roa vy — +! D YYYVYYYTYYYFTYYTTTYT TY TT TV + och -'när?! chefen meddelade: att ”Ivän Georges Dupin'— "deras' vän” + började”. visa 'ett”or tresse' för den vackra M:me Fon-' |" : skall fö frarntiden genomgå en un-' et intresant Den Se > trädet bestämt 'att hennes make - ter som en ' hustru; " tarinnan” enligt lägen i > i åtskilliga”: o notöderiingar samt? 7 att Hon-under makens ämbetstid fårt > förande "I kylnnoföreningarri har”, "kppa pbtåtre dekal INBESP. PARING : Affärerna var mycket dåliga - för det resande teafersällskapet |' man skulle” ; spela ” Romeo och Julia i reste sig ällskapets "Ado-F nis och" sade:, - "Jag, kan" inté äpela Romeo med. er” -veckas. skäggstubb. i, . Siktet, > kom: "föranledde data riken”att fråga var han hade ? B.”svaradet irfickan.r Fänriken: Vad menar B? Ja, i fickan fänrik, . Vädrända pen fränske filmskådöspelaren! René Fontessac stod härom dagen inför. -en domstol i i Paris'sora käran= Ombytta: roller - it om; ex) Pörfväson sant ell och I gasyerk, mé dar tabours' intrésse. för” ytterligare nationaliseringar " svalnat högst av- P has" intressen; : fungeé; od den. engelska. . engelska opinfont ein gsfrågan har” labour Fal: TOLENS RÖDA KORS ade två fångar: på Formosa. Jan Rutkiewiez, . korset, b Henrik. B ska -de polska sjömännen” "ombord. på. Här .ses ordföranden i Polens Röda kor. medaljera geReralsekreteraren i Svenska eeri Den andre medaljöreri.var chefen för" Sven- i korsets” utlands sektion, Jan-de, Ge riges Röda kors som tack för deras insatser för - Tepatrieringen av "President. Gottwald” vilka.veorit dr Röda iför Sve= Fi - i att 1 Sverige - Talet XT STOCKFOLM (TI) "ÅN 4 Ett forskarteam inom. land; Hg ning, framböll .Jantbr AS att” om möjligt få tll stånd. ett Svenskt sästitat Lör . häringsforsk. i Konserthuset, Det nya NA KO er Jing av avfall och överskott m, m. ? . örbundets ordförande, & gods- oe ägare Gösta Liedberg, framhöll i IT sitt: hälsningstal ” att Ajolåret + + ur, skördesynpunkt var” kata. ” " strofalt för vissa landsändar och att "detta betyder minst 10 | Procents inkomstminskning i" genomsnitt för hela landet. Ta= let om' böndernas stora" vinster och favoriserade villkor har ve. derlagts' av-en kall verklighet. Hr, Liedberg berörde" förslaget .: or hytt 7 : prisregleringssyslem ? Hi sb JR An AE a pA fr ör på eft tillfr edsställande s de nya rna för arbetsgivarparten ämnvärt lättare att "komma nef så fån de 'egha leden, stå i spetsen för industrierna har, blandats, méd .käns4 net, Vad man disköferar är. hur. je de tiativ, av:en. KA : sbrn Detta - yttrade stortingspresidén jen Oscar" Torp, vid er minneshö övriga T-j oa skall organiseras, lespel. Det & P själv, kronprinsen samt: prins. Has ald, prinsessan Astri skap daterade” sig från kriget då bå-' da tjänstgjorde. som telegrafister' i ett « ignalkompari. M. Dupin bodde i Å + under MF de patfymen- säljer . vi :damer som-önskar påd upphörde emellertid. t a män: den : gutar [7 glad över-att tre generatione avi - kungahuset vår ”härvarande, kungen z laet som hände den 7 juni 1905; sädet,, odelstingspresidenten C.J. Hambro; söm" höll huvudtalet vid:'luncheni Sällan har ”ett. politiskt: avgörande fått en sådan historiens bekräftelse som ” det:. som; skedde. den; dagen, |Y återvände . efter . befrielsen. tet” som protest” mot. An RR Rn AA 184 röstade emöt beslutet, Han rde' också :Kungavalet och de 1 Å i Norge: den Tjuni 1940, då kungen! måste lämna |” landet och: den.7 juni 1945, då han N :+ Kung Haakon erinrade i ett 'anfö- v [rande om de framgångar söm Nor- : ge hade haft under de gångna ' 50 i | ären. När wi tänker på den ekono- miska, utvecklingen & ärivi ense om att det hår gått. framåt mer än nå- - I gön av stortingsmännen 1905 kunde drömma om, Jag tror att den sam- manhållning = som skapades 1905 och som växte sig starkare under oc- kupationsåren bidrar till att vi alla respekterar” varandra på ett helt an- för '56 år sedan, sade :där ; över fe handratalet arbetare” nedlade jarbe= ing el- . oc de mot tålet om + bönd statliga. li : Jordbrukarnä är vana vid Törligs het i prisbi (dninger”att de nu inte ville släppa "det gamla” system nan ' ett "nytt "någorlunda - ” son Usitt föredrag vid I Tantbruksförbundets årsstämma aft omfatta forskning rörande födans inf]; och arbetskapacitet; förbättring 'a äv 2 falytande 3 får nätingsforskningsinstitut?' om bön ndernas vinster: :vederlagt och arbe ia tet, EES rörande ES a vägar | Perss at hiner att . säkerställa en ni ingslyst er på att utarbeta planer fö rv. leiskb och ekonomskt välter råvarutillgång för hushåll och livs. : | medelsindustri samt studler beträfa Institotete z tisdagen "I tande Sanimansättningen av födans rksamhe x | tåvaror och viktigare beståndsdelar. [försök att förbättra fåta For ÖRE , Tåvarornas | : fingsvärde och ET EE IASAr gös rande” Produktion” av hy FÅvajor är inte tillämpliga på våra förhål- genom förädling av 7 avfall och Svara lan den vi: även måste" ha skott, , r Rosbruksförbundet-> har. ett "ön de Sriisamhet. | Tamhöll han” vidare,. föredömligt Det planerade institutet skill bl. at stödja planerna på fet ova eh svensk forskni Åh ! Stå LL Nu hade samlat studier” rörande "födan Lö - fet Iörande. ans ' inflytande från hela” landets Blaga KOR pärvaninde Thärktes aptråd ;g far BONN (7 (TE 2 Reuter) ” , söm på tisd ni tnämna, rik tg fick” still: "Väste edelh ligt: konstruerats ”bérödde” främför allt på att' de livsmedelsexpofteran: de länderha har lika högt eller” vi sentligt högre gränsskydd ä än vi, och att'vi-till följd av vår Handels lic ( |beralisbring blir en av de'få marks nader, dit exportövärskott.. kan” rigeras utan: hindrande: " I viljat en rik MN tyska riksenheten som sin bundsdagens utskott pt av, älltyska frågor, sade tervju, som "von. , Brentano här be- en in- kv: va importrestriktioner. Hr. Liedberg framhöll, att: den: svenska marknas den från hösten 1956 blir öppen för importvaror , På ett helt annat 'sätt än. tidigare” och: betonade - vatt” det 'starkaste..medlet att > behålla den produkter ä att hålla god kvalitet och kund ryvice, aret — Jordbrukets Organisationer. ER offrar stora summor :', vi? Hr Liedberg underströk, - "attis jordbrukets organisationer off= : rar imponerande 7 "summi r på > forskning i förhållande till; det Th > allmännas insatser och fann det” 2 i ; påkallat med” väsentligt ' "ökade ; till folkhushållets: fromma, =" + Hr Liedberg avtackade slufli: gen den avgångne verkställandei |: « direktören '; Einar. Sjögren oh. . välkomnade: ; hans jefterträd: e: överdirektör: C. W.! Curtman. " Planerna på ett'svenskt ings« förskningsinstitut framlades i iett för; redrag ' av - Lanthögskolans ; rektor. professor Ragnar Nilsson. viktiga forskningsområden är .aktud' ella; "bla. rörande "odling Bel” sernas : och ” produktions kningens | inverkan på. produkternas kvalitet, Forskning : på , detta.; område. är, ja er förflyttning. Fackföreningen Har nom, ett'samarbete mellan Fordbru | karna, ;; : inhemska marknaden” för svenska 1 KI Rd livsmedelsindustrien ; ; och [ton visar, att. denne, önskar göra Tysk= lands ', enande . beroende”? av hela Tysklands -: inlemmande 1" Atlant- pakten; Ett sådant” krav är till hins t en Uten skrapa av op- "Pet skedde när en ledande ! socialdemokrat, : H, "Nehuér v påstod att von Brentano Inte uppfattar Merslade av den igaste vppgift, . Wehner, som är ordfö rande i för= Von Brentano, » som . tillhör krista ligt demokratiska partiet, eflerträ der förbundskans! ler, Ädepauer, fom utrikesminister.” De två ndra. Vår Theodor. Blank, också han, kristlig demokrat, vilken blev landets för= ste försvarsminister, och Hans Joa« chim von Merkatz,. tyska ' Partiet, som, blev, "minister ' "för. förbunds= överläggni ar, sade. Weliner: sc rådsangelägenhet . efter en. partia N kollega, som nyligen, utnämndes ; till upp= sökte, på tisdagen president Heuss och: mottog utnämningen; till sina nya Poster. Det var. den första” re- geringsömbildningen "sedan" den! västtyska, 'republiken "kom till, ' 1.en dektat, . I diplomatfska kretsar i 'den västa tyska huvudstaden! är "man ense" om att ' regeringsombuldningen ” inte kommer att betyda någon; ändring ”& den hittills, förda politiken. + " nération, har fedan svårt hä Böstotsamma skkräpgningor från LÖ:s sida; att. medla MN färna vägs." och hamnstrejkerna ser nu ut. att. kunna leda till att.dessa ; ikter, snart, biläggs, Man. hoppades, på tisdagskvällen "att med«.: > 7 Ingsförsöken skall "återställa: arbetsfreden vid fe. statsägda 'Järnvii« ”gartia” och:'de sex berörda hamnarna fill: veckoskittet; Strejkerna, Y som har ställt landet inför dess” "svåraste industriella kris på on ges pioduktigne och, hotat 30000 mt pglek. Man tror lokförarna och eldarna gick med: rå en ”fredsplan” 4 som had Rden är bersdd örhandlingar ? för rna iDedi kunde upptas medan ligger fästlåsta. sex hamnétä« att. 12 fartyg Itessac, ' och han” förbjöds" av. sin" imrat tillträde till våningen. Han ämnades” genom att nätterna haffade Så borpsat tilstånd, ”passar på” sin. "man; - ningarna i Prag. ö "vakår livet. på nattklubbarnd”. o "håller ett öga på hur stora mängde alkohol. folk. konsumerar, Om'.en | orsdlgn titulerades för. "herr. stats. "rådet fru Ulla Lindström”, kan: no-. "teras, i London. ;Londonkommune; lertid första dager effer'malfttill-5 ' mister. Bonham älltsån; skall: få rätt. till alla” pi ivilegie: ttighe= rä sett dyrbart: »guldsmygite. med? år ärren! ME g de tagna galärer; a. SÅ snar han: såg dem började klockorna Iringa) och husen ; pryddes” med ' Guvernören, "som sett. striden om. aln fångenskap hos, ”flaggor., åå kajen” för att" hälsa segtarna. från fartygets akterdäck, kom - 1 per och lyckönskade Francis. + ' > Hur kommer det sig att en sk ung" man. är, så' skicklig : att '" bruka vapen? undrade han; +. "Det. är inte första gången "'. som min unge vän gör staten en .' na, Francis, sa Polani, Jag mås: ite följa guvernören och det d jer en stund innan .vl är klara, + Maria och Julia mötte Francis ned ivriga frågor! ön ” fe Var är , pappa? Hur gick det : för 5 aterna? Hur många hus : ;hann de; bränna? >> relse för striden och slutade med ” att berätta om Ruggiero. sMoce- nigos dö har” "gått i en ständig ingest se- dan "han började” förfölja: mig: Fr Er pappa kämpade. med; ;kpnpm. Å de avgörande, sekunderna "VY esarnas flotta kryssade . Ao 2 Hur, kommer det sigjatt. en så. iy så skickHg'att bruka ndra ta Mvårnören. Francis + Bav.. en kort näe - Men hans hustru hade Jag, aldrig - i "ga. Francis. Men me irat na och . hur - flydde N e 188 kan jag: gå ut en tid." ade" »Polani ; en” fullma "Francis :som. "sekundlöjtnant på FE "Pluto, Den. hade 'samma, mori xx. ful" asa. FNS ha: kunnat” räddas' från” det; öde <han hade 4 beredskap åt dem ; änge hade det varit familjens ga. I men, ge, Oroliga, tiden, .och Bug- "”glero” Mocentgos "många anslag : " mot familjen; ihade, fått ; sPolani - -, att stillbringa'. aftonen att skjut upp. Ne sällskapet. tilli Venedig "oc ?' -veckor' senare. vigdes de; tvi NH Francis, uJmäste lova flickorna - och efter slaget vId Antium hade ; rf. Polani eb: dag.7Du kan : + Honom” "ett vänligt” möttsgande.. 14 palats fämte en der de re och Matteo gjorde: allt för att ger Femtonde kapitlét;" Flottiljen I bestod av fyra gal är Pisanl misslyckats 1 ett för-.. vattenbyggnadsstyrelsen, som döck understryker att märke. av över- storlek : inte bör få användas, annat 3) vändiggör ett. större ” märket försatt ; sage på väg, som inte kräver märke :Jav överstorlek av ovan nämnd an- N ledning, bör därför utmärkas på an- 2 [Iägestavia. .: 7; 4 | övergångsställe för och rådjursstråk tilstyrker” styr sen. Däremot anmäler. den avvikan- de mening om föra - ett - särskilt" röärke för s stöteki" att: halka” ' visst ställe eller vid ka med. varningsmärke.. Det nivar rande' systemet. bör, därför; bibehål« lag." t vägbanan, regelmässigt ' blir allrig, och hal! under ”vissä förhålländen) - '|utmärkes rhed det symboliska tecks; 2 Inet ”lodrätt streck” jämte tilläggs-; t tavla med, texten: ”Vid regn: sing, varna | trafikante i Det innebär att platser, gär . IBtyrelsen har intet, att exinra. mot a att sarbtliga värningsmärken, £omj under, mörker 'inte är belysta, iskall; S et skall. kunna "observeras. på stör- 'gystånd, En, särskilt farlig pas- exempelvis medelst at ; sätt, i Förslaget om. nya. symbol att ir överkänt bei inna . över: körbanan. Det kan. inte' våra, rimligt att inom samhällen uppfät-; ta märken av.sådan star] bättre synlighet man syfta fås på annat sätt, En avsevärd för-] bättring bör kunna ernås om den: blå färgen, tsfopas och märket utfö- ; = késkängörelsen intar fiklinjemarkeringen och”. Den; ill, kan! med. gul ttenfärg över hela no F ågan bör färför ytterligare styrelsens mening är det att man i vägmär-) den 8. k. fra=. på belagda om ut-; relsen befarar att mär- , sökvatt fördriva Det sl ar å slutet av, augusti. som npt-- Tik ers intagande i kungörelsen. kan a: ”råed, vå en:av statens ; lands, ”köster' "utan framgång.. orna förenades. «I flera, .måna-” i er: kryssade floftan” bland Les?" vantens bat; och ” utetter "Grek. Istrlens , och. Dalmatiens et > | tid följd ökade krav på att märket Åskall uppsättås så snart: vågbanad blir hal. Med det klimat vi har mås- tå. mån fäkna med halka såsom en normal företeelse vintertid. Förhål- jandena växlas därvid ofta så snabbt att det ur praktisk synpunkt E är ute- E tällen på väg, som! märkning av.s tillfälligt spärras på grund av tran fikolycka a od. "ter Bonham Tall fungera som ord= KE pekstes " | rote RES Usgar rst eps tår HATA PEST IDASISS Vid sht NANA NANSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.