då MAMMA AMAARAR Tr ” Bäkra människor osäkra. - YYYvTYTTYvTT YreryYr dag, RR Äv. domprosten "fia Bolander; Länd.; so Hoi ref Pealmalingaren "sjunger: -”Högvisa mär du sett och ser " hemligt din tröskel beträda.” Zi & Nikodemusg . var. en. sådan ”högvig” man. , lösheten den moderna tidens gissel, demus, Det var jnte någon. vanlig | Oro.som stal sömnen från ho- - nom, Det hadé kommit en oro- | stiftare av stora mått till tem- pelstaden ' som "gjordé många -En « alldeles speciell ' öro droppade -denne rebell . in; i Nikodemus' . blod; oron efter Gud; En hög- ; vig": man beträder hemligt tröskeln till Mästareng härbär- ge." ; Varför kom Nikodemus til Kristus i hemlighet? ; «Därför att'han"var "rädd — rädd för! sina kolleger. "Rädd ft”, om, sitt anseende och ' fläckfria rykte. Den vackra, fromma. fa- saden i hang: beundräde liv ha- de en ganska skräpig bakgård, som. han inte' ville avslöja: "i Så är det. med alla Nikode- = musmänniskor, alla som söker sig till Kristus'i i hemlighet. En salig oro lockar. dem till Kris- tus men de' är. rädda "för 'värl- dens dom, Låt mig få säga: det är bättre att komma till Kris- tus i hemlighet än att aldrig | ' komma till honom, :Det, är. ba- ra: alltför " många människor som "aldrig"-låtér > sitt hjärtas > hemliga ' oro driva”: dem til Kristus, Vann Tt : Vad gör då Kristus med en sökare som kommer till honom i hemlighet? ;u Han ger honom dagsklart be- : ”Sannerligen, sannerligen sä- ger jag dig::om en människa icke bliver född på nytt,bå kan hon "icke få"se Guds: rike.” ”- Jesus - älskar inte teologiska debatter . och” kyliga” Jöverlägg- ningar, Lat 7 -: Här gäller bara ett: "att för dag på nytt; att födas av. And "Kristus. rycker varje Nik demusmännfskå in på livét.: med . kravet : på pånyttfödelse. Det +ta är A och.O. då Detta: livsgörände. — « Pånyttfödelseng hemlighat: kan inte hjärnån fatta — men” hjärtat kan: det. Och det” är j fullt tillräckligt, ä "nytt centrum; en ny livsinrikt-' ning, Försoningsklippan i cent- Och "barnäskapet ” Hos” Gud - skänker ett nytt syskonskap åt den sonx blivit: född av Ande, en: ny, ansvarskänsla för. med- människorna. Därför är en på nyttfödd ” människa . inte. en from prätkvarn "utan "Kristi händer i världen — i all enkel- het ' och .näturlighet, Der söm . kommer -till Kristus i hemlig- Het och tår emot häns örd, blir en öppen bekännare. : > - Så gick dét för råämåninen ' " Nikodemus — av allt att döma. Vid Jesu begravhing trädde ju bekännarep tNikoderiug. fråm... Det nya livet begyinér i det. fördolda mer rhåsté älltid mö: Vad rmänhiskornå väntar äv > dagens kristna är: intörätt de strör en massä bibelspråk om- kring sig utån att de kan" be- kännå: Kristus kom if i vårt liv och gav. det. mening. Vi kan inte leva utän honom som är "vägen, sånningen' öch livet. - + Den bekäimelsen, beseglåd äv : "En A N N o NS. däses alltid I. ortstidninger. ANNONSERA; DÄRFÖR ”EAROLMS. TIDNING. 2 Läkarna kallar. ibland sömö- | en hetssjukdom . som - grasserar våldsamt mnutilldags. | Men" den :existerade tydligen | fedan på Jesus tid. Där. fanns | t. éx, en rådsherre i Jedusalem - som;'led av den sjukan; Niko- N FASCISMEN LEVER 3 Tostratiskt ryktbare” ' panj och hållit ett friluftsmöte i ÄN och har i. England en förkämpe i den he- ' Sir Oswald Mosley, som just startat en kam London. Sir Oswald, som nu är Tedare för det Brittiska Fascistförbundet, hälsas här av sina sup= portérs, då han anländer till mötet. . : En riksomf inde ko j mot ”Hörselfrämjandet' skall: starta kampanj, mot me- och mopedbuller. | 1 skadligt buller från motorcyklar, mopeder och långtradare föreslogs vid '-Hörselfrämjand 'S- samt nyval: des hr Vérner Jönsson, Malmbers get. a | Vid -konsti d anträ kongress. på Brunnshotellet I i Ram- lösa brunn; vid vilken hundratalet ombud från 37. lokalavdelningar i landet deltog, däribland ett ombud från . Varberg, I' en diskussion om bullerprofylax. klandrades ' skarpt det oljud som de berörda fordonen "åstadkommer, -.....+,. si Första dagens förhandling gar, som -leddes : av bankdirektör Rennerfelt, upptog föritom st: liga äreri- de" valdes . till: ordförande general- direktör B. Fallenius, v. ordf. pro- fessor :C;' O: > Nylén ' och undervis. förvaltare ' bankdirektör 'B. Rensa nerfeldt = och till sekreterare hr. John Svensson.” > Köngressen, som avslutades - med utflykter till 'Hälsingör och Hille- : röd;” visär satt 'de> hörselskadadet den; ett föredrag av överläkareri med; "dr. G, de" Maré; Karlstad; över, ämnet ”Förhållandet mellan Hörssles det . och .. Hörsel tralerna”, vilket följ des av: en liv- lig diskussion. id | "> Inledningsvis berörde överläka- ren: de Maré'det betänkande, som "den . statliga . kommittén - för "döv- - ende år” avlämnat - till. inrikespe- - avlämnade propositionen" om statlig hörselvård sarat omtalade att lands- - tingens. och. städernas.' sjukvårds- inrättningar skall: upprätta s. k. hörselcentraler, vilka skall betjäna ållmänh ' med ;läkarundersök ningar : och: hörsel hetens bekämpande under föregå- |: Ppartementet, nämnde den. nyligen |” ingar ' samt ö. n Hörselfrämjandet, med sin ”mångåri att bli en:stor tillgång för statliga och kommunala Organ, som plane- rar.öen förbättrad -hörselvård här il . ”Bulganiis; Christjevs och Miko- jans :”annönserade statsbesök grad ”ådagalägger: Sövjets bråd- ska” att”utnyttja de uppnådda re-. sultaten' i Österrike" och ätt: smida medan järnet: är varmt, Genom ikes' neut: ing, vilket nu : tilldelandet av, h m m, "Tidigare skötte € dessa uppgifter av Hörselfrämjandet;: som nu i; stället helt: skall inrikta sig på den pe- ka gruppverksamk bland annat: hörselträning med ap- Parater 1' olika 'bullermiljöer, :un- dervisning -i labiologi '—"d.:v, si i utrikespolitiskt "hänseende befin- "' ner, sig 'i' ett passivt "läge," öppnas. för Kreml nya möjligheter ' att ut-' » konsten att läsa på läpparna —'och falkorrektion m.m; . På grund "av starkt nedsatt hörsel: lider . åtskil- liga , människor av talfel, vilka kan vara , svåra: »att..arbeta. bort.. Här har även! Hörselfrämjandet en av skussionen . + att -Hörselfrämjan- dets "Iokalföreningar. borde vara re- : rådde: de' ::hörselvårds- som "nu supprättas av och de; städer,. som utanför landstingeri, att. nå- et. några! av landstingens ket "under i ett "ryskt enhetskom. imando "är det utan" tvivel-i'första glgt Jugoslavien, som är. målet för den senaste Kremlpolitiken, i syn- nerhet" som Belgrad vad, man” har sig -bekant hittills: inte ingått nå gon ' bindande" förpliktelse, ' framför västmakterna, och om "man så får? uttrycka, ;sig- alltjämt .-; har ' möjlig heten; lighet” att: 'ge,. utslag till förmån för den ena eller andra .sidat' 1, "sitt "Vetande sysslar med,: "Senare på” : mötet - förhandlingarna : samt: visa- för det Ärbeto ; de ämnar man i Belgrad inta” är avvåktande g emot' " statsbesöket " Titos” bemödanden ” att inte engas ” Igera"sig på någondera sidan åstad- kom : med . hänsyn till: de' senaste: 'händels 'i"de båda' Balk des" en rilm.' om" ”Örats funktion : och - uppbyggnad”, åtföljd , av ett klargörande. ;föredrag av med; är. Martha P-son” He borg: De "Andra dagens" örhan jade med föredrag av: Hörselfräm- . jandets "tekniker, :- Ake ” Ahlsén, Stockholm, betitlat ”Vad kan Hör- selfrämjandet göra ifråga om” bul- lerprofylax?”, Av hr. Ahlséns: in- " ledningsanförande framgick "bl.a att Hörselfrämjandets centrålstyrel. se inköpt. en modern s, .k, ”bullera mätare . och just" nu, såfharbetar man med yrkesinspektionen och Värmlands läns landsting imed måt- ningar av Hudnivån inom ölika ins dustrier i Karlstad.. Med utgångs- « punkt från mätningsresultaten re: -kommenderar man sedan, lämpliga åtgärder för att mildra skadeverk- ningarna , såsom t. ex. absorberans "de material, eliminering a skihvibrationer och 'ompt arbetare, som vid särskild undersökningar: känsliga för skadligt böllér.. Ar2 " betet häde redan givit goda: re sultat. Vidare” fick man veta, att man: nu vocksä fått upp” ögo- nen. för: profylaxen; d. . hur -man skall hindra folk från: att bli hörselskadade , genom " för . starkt i ,Central- styrelsen förelåg = delse ; från justitierådet Axel Afzelius, Stöck holm. och f. ä.: ländsti hgsdirektö ” fen G. Wikren," ”Uméå. De i tur av- staterna —- Grekland 'ech Turkiet. vissa; : bekymmer,” Man. erinrar sig" nu "den". kyliga” åtmösfär, som. omgav "den ' turkiske ”ministerpresi- denten" Menderes vid håns senaste | uppehåll i” Belgrad.” Tito vidhöll” ; den turkiské statsmannen” den : uppfattningen, att tidpunkten för " en: internätionell ” avspänning var: komnien; och att tillfället. till ett. Intt man "på. lång sikt inte behövde. räkna med något : allvarligare. hot från ”öster.: I motsats "härtill intog Méenderes”' "den ståndpunkten, att Turkiet Ppårintet sätt. hade för av-" sikt" att -släppa ofter. på dess hit-" var för tidigt att tala "om en verk>= internationella stridsfrågorna mel- bilagda, Denna olikhet i uppfatt- nellan Belgrad "och" Ankara dé, att Tito bestämt avböjde Ide' huvudvikten; på ett ökat ekono= 'miskt och kulturellt utbyte mellan de: tre medlemsstaterna. "När mi- Sisterpresident.. Menderes därefter ävreste från - Jugoslavien,” måsté man i Ankara och 'Afén konstate- Ara, att han misslyckats i Att upp? drag, I samband med den Senaste titvecklingen måste: man” / omvärdering äv: Balkänpakten. ; kiske partner visar tydligen enligt gående ordinarie leda na frk. " Märta Berg, Stockholm; dr.” Mar- hålvofficiella it& Ék chefen i lighet satsar på ryska tha P-son - Hi Hälsingt . professor C."O. Nylén; Uppsala, dr. » F. Olaison, Falun, hr John Svens- son; Stockholm, och trk. Elisabeth Zanders,' Göteborg, , återvaldes samt nyvaldes generaldir ektären . Bertil och härads- kort och att han vid lämpligt fill> fälle skulla. vara villig att offra de vidga” den 7 'néuirala" zonen ' längs > "med |sz ningsrådet Hildur' Nygren, kassar : | derhållet i regel blir något stör- allt inte militärt avseende, med att fungera som: en - pendel : mellan: de/ båda "blocken . med. möj= -t "Enligt". en: 7 jugoslavisk fegerings-", kt" tillsvarande vaksamhet, och-att det: lig avspänning innan: de viktigaste - lan: de "intresserade makterna, vore.” å Turkiets förslag fill &r militär ut vidgning äv” Balkanpaktér och la-. i Titos Vppträdande imot" sin tur- tarer att - den jugoslavisker, stats > åtskilligt: att > STOCKHOLM ” En intrestöänt "Jämförelse mellan "amerikanska ' och svenska 'bostä- der göres i Tekn, tidskrift av doc. Arne Johnson, Stockholm, som an- ser att Sverige på detta område har erj del att lära av USA, : MN . Bostäderna "där är i huvudsak enfamiljsvillor. och ej som hos oss lägenheter i hyreshus, en 'skillnad som torde sammanhänga med kli- mat och ekonsmi men framför allt vanor, Vid senaste bostadsräkning i USA var 56 proc, av lägenheterna enfamiljsvillor mot blott 16 proc, i Sverige. I vanliga hyreshus befann Sig endast 13 proc: av lägeah na, Vårt villabyggande i har n ära. av” USA sjusker i de aya husen trots att fönsterytan ökar. Att fönsterytan ökar beror till stor del På att ”pic- turé windows”, » fönster som sträcker sig från golv till tak, starkt ökat i popularitet. För uppvärmning är varmluftssystemet användes i: 86 :proc.”av husen, Det hos oss allt doninerande systemet med radiatorer var förut domine” rande men ni ånvändes det blott i 1. proe.'av husen? Orsaken till att denna typ av uppvärmnink håller | ” på att försvinna är att de nya sy- stemen genom lämpligt utförande kan ge Lika god eller. bättre upp- vanligast och 3 69 NYA DOKTORER har varför ett studium av amerikanskt bostadsbyggande: i huvudsak kan ä till villab det. Ame- än rikanaren föredrar enplans- fram- för tvåplansvillan och antalet vil- lor av den förstnämnda ”ranch” — eller ”rambler”-typen synes öka ytterligare: - flertalet är källarlösa. Den amerikanska villan tenderår att minska i storlek." En svensk villa Oss 7 Liksom, i Sverige ' utföres ytter- väggarna i de "amerikanska husen digt som de normalt blir bil- ligare, Denna utveckling: borde ge ning att överväga, om det ej är Nas ätt även i Sverige få fram 'ett billigare och kanske även bättre värmesystera än det Åuva- rande, säger doc. Johnsön, ”- sövrum. av i dag är större än den ameri- kanska och synes samtidigt ha en tendens att öka i storlek: Den ame- rikanska villan har undantagslöst fyra eller flera rum och kök, me- dan hälften. av -våra har tre eller färre rum och :kök.' Amerikanaren har "ett större vardagsrum, medan sämtliga övriga rum. i regel-är små 1 Sverige är. visserligen som". stolpkonstruktioner av trä Lättbetongväggar enligt svensk typ finhs knappast f. n. men håller på att; introduceras. En väsentlig skill- konstruktion när det gäller stolp- väggar: är emellertid, att j dén se- nare används t en tät panel på ut- sidan av ” stolpkonstruktioner, hälften av husen en träpanel, i öv- riga €n' gips-' eller fiberplatta” eller nad mellan svensk: och amerikansk | - rade för dagens hedersdoktorer, > som här ses fr. 'v, H och Gösta i sin nyvunna värdighet: vis skymd), Hilding Bergstrand, Gunnar romoverats tid Stockholi promotionsfest i Blå Har pra i Stadshuset, 18 Stockholma högskolors förtjänta professorer, David Armstrong (del= p Nberg, Hösoarist + Gustaf Herulf . | "fär 0 : svensk "OSLO (TT:s utsände) or Trondheims hamn vill med - "öppen famn ta emot svensk transitotrafik och har förberett sig för uppgiften genom' ut- vidgningar under de senaste tid åren för tjugo miljoner kr. Men de kommunala myndig- "etorna' tycker att: Trondheim vardagsrummet normalt det största rummet, men de övriga är relativt ofta av nära samma storlek, Vida- re finns det större garderobs- m, f. - utrymmen 'i svenska: villor.. .. Svenskar är jämfört med åmeri- kanarna " trångboda, men skillna- den. beror inte på att våra lägen- 1 heter: skulle vara så mycket mind- re utan på att antalet boende prläc genhet här är större. Tend plywood. Det är sannolikt, ménar dog. Johnson, att även vi svenskar får övergå "till att” använda er tät pånel eller någon motsvarande. ef- fektiv tälning i stället för Påpp på utsidan av stolpverket öm :vi' vill helt ätnyttja den mängd värmeiso- eringsmaterial som vi nu stoppar in 'i' våra "väggar. Även bör vi i Svårige introducera gipsplattor för mot tidigare familjebildande : och mindre ”familjeenheter” torde va- ra densamma i Sverige som + USA. Det kan antagas, att svenskarna i framtiden ej kommer att önska sig en så : våldsamt . mycket större ”folkhemsbostad”, däremot ett .Sstör- s inner betsbesparande och även 'hos oss skulle ha en stor funktion 'att fylla, Till. åist "nämner. doc, Johnson, att lädnad, då den är ar- som beklädnad på innerväggar och innertak nästan uteslutande 'an- vändes gipsplattor samt att det do- är de — taktöolkni ial re untal "ylika. Mot alltför stora lägenheter talar även det förhållan- det att dessa medför ökat arbete för husmodern, som dessutom ofta är "förvärvsarbetande, - Kostriaden för" en enfamiljsvilla är ungefär av samma storlek i USA och. Sverige. Men standarden är ej jämförbar, Det amerikanska - huset är. ej. så gediget. byggt, varför un; :Ämerikanaren betraktar - inte hus USE som en produkt som skall be- "stå "under ; långa. tider: utan mera som "en :. förbrukningsartikel. Del. ”emerikanska 2. huset :; undert"Ues därför ej så väls som våra utan går betydligt snabbare.. mot. slum. En annan orsak, till att husen .bygges i: inågot, lägre kvalitet är att tekni- gjört det. möjligt för, ägaren att själv sköta om enklare under? håll "såsom . smärre snickerier, mål- ring och tapetsering. Det är möj- ligt "att denna tendens - till ökad självhjälp med: reparationer. kom- mer att bli märkbar. även i Sveri> ge. En "sak som "förvånar en 'euro< på är. .den i USA. alltmer ' framträ- dandå. tendensen 'att, utelämna" ga- raget "i - villabyggandet.;. Det : blir allt. vanligare” att bygga garaget i form” av :”earpots”..— närmast en -'uppställningsplats för. bilen .skyd? dad av. ett tak. och i regel två väg- går, den en Vanligen mot häsets gavel, "Orsaken" till: det” "minskade gar är” likt -dels ekonomisk, dels rent praktisk ' ef- ”tersom man ändå ofta drar sig för besväret att ställa in bilen i gara- | get." Man är ej speciellt, mån om) att: skydda” bilen, då 'dén i'stort sett, betraktas som en örbruk- ningsartikel, "> frin i Ett 'centralgarage i ett armeri- . rikanskt villaområde skulle säker- ligen: vara helt misslyckat, Säkerli- gen, kommer" man: även i Sverigé om 10—15 år inté att vilja gå några kvarter för att hämta sin bil, man vill ha” Jen: utanför porten. Cen- At åden tror e, numera är asfaltplattor. gerns ordförande; och ledare av på tiets valkampatij; han granskar” ser belåten ut:då iffrorna" söm” miss Aidrey: "Stoneh im trollar fram ur den mekaniska hjärnan. ”Logebax”. . Maskinen gör -200, väknekarlars ar- bete" och - användes nu för första | gången vid engelska val, vilket möj- liggjorde -en' "mycket snabb. kalkey= "egentligen ligger för trångt och inklämt för att ge plats för en . stor. oljehamn inom' stadens "£ränser, De pekar, i stället på möjligheterna lite längre” öster- " "ut i fjörden, närmast i Hell "eller" Hommelvik, ' ser | "Förekomsten ' av höga fjäll ' där oljan” kan pumpas ån för lagring anfördes också som” Jen möjlighet] : Trondheim förbereder transitotrafik| ” ningar om ökad handel på: norra Sverige och Finland, Det är främst fiskprodukter som norrmännen vill öka avsättningen på, Den sonasie tidens utveckling på djupfrysnin= na i Finnmarken öppnar nya pers; spektiv. J Särskilt de senaste vintrarnaha vållat . störa "svårigheter för att hålla; vägarna öppna exempelvis över Umbukte, Anslagen "har inte räckt. till för att ploga alla vägför< ; bindelser, men 'de norska myndigs ' heterna hoppas att det skall. lyckas bättre kommåride vinter genorå nya kraftansträngningar. och bättre rer surser, = Att: Nord- -Norgé-planen hor med= när. de ”myndigt na ;—:;' företrädda av. ordföranden John Aae = kändes på pulsen vid ett 'sven: danskt pressbesök, Som "tänkbar upplagsplats , för svenska" varor, vid. utvidgad tran- sitotrafik pekade han 'bl. a. på en gammal u-båtsbunker från. krigs- åren.” i Trondheim ivrar för ökad" mel- lanrikstrafik "kan" mot eras "redan av. att födelseorten är Rödön i Jämtland, ' som - han; dock "lämnade redan! föte :sitt första levnadsår, Han har tagit aktiv. del i de för- handlingar. i: transitofrågan som förts bly a I Östersund. och verkar inte: "riktigt. glad över att diskus= sionerna om Nea-kraften ån, liga" lösningen nå” börjat! skymta: Förhandlingslinjen: -tycks- närmast krök ” om. Nidälven ' beskriver före utfallet: flokterar « en, svensk deltagare utsikt" över ; Nidaros, .. - '"Meråkersbanan utnyttjas baral. till ”tiondelen. av sina ” möjligheter och någon utbyggnad” "ansågs därs för inte behövlig just nu,.Vad de kommunala myndigheterna i första händ- :önskade >var "elektrifiering men: det var statens sak att av- ö den "frågan. Om. man från svensk sida ville ekonomiskt :stöd- ja "Meråkersbanans +.utbyggnad skulle. saken : komma ; i, ett annat och. Jäge,. k Att den "mäktige Stryresmannen > hå liknat den: slingrande: dubbel: a "Trondheimsfjorden; rer) ned, fört .en' för de tre nordligaste fylkena, står utom allt tvivel, ,Den sjudande verksamheten . i det under kriget förhärjade Bodö; båtarna 'med cementlaster och an= nat bygimadsmaterial, grävskopord nå söm ' ibland. är 1 gång sent på; kvällarna, allt tyder på arbotslust öch framtidshopp, 4 KARE Nord- -Norgo - bara "hälften vid jämförelsevis kor=: ta arbétssäsonger, Nu är alltså in dustrjaliseringen på väg och möj liggör snorska fena, har håll — särskillt 'av. något 'mera” iska” Fotndömen sedan en del öl. : ot riktar sig bl.a. mota fönden' för "Nord-Norge på 225 mil: joner kr” administreras ' centralt från Oslo; där män inte alltid har” den behövliga: kännedomen .om d lokalp ; förhållandena. De, nord« norska. bankernas sakkunskap" har därför på sistone tagits mera i an- språk för att. främja tillkomsten av nya. industrier, SG CEn? av. de ledande krafterna 1 for. Nord-Norsk Trondheims företrädare. " Mellänriksvägeri . via Storlien sågs -vara den samarbetsfråga som hittills "kommit längst, Kostnader- na: för den sex meter. breda vägen : Nacringaliv, kontorschef Egil Ak« selsen' i”Bodö, som har haft till, fälle 'att' studera liknande problem” vid besök på Norrlandsmässan, be= tecknar. de: tsvenska : företagarföre- tion som bättra Enligt den amerikanske ”psykoso- matikern Sidney A; Portis finns di- rekt . sammanhang .. mellan ' magsår och kärlek till äldré kvinnor. Den vittre. professorn rekommenderar därför: ”Om- Ni är i åldern 30-45 år och känner; stärk sexuell :drag- ning till eri kvinna eller flera kvin- nor som är mer än 5 år. äldre än Ni själv; så uppsök läkaren och låt öka Er. för mågsår, Det är! doc. Johnson därför. inte: heller. i Sverige höra, framtiden till, "dä plats. ÖJ mot - måste ett bostadsområde pla- neras så att' det. finns -parkerings-. elbärt + ;framföt porten | Ameérikanarna här under serraste världskriget: lärt sig att det” "kan mycket sannolikt att Ni har magsår, under 50 år med magså- har träng- ande behöv åv niaderskärlek. De äl- skar moderliga och betydligt äldre kvinnor.: Däremot. kan' män som i | 40-års : åldern springer efter uriga flickor vara gahska säkra då alt de om också bara'i första stådiet. Män |: rens i Bod pskattas till:28 kronor, : varav "omkring 20 skulle” bli : den svenska. delen. Byggnadstiden be- räknas till tre år, : - Den: pipe-line för "olja som disc kuterats” på ' svensk sida, tycks inte ha”, väckt . någon ' större anklang. Meöllanriksvägen - borde kunna" an- tér 'om' järhvägen inte räcker, an- såg kommunala” förespråkare som särskilt + betonade - en dljelednings |. ; inte bära. i "Bjöndelseen utan. även i "Nord-Norge. "Vid ' en presskonfe- — i höjd med Sulitel- les det inte-bara mn a med de år. från, år. stigande siff- vändas lika bra' för" .olje-transpor- |. . vara lönande ätt isolera . husen "bättre än tidigare, Värmeförlusten inte har något magså säger” prö- förna: för turisttrafik. över. gränsen utan ' också med nafurliga önsk- lämpad att främja uppkomsten av - mindre: företag. Han påpekar -bl, a. sering och 'omfattande tekniska konsulentverksamhet som kan möj liggöra en bättre bedömning a av, Iokaliseringsfrågorna, sr . --nades : De ämerikanska kvinna och ung=-' över sedligheten i staterna kar åter notera en, seger. De har fratris; tvingat avlägsnandet av. Marilyn Monroes fyra etager höga porträtt fråh. Times Square, där den utma- nande damén gjorde propaganda för och reh”, Moralvaktarna hotade att na affisch på 17 meter med Mari- råäaste över Jag blivit färdiga. med "har en stor V av, , Svenska besked. Skulle 'dén nya lönen lig- ga över det belopp; som finnes än- givet pA sjukdoms; all få eh Hökpon. som . väsentligt understiger - ning,” >: Iden -han skulle, haft -om anmälan ;Iblivit gjord. Skulle emellertid med- och en; som nu vet vilken Jön han kan räkna med per år; tar och jäm- för: den nya'lönen med den sorh finnes a angiven på hans fi lerimén då värd sjuk, utgår sjuk- hihg efter den tidigare sjukpen- ni glassen och --den nya högre tillämpas. först. efter gå -Törsäkringsbosk edét, bör utan dröj: s den sjukkassa, som fos angiven ingivas till det medlemmen blivit äterställd öch . därefter å ånyo insjuknar, "Meå det är inte båra Iön kni gar; sem" skall -ahmälas, även om" dessa. är, de, mest, förekommande. "] kan” man närtina de ' där. två sjö, lyns ''pr Åpiopå Esther Williams kalt a man lämpligen | tala om vatten,-'oc männen, som stod "och pratade med : vatann, varvid: den ene. berät ätt :en "gemensam kompis” "blivit dömd för bigami. .: : . — Bigami, sade” den and det?..7 äre Jo, "du förstår, det är åå en kille här två tjejer i samma hamn. ' Produktlohsökning på väg LU För någfa åt sådan” var produk ln tionen per inbyggare i Nord-Norgo' mnare "produktion; . : os: tiDen” första ' entuslasmen ' över laget enhälligt” Bota detta praktiskt t fördelarna . med deras. decentrali- " domsföreningar : sord håller :vaka-' sin nyaste film som heter ”Var kysk” offentligt banniysa' filmen om den= ; . kurvor inte ”. Jögonblickligen avlägsnas. gens område: genom anläggningar= : A så BA a i i jäkten” Y uppställda ilitärs klausulerna ; fö "med [Moskva;. I 'alla "händelser har be= z Fallenius, Stockholm, Skive Guslät Jacobsson, Karls: RA AA RAA MKA AA AAM AAA AMN SAMSAS IIAASSAALLA Eronä,- Samtliga - 3: bir: "avgående lorat i värde 7 ”tygelsen "bv dessa klausulär ; för« t. "återställande NA SAADAANIAADIAADSAR FYFEVESSVETESv SA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.