yrY ervv Per YEYTPE FI TTT NVYYYY TEN Orr TTY d f M N SS yvvvvevetyervyYteerYrYntYNYYTTT p vrvvvryv vyevsyyvyrysvt . ; ss oa 4 "a yrrerYyrYYyYereeYrYYYYYTFYYYYYYYYYYYYFVYYYSYYVYVEY Ne . : c : ON ” : " Djurkvaliteten kompenserar. IE hallä ndsk- kreaturströvthet : "Under seriasté "världskriget och de år, som a förflutit efter etta t a håll kunnat förmä en rätt Te - Mr ker i södra Halland har sådana tendenser gjort sig gäl z t ö till turslösa eller k ; no örehoräatt. är "dock av så liten omfattning alt den inte - - påverkat bygdens karaktär. av jordbruksområde m med en P mycke intensiv” animalieproduktion. -" . Nötkreatursskötseln spelar. rsom sägt. en stor roll inom "området soch rhan håller. nu uteslutande. djur av mjölkboskapsras. AVide :S.. sk. biff> djuren : har det 'visserligen tidigare funnits; ett fåtal. Aberdeen-Angus sämt några. korsningsprodulkter' av denna ; i ras och mjölkboskapsdjut, men "efter resultaten av de: bekanta köttdjursförsölken på Brödalt torde 2 djur av, denna typ ha slagits Orsakerna in "denna driftsinrikt- « Ser man ' på :utvecklingen under ning & är flera.' Främst "bör kanske | de senaste 15—20 åren har minsk- ningen i' antalet' mjölkkor. oftast]; 2 fe talet brukningsde- "kompenserats av en förbättring; av far I et. "ganska små, varför "' besättningafnas kvalitet, -ADärtill ar Hg kommer att nan i regel i så stor animalieproduktionen är - förut” > utsträckning "som 'de tillgängliga [sättning för MN ävtll 2 el onomisr " byggnådsätrymmena medger. kom- RN bärighet, Därtill omimer, = i let med [de. nat för pletterat det mindre k mer : 4 foderväxtodling. måste" anses. gynn- Prinsar A fe me kom samma. Det nederbördsrika , väst= i | - luktion ] köstklimatet lämpar sig bra för så- H ton av mjölk och ”svinprod i dn ling Äherjoräcn. är. ofta i ftsekono- har helt naturligt vissa dri sig själv inte tillräckligt bö rdig för ”” miska fördelar. "Aven "fjäderfäsköt- fö -ingsgren | en: mera krävande" handelsväxtod- TÅ detta om asydelsefll när) ee ling, : varför. behovet "av. kreaturs-! . bredriing" med låglandsboskäpen fö. ädesvis på-slättbygderna när- mast” kusten, helt "dominerat ; se gjenskaper som gör ot "motorer standardmonteros bl "Med dndshtag a av. ett par besätt- ningar :i på - "tillsammans > cirka ' 35 > mjölkkor.” av” jerseyras :är det nu... svensk” ilåglandsboskap, och svensk; röd och vit boskap som Fullständigt dominerar, 'De båda sistnämnda ran: , Halmstad > 127 ie glädjen. ätt: motta en vundervisninge-. v | buss i donation av: en; halländsk | vi ” uppfödare som | galtföreningar ski m, fl ; "Föreningen brukar årligen kurser Åi- något. speciellt ämne., I och RE Tre galtauktioner,. värjäm-| : a små,” har" tjurföreningsverksamhe- te "haft -en mycket stor betydelse In. Det egentliga avelsarbetet Har "heller : inte” varit kon rerat : I fill tt; ifåtal större tjurprod föl ; a ä hån dan å år 1873 a av pet, som;” då: anskaffade .ett. antal: z och : ”yorksh i "Vid seke Då och då får: vi höra hal: ländskt inslag i radio — men alltid. äro de så korta, så. sum- : ” mariska' och.i avsaknad av -väs- - - terhavets ”sälta”, Ett sådant pro- £ gram, som man med bästa vilja : ijvärlden inte kan sätta särdeles ögt var. Albert Sandklevs skild- Ä Ting. av. :den store: märkesman- É nen ';Peter. von "Möller på Skot- , torp, ilket sändes i går middag.” i. Föredragshållare var, museiin- tendenten ; Albert - Sandklev Varbergo.s arför man inte-skul- : Je kunna få någon sydhallänning-' tid "förekommit "avelsarbete efter|' i Tolika linjer; Sålunda finds det:om- 3 [ råden; [där man” drivit en rätt 'ut-|. 7, | präglad. .”hallandsavel”. "Man : har mest rekryterat med tjurar från a- "| velsområdenå: i;.mellersta ” Halland. vanligen. inte i så ycket: Så eckla : arbeten i . klarar flertalet ” jordbruk |” "| själva, Stallgödselspridare, .potatis- sättare, = & potafisupptagare; sprutor doch" skördetröskor är däremot väl- : | komna, även "på de medelstora och större :jordbruken.: Man trodde all- I mänt, "att maskinhållningen iskulte]- bli onödig efterhand som ordbru- : Karna ! köpte. traktorer, ; men” så tycks inte vara fallet, Visserligen är. behovet av lejd Plog, och harv mind- : Å Lod re,-men .behoyet.. av, diverse, större, egendomligt: Men” det var intet Ivar ' Petters- maskiner ock red Sp inte bara -' fel på. hr Sandklev, "han gjorde” «den ; halländska s idigare..< a. vlke sp | Här må det ”llåtas 'e en"öhskan "de korta tio minuter, som. stod], mera” och öppnare samarbete mel- in dels jordbrukare: och" mask honom till buds. Dock kan man områden, och även enskilda besätt- : ningar; där man föredragit att häm. ba" nytt; blod: utanför länets gränser, företrädesvis från Skåne : då” det gällt låglandsdjur 'öch från meller- .sÅsta Sverige beträffande SRB-aveln. sk och”med: seriinavelns tillkomst utbredning: har. det befunnits Stor: til gång; att, det: sinom 5 : enna intressanta artikel. belyser son;; - Falkenb erg, « på södra länsd len, v vilken svar Gårdagens utsändning 12: 45 och här:berättade hr Sand- klev” först om bröllopet på Skot- mer tid 'ö över -för"en sådan- " märkesman” inom" inte bara hal-' ändskt utan-också. svenskt jord? bruksliv, :att det skall krympas in" och :stympas på : "tio minuter. "Bara "det" första :läntbruksmötet i Sverige — på Då restorp 1845 lei mycket god: tid tala om sina be. gott” ykte hoy''; av att. hyra. maskiner och ma j skithållarna” skulle bättre planera! sina arbeten öck ha mera. samarbete”. med sina kolleger. ” forp "för jämt. 275 år sedan då — . Karl XI förmäldes med Ulrika - Eleonora... Då ägde "fältmarskal+: - ken. Örnestedt , godset och. .då » byggdes kungasalen. Så kom hr Sandklev in på: Hur NN : den... ;unge ”adoptivsonen "Peter . Möller, född Been, kom till Skot--- torp, hur han skickads utom. - > lands för att lära jordbruk och hur” han, endast 22 år gammal . tog--händ om godset: 'sedanhan " tidigare varit" i” "militärtjänst, - "han f.ö. tog avsked 5 som ryttmästare. 1839; -: :-Under-: .sina ”utrikesresor hade ' den Unge, vakne mannen "sått hur : | jordbruk. gick framåt och redan - 11836 importerade han -höj |hallandssvinen har halt: | tänför länets gränser, . Den Her: delen" av gris- och gyltt d ttningarnia kn; ningen . sker « "numera ' genom liv-' slu tig: till Nerksåm: ngår vid länets, båda teriföreningar, Das i ; Århetet.smerl i svinhä sokontrol n påbörjades ör. några år sedan.:och svinavelstat; ner av yorkshireras, Det' nuvarande arbetet med svin- kan: framhållas" att .seminförening-. n.; väl fyller sin. uppgift, Enligt föreningens « årsberättelse -för- 196 r ner: än "hälften av:-de anslutna körnå under nämnda +; år "blivit jdräktiga, efter: avkommeundersökta |! jurar, Lvilket". inger” oda, förhopp- ningar beträffande” den framtida utvecklingen. ” "Bland avelsdjursuppfödarna finns det: dock kvar, ett. litet antal, som av” särskilt intresse för: aveln och |. med: gott” resultat” fortfarande: hål-1? Jler egnä. Hurar et Ipoksönalvåga. s farkt "meka" ' niserade:Fjordbruket' 'är :' mycket aveln. inom "länet "är "helt. inriktat känsligt" för "störningar beträffaride på lantrassvin 'och: påbörjades 1920 måskinerhas funktion! En vä i besättningen: vid -Vallent:somi se-: -[bygedi servitetjänst ' är nödvändig, nåre" flytiats till Vallberga, Från denöä i Kar. det redan” blivit flera avläggare, ' men "även ' från andra håll! anskäffades avelcövin av -lant- detta avseende, Störst och! .' väl utrustat i >.ä skinavdelningen: vid Hallands"lant- . äns centralförening, som, har 't5 . verkstäder; 75. man. och 8 .seivices, bilar, som” står" till: Jordbräkarnas 2 förfogande. är ... Utställer. på Töre : utställningen varandra. skilda avel Utmärkånde : : lantrassvinen. numera: god längd ' [varmed brukar följa något tunnare ryggspäck; varför de vid slakt ger god "klass ing. Inom "länet "finns timera ar stäm Imån,' som lämpar sig för pota- bolisförande svinavelsbesättningar, och: ar oannmålsodling, har som”under "sefiasteé ”kontrollåret -hä- -Ide sammanlagt ' 276... : SUBBOL,. efter vilka" det” kontrollerades 14157 sv. n Ne På alla områden bättre män "förstår "det rian”arbetår med, desto 'större nytta 'och : glädje Karm mar äv det” "Jordbrukets ma- gäller att jul: : valdes i lantbruksakademin. :1845. anordnade "hån "själv" d tb första | lantbruksmöt Sverige på sin Tdå underlydani e gård "Dömes- torp. Han var också : den förste i Sverige som lärde bönderna att ' märgla och använda” konstgödsel. I Han j gav även 1881 ut en förträff lig handbök om det svenska jord bruket, en bok, som stod sig väl . ismånga årtionden. : ” Men Peter: von Möller, m år 1860" adlades. för 'sina'-stora förtjänster: var. "mycket "annat; "mångårig ledamot i; riksdagens långt tillbaka "haft stor omfattning. Tillgång. på 'méjeriavfall samt en : I Svenska Flaggans Daz” istid: i; "lighölls som sig bör även i La- i tholms ; folkskolor: : Barnen: sam- ' . lades kring flaggstången på skol- tplanen däf'överlärare 'Georg . — tPersson minde om vår vackra I fana som symbol för "vår frihet i foch vår självständighet sedan ” ;urminnes tider. Han utbringade/ tett kraftigt "besvarat leve :för! "fosterlandet » varpå sjöngs ”Du serna ut ej mindre 'än 52 priser: i de 13 klasser, 'som finns.i La-: "holms. folkskolor. I varje:klass : blev.det ett första” pris bestående av ett halvt kg smör och de'öv. , riga priserna av en bit ost ioch']- "messmör. I varje. klass blevidet fyra priser. och, dessa” hadé skänkts av Vällberga "mejeri, i t]-saniband: med: den: :mjölkpropa= skaperna komma först skinerna ”; sedan, : :. Tyvärr » ibland tvärtom. Husbhållning: älskar pet:arbetar efter. måttet; av sina fet I .I'sutser på att sprida. ökade- unskal > s per : inom: detta" viktiga | Många -olika.. -kursformer;. används Ls : dagar långa allmänna ma- 2. Ca. 170.000 sving, v varav. ei 22.000 "Budgor.' I Kå Halländ "utgör 'ett öve ] 3 råda : beträffande i: i Efter högtidligheterna talade, [I I I tgamla, Dusffia”.: i i överläraren ..,om de. tävlingar, i som ägt rum ”undér läsåret 'samt t förrättade prisutdelning, I SLN:s »ganda som för .någon tid sédan ägde rum i stadens skolor. Täv- lingen gällde gola: steckningar och uppsatser:beträffande nyttahr - första kammare, ordförande : i landstinget och -hushållningssäll-. ' skapet, en av de första som.star- tade en egen folkskola. på sitt I > -Bods:— den revs; för' några år sedan. "Men 'reden 1830 var:den i . "| bruk, " Många '" andra. bokverk säs "|.gav, von. Möller -ut; flera "av: dem : vittnade om 'hans stora ”hem-. | bygdsintresse, och år 1878 & en ut: omordentlig: "handbok över. kal-. ländska landsmålet. 'Och till sist -avslöjade hr Sandklev att von. ” uppsatstävling vann =-som förut » nämnts" 'Bo Christer. Larsson i " sjätte klåss' första pris i Halland'' '. Toch erövrade därmed en Monark- | Komm. David Svenning, Ås,b blev « cykel, 'som hån nu under kam- kyrkoherde i Harplinge, i ” raternas jubel fick mottaga:| Vid det'på söndagen förrättade I Dessutom fick han ett bokpris 'kyrkoherdevalet i i Harplinge, fick; Väv logen Hoppets Bild i Laholm. inisfern David S t Dessutora utdelades bokpris il Äs, som stod först på” förslags- I tävlingen : + kl 6 till Margareta | rummet, 321 röster och den på! av mjölken, s Håkansson, Ingrid "Sundgren och > Torsten Persson samt i kl 7 till « Ulla Pahle, Bo. Liljedahl och ; Monika: Strid, ” Vidare ' serinrade överläraren X om att sjunde klass under lärare : Öhnells ledning hade nått fjärde "+ pris i-Hallands distriktstävling i skogsplantering. Denna tävling andra "plats ' uppförde kyrkoad- | junkten Folke 'Olén, Halmstad, ; 24 röster, under det att kommi- 1 nistern Carl Håland, Rommelan-' da, Upphärad, fick.109 röster. 18! fröster -avlämnades genom full-| meakter.. Valförrättare var kon- traktsprosten - Rudolf: Hagard, Torup. Valdeltagandet 'var ringa TÖNNERSA / FörNet haft reda på. : "Och > Ce el, ' så Var det han som så: Möller även varen -mycket god | skald — något som de flesta inte > slJag -har alltid varit intresserad jag” kari- aldrig 'om det: var vid S:ta Helena som : ”Bonapartet” s "Värde rum i Ysby mén några sär- i skilda pris utdelades e med hänsyn till att antalet röst- berättigade utgör :1.974,' "> - ednaneen "lena av. historia, men. "kolnma inåg,. Poltava "eller ' - N&poledn;: "slog be Yv kö | fdel LAGH.O. L.M: a enas - . SERA VANAN ANTAR NS AA ka > NN Sön tks asgo : : MaA stanna 3 NIA saras ÄN - ån th An AAMSN YNVSNOIROLE EL LNI sa laask v du FY YETVLEre - NANA AsenA Ra ds KNÄ f NS 4 4 EEE EENN FISSSSeLYVE Om NSÄASAARNADAAMA Arn a YYTYFSFESETORTN rFeTvj NETFFT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.