Yretvetrerey rryyv eYtTtrTt er "Solen går: upj - "ned ki, 21.13 : : En gammal domare i Nevada hade sina egna metoder att ski- .|. pa - rättvisa. En" gång öppnade wo han rättens: förhandlingar med följande" lilla "tillkännagivande: ' ON -— Mina herrar, jag har i min NN. hand en check. — mutor skulle så man kunna'kalla den. Den är ut- ställd av käranden, och den ly- i der på 10,000 dollar: Dessutom N har'jag en check från svaranden I : på 15,000 dollar. Jag föreslår att i vi. returnerar 5,000. dollar till svaranden. och sedan behandlar 4 ” målet: rent objektivt; attt - Berömda falska | Ör konstverk på + > expo Paris: PARIS (TT — ”Reuter).. - "Från den 17 juni anordnas i Pa- - sris. under "en månad framåt av ifranska,' polisen" en utställning av ifalska konstverk, som fört världen, läven, Ifjtående "Konstexperter, een —ibakok Mrghnngr DOS) . På utställningen, som upptar 17 ot [salar i i Grand Palais; skall 250 verk " lav internationella förfalskare visas; > däribland 'de 61 hittills. kända ko- ipiorna av Lionardo da Vincis ”Mo- ina Lisa”, värs äkta leende "möter besökarna i ett noggrant bevakat ” Ikabinett i Louvren, . .. Alla . tiders kanske skickligaste förfalskare, van Merge blir re= d med tvi £om « utlånats av ett museeum i Rotter= dam.” Van Meegeren avled kort tid efter det han dömts till 1 års fång« > else för att -han utgivit sina egna målningar . som. verk: av den ' hols ländske 1600-talsmästaren Jan "Vera 'meer van Delft... i Men utställningen omfattar inte bara tavlor och skulpturer. Den franska ' polisen har också samlat ihep en mängd ytterst skickligt ut- förda förfalskningar av mynt, för- historisk ' föremål, möbler, sedlar och "aktier, frimärken, böcker. och brev! "> : Dessutöm” kommer utställnings- have ; + > besökarna ' att få se hur förfalsk- iniögar avslöjas i polisens laborato- "jrium,.och experternas arbete visas ipå film och skioptikonbilder. Bland de många förfalskningårna av historiska och teologiska doku- :ment.” på utställningen märks ett, 'som "ledde 'till att kyrkoherden i iLoudun;, Urbain, Grandier, bränder på bål år 1634 anklagad för konspi- ration med djävulen. Urbain Grarr- jar.i nästa vecka, ' kan : vi bara konstatera, att det händér " ovanligt mycket "inte minst "på nöjesfronten. Det. ena "störa" evehemanget avlöser det andra och särskilt Hälsingborgsutställningen : H 195: har ju 'reklamerat mycket för” sig.:; Men redan. har det visst. bivit rätt mycket smolki - I mjölken och skall man åka dit / får man säkerligen varå stadd vid. & kassa... skymtat Tätt döma: av vad som if, pressen . då och, då i ligger” Priserna" 1 överkant: Då! är: det" säkerligen både 'billigå- re.: och" bättre på den: stora Markarydsmässan, , "som". bör- 'Men mera om dennä;i Laholmg Tidning nästa. vecka; Den störa -lant- bruksexpon ' på . Tönnersaun- der förra :veckoskiftet "blev ut- ställnings- : och arrangörsmäs- sigt en stor triumf för Hus- hållningssällskapet men '. ty- värr svek publiken i: rätt stor Utsträckhing, . Allra värst var nog. konkurrensen på. fredags- kvällen. med ' den stora fotbolls matchen ';.. mellan ' Halmstads Bollkläbb ”och. Djurgården: där det : var ' mer folk och betyd- ligt >: mindre att se än under tre dagar på 'Tönnersa, Olika fallå ödets lotter kan nog di- rektör Nils Chr. Månsson- :i Husbållningssällskapet : säga. > Vi skriver i dag den 18 ju- ni och. nu: har ;vi endast en vecka - kvar :. till midsommar, Badgästerna har börjat anlän- da och : direktör Brodin: har öppnat ” Strandhotellet, . : På Skummeslövsstrand . är. det också snart full rusch —.men en. sak väntar. vi alltjämt på och: det "är värmen, :' Varför kommer. den inte? Ja, säg det, kära” väderleksprofeter.' Det "lär dåligt med växten både på åkrarna - och i trädgårdarna skall: det hålla på så län- "så. behövs det säkerligen ingå " kreditrestriktioner..- Då försvinner ” "pengaöverflödet -av sig > självt och: Tedan”har" det märkts”. en "rätt 'stor åtstram- ning "på 'detta' område -—. kan- ske '.inté minst för "Tönnersa- expon, : : TAtt det inte växer så värst bra talade. trädgårdsmästarna på torget i Laholm om: i går. Vid. den: här, tiden brukar” vi kunna . njuta av de. första ”Kulla-pärorna” till någorlun- da ' hyggliga priser men inte förrän en bit in i juli 'om ens då ; kan - vi räkna med' dem. Just nu har de största av des- sa ett duväggs storlek och in- te vill de växa. Men det fanns ny .: svensk potatis från driv- bänk, — men priset, 4 kr pr kg, verkar lika avkylande som väderleken. . Då var faktiskt priset på.sekunda blomkål — 1.50 kr pr. kg — lite trevliga- re att lyssna till. Svenska to- mater till 5 kr pr kg är ju inte heller" allt för avskräckande. 7 Ett verkligt trevligt. arran- gemang som så vitt vi kommer ihåg — har skett :. i tysthet, är att den vackra La- gafontänen : på. ' Stortorget lik- som : tidigare Höstbrunnen för utomordentligt stark j 'r Skottlands - vackra huvud-] stad : Edinburg råka : för nu många år sedan en skotte med sin bil'törna ihop ined en jue des ' bil så bådas vagnar. blev illa - tilltygade. Skotten . tog fram ' sin konjakspluhta och sa” till "juden ; att. ta sig en klunk : konjak: : för ätt. lugna sina ; nerver, "När detta” var gjort" kom: polisen och fråga vems": skulden var, den skille betala reparationen & båda bi- larna,” Ja svara skotten det blir. polisens gåk' att. undersö- ka vem av”, ösg 'sorä” luktar sprit, 'den får väl anses bära "skulden ' till” det skedda,: Poli- sen fann snart ut att det vår juden som lukta sprit och där: I] för betalningsskyläig:; pyser ; Det vär 50 år sedan en hån- delsfirma i Skottland starta: des, . Med anledning: därav. sä: ger sonen till: firmans” vare"; att . personale; borde ' i anledning: a jubileet ihågkomimas : med > månadslön. Nej säger" Fadern, men jag har tänkt ut ett, billi- gare kassören kallar vi:för -hivud- kassör, : bokhållaren för 'kon- torschef, ' månadskarlen :: vaktmästare och springpojken för första biträde; "En" skottsk ' charkuterihand- lande satte. en dag upp följan- de anslag i sitt skyltfönster: — Vi kan icke driva: affären utan rörelsekapital, och då en stor del av detta ligger i ute- stående fordringar som är ö- ver 3 månader gamla kommer vi i nästa vecka att här i skylt fönstret sätta ut namnen på dessa våra tröga betalare med uppmaning . "att betala | sin skuld,' för: undvikande "av lagå åtgärder." Skotten slapp” sätta ut bebådade 'skylt; ", = 4: : I en "skottsk småbarnsskola föreslog lärarinnan att barnen skulle" skriva en liten uppsats om väd lycka är för något. En liten ”. parvel "skrev. så följan- de: När: en" grosshandlande på kvällen "hade "låst" sitt kontor och var på väg hem” "blev han rånmördad som väl vår Det var lyckan? En" engelsk kr: ddarmästa- re och en 'gkottsk dito: träffas, he : .den förstnämnde beklagar ” sig över ått han får ägna" så mye: ken tid åt'”att skriva kravbrev till sina kunder. Skotten”sva- rar. att. han: aldrig skriver kravbrev :: till ” en. gentleman: Ja. man ' säger engelsmannen: om :han då inte betalar? Ja svarar skotten: '-— i så fall är han. "ingen gentleman" och då kräver jag. honom, å RA I. én - optisk affär i Skott- land instruerar ägaren. sin" 'gon i-hur man gör, affär, "När en kund ' kommer in och frågar priset: på. våra special-glas- ögon så svarar du 25 kronor. setts med tre lampor under vattnet... Dessa kastar” ett be- tagande och trolskt skimmer |”. om sommarkvällarna på Fors- karlen, pojken öch. gör Laholms främr- sta . könstverk . än 'mér tillta- lande! Vem som än stått för detta ' arrangemang: skall. ha ett hjärligt tack för detta, ' 2 en . Tobias. diers ' öde > har skildrats i: Eyvind Johnsons roman "Drömmar om ro-= fe ch eld”. > H Pm annan märklig förfalskning vå - utställningen. är: ”den' skytiska ij kungakronan”. : Penna inköptes av | Love styrelse för 200,000 guldfranes år 1896, sedan framstå- oo Ende fransk experter försäkrat atl | äkta, År 1903 -kom; emél- > äng silversmed: från Odessa, ) "Israel Ruchomovskij, till Paris ock berättade att det var han som hade tillverkat kronan. och sålt den för : 11,800: rubel ;,< : a digen sån man n på uls Inings en få sö "autografer" av Platen Sokrates, Cleopåtra, Läsarus, Marii :Magdaleha & "ock Ishac Ner a taget es . Ny bransch H : är vi här igen; sa dos pt — Jaså I rae över glasögonen, Fortsatte efter atf.ha tittat i bape .p.renf” rad kommet sig det. : —Fic okstölat + skiftat bransch? -: foot av Jag var avungen' att. pant«. sätta kofoten: ; : TIDNING; "är bäst som : I LIVETS STORA You : CS VEM BILDAR » ortatidming,.; vr ARO BLOTT SMA” DROPPAR. SOM SÖKER VÄGENS TOPPAR I BÄNGTAN OCH 1 DRÖM . VI TRO-OSS INTET VARA MEN MYCKET ÄR ANDA. STRÖMMEN - KLARA OM ICKE: DROPPAR: SMA?" : vem BILDAR ALLT DET HELA 7 . ÖM ICKE RINGA TING? : - VÅR DROPPE FÅR EJ FELA "DEN BILDAR KAN. EN RING." TY: HAVETS MÅKTER: VIDA: » ÄR MÅNGA DROPPAR SMA! :CEJ:KUNDE ÄLVEN" STRIDA : OM DROPPEN" FATTAS: DA! STRÖM. i) för fick du inte napp? IBA skotten, jag kunde väl inte sätt, vi ändrar titlarna,” "| tings När: de så efter någon " när han själv expediera' fråga ' Lagapärlan: och ”Lax-|' lagt till i Göteborg men:på grund : grund av. sjöfartskenflikten, Jan- Säger Cså kunden. exempelvis : att" det priset var ju inte så avskräckande "dyrt, så skall di . påssa' på tillägga att det Priset . du nämnde gäller ria- turligtvis endäst för bågarna sedan. tillkoöninier 25 kronor Fr styck! för vartdera glaset. 1 kn. engelsman. ocH- en skot- te gjorde: ressällskap till Nor- ge för att meta i Norges fjäll- sjöar men vänskapen . blev in- te långvarig, ty kan du tänka dig-.—.sa skotten efteråt — så, fräcka .engelsinännen kan våra, första dager kom vi ö verens : om att den som fick förstå. fisken skulle bjuda på kvällsgroggen . på hotellet, och jag såg tydligt att engelsman- nen .; hadex napp flera: gånger)". men hän drog inte upp. Nå än du: då fråga hotelldirektören som -han r tala om händelsen Jag, få napp jag hade inte satt nå- gonting på kroken, - i - En: förmögen. skotté ' bruka låna ut pengar. mot hög ränta till' säkra. personer som, tillfäl- ligt" råkat i: penningknipa,: och hade: sålunda lovat ett lån på 100'kronor med 7 proc. .ränta åt en gammal hederlig bekan- tid : träffades 'sade den sist- nämnde: — Det var inte just äv dig att lova. sända mig 100 mm och så fanns det endast 90 "brevet. . Ja svarar skotten, men do. resterande: 10 kronor- na beräknar jåg går åt till fri- märke när jag. skall påminna dig att. betala dem igen, :-. --En 'skottsk affärsman satte ut "en skylt att han hade en pomada att sälja som: fram- bringa tjockt. ' yvigt - hår på skalliga: hjässor... Så en' gång en: kund... honom varför han själv. var alldeles flintskallig. Skotten svara: — att det var föratt visa följderna av att icke . använda :'den utmärkta pomadan, see ct" Fuska Pp av? "värdet medan "staten sedan lägger. till lika "mycket. Går då priserna ned; så får vi ut detta i form av premier men de går ut helt "odifferentierade” och alla; som här häft :en "bit odlad "jord under” de sista '15 "åren; 'kan få av, dessa" premier." Det - är ju " ingen rättvisa i ett” sådant system men vad skall vi göra. övYt ss: s Hr Tegelberg ' talar sig "varm när. hair kommer in' på frågorna | om jordbrukets "ställning och att| han: verkligen kan sina saker, det märkå mycket snart. Men så talar "frön" om att: han suttit i kommunalnämnden i Eriksdahl i många" årtioriden och att han inom. det kommunala livet gjort betydande insatser, Eriksdahl grundades : | av' svensk <> ". +. Eriksdalh låter: svenskt, . in- skjuter : vi. Det "stämmer, för- klarar hr 'Tegelberg, som berät- tar jatt-det var. en svensk som grundade. samhället och att det fortfarande finns gott om sven- skar där.” Själv. var Tegelberg med om: att bygga. järnvägen, i - som går: upp, mellan sjöarna och frun var kocka vid densamma i sina” yngre dagar... Men: hennes föräldrar "hade ; tagit upp land” vid sidan” om ”Tegelbergs' "ock hans rddérs lårnitgårdar så att bar : hågra | H det räknas” ju inté engels söm; någonting i de'stora äv. |. tand. : Fru: Tegelberg | möjligt: äridå" bättre] svenska än! maken och hön: be- rättår att-även deras:barn: äro |" i svenska språket. väl hemimi ;: När de så:skulle hem — för | första. gången "på 48 år — reste de: med tåg ej mindre :än : :2.000 ). engelska» mil. och. sedan - med |: M/s : Stockholm: . Den ; skulle ju dade 'den i stället 'i Köpenhamn. Men det, gjorde ;ingenting; så fick man se Malmö också.,, +. Fantastisk utveckling - i Sverige + : Vad tycker då. ctiskopet T | Morbror Hago 4 Hugo, Ivarsson. hade. just. svit] 20: år, tindän och fosterland och ' gav sig iväg til Amerika, Han sälde sig helt. enkelt som” var farmare i Mintesota. Det var 'nämligen 'avfatat så; att Hugo skulle arbeta av biljetten, när - han kom: fram. Och " det gjorde gick. ett helt år. hos släktingen och slet' och arbefade, för födan och: någrå dollar till. fickpengar. Sedan ledsnade hah och försvann helt enkelt. som 'en får i Océånen i det: stora landet;: I : Så ' länge" han gick kvar. arbetade "på: släkti skrev hän till fader: han borta;. Vi i Ameri hemma i "Sverige av honom sedan, från '. Backagården Sweden, « var; » uppslukad .av det stora landet i väster: och vart så småningom” ansedd. som -en - död | å man.” så, att han väl nå;j on gång” låtit " höra lämnade" Hugo” efter: sig en äldre och - tre” yngre Systrar, då han reste, : i Backagårderi." Under tiden som | sä Hugo Ivarsson var, uppslukad av |". det stora ; landet .i. väster,'.dog föräldrarna : därhemma ' och - med tiden: gifte sig hans fyra systrar | 3 Både” släkten i Amerika och ; systrarna, hemma i Sverige också vår nu Ivarssori var död. > Men dét” var sa SR Av Kalle, i Dalen. i när. han för: ätt: slipbå värnplikten lämnåde herh till en: släkting därute, gråta också över har De andra :däremot han så ordentligt, att han objekt, ” Och å e Sax : .PArvingari i-Sveri gård, iet då och då," mén" då han begav 'sig iväg på" egen hand, var och förblev | vi för sin. död. sextiofem a. eller hans: närmaste "Nu" "kan man tro ett kattrakande hemma i Backa- gården méd Öminejd, St Vv Detta! kunde inte vara någon ånnan! än morbror Hugo som var Ivarsson i: Småland, död"'och' efterlämn. > För man ' resonerade som om :Hugo levat, så hade verklighet; :en dö längtad . verklighetlt!> : Han: själv var ende sonen välsignad ” morbrör ; bara tTatti nästan säkra på att Hugo] ju i varje fall'eh viss osäkerhet Han: angående : detta, och '; ibland - dök hans Minne upp och man talade :om hohom. oeh undrade, Under" tiden växte 'syskonska: ran” upp och därmed började" man säga morbror, Hugo, när det'ta- lades om: honom. Morbror Hugö i Arierika” hade” blivit! en'slågs mystisk figur; kanske även något att. höppas Då ö en dag satt där, ensam i stugan med” syra små” barn, Det var rätt" besvär ligt att reda sig ibland, men" hon |”, tappade" aldrig. huriöret utan ar. betade små barn, - hade h gon hjälp, trots att de var eko- nomiskt oberoende: Besynnerligt nog var alla” tre, systrarna och svågrarna tämligen . lika " i det fallet : att ' de. var : pigga på: ratt bara; skrapa ' åt 'sig själva : allt vad "de: kunde" nå och få. Och Lena "räknades rätt och slätt som en "häntverkare, . en "snickare, som sedermera, vart sjuklig. ; Och iså det väntade, stora; fade er den Falarig sm med "varken i deras: -kalas- lag eller vardagslag, Även Lenå kunde ibtana erin- ra sig sin försvunté' Broder och talade. iblana med” barnen om mörbror Hugo i Amerika, . Men "hon tänkte därvia' bara på som sin saknade »bror dh kurde om imörbror « Hugo - sum arv$ån notis, i én-tidring: 5 i. Sah Francisto avlidne "Hugo Petter: (Pete). :Ivärsson, : säges" hava efterlämnat en större ö br . Ivarsson var. vid orbrör»Hugo hade. plöts- ligt;Pefter "att :ha varit en myt P hela” fyrtiofem” år, blivit :en bärgade systrarna: öch svågrarna rände" söm' galna" hos advokater da - och. "visade. no- samälde; sigs som berg- | Hugo;” tänk i. alla, fall en sådan = Loch så mitt uppe i ; Morbror Hugo. från. kom en vän sommardag ”träskan- 1 ”skallén med en häfhmaré” CN han somnade in för en läng tid.” Sedan kapade han åt sig Hugos . del av guldstoftet också och för= > - [övann. Det var en hel förmä- genhet. När Hugo vaknade till | Sans igen, hade han tappat min= nel I två hela är gick 'han SR höll sig 'så gott han kunde, Så dvar där en svensk präst i Nome; "som fick honom in på ett sjuk= hus, och em väcker dag kom + Hugo Ivarsson ihåg både ven Vv han var och hela sitt föregående, . Men då var häri både för ledsen och för ohågad att ge sig tills | + känna för de sina.” Fattig och : eländig som han var, Men :in= mutriingen vär nu i alla fall hans nom ins ovissa öde, talade gärna råde; En advokat tog hand om saken och ställde om att Hugo Tfick säkra Papper på inmutnings ' en, men allt guld som grävdes "fram rnder tiden gick åt tin” ” advokaten.” Under, årens lopp a sinade guldet och Hugo var lika ov fattig. "Men så en dag lyckades ” han sälja halva området ' till ett bolag. för. Fruvdritt "och fick. så . pass med pengar att han kunde . tänka -på att ge sig I väg hem "| till gåinla Sverige igen, Han käns de sig sjuk ofta' och: vINE gärna .., 1. att där blev hem och dö i den gamla fdernes mv bygden, : Pengar. "hade har så, I det kunde räcka ett. par. år, han var sparsam, .och' sen" höp=. pades han slippa ligga. sina an. höriga tili last. Den andra hal delen I gruvärj i Alaska, hade .hhö ej kunnat sälja, eftersom” den” än«, sågs”Som värdelös, men han hadé lämnat 'skötseln 'av' denna ' egendom tillen säker advoka Detta var .1' korthet mörbro; Hugos trista levnadshistoria, Bon han berättade för äldsta" systern ' hemrina'i den' gamla töderriegär. den. Och så var gåtan lös ' av. den., mystiske 7 morbrodern återstod endast en gammal sjulra ', lig och ' fattig gubbe,” som kom > och ville ha" vård på” gamla” "dar. » Det. var då. som! känslån'. tör honom sjönk under fryspunkten hös de tre välbärgade syskongi. Alla tre var, överens , om att. det inte fanns plåts i deras hem. för gamle” morbror Hugo. ;- Men täta tigsystern hade både ettirymligt'' hjärta" och" en liten” kammare ' vi stugan ' för' Honom; öck dit; fiyd< sted det « ex. ge sökas etter vilken år gammal ade : ett: stort öch nu. efter- -De tre väl- Hugoll Hesystern, Le- yran: över arvet :inträf- Visste mörbiot Hugo nåkonting ock" ville han "endast" "Pröva "sin närmaste? Detta: fick ingen: klar. allt tvivel; öch, det ;hännit "berätta sin g hennes man och" 'hoti i — ty: det var morbtor Hugo”. utan | dän den” "stackars bir Hugo I ås hemiskas tragiska” lev 'allt'hön' orkade" för sinå Av de äldre systrarna n inte att räkna 'på nå- Kan” hamnat "i släktingen. I Amerika; hade: han jobbat. både: här och där, utan, vidare. framgång, > och så hade "Alaska bland: enl. rnassa "andra lycksökate ” iden störa guldrushen: Hari fann ock- så” guld, > mycket : guld," och allt |, : skälle'. varit annörlufida om nte kamraten hans, " som: han: kams ; perade med, varit en "prima bov. En natt tog! denne noble kamrat förrä "Higo! va en "advokat där hemiha. beh. Orda - nat om "att alla; dess pengar ; skulle ; tillfalla: een ena”, jo fattigsystern i flocken" och sågs öch : klämde: till - morbror Hugo anled öm Sverige av i dag?” 2 Fors, & nästa sån > onikring som en fåne och uppe= NH : egen och det var ett stort oms N stat at Fa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.