Arr Re RE 0. vn rn Ooh Praktisk xi ning Yerrrer vyrv Y s wreryeeryveeYYYYYYYYFYYFFYVEYSYYYY TTR YT ETF YST YTV v Y - . ” YrvevveTv 2 Bernbard Ekström inför. avskedet:.. - > Änsitter bonden trångt > STOCKHOLM UK : Om man säger att RLF-bäsen Bernhard Ekström — som nu Kör sig beredd att träda tillba- ks idenna sin egenskap — är en stor karl, så är detta ingen överdrilt. Han är pampig till gestallen, kraftigt tillyxad och försedd , med nävar, som vant sig vid både Joräbruksredskap och skrivdon. = "> Men Bernhard Ekström för- tjänar epitetet ”stor” också i en annan bemärkelse. I decen- nier har han varit en av det - sveraka jordbrukets främsta talesmän, orädd och alltid redo alt ta hugg och ge hugg om lä- " get så krävt. Tidigare om åren kritiserades han- av meningsmotståndare för åtskil- lig uppkältighet men den heteig- het, som då för tiden bildadg' ett ganska synligt inslag i mönstret, växte han ifrån. Han tillägnade sig|k tang och måtta £ umgänget med d: k och ick en avslipningsprocess, som torde ha ”vurit gagnelig inte bara för honom själv 'utan kanske i än högre grad för RLF, den organisation, som han var med om att bygga upp från grunden och som han sedan skulle komma att ägna ett Intensivt, mål. dvetet och allt uk Åne fresse, Det är. lika gott att sjunga cent ut: ” Han har varit och är alltjämt en mun, som omgivningen Iysnar till men framtidslöften finns gestalt inom vår modernäring redo att dra sig tillbaka från värvet som RLF-chef. Hälsoskäl tvingar honom därtill. Han avgår vid' RILF:s för- 4 Örnsköld medvetslös. efter.å krock med bommar MALMÖ (TT): | Den danske vespaföraren, som p på lördagskvällen kolliderade -- järnvägsbommarna i Hasslarp uta för Hälsingborg och skadades svårt, är 22-årige elmontören, Per .Thorup från Charlottenlund. På söndags- middagen låg han fortfarande med- vetslös på Ängelholms lasareti. Till- ståndetår allvarligt, - nåd S H RETKJÄVIE: Den sjöfolksstrejk som "har pågått inom! den : isländ- ska handelsflottan sedan den 7 juni och som omfattade 2,000 man, av- blåstes på söndagen: Förl ar. hade: då pågått: oavbrutet sedan kl 21 i onsdags. mt skulle tillfsodsställa ; producen-' terna? "4 7 — Om folk i allmänhet” -ägnade någon eftertanke ät allt det, arbete som "läggs ner för att skaffa fram den varan- (det räcker inte- bara med att dra-i kospenar eller låta ken tar sin början på onsdagen: -— En del gott -folk.har menat, säger nu Bernhard Ekström vid ;en återblick över de gångna åren med deras framgångar och .motgångar för det svenska-jordt ket, att det mjölk klara, det 'job- bet) så tror jag att vissa nya syn- punkter kunde börja diskuteras. Två ord anmäler sig osökt och poc- kar på -uppmärksamhet: övertids- arbete och obekväm arbetstid, Har dsban t hur mycket där- gått politik i RUP, som ju vid star- ten 1929 aysågs bli.en organisation över partierna, Dem politiska hu- vudfiguren gkulle naturligtvis va- na jag själv, I I önsnd. > De, där påståendena stämrer ,e- mellertid inte; Det förstås — man kan peka på vissa -distinktioner., I av, som faktiskt utmärker jordbru- | karens arbetsdag? Nu blev höjnin- gen enligt uppgörelsen 8 öre per liter mjölk, .Den borde ha-fixerats till minst 20 öre. Om ' detta -låter som hårda” bud kan' det inte hjäl- pas; - + Tänk o om utvecklingen skulle bli. d med uppmärk fö "motståndare med ökad respekt och förståelse, Om han en tid teddé sig som salt É surt öga för somliga och fn prövosten av förarglig' storlek så har han dock för flertalet varit banérförare, stridbar, kämpe och p»åliglig värn.” u står sålunda denne central- de j en : "har RLF. angripit problemen varifrån" de än har kommit, Men alt kalla. detta för ”politik”: enligt gängse vokabulär 'anser. jag våra överdrift. Har vi tyckt att det ena eller andra inte varit som det bprt vara, så har vi sagt ifrån — och det "här. även den nuvarande fer 18, 500 besökte: ”tönnersaexpon Årets lantbruksmöte på 'Tönnersa blev inte den publiksuccé arrangö- rerna hoppats. Samanlagt besöktes utställningen av 18.500 - personer, dirav elrka 11.000 under söndagen. | Huruvida denne besöksfrekvens är tillräcklig för att klara” ” utgifterna Lb .med «dess uppsättning 'av H socialdemokrater och. bondeförbun- Idare. FE fått erfara. Regeri gen vet om :att RLF existerar, ; . » Hur osituationen : tedde: sig för svenska jordbrukare vid tiden för RLF:s tillkomst, därom kan Bern« hard Ekstsöm berätta: ort 5 | Urusta jordbrulisprisor vid... början av 30-talet : — Om "Jag säger 'att' läget var i det närmaste tröstlöst så överdriver jenna: bönd tröttnar på mjölk- produktionen — tecken saknas inte, och de kreaturslösa jordbruken blir alltflera. för vart år som går. Vad händer på t. ex, de större konsum- tionsorterna när mjölkproduktionen nedgått till ett minimum? Att det blir bek för I terna kan man vara övertygad" om. Skullé tidpunkten måhända då vara inne att-ge bönderna ett anständigt pris för en vara, som det kostar så mycken möda att få fram till di- rektkonsumtion eller smörtillverk- Ding? ue risee I + Smöret,. ja: Det är, "oförsvarligt |. dyrt, heter det, Eftersom handels- marginalen höjts till 80 öre så är det dyrt. Men .vad glädje har bon- den av det höga smörpriset,. vilken förtjänst fär han? Inte är den myc- ket. att hurra för, det förstår strax den, som med oförvillade ögon be- "åtorstår ott se då räk ör Jag Inte; E. "åren 1931 och | vaktar läget. Tänker folk t. ex. på: klara. oe sr ON jur 1932 var det omöjligt ätt'sälja jord- mn enbart "förberedelserna til) Föratom Je (tHälgaro publicerade ben keprodukter överhuvudtaget till mjölkningen : mångdubbelt mer pp och pris- priser. | ttdsödand, i bu- belönta' djur, Utdelades priser: ' ' Yt: tå ”Ungdomsverksamlieton, FA Klubbaodlarnos länstävling . ”Potatiskunskap” kl DN ”Kjolt Ellässon, Säirdal,, frp! linge, 2) Ingvar Eliasson, Si'tp-' Unge, 3) Karin Jönsson, Höv; !Ys-' by, Rut Arvidsson, Björkebol, Him-" 1e, 5) Marianne Johansson, Magård, | Himle, ; Ae NEN Ingvar Ellasson,' Elirdal,' Härp- linge, Sven Allan Pettersson, >Nr "10, Tvååker, Ingrid Mattson, Ahla, Uaholm,'Lars Ingvar Larsson, Östor- bård, Rönneslöv, Bengt Bengtsson, Rönskog, Torup, ” vn Vårdorepriser vt Hästskötare : " Mandol Karlsson, Heogård, Halm=! stad och Anton Jönsson . Filndje, Eldsberga, = "> Ladugårdsskötore, > Tage Pålsson, Öringe, Genevad och Hans Wulf, Staclsbo, Halmstad, Firon Gustalsson, Bonnarp, : La« halm, Einar Bjärhov, Tönnorsa, Eidsberya, Svinskötare "Martin Nilsson, Dimestorp, Skat- torp, ' Gotthild Persson, Vallberga Kård, Vallberga, Kurt Holman, ” Pitaninga Harplinge, Henvlöjdspriser "Fröken Annie Ohlsson, Gullbran- na, Eldsberga, fru' Elsa Porsson, Kinnared, fru Ingrid Hansson, To- rup, fröken Kerstin Bengtsson, Rä- vinge stomgård, Getinge, fru Edit Pettersson, Fröknegård, Alstorp, "fröken Ingrid Jönsson, Frösabygget, Hishult, frå Ida Nilsson, Allared, Volnge, fru Anna Viktorsson, Ejus- nahult, Knäred, flökon Solveig Os karsson, Fågvlsång, Voxtorp, fröken Maj-Britt Turesson, Ramstal, Ge= oevad, cos Pris för broderi I Hallandssöm: 0» fru Margit Ohlsson, Olofsdal, Fvaevad, och pris för fa i hand- Wpunnet ullarna till fru Jeanetiv Nilsson, Husalt, Knäred. Sveriges nllmänna linodlareföre nings pris till frö Klary Karlsson, Våshaxa, Kvibille "ör synnerligen La, och välvävd damast” ko 18, samt till Karin Andersson, Solsidar, Getinge, "för mycket god och räls vårdad husbehavsalökd av linnen äv« Ardeg? br än Sån Intrésserar sig för: saken, "+ 4 jölken' Slumpades bort för'6 öres litern; "På. samma "sätt förhöll "Idet "nig; 'ined; priserna överlag, Nå, följden blev. ju att jordbrukarnas kälder äxte med Javinartad" f Den" andit.”Ed bister (fanning, män! Säl vardet ey 2y RLF vårt lands jordbruko; Om: för- "[bundets ” betydelse Yärutinnan un] der åren som följde "kan jag fatta mig kort: sida vid sida med den ekonomiska" föreningsrörelsen' blev det" RLF förunhat att göra hvie- värda "insatsér; Reha pnderverken inträffade — understundom ' 'i' den "lyftningsprocess" ” som nu. följde: Skryt? : Nej! ! Det finns” fakta i mängd att peka på för den, som ra na " Ärets uppgörelse — en snedvridning >- Och situationen i dag?! Jå, b har det alltså blivit undån för un- dan för jordbruket, meh mari fick också vara med 'om en 'ny sned« vridning; som ' kulminerade i den i år träffade löneuppgörelsen: Den är hr Ekström inte nöjd med och han menar att uppgörelser inte gav den rättvisa åt jordbruket, som man hoppats på:". . — Om fockföreningsrörelsen bo hagat stanna vid status quo, d.v.s Hitit bli att kräva läochö priset tex låg vid 50—60 öre t | inte "beklaganden, 'gnäll .och tanda- pv gnisslan, men jag har funnit d nä > + konkursen avlöste denhyj att: jordbrukarna dras med svårig-; ' BL .skopades som; ett vapen i heter, kampen för drögligare villkor för[per är: mer eller. mindre: befriade fom "upplysning till i iken av det färdigpaketerade'smö-']- ret? Det gör man sannolikt inte.; :'5 Vad "jag sagt härovan "betyder lan värd att göra ett” par'små erirn- ingar om bondesynen på aktuella] företeelser, ;Ty det är ett. faktum | som andra befolkningsgrup-. från, Den så» kallade flykten från.) landsbygden talar för att så är fal- let, . ”Ungdomen ” finner jobbet för strävsamt, för tidsödande, för obe- kvämt och för lite lörsamt. | Men mot kusnande framtid är Er jordbruket på väg - "Pet finns likväl : ljuspunkter, framtidslöften' och framtidstro. I snabb takt rationaliseras och meka- niseräs jordbruket — här | finns måhända det rälsblock, som till sist att fixera, situationen. Hur | långt mekaniseringen kan och bör drivas” kommer "alldeles självfallet attt bero av föreliggande omständig- heter, > > s— När det gäller rationalisering och bör stat: na hålla sig på avstånd, de proble- men grejar jordbrukarna bäst upp ehsamme.. Däremot är vi glada åt allt det stöd, .staten, kan ge ifråga jordbrukets fromma, åt kursverksamhet o. s, v. En alltmer breddad. ram för lant- varje fall inte av den omfatuing som nu skedde, så bade jardbruket fsluppit begära prisböjningar på si- na. produkter, Med bolagen och in- dande: där har rhan gynnats, av ena så hög prissättning att till och med ännu en smula: hårdare skattebör« dor varit försvarliga." Nu' fick som vanligt.denm stora allmänheten sitta emellan, Vi är på nytt inne j skräv- rörelsen uppåt, vart det i sinom tid skall bära hän är det väl i ingen som Fet a cv +. då | ”Bönderna blir aldrig ' on nöjda... 7. Ta + Och så kommer vi tilbaka till Prisfrågorna, det evigt aktuella problemet. - [3 — Stadsbor påstår att bönder aldrig blir nöjda, hur mycket de ön fir. Ta njälken som exempel Vilket pris på den tror hr Ekström dustrin har jag inte något medli- | är ett av de medel, som tjänar till att skapa du- gande och framför. allt välutbildade unga bönder. > i ; Och så till sist: i . Det är med både vemod och” lädje,. som jag sammanfattat de här koncentrerade synpunk- "terna, de förklaras belt ” från ett Värbete, som varit i hög "grad stimulerande, omväxlande. och " rikt givande, glädjen av. den "uppmuntran och” vänskap, som kommit mig till del från så , måtsa båll, främst givetvis från årt lands jordbrukare, Visst "har det varit hårda tag emel- Ianåt, och det bar varit nöd- 'vändigt att tala ren och oför- falkad svenska, Men allt det där har firmnat ut sig, och jag thor att folk numera ganska väl förstår att jag aldrig velat gå hårdare fram än läget I Riotive- tre nio). NIE ett tre fem ett åtta sju z 1792 815 1135 1131 1220 18 10:5 412 513 803 460 327 ' 815 200 604 1050 591 1293 1838” 1402 1430. 26 995 68 1533 93 370 214 669 255. 855 34 1229: 388 1361 437 . 665 569 1954 637 1741 743 1266 833 1663 944 1549 1052 770 1183 1846 1269 1073 .. 1321, 1518. ' 1392 604 1409 941 1449. 236. ;, "17 1216 > 178" 83 - 192 544 223: 99 | 267 1460 274 485 303" 132. 307. 206. 340 1799 354 1745: .358 1378 409 276. 435 1506 457 167 - 501 1976 . 509 : 695 "542. 1910. 559 208 | 570 165: 597 1401 : 635 624 651 823 686 ” 954 716 1345 732 " 852 756 937... 780, ..232 806 986. 822 802 842 1953 894 1386 898 1816 949. 1847 986 1452 1003 403 1023-1983 - 1030.- 299 1087: 1795 1096. 1042 / 2111 | 902 1115. 328. 124 657 1157 141 1175 278 1195 1820 1219 1151 1249 310 1269 1517 1291. 122 1305 1928 1328. 1491 13609 498 1383 716 1390-37 - 1408 1144 14283 591 KAL oss 204 -. 581 274 1060 - . 946 : 1396 51 1740 2. 21 1901... > 218." 635 ; 153-734; 667 500 863 1452 - > 924 1656" : 250.000 kr 100. 000- kr fyra två fem). 50.000 kr sju). ett). DANSK på VESPA Dragning i i 1955 års :premielån ”;Den första dragningen i 1955 -ärs premielån ägde rum på — måndagen inför t. f. notarius . publicus --Arne > Hasselgren." I ” denna dragning utloitades 60. "extra ' vinster på sammanlagt 750,000 kr, varav. en på 100,000, - tre på 50,000, & på 25,000, 20 på - - 10,099. och 30 på 5,000 kr cen De--högsta utföll på följand, nummer, (reservation för e ev. fel): Serie 'e12 nr 439 (nio ett två, fyra Serie 484 nr 1756 (fyra åtta fyra, ett sju fem noll). - "+" Serie 1382 nr 425 (ett tre åtta två, > Serie 1334 nr 394 (ett tre tre fyra, tre" nio > fyra). 25.000 kr - 250 401. - 955 1439 > 1207 . 812 35 1691 221. 695 344 '725 414 514 1516 806 769 -« 1000 1623. 1142 1962 - 1352. 1426 1449 > 629 "+ 5.000 kr 45: 1505 "79: 1079” 125 220 - 295 362. 416 457 595 "677 815 84 248" 564 - 735 - 1472 "606 774 1073 643 1864, 730. 1428, P1 377 16825” 1083. 1188 12271 1363 MN 1468 18-189: 85 272 99. 342: "118. 1955. 159: 1028-- 190 ..397; ' "199: 997: 230. 858 » 271 - 888 275 996 303 1396 308 1806 343 1223 « 355, 1151 376: 741 425. 978 . 519 : 37 "10.000 ke 7 "Serie 185'nr 1357. (ett åtta fem, Serie 644 nr 144 (sex fyra fyra, ett fyra fyra fem). « Serie. 1167 nr.1871 (ett ett sex sju, 82] 271. 1088 225 + 184 8821” > 233: 599 403 1943) 426 1979] ” 520 1730 885 1960]: 1015 1541 "1265 1625 1355 139 1487 - 953 "52 1718 91 1754): 188 17367 248 817 "298 1081] 385 1675 > 434 1710 1010 ” "500 1593 609 449] 716 642 827 1478 852 4521; 1030 1203)" 1118 1787 1260 1692 . 1812 320 1587 787 1400 — 17 - 1487, 1172 1485" 465 + 126 1883 177. 1405 190 19801: + 221 1868 237 02 "=. 271 1854 436. 1893 461 1177 "502. 1783 . 528.1946 | 545 - 420 559 2241 572 -1229 608 1310 : 2639 1344 658 ' 382 i 668 1036 2700: "268 ” T24 1245 736 486 - 760: 1749 821. 1684 825 1613 :- 843 966 865 ' 186 : "895 - 919 908 1703 - 967 - 82 994 500 1009 1560 - 1025. 1766 - 1030 913: 1071 1351 1104 1240- "1112 849: 118: 1928. 183 BI 1159. 1268 1180 1131 5 "2209 - 51: 1231 1383 1259 1959 1274 266 1302. 402 1313, 1965. 1334 1790 1370 548 ' 1388 851: 1398 1551 HI 1435 1426 — 4ll 11832 1234 > 1835 1518 1450 1621 1459 -868 1453 1468 HP 288 301-731 "807'.: 11 324 1452 346 1788 2857 1215 379 : 917 - Bilar: under: floden” d S:t Lowrenceflod. ändas till bygget, måste föras tvärs över Co över - densamma, men -det. visade sig billigare att göra en fun synen av I bilar, som rullar i en lång ström håller man påratt bygga- en stör kraftstat Tnwellkanalen. Först hade man tänkt sig att. bygge neliunder kanalen. Man k under . kanalens” fartyt -Krigsbron s som -ingenjö rup« pe ina byggt över norra hamnen . "för H '55- kom-i' vajning | på. Jördagskvällen. "Det" såg gan? ska hotande ut-ett ”slag, :säger hälsingborgspoliseri, ” "Det". hela” |; klarade sig dock utan påhik; Det: var när" "allt. folket" sett! på TV-sändningen:" från stora : "föst- platsen. skulle! ta sig ut till nöj en som, ”det : händ S Många som. stod närmast brons båda nedförsträppor rusade, ned, men 'up: pe. på "bron. var det. så trängt att man: varken", kom” fram eller, tillo N baka, Det. började: arta sig till 'p nil,. Polisen spärrade. av : bro ” ett" slag och snart. var. lugnet” åter- ställ "Vakter vid båda sidor ;regles | belasinbig men jag 'skall i:alla. fall) ;)bade: ännu inte; anlänt «| sade 'varändra ut allt närmare; vatt- under. söndagen : ta kontak t. :.med sen rekvirerade "då en extrabåt och vid A-tiden ” var . piren; evakuerad och altl. lugnt... : S Meningen" var. a å dubbla, färjor från parapeten in nl färjekajen, men. den . andra färjan 'våldsari: 5 ute på piren att: det ett” .slåg.'såg ”riskabelt!-ut.ut:” trängde på från båda håll: och: 'pres. 426" 986) : k "446 14561. 476 1466 509 > 214 533 806 546 494 565 79] 593 1921 634:.r 53 640 = 403 685 1630 2682 1377 706. .:422 731 801]: 748 te ' 771. 1448 782 1753. 801 889 822 ..124 835" 476 843 1070 877 1444 898 1683 912 1703 932 1082 - 943 383 : 979 1949 1001 308 1010. -68 1028,.-:393 1084 974 1075 621 - 1104 1247 112 - 875 222 1542 1137 599 1164...506 1194 1245 1217 1185 1233 - 768 - 1263 1092 1284 1834 -1305 1748 "1317 1666 1334 1899 1375 1211 1383 1359 1403 - 231 1412 1084 "1428 1445 ” 1444 1601 147 996 "1483. 195 STOCKHOLM i ' "Den arbetskraft 'soni; ä'dag tillförs byggnadsindustrin : — ' det. rör :sig för året om ungefär 5,500 man — är inte av högsta klass, Detta är ett faktum, som ansvarskännande per- soner: på fackföreningshåll' inte för- nekar. Det rö H [registrerad : undersökning '' bygg adsindustrin; lims inve Hela, Emellertid” har 5 Isfack ligen Fr Se 932 gjort vissa stick- provsundersökningar, vilka baserar sig på statistisk .samlingsmetod,. som anses full tillfredsställande, Denna isar "att I augusti 1952 'sysselså inori bostadsbyg- på platsen att få anordna tävling på sluten bana men «i detta, Samma "resultat hos så tävlingar "inte tjänar nä; Kelst förnuftigt ändamål uta chi. kän "antas 'bidra/ ti ned: vad! som byggts: up mångårig : frafikpropagandes. från dessa stock- rcar-races, som: den" inte betraktar ”. som" "motortävlingår” i vanlig bemärkelse. Den har " bett my med everituell tillståndsgi kalla ling”, .: Federationen befarar. att torspörten i sin helhet i allmänh tens' ögon blir fande: kande! på. Tanän utan]. : det. gäller att 'med; användan " te alls förvånad" över att allvarliga ölyckstillbud inträffat vid. tävli av denna form, Det förefall länge. styrelsen som om huvudsyftet a är' ratt länsstyrelsen. vari Tföj , lighet att.i -arrangemanget. : 2”motor är allvarlig fara för! både deltaga= re. och" publik, - gandet (Stockholm” och. Göteborg undantagna)". 38,500: -byggnadsarbes ga arbetare från ind söker sig till byggnadsfacket.. Trots alla försök att: intensifiera lärlings- bildni så är fö de re- kryteringen till byggnadsfacken ett stort och svårlöst problem. - Den förgubbning " av byggarb kåren, som i första hand drogs upp av den statliga spärren till:yrket, har. ännu inte kunnat övervinnas, : . "+, - Så uttalar sig: tidskriften Bygg-|£ nadsindustrin, . som" gör ” följande överblick och kommentat Under år 1952 fä ställdes] vi 44,700 ”bostadslägenheter; ” Ar 1953 steg siffran till 52,009, och år, 1954 vådde man upp till cirka 58,000 lä. genheter.: Den arbetsk.at, . som un- LAHOLMS TIDNING - - ENDA TIDNING S + - - AAMASAARA . HR Lä re : Ne NYSSENIWSEAER SR der: samerna td!svuarr ur lave | Produktion-mekanisering måste lik. PS fhevchar nm gandet i stort sett ligger stilla så kar, emellertid stegringen som så- dan diskuteras. De' ovan redovisade siffrörna' gäller under kalenderåret färdigställda lägenheter; "Tid. punkten: ' för . färdigställandet kan dock av olika orsaker förskjutas så gäller en kortare period — inte all. tid” blir. rättvisande, I vad gäller väl konstateras att mekaniseri faktiskt” her "bidra t tin ökad produktia ei en. ökad ut på att, spara” arb Thar drivits på” av den bristsi på arbetsmårknaden;. "som, har d legat, - stiger . produktionen påfallande. Nu |; ; inte billigare att bygga? Här att» statistiken — särskilt när det I Ddsrär il " Men vafför i Något - annat : "vor d | förbluffande. e också högst "Den 7 töskanisering asvöl! st gått AKANKNASA YST se Vad, LAN : MAA, saa - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.