RITtEROrRRaAa PNAAND gå rea vr Te RTR linet sa o Torsda Äger den d ju Ng an Morgondagens namn . : TORBORG, Av a Ritningarna tillevårldens” största ös . byggnad, om också inte. dess högsta SÅ är nu "klara. Byggnadsentreprenör- Då firman . Webb" and Knapp har: tills > oo v kännagivit att den på en yta 'som >är tre "gånger: större -än Empire sc. State Buildings skall. bygga ett är | - : för "100 "miljoner dollar, eller oms - > kring 500. miljoner kronor. Det blir - det största huset i världen," Byggna=' den kommer att heta ”The Palace of Progress", ”Framstegets palats”, och, skall' stå ovanpå ”Penhsylvaniaban=" gården i New. York, mellan Sjunde och Åttonde avenyernä joch 31:å och :.> oo 33e: gatorna, Pensylvaniabangården avverkar dagligen 689 tåg, där stiger på résp. av 80.000 passagerare pr dag, | Frarästegets palats skall, byggas på; pelare övänpå "stationen, - utan ati gårdens trafik skulle hindras. Di. världens största hus blir färdigt år ' - oll 1957, kommer trafiken till denna del - av New York att öka till. det tre-. TE idubbla möt nuvarande "omfattning ? N » vilket; är' det största problem” som! . "arkitekterna bör lösa, 50. 000. anställ. vl da ke att få sy Framstegets palats som på sitt” tal. på 30.000 kvadratmeters yta skall ha världens största helikopterflyg-;. plats.- Huset: blir: både” permåneni " utställningslokal för teknikers ny- och. affärshus med. kontor. irsta > utställni tråtäckta huset inbäddåt É mande frukttri ååå å bejij. s- tidigare :. = skrovliga : --eller” deras sentida. efterföljare, | sbanarbetarna ', med "svett ”och : möda drog fram med nya. lin- , lade räls och slipers — an? ngen det nu var i hård skånsk "lera; i småländska skogsbackar - ..eller. över norrländska vidder. : möter oss i dag en ännu mo- nare efterföljare:. maskinen, västkustbanan, närmare be-: , ' stämt på. bandelen Falkenberg ' Himle, prövas f. n. en nyko :straktion + Ave en sliperinlägg- nedersta. botten. kommer att omfa ta.40:0007, kvadratmeter;” jEn2, äv de? långt ord — som visat sig fylla högt ställda åk samt sparar b > Mältetelevisionsapparater i or vilka man kan se vad som försiggår : i utställningslokalerna på de fe andra] |: våningarna. — AEP, li söckerskålen, sa Mr. -" . —Jamény du vet vä att vi allti od strösöcker, sa. Mrs.' Tam Mr. fire Skolfinal = — Glöm inte att sätta en 2 i: [de tid, och ” ärbetskraft. : De”: krökta rfyggarnas tid? bör efter "detta vara en svunnen epok i SJ:s historia. + 0 oc : skicklig yrkesman efter dåtida fö som han lade räls och slipers kun-' ' de: tömma sin kaffekask och lägga: in. Ljunglöfs etta. Och" den kraft han inte lade ner 'på veckans slit « och knog skaffade han'sig kanske utlopp för genom rejäla rallare svinzar vid lördagskvällens logdans, Kring dagens ”rallare” står inget : de sis! på bd blan 2 Lärarinnan i' den Illa b skolan -— fin centralskola nästa å - 1 frågar Lars Petter vad locka o : bba kan vara för något. ” Lars'Petter funderar. ; - Slutligen; = Två:kor, ' "Han - Men jag sa ju till dig Bo -mina omster har fallit med 20 procent. Hur kan du då gå och kö- på en Dy sommarkappa? : Hon4— Det passade så utmärkt. Den var nedsatt med 20 procent, —— Sn J. . | Sövjet gervägidens syd- - Jigaste oc ock od ; 2 T. ER - 2 Sovj otoyska delar att da världens -både/sy' edigeras, och trycks "två gånger i veckari ombord, på val= ”fångaren Slava, ledbåten i'den ryska valfångstflottiljen "spm brukar jaga i de antarktiska” håven, Der enda tidningen T de 'södrä polärtrakterna heter Sovjetski . Kitoboj ärlderis nordligaste, tidning & är likaledes rysk, den: utkommer” på den dee is- ön. tiummer närheten av Nordpoleti" 'och heter ”Undet"Pol- stjärnan”. Denna :tidnings schefre- ” - doktör vär Jedaren..för, den ryska fö >. försökg-” och forskaingisjarlone j 4 SB Gdrdienko. 7 Kd Ihåvs digt meddelar Pravda att det ÅA Sovjetunionen utkommer.7312 tid- ningar 3 med en faglig upplaga på 47,4, miljotier exemplar, vilket Jåter « ganska lågt med hänsyn till att ink ”jetunionen..har. 210 sniljoher invå- >; Nörgenq Har Nå KR r gom eft av Föspen- maste dagarha: negar: till: ; hamn har, fått ett gott råd. HR mn iskt skimmer. av något-slag. En skåpelse av metall, sinnrik och effektiv med sina "4,5 hästars Jap- motor som :lätt och' behändigt" gri- per tag. i stlipern och pressar den | urider - rälsen ' medan . den gamla skjuts ut på andra sidan. De mänsk- liga" handgreppen. är få: att sköta maskinens spakar; att passa in sli- pern rätt och att fa emot den gam- 1å och fulla den åt sidan. Tre mans jobb till vilket sedan kommer yt- terligare en eller två mafis: de som slår i rälsspiken. 70—80 slipers per dag kommer -man gladeligen upp i. Någon kilometer, norr om Lisbro gamla stalion hittade jag banar e- tar laget" på tisdagsmiddagen, ga le fotbollsspelaren Calle Lan bertsson i'sin" "egeriskap av repara” tör:vid SJ häsade. för läget. 1 8 nyd sliperitläggningsmasi taktfasta > och > : Visst var forna tiders Tallare « en hållanden som med samma fermitet n. N ran riktat inden nya sliper:som: .skall läggas in:med: ki oe ";Ake;Berthag samt lagbasen, " Maskinens griparm. håller slipern: " säkert in den i, banvallen samtidi' igt ue . motsatta sidan av rar det ryggarna. Vilket slit var det it läge och pressar. 'säkta. men: den” gamla stöts ut. på: -” . inte förr att byta slipers för hand. I. + Det här lär också vara den:s endå maskin av just denha'" typ. : som' SJ har i, igång och efter' vad . jag kan döma, så: fungerar den . perfekt och lär väl bli.SJ:s nya. . melodi i fortsättningen, vi har”; nu prövat den dels på sträckan £rån Harplinge upp mot Falken- .berg och här på denna delen är :« den nu igång andra dagen. Den är konstruerad av två SJ-gra Likå belåten är måskinskötaren Åke 'Berthag från Harplinge, som” tycker den är rasande lätt att skö- ta och klarar det tyngsta arbete ga- lant, Han har tidigare kört den pe- rei "Harplinge: och.hart'sett Hur'den fungerar på, plika. banvallar .—' här uppåt Långås. ligger slipern fastare i vallen. ; beroende på att det är arbete vid: Längs JA längre fram" på dager. det lider desto, tätare blir avbrott n, Då gäll: : Her det att i god. tid få maskinen |, av spåret, vilket för övrigt. går väl- lt. Man” lyfter helt. -enkelt i idosj "För. detta arbetslag här det 'rän- dats en-ny däg: Så ätt gå upp méöd tuppen betyder iögalurida” én ars betsdag' i' de trötta ryggarnas.tec=+ Den: : moderna: tidens v Se Längst tillv. här Hm kollegan Olle « Norfinän : öck maskinsi vötär sson. gom intresserade åskådare. fustiban Mint | . under betesgång Ett gott bete är ur fodersynpunkt näringsrikt och allsidigt, men van” it ligen är betets mineralämneshalt. läg för att kunnä' tilltfedsställa Tra .husdjurs, behov, Detta. Bi ler amnen, Å «I landet: finns' många. ”betesn ale ur Hätaa synpunkter. Många med-] . borgare är kroniskt missnöj taget, allt Samtidigt. kan man få höra niskor som på fullt allvar talar om den gamla goda tiden”. "Tänk så mycket, man fick; för sbengar förr, säger. de och tänker med: -vålbehag på den tid då Aet i hög grad var köpärnas marknad; d. v. 38. de som hang Pengar; Att sta i | särskölk hög” grad. beten. som igger på jordar med otillfredsställande sål "fall förekommer med dåligt fosfattillstånd; och i i vis- seenden.; .glömmer- dessa kverul r ålter alldeles. bort, - KTSEAG kan. för firas 'genor fosfatgödsling, men, ofta, verkar i detta land, -endast. ib fattning genorh att. fosfatet fa; ges ir jorden, : Baljväxtrikt bete a Gräsrikt bete > + | djuren" går på sämre, minerals; beten är givetvis mineralämnesti skott ännu mera angeläget. > Då mineralfodret utfodras råk "[tet, bör det ges i särskilda, med tak ; | försedda.lådor. Dessa bör helst va= ra 'så konstruerade, att de kan flyt- tas från fålla till fålla och så stabila, att djuren ej kan välta omkull dé; Om betesgången ordnas så, att dju- : Ovan: angivna”. ed "I ger sålunda ativisning om att mine= . raltillskott, ä även" är nödvändigt" DE ren drives” in i ladugården för" "att tillskotts- hade råd att köpa någonting utöver livets! yfi 2 den, Den åndra viktiga sc sak . som medvetet. sprider missnöj » mot Si JKlöverfröskördens- + klöverspetsviveln : å Odlaren åv klöverfrå bör. hä: stvå att' han, regelbundet ' bör” velh, som alltid, drar ned fröskör. 1 Föra allt för, I i klörifa t Sö at Rör obe | är Inte så s små, (c:R 3 mm.) karakterise tiska vivlarna mel den päronfor= tl måde kroppen; däl den'långa "fnus > N Fo bildar skältet på” pixone Mir: " klövärspetsvivia är, : eisvivl: N ry fintrar fult utpildå= de; ; och CSE snart Klöverknopparna . synd, börjar äggläggningen, Honors : grosshandlaré .B.,, som har räd att åka "bil och.'se. sig: omkring: . Där kommer: även lantbru! tf icoriksarbetars D. Vad i är en någorlunda: rättvis andel därav? .- : Medboa gare, som” «har erfarenhet av. hur..det' svenska : samhälle såg inte” så lätt för den; -förljugna 'pro-' ar. det". "huvarande fate Sverige I Den är -kanske ly. omjyt det förläna SG på, det|- nuvarande blir kanske: något: imer Länfil då. 8 NN mjölkas och får . | skillnad ; "hår uttryckssättet. mildrats.. till" int, för: "linte säga mycket: - vanligt. 1 dag är Skot foder," kan" mineralfodret lämpligen utfodras enligt samma princin "som under interstallutfodringen. ar inté så god" so bygderna under de senaste dagarna. Friska, vän i har stolt: lyssnat - till sina telningars sina” egna examensdagar, Även” [2 hon minns dessa .med sär” e, så finns det nog ändå | en väsentlig skillnad vid, jäm relsen. med, nuet; Ju Jängre bakåt på ”löpande band” i-de halländska: gen,: och ka välklädda föräldrar | ; är "inte. endast direktör” Ar ellör 2: | görelsen, men of "Id h t tagel - -Jut för! 20-30 år: sedan, ' faller nog|5 som > inte upplevt "Den. gärmla fam | man |; nå lägger äggen ett. och ett I Rlös: moget, inner : man: fa latverna : eller 'vivelns .påppobt I bland finner man fler: i Narj hus vud. Naturligtvis” döda” 'vivlarna; i innan doslagt sina - ägg. En” för sent. utförd bepudrlig hd : Klöver öch ? ; straffbart, ” "sär gle 5 i tiden;« dessa” å under terminen: ”Brist' på kläder och skor” är ett av dessa skäl; Just : utdebiteringen" -med 7 grovt räknat.” Det finns bara en stad, där utdebiteringen höjes med . mer än 60.öre men 18 landskom- Tuner. där 7 utdebiteringen” ökas "gifterna föl 7] den..stotala' kommunala. u "tingen -.med, 2—3' procent derna; men med. "landsbygden... Det il | Hel som”. . alt kostnaden per måltid.blir störå - re i de mindre skoldistrikten. Det beror på. att.de inte-kan utnyttja stordriftens fördelar. Det 214 må vill dm ; skall få. 40,5 miljo stärka motsättningar, slavien. Kongressmannen Har 1 fléra: köllegerg n fa bjälp till vie: borde Micka på gel Tito med de ryska ledarna uttalat ” : 'rare:i,de många sm enheterna med Det på landsbygden: två . kronor. 'per mål batn: Men det är i. .bespisningsen- : heter med mindre än tio. elever. > Det beror framför allt på att per- 'sonalkostnaderna per måltid blir så stora. Utgifi för p : nu står ungefär fämroa frånvaro- skäl: ”Brist på: kläder eller skodon”, heter det' nu Det firins. ex nyans? --skrivningen.. "År 1919 end eller andra'äv dessa. ting: : Denna -jämförölse. ii ifrånvaros ä gällde'det råde kläder öch skor, nu b det . blir större än för maten.” ”Skolöverstyrelsens köstnadsanalys framhäver dels att. statsbidraget bör förmån; "dels att ett ärinu större proble såväl gociala "som "kulturell: Jen i två g ker visar dock glädjande nog på en oerhört viktig .skillnad.' För 36 år sedah.; var ' skälet legi MÅ RF det utomordentligt. ovanligt ör det |" överhuvud taget. : skolmåltidernas, dens: Sverige: H Tillbakablickar - vara "nyttigå oda” & till lands? |! hi skulle kunna. bedömas,' varthän " od "styr" sitt Statsskepp.; Det; a anges att avg randet'. till förrn för Jus: föll efter prösident Fi i howers personliga ingripande i en= na debatt som hotade: att ieda till överilade . åtgärder i. utskotten." > [2] tadsförval ingen i Los Angelös Netstga debatter avstyrkt - måla stadens gator, ban rna i skärt och blått. - resp.-gång! punkter, ' Den stora "frågan är Hur liga ordföranden.” -stadens denna ling skall kunna stop- skönhetsvård, understödd av ut- pas. Där hår landsk Het bön- teten, föreslog denna . deförbuhdet en av sina stora uj pr gifter i svensk politik. LONDON: Liberala partiets" el dare Lord Rea valdes på månda én till ordförande i liberalernas. över- husgrupp ee! er der årige” Lord Samuel; =: -Lord Rea, som, är r gammal, har varit liberalernas "förste Ånpis- kare” i överhuset sedan 1250 N . liserna, — AE revolutionära nyhet men er knapp håller på med att bilda, medborgat= föreningar som "skall kräva 'våckra= förenfafa färgglada gångbanor - elegantare uniformer för, trafikpo > fiende nummer I är saker särskilt i inet» Det ”ehå LS öka ov minska angreppet: av klöverspetsvis : 'p: ES. avgöran= ot i det kl) nästa ån, då det klarare än reparatör. Carl: Lambert kor mästaren: H;: Pc i b fråga vad ma i att sblt så gammal . rat; oo NI får gåt so co ”oche inter besöka. Nyhavar”) KA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.