och fa öcp hör bla dör som ' talar. om för knuttarna :vilken: grad avi jotjud deras..maskinet så på potatis, betor I m. fl. grödor : bildade insekten; är. "en: skalbagge, | där skadegörelsen blir ingen. Lar- ett: "praktiskt och ” billigt.” ängden ' betydligt: för-. att. .knäp= parna ;”ska' ha sitt”, "Skadegörelsen bli betydande.' i: 2 "så här "mycket jordbrukare - veta: om skadeinsek- tens: liv' och leverne, Den fullt ut- söm: efter. .svärmningen : på våren lägger: sina" ägg framförallt” i gräs-) kläckas,+ Larverna - lever. i- vallen, ven; behöver flera år för. si vec lihg, 4—5 år. För varje å: ökar storlek och aptit. Vad: händer | har en 3-årig vall? Jo; den har: samlat tre års larver, :och :då ni Bryter vallen, är svålen kanske full: av larver, Skadegörelsen : på säd. eller. annan "gröda blir stör; stå eller andra året efter vallbrot- med mycket. vall: särskilt utsat- var”. bekämpningen: ömiöjlig, ; men med hexapreparatens - tillkomst och sedan i man - gjort ' den iak' -Hillsättas”. samtidigt, i i”betningsappa= 7 I”knäpparbeta” strax. "före : kvickt Iverbetningsmedel; oci bevuxén' mark, t. ex, vall." Äggen |" tet,; Nu. förstår. ni, tvarför. trakter |. torrt del. kan raten.: Metoden "visade 'stg. ycket effektiv; men .det" var utan? viyel en” olägenhet ”att vara tvungen” att ER 1. Det. senaste på" området? är «att beta” med ' medel” "innehållande al=:;' drin, "Detta kan 'kombineras- meds h. böter ningen kän utföras en tid före; såd- den;: Båda typerna” av knäpparme- '" del finnes att köpa hos firmor, som sälja förbekämpningsmedel, Följ: nt ga de rekommendationer, som gest : bruksanvisningen! Skall jag nu alltid knägpår-beta? Visst - inter; Vet- ni av: erfarenhet at Om” man .vid: rundersökning wav knäpparlarver, ger:det» ett tips att' fara, än å färde.” Här. liksom alltid. Sam lagt 0: ka didater:, har uppställts” an parla= mentsvalen: den! 26 måj. Det. största” antal som! någonsin” uppställts d tog. F valen å år 1950, då 1858 kaändi hexapreparat' före » sådden. Det. var 'ej så praktiskt - och ej/ så att Jatverna var. ytterst känsliga för |. + [dessa medel, fick.vi den första ef- : fektiva lösningen; på ” problemet. Man började med ”att.nedmylla ett 17, irl Skotska" hationålisterna” två, ska. lahbourpartiet : en, det oavhän Billigt; Nu betar. man utsädet med vett föregående nuinmer av. av tröskan,. så att den:ej gick i sam-' ma, bällrand mollton, "som då: den andra industri=och finansfi strejk under: en regerings- Hittills har emellertid tjänste- männen "varit Frankrikes ryggrad Floch hållit. statsmaskineriet vid liv | med: förvånänsvärd effektivitet me- an:landet vid flera, tillfällen i i vec verk.sam nästan enbart sysslår med att. bevaka” statens : intresse” gent- emot, sina. anställda.” Pet” bär den; karakteristisk +; titeln " för försvar av de ublikå funktio-" nerna, ;Våd' man där. främst "oroar sig för är: att rekryteringen år: från bästa ”.. krafterna i "allt" större” ut sträckning går över till den privata sektorn." "Det är: en' otrolig omsätt- ning på folk i ministerierna och det har hänt. att hela avdelningar slutat om ppet av en månad. När en de: de tillä' samt de speciell; ålderdoms= och invälidi etsunders' den": motsvaras av den nämnda ”underhållsdelen”, som till sitt fulla belopp i den dy- raste ortsgruppen skall utgöra 54.000 mark och på. den egehtliga lands. bygden: 36. .000 mark årligen. Under: att fondera premi ; vilket.p ha resulterat.i att de utgående 1 pen- slonerna är alltför små I förhållan? de till de premier som inbetalats, Till :saken hör, i.likhet:med. allt som har sammanhang! med inflati ör nen,' att man betalat premier med £oda "Pengar "och får ut beloppen i dåliga” Man”har vidare "påtalat 'sy- stemets höga administrationskost: nader, beroende främst på att varje försäkrad, har speciellt. konto, som ypptat hans ånligen inbetalade fattning har hållsdelen skall; bestrid av staten och kommunerna. : Avsikten är, med andra ord, attlär de Pengar, som folkpensionsanstal- ten. årligen: får in i form "av försäki ringsavgift r, så gott som; helt och hållet skall ' användas' för utbetal- "äv pensioner. Penslonsähstal- tens” ”fondér, "vilka enligt kritiken); Vvuxif alltför 'starkt, skall. hädanef- ter ökas: endast, genom: deras egna hög får. -en topplats inom ett privat företas med'unge- fär tredubbet lön-tar han- med sig sin. . sekreterare och sina närmaste medarbetare och arhetet på hans åvdelning kan mer: eller mindre ligga, nere i. veckotal, Na Re Låt -'oss titta på några 'siffror i anska statens lönereglemente, En 02 och televisionstekniker.' får ja med 280 kr, i månaden; Det de privata radiobolagen "eller på en fabrik. Telefonister och posttjänste” män debuterar -med 375 kr i måna- den; en, folkskollärare har lika myc- ket; en: löjtnånt som” år blir' allt sämre samtidigt som: der. är, givetvis. bara. en. tidsfråga tills | han hittar. något. bättre i något av | niskz "Det låter sol tiskt” sant” att kor: själva pump och sanlonark när de ska /dricka.; i jeni; nys, uppfinning, självbetjä hingspumpen ”Vaccis,” vilken” redan erövrat - Danmark, -Tyskland och! Holland;' där. dan på gårdarn Nu alltmera säljas i Sverige. ”Ppmpeå arbetar nästan ljudlöst och' ger vat= ten bara kon trycker litet med näs-, struerad-som en "pendel, så att den= nä går framåt, varvid vattnet ström- mar uti ett kär: vid pumpens fot, När pendeln; av .sig' själv går . till« baka, strömmer. återigen vattnet i karet, så. att det altid” står fyllt, Djuren kan. utan” vidare. besvär bå- de dricka och pumpa samtidigt. .- de - Vimäket.! "svarar lantbrukare Stenhag på Bostorp i vetlandatrak- ten,: som är. en "av de första som prövat. nyheten. En av, de” intelli- blev; helt. enkett! i Frankrike 480- kr. och” en” "läros verkslärare 600 kr.” Men en polis- k 1 eller en brevbärare kom ränteinkomster; 5 sulla mani fram- tiden . lämpa den hittills följda Jet” till en. n-kredlivaing. år statliga företag; den kreditgivningen" har också utsatts för en häftig kritik. Då lagen stiftades rådde det o kan meningar om, i vilken” mån s .stemet. skulle. bygga på försäka .tingsprinelpen ' och ' 1 vilken mån . försörjningsptincipen skulle' tilläm- - Pas, Riksdagens beslut innebar. att] försäkringsprincipen. skulle bli den dominerande och att de influtna - prerglerna skulle fonderas. Fonder- Aas avkastning har. emellertid visat fond. 4. , så skulle anstaljt mer. mycket snart upp:i 1,000 kr och har dessutom, en hel det has der mark, efter 50 år stiga till oj kring 600 miljarder. Nöjer ”m: däremot med att låta fonderna endast” TEnomi ”ränteinkormd tens. fondér, som. nu, är. 54r miljar. ten LL ovanligt att studenter och t,” folk ried akademiska examina. blir boliser. och brevbärare medan man inte kan få! "kvalificerat folk till iernä. Av 170 kandidat antag de efter samma tid stiga. till Jerina form av 177 wiljärder tark. investering, alltså genom . räntein- "koroster, har & Av regeringen ansetts nödvändig för 'att man inte senare, då de försäkrades antal starkt ökats, skall > bli tvungen att höj Ö sig inte räcka till för en. pensiones lopp. i till 200 poster som skattekontrollö- ler helt nyligen var 17 studenter ich de övriga hade realexamen. Det gick inte att tillsätta mer. än 90 äv de lediga platserna, ars bassängen tom och såg den nya an- ordningen, I ren ilska körde hon huvudet mot hävarmen — och vips var vattnet: där! Det' skedde. redan första "dagen, ” och” följande dagar följde 'de andra korna” "exemplet; ”Pumperi passar både ungdjur: och hästar, .ger- större: mjölkavkastning, skyddar mot nedtrampning av kan- terna vid diken. och stränder, och en enda pump kan klara upp till 30 djur, Den. kan pumpa ur: brunnar, sjöar och uppstäl as på säkert avi ständ "från vattnet, Vidare” är. den. lätt fränspörtabel ” adm Onässis, "Walter; -Schueller : och del." sne F komma: ut i' bottenlösa hålor) 7 roten på .pumparmen, som; är kon-| förgrynimad, när. hon fann; vatten- di diken; bäckar, 1 ärgelgravar elleri i ds: Nyheter b iv begravd” d ett ras under ' grävs | ning" av'et dike. Patronen be X ka' sätt — den ene tick en' fia” kontant; den andre ett-slag som + undertecknad för ett par dagar 'se- dan kom 1" "samspråk om händelser [och personer under "gångna : tider, berättade då bla. .s alt hån just tjä- nat .dräl jke'hos den” ifrå - rande .godsherren och. därför även - | hade, åtskilligt. av "intres att för- Då tr öskverkeni drogs för hand Sålunda kunde; han” förklara," hur det. kom. sig,'att patron: gick. om-- kring 'enärmad; han saknade” näm= ligen vänstra: armen" allt från axel- leden. Jo, förhållandet” 'var:det, att ålen höstdag var det: tröskning "på patrons, gods Det var vid en; tid, när det fanns gott om" torpare. och backstugusittare iver "allt i” byg- derna, «och det. saknades '>'inteyY mänsklig ; arbetskraft framme: på storgodsen.." "Alltså -: ej heller "här. Därför "var det för. tofparrna” och dag skiftas med att dra tröskverket framme på godset. Det var ett myc- ket tungt arbete och räknades till det: hårdaste göra man kunde fi vde fyrar man: vid -och. när arbetsdagen, "som börjat tidigt.i. ottan, vår slut någon gång under -kvälleri;> var, det. inte mycken kräft kvar i ryggar, armar och- ben. Kosthållet. var ju på den tiden; inte heller över sig, antingen stods på stället eller medför- des, 1' matsäck hemifrån! Resultatet | - av dagens möda” var, "som man: för- står, beroende av hur. Pass kraftigt tröskverket ”matades”,' här: mah- narna : drog > tröskverkstrumnian |: funt. Matades verket dåligt; så blev ju också. i regel myckenheten" av en . urtröskade. 'spanninålen. även mind; än när kärvärna. stop des Nå "Patton: som vanligtvis sysdl a Ge med något annat, uraktlät I ju in- te att med täta mellanrum titta bort still logen för att se till: att arbets- . . folket gjorde "ordentligt rätt för sig. "De kände väl sin herre: och slet vanligen som-djur, men det' kunde ju inträffa, att det då”och då kom "Eg, åldrig pensionär,” med. «vilken |- dagakarlarna att höstatid:dag efter |: matades för föllt. Vid just ett sådant tillfälle: kom”patron på besök till lo= gen. Sedan: han' hävt ur«sitt grövi sta ”oéh' värsta: ordförråd er” de arbetande hc pade han in; till ma" tarbordet och mel en svavelosande ed: förklarade han, att. han: skulle lära sölkorvarna, hur. ett tröskverk skall matas! — vär i. tröskan tog han en'tredje|- nek och sökte :pressa in också den. Mannarna” vid -vevarna drog; så att deras" ryggar stod som spända: bå- gar och tröskan, morrade som: en åska.:.! så: med ensikom; ett .hjärt- skärande ' nödrop. från ; patron : och | i ett” nu stannade . tröskverket i. Då '« tröskan ”sväljde” ' den”. tredje kärven högg trummans spetsiga tin- överarm : samt: drog "båda in:i' ver- ket..;' Nu blev det att söka backa trumman tillbaka, så att patron, nå- got blek. under skägget och. blodig; nödtorftigt kunde bli förbunden och förd till Varbergs. lasarett. Om en månad. var han emellertid åter hem- under : mellantiden ' Så: kom en vackér' vårdag från Varberg en; slaktare "(vi kunna' ju | kalla? honom" Björk. (men han hette inte så) ut tillgodset för att prata med i patron; "som visst" sålt” några djut till Björk:”Då: denne inte: fann pi ut” på. gärdet, där han gick direkt på: rig; när, jag, höll , patron, berätfär vår sagesman och fortsätter: dé jag och fortsatte. mitt arbe: vissa ögonblicks mellanrum kastade jag emellertid: blicken dit bort och då får jag se följändet jr. > Patron kör sten, som han har: |: vär med, upp på én åkorren: och lösgör honom för att spänna djuret för ett annat ford ust då: når. slaktare Björk «fra de” båda gubbarna : kommer. i resonemang, troligen... -OM-. -kreatursaffären... Rätt vär det, är. böjer.sig. Patron ner. mot marken och rycker till sig en svän. gel, och med den slår han till Björk. över högra örat och kinden. Bj h stupar till marken; plog eller harv, som man önskar hi Sedan han slängt in ett par kär- | ma igen, och det relåtiva' lugn, som |'5 CM döt, är. han, som går och » härvår. där. borta på höjden, svara |' 2. Med I be dragen, ochi i svängelns "båda a da Björk "som : död” på "marken;”im patron”syntes "bekymra: sig: de bittersta-'dätom. : ringde klockan där hemma: till vi var färdiga; raglar Björk nedbl dad ' och: eländig" fram: över gårds- planen" och mot :kökskvisten, : 7 ;— Herre” gud, vad" Björk ' ser utt Vad har: hänt" med ' honom?; "säger: patronens fru; som' i fönstret kom= "> ti nar också fast i matarens hand och |. lok änner. sin” "man; "tiger. alla vi andra; Hon möter emellertid du, ska" veta, att jag: blir 3 förb...; när: du kommer 'så .där.och ” värker , ur; dej. en: "massa skäll Då får du tå, det,:som det' bli : : Några. ögonblick senare beger sig slaktare Björk från gården, men 'att misshandeln tagit" honöm: hårt syns”. s"ostadiga gång. När omkring: en" itimmel" gått kommer: det.:en”. droskskjuts- från Varber Cd trött och Utmattad sattisig vid vägs kanten. men råkat somna. och” ned. i”det torra lahdsvägsdiket. ">. Under den efterföljande -det ; en mera -ovanligt. livlig kon- takt mellan patron och. Björka = familjen-i anledning av. oo ifråga: Sålunda kom. cdanydatten - efter uppträdet ett par.av Björks sö: | ner. och resonerade med patron, « och” po en annan dag yar det en av patrons egna döttrar som for in fll staden”. ock>tslade med Björk gö se kom" dock; icke till stånd, ” läronade” jämn tästorten På s ANASAASAANDAAARNSADA DAR RANN ”att hänga upp sig. vid betjäningen ti
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.