| ma nastas Nikitin kom till Indien - vid > ex tidpunkt ”då Indien var okänt Tree | dignhetens. skull äta gon en det av huvudet; : komma: med, även Hiativ under . Kolumbus hade inte nått Amerika. tom on SEE NR KPA RV. AA seven a "För många. Br: sen, "kom: Mari- IYyn Mönroe upp: till! :en fotograt : om ingen. lägger, mär ke til” det, | haranärbetaten. at” har -tjänat ; storkovan. och tänker läska sin strupe” i' juletid. Han stegar in:;; Å' en "bättre ; specgriaffär, och” 'så | "I närvaro, av. Indiens” moskvaam-! . bassadör - har; ett monument: av=; täckts i staden. Kalinin. (Tver): vid” "fVolga, över den ryske köpmannen "Aanåstag Nikitin som” få: eget; ini=” 1400-talet flera gånger besökte Indien. Den officiella cere= i Jéddes av Nikoaj' Mikallov, tets' sockel” står - följande FAråd väre” den” modige sor Il” Indien, vilka han företog å en sann anda av vänskap mellan våra länder under åren 1469-1472”, I sitt tacktal. sade den indiske > "mbskvaambassadören ' : Manon: "A= för europeerna. Vasco de Gama hade då ännu inte upptäckt Indien, Då hade . Amerikas namn inte ens e€xisterat.' Nikitins av vänskap dik- ing i Mindsör, i ville hertig Philip deltog. ”H darna till sina- platser, - pirnad ; dels de som gör arbetet, AUTnGbriosogenOmTFonsaraneninmreenen bum ID! SAGT: och: :. SKRIVET: tr I Skriften läser vi visserligen, ätt man inte "skall samla rikedo= mar här "världen dem mal och rost förtära, men numera finns det ju DDT och "rostfritt; > - et ” Red Top. ! Nu har vi i kommit mycket nära den" milstolpe där vi ”måste' välja len inte. mellan krig och fred utan mellan: fred 'och förintelse; : > > sn "skor. Dels de som gör ”karrk Tiden är en god läkare men en. ig kosmotelog. : 7 Arbetarrörelsen” är "inte livs- åskådning! Och den fruktan ' och olust som trots allt finns' hos "de | flesta människorna, i. fabrikerna, " På kontoren är en "naturlig: följd 1: av de många ålösta livsåskådnings- : frågorna som” :hopats' medan" - tänker på. det materiella, Erich Johanson i Ny i ad ka en- stackars turist tro, när han råkar befinna sig på Stu= : is replan, eller Birger. Jarlsgatan 'ef-' Tr 5 svenske- att 'de” är, så. benägna" att : nedvärderå sitt eget, Och. visst hade -Fast hemligheten tycktes inte "känna tilll nes aDet finns ett. gammalt :kulturfolk; mycket äldre än. det. svenska, som brukat" skryta. med : det dé haft. Lite var har: nog små- k sig själv. när det kommit be- skri på hur. kines "ina bjuder. gästen till" Ssin”rihga boning för” att äta lite kost som är under all: kritik. Men sannerligen, är dety inté lika möjligt när mån blir bjuz. der till hågon som genast «. börjar skryta och skfävla om allt han äger och här och gör. Den kinesiske vär« den; > : anser": vatt hans gäst. skall oh d själv" har. etta Par män” a sker bäst att. uppskatta" or man bjuden-hem i. all;'enkelhet” il ärdfolket idsblå-|' vardagsvisit”. och > finner: uppsträckta i frack och hö | kunde, och så manligt de kunde, Det 1 finns nog de: som "ger Å lättast. både att! 17 [0 gon'isvensk, öch har, klätt sig för ent känsla, +. han ' reflekterar. över att han haft den.-Han vet bara att: har. de där två tidningärna gru-, vat sig. för en kommande jätteskörd så blir' det bergsäkert besvär med den skörden och inte stor behål Måhända” kan. det kall pelse:” Men "det" är "inte bar: derna” som" är avilliga” att. skryta om sin gröda, Talar man med våra idrottsmän om morgondagens; lingar är 'det inte många; som vågar |: tippa att "de 'skall Vinna dem! Osvu- Tet. och otippat ä är alltid bäst. Man skall, aldrig lova: för” mycket. "Orsa kompani lövår ingenting” best imt: De: gamla vikingarna gav dj 's brage öften 'och 'höll dem så gott de öften "också i vår tid. Men deta tävla "och vinna om: man si sa; Det :gamla riktigt fina svenska | 1 kyler linte skyldigt tilll ti ns helst. "Det: klokaste är: att, inte: bin. 734: da Sig. ;.Föresatserna förnse me man folket” gjorde”si sådana" fadäser. men de nyrika, som bara har pengar, "förstår inte sådant, De har nog en' viss: benägenhet- att inte hålla stilen hela dagen: utan börja fint öch sluta i réna | groteske- iet .med. vräkighet och skryt. .; = Men både kinesen ochursvensken | har haft ett ganska vägande skäl för sin: blygsamhet när det. gällt, egna förtjänster och värden. Man vill in- te utmana högre makter, som kun-. de förstöra det lilla man "har om man skryter om det; När bondmo- ran bjuder 'i all enkelhet på femton sorters "kaffebröd vågar hon - inte nämna: det för en Iyssnande. makt där ovanifrån, ; : - : Det är mer: passande. om denna makt får tro, att :det är lite, torra bullar" och trasiga! skörpör hon, får så. grundligt här i landet och äster sådan vikt. vid framgång -och' miss- lyckanden, I länder, där man lever lättare : ” öch mer, för: dågen - fäster iman så inte” så mycket” varken för det ena ller. det andra, hållet. man inta. det man” lovar så" k jälpa det, nee net "Ven visst är de svenskés riter gent emot ödet lite löjliga ochiM verat prudentliga; Det är arbetsamt att vara människa när man tar: allt på :det sättet,. Men. säga' vad - -man vill om de svenske. De är dock nå- ; got. att ' hålla i" handen. De. här|? många fel, men vi skulle inte: vilja byta bort dem för, aldrig "det "och inte än botten med denna ne ärvda |- : I vilja, och :göra -ert' allra bäs L förtroli ga stundér Svar: till: ”Fru "Elisabeth. 1. ert) 1 fall är det inte fråga om vatt tro ter 2. Sopa: undan det där patrasket kan. polisen inte och. skydda -,ensamiaa damer, nattetid från att , bll antastade. kan. den | "heller inte. Men .står en: bil” en | kvart e på den parke- ringsplats, som egentligen inte ex, isterar,, då drabbas man "ofelbart ättvisans bart” huggande svärd, tidning ”LIoi-Paris" stod - följande ”Ung utan att. handla. Er make' är tyd- ligen": : mycket" rAcdersbunden ” och yn | Som de flesta, r .män:hatar, han bråk”, Och. liksom... många :herrar : är "han tydligen rädd för att er egen mor |ska hetsa upp er.mot hans. mamma, I ert ställe skulle jag till att.börja med, försöka ta'det. hela. med litet extra humor. ert bästa att vara rar mot-er: "svärmor. Hur vore det |; om hi tog och bjöd -båda mammor-]' & na på ettylitet kafferep med: extral goda 1 kakor? "Gärna "tillsammans | med. några, ändra damer? ; Gå inte sä kommer AE från alla irtitätionsmo- ment, men, det: : kanske ,'ställer” sig svårt? it dessa tider: Hir :vore "det om Hi kuhde tå er litet ledigt ;och | 7 resa" sbört: till "några' släktingar ett slag och: :vila Vpp er? Hur som helst n | ycker. jag ni först ska visa .er'goda innan ni "överhuvudtäget. tänker; på skils- mässa, ;, SKriv gärna” igen = och litet. mer ingående = så kan ;jag "en hel vecka "i er : blivande ös hem, så skriver ni. natur- ; fyrkant iritade > så: jatt: disk "Texas, vinodlare. med förmögena het, » önskar: äktenskap: med: ung" fransk änka som;kan odla den via. gort som; i franska statens officiella upptagen i under nummer - 58,818. Svar under "Vin I Texas ”” till tid- "på Mors "dag" vär det en mamma som 'uppvaktades' av sin : :1l-åriga dotter. med 'en verkligt fin present. Den” bestod :av ett kort-med orden: Och på kortets baksida fanns tio Jsängen i Helsingör, En helsingö:-| " själv så jag kan rädda livet på dej! . det; över vattenytan och frustade: varann? , ika ån | "En. dödssynd i trafiken; || att hindra « omköratn SA Han höll på formerna "En inycket berusad svensk råka. de nyligen drulla ner i hamnbag| bo skyndade till hjälp och försökte dra; upp svensken. Försöket miss- lyckades . och dansken fick"'skaffa Irodgbåt för att'försöka "rädda boriom, Alla- försök att läropa över| svensken « + som är i 100-kiloskles. ilsknade emellertid den dansken till .och ropade: » Varpå "svensken pressade -huvu- NN När. blev vi egentligen du med] gl sak så s Knepigt Två gubbar stiger på iåget i Borlänge. De hamnar i samma kupé öch efter'en stund frågar den ene: — Vart ska du fara nu då? oc -—.Till Falun vetja! "De - sitter tysta: en lång stund, men till slut säger den som först; inledde samtalet: 3... > ';— Ja sitter å grunnar på hur lätt det; ; egentligen är nuförtin å resa å hur knepigt tågena går. Nu är ju dw för exempel på väg te Falun å ja är på väg från — å ändå så kan vi sitta” här på' precis" samma Heja | ESR Uträ ning | SEN häst är I våra dagar något något. värt att fundera över, När Marianne .' såg "en hästsko första! gången började hon undra, och frå-j gade sin, Pappa om den underliga] tingesten, -' le ätt förklaring på hur; den användes, så frågade hon: Ave Men hur'sätter. man. på den? snälle lille ytterst ' sällsynt för stadsbarn och!) . : Ne Till de mindre jordbrukens förmån har sedan genom det 1982 infördu leferanstillägget genomförts en ökad differentiering av mjölkpriset. Det. allmänna mjölkpristillägget för all till mejeri levererad mjölk och än mer det extra mjölkpristillägg - för mjölk, som inväges 1 vissa de. lar "av landet, främst Norrland; verkar också +, med . hänsyn - till" || centrering till småbruken som'sär- skilt; Prisstöd för det mindre jord- bruket. n bruket bör även i framtiden läm pe «. Världshotisong, ,|Sen; — misslyckades emellertid, och framhåller jordbruksministern 1 dt ; 'De M "Idessutom gjorde den berusade intet | rekti Även 1 fortsä r t finns två ' sorters” män mycket för att hjälpa till; Till 'sist bör huvuddelen av småbruksstödet lämnas i form av prisdifferenti, försöka samordna: de nuvarande bruket till större enhetlighet. Jord= bruksministern förutsätter, att stös det även 4 fortsättningen 1' betya! dande grad måste eger på mjölk! tradni, av stödet kan knytas till andra produkter, s&om lämpligen kan fram= bringas på mindre jordbruk, I för= stå hånd kommer härvid i fråga fläsk. och kött, speciellt kalvkött, samt” . smågrisar, ägg och fjäderfä Det skall också prövas huruvidal vissa vegetabilier kan inrymmas || b samt h | da vissa förnödenheter som kraft« foder och konstgödsel kan förbillt- gas för det mindre jordbruket, En viss behovsprövning aker för närvarande beträffande" producent=) stödet, kan det vara svårt att tills lämpa ; en individuell behovspröv.| ning, Utredningen skall därför un-| dersöka - möjligheterna att I regel! undgå en individuell -behovsprövs ning... vä der 1 man hästen upp och ner?.. "Det här. u länge stått klart, a att åbruksstödet måste omp De undersökningar, söm jordbrukspris= utredningen 7 "utförde, :”gav besked om iatt skillnaden i inkomster mel lanj” större" och mindre jordbruk ökat, Vid fjolårets riksdag föreslogs från bondeförbundet, tt den fram- tida, utf vi av". till- Stödåtgärdernas + koraktär äv övergångsstöd bör 1 princip Upp= genom rationalisering eller på an= de i å, upphör ju för det särskilda' prisstödet, ' Pro=| delen, Om ett sådant 'produtentbi-| drag inte kan förenas med'det en- hetliga system, - som” bör det helt utgå ur dsystemet, heter det' £ direktiven.” +" kt brukspolitik som - förts. tillgodosettaj. lägg och producentbidrag borde ut- redas: I remissdebatten” 1 år fram- iså stor äckning son det varlt'' möjligt." Huvudparfen, av årets pelsa; ag om min ”man tog: ;mej bara för: ;pens Bårna.". — Då har du i alla. fall den. trös- ten att han inte är så dum som han f = Låg han tio veckor; på sju! Kuset? Då måtte han ha varit dålig. Men” sköterskån KN VOch så var det den. unge m mannen som frågade flickan om. hon. skulle kunna tänka sig att dela hans enkla blott och fick svaret: Särna, ihur' mycket :] som, .. inrikesminister Hedluind; att | cialidering. av - produktionen; men Norup de : börtåt " 200,000 jordbri ligger: ufänför 1 jordbruke tå fördel: Det står emellertid” bruke att "det. särskilda" prisstödet, klart, tegorl,; helt. naturligt. inte kunde lämnas "utanför, ; Sedan har" -jord- bruksministern : vid olika- tillfällen klargjort, att: han-hade för, avsikt till £ 3, ål ket för: den ö kåalen delse,; ' uppmj samt att begära I digand om. att få tillsätta en dning om stödet, Regeringen har nu-beslutat, att en sådan utredning skall företas gås, fel 3 ' Det mindre jordbruköts har, "såsom -jordbruksministern | er inrar om” d. irektiven för den nya utredningen, behandlats av den s, k. småbruksutredningen och Ford- br redni: ; Den ' förra gäller” småbrukens möjligheter att Denna frödsställelse och "dess 'resultat av! väktas med största: intresse, ' Inga inflationsbekäm- : pande "åtgärder har. bara fördelar utan ”acksk alnä! del När oppositionen" talar! | uppnå » full lönsamhet genom spe- dess förslag kan ju först efter relax om att det kunde ha räckt med en=; tidigare stadium, så är det Tesong=t ringar. Utredningen skall emellertlå : skall: undersöka N "vad mån delar] > bidraget.” Vid det enhetliga system) - som nu eftersträvas för gmåbrukg=| ducentbidraget bortfaller ju I prine] : cip vid överlåtelse : av bruknings«l förbättringar har lagts på animalie«j Så , vilket: är till små. -. manget "ungefär , liktydigt med att; mjölkproduktionens relativa kon- | - Statens stöd åt det mindre ford, : , stödåtgärderna för det mindre jord=' 2 rätthållas,..I den mån amåbruket! nat sätt erhåller en tillfredsställan« SS Småkruket har genom den jorde ee Den| : | gäller, ju huvudparten a av våra. dorå-] om nas "i form av pPrissubventioner; Ne bart små ränteförändringar :på' ett; : Para 2 d k . terade upptäcktsresa var en märk. på bordet, 1 annat fall skulle inte ha dem' annörlunda. Visst är de |ligtvis ett" artigt. brev till hennes Ndksard har i en motion krävt att tivt: dl Sirrgngsperion. påverk a Dane MR Tel Vättern och så , lig historisk händelse. Hang: gärs | signelsen -vika ifrån henne.” - lite envisa och originella och cere- föräldrar och "tackar '— "eller. 'också | 8 bevilja. 50,000 0 dan påstå att man kan bada saltal - d jämför; ed de tid 'stäl-| moniösa' ändå till leda” ibland; men der, ni:upp 'en blomsterbukett stadsförvaltningen' må bevilj ken, Ett; tillfredsställande allmänt på . ning. Kan "endast j föras . mi im våren brukar: det alltid 'stäl-| moniö Oj sän i-upp ' franc: för . tvättning” av Frankrikes |F bad i hela Göta Kanal, yttrade. bon. -” okänd, " kinesiska rimernas ”p Indien från Kina vid den krisina tideräkningens början” "Väsoo de Gama'har, "visserligen! Ante upptäckt: Indien, då . Indiens; Jas : vissa gnoser och när landets ' bönder läser artiklarna: i Dagens; Nyheter och Expressen i början av juni om årets jätteskörd och- tidningens - bekymmer för. vad . mansmor sina riter. inför. kaffebor- det... Det "är inte. "någon. de har det” svenska urberget ; under sina fötter. Jag tycker vi ska' låta bonden: ha 'sin gröda och nämnde-/ ett tackkort, Med hälsnin; kar' finns: det två' sor- marskalkar;' resp. deras” statyer vid Rue de Rivoli i närheten. av. Louvre, Där .:står statyer "av. Frankrikes samtliga marskalkar genom tider- såsom Jordbruksministern. framhåller, även småbruket -tillgoda, eftersom, den di delen av ' av” de: gene- |. söndagen. Ser : . Hr Hedlund. summerade samtidigt|'' bl, avi sitt rikstingstal i Borås Pål; vs blivit älskad Åk årets avtals=, xiste känt för européerna; an, skall göra med en sådan skörd | skada 'av det och lite . or ter”av'—= de"som är rid "och | nå, men Staten Nn nå. duvor. I|rella produktpri Shen 0 via ent, därtill = + "Exkate ”å kad ed Al: hej de svenska bönd t och | bör ett folk: tillåtas 'att ha. Det är de; som ännu inte hunnit bli. det. uppehållsort för arter do utgö ör de risttrednin; dock klart be. ”drörelse till I företa Inster, ' an | hajar de svenska bönderna sam a — du utgör de lp; edningen gav " | kommer bety: je företagarvi : ån a slores tid; Vasco de Gama för synnerligen till. Då är: farligt att inte) så dumt: ått "komimå ihåg det a ett löje för, utländska : sked om att ett särskilt stöd åt det |Om produktionen 4 år ökar lika Lå de vissevli; den ' första ska örlogsflottan till- det rjärran| Jandet år, 1498, sex; SÅ efter Ko= lan mt VE illustrerade veckotid= talå”om 'skörden "innåri den är in«= bärgad. Det för otur: med. sig. Det är "så! mycket; som, kan. hända; un» der: cen. lång. sommar, och .man. får inte utmana pakterha,, Den moder=-. när den” stora-turistströmmen' väller ut och in över landets gränser. Vi behöver inte vara. sammalunda som den moderna tiden, ett folk som har, flertusenåriga anor, har rätt att. ya- - Nite "annorlunda än den” stora. ho- pen om det följer sina, traditioner. I. den. villsamma rörliga världen är får" liga "intryck om Frankri- kes ärorika. historia, sade monsieur mindre jordbruket fortfarande är ; Tidigare ' har hänsyn till | vi dock ett enda folk, De ' k e Åamman. med det svenska tade kostnaderna ; till: .25,000 fraio. ” I yrissättnnigssystem, .: varom förslag N nu förelagts- riksdagen, : skall det småbrukets speciella läge 1 viss mån: "kunnat tagas vid de. årliga mycket som i fjol, det vill säja 4-5 procent, förstår var och en att det blir ett inflationsgap mellan de öka=;' de inkomsterna: och produktions-- prisförhandlingarna. Enligt det nya för il Om endast skulle! ha tillgripits som inflations=, bekämpande medel hade kanske en stegring med upp till 3 procent var; . rit nödvändig/ En sådan skulle ha; ' Å . en. första period av la pet år.> Den Ijrapbat jordbrukare, & småförefagare L " ningen Zeit und Bi ” har i. sitt I översyn av det och "mycket pärt! senaste mimmer slagit upp ett blld. : met,'som förutsättes skola.ske med Därför ; föredrar regeringen inve: i fäeportage "om om: vad u vissa intervaller, bör å andra sidan ringsavgifter kompletterade 'med 'en! tören i subriken: kallar - "Tallriken, ge' större valfrihet än det: hittills lenprocentig ' " räntehöjning " | samt, ”äiskarnas främlingslegiont. op, tillämpade + för saml de sträng sparsamhe! het I fen.? o - a lösningar av frå; vad sä | Eee na mtr msbätten 3093 Lt er ödet ör ul 5 : Vi läven att regeringen är beat ät. diskare 4 resta ( sokholm år d får alltså ett annat läge för små driva sen On varaktig skatte vara di 15 både frans- bruket, och' det måste därför vara [en kan genomföras nästa år: arbete av. 908. > lämpligt, att frågan om det framtida ”Jordbrukspolitiken kom även, på | ändar, I et 1 tidnin särskilda : stödet. till det mindre |] och br Hedlund underströk att ner och "andra, "héter sd Gtockholmr jordbruket nu "göres till föremål fö för l4et. kompromissförslag gm. frame” för ån ln de hå hart ner än | dona I skjortåfföréilia |" cam 4047 års beslut inför des RE rn och bränt siktar till att a : er i ena is 47 års be: irdes Item förs! n fana aa ue | En man badö köpt fbe dh, SÅ anställde 0, ecbettgskor, VIL 25 oda höj fer] Oh AE ER a ET dekan kork ska Jänder ma kan nägra symaskiner o och stora tygpacs Ne sy skjortor. Han gav dep. 2 krjöö ev fer fr skjortaffärerna ny skjorta, 30 kr. kastade , tlför mjölk åt de mindre jordbruken, trygghet och lkställighel smed äns relativt kort tid spara ihop så myt” varje. skjorta. de NO och sålde dem igen för 20 kr, "7. , ket pegår, rapporterar, tidningen» | Valt do efter:ett par års verk brukar. återvända hem och Joe |7 - sig. villor! -Fesp. grundat nya ex +; stenser. den svenska" främlingstegioneri; sär Vilket, således innebär, ätt. "git paradis för kontinentens arbete; lösa upgdemat
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.