Frkegen den 2 Jaa? 1088 > OLM — & N Men varför detta? Han har nu| gas in - de hoppar friskt och |ettåriga" och så' har man. släppt vande stund jakande svar ingått. kom sång,' musik, deklamation och uträttat ett .jättearbete och detjdet är ju inte.så roligt att hitta lut c:a 2,500 tvååringar.. Ater- - fåledes kommer från Västtysk. RT Lantbr. Bertil Frollén, : skall han ha all heder av — och rat. I DostteBostgen, s Berlin, | tnestertripp-t USA, og an SN Sen. | åt. jigmästareh: : AV . om - inte "den . blir sommarens Laholmsbukten ' "också ' -fångas främsta 55 öl M- Sveriges - 10 : De laholmsbor och ålla andra; verkliga turistmål,' så vet jag] där medan de, som släpps i La. kämpa rat kontig samer st vt ; ” som haft sina vägar förbi 'La- | inte -vad som skall bli det. ' Ett gan gärna "söker sig upp i ån. och bland deltagarna märkeg den. ' gaholm har. nog sett: att det i långsmalt, "tjusigt ”tråg”, gju- Men. förunderligt "är det dock : nye världmästaren Pieter König, i vär skett en hel del arbeten vid |tet i: marken, och med Kuller-|att de allra flesta av de märkta I ma Mård LAGAH är ”mannen bakom verket”. När turisterna . kommer” still Laholm - — sådana kommer. i tio- tusental. varje sommar — så tit- tar man -mest 'på vår stad som Visar | lax : : ungar i "olik - di Platsen är) och mäste bryta. Han -vill nu h : ett konstens vårdhem, Vackra lingastadier.. - | a utveck: Koga von on andet Te sanerligen . välvald då utmed | revansch på König och frågan är i gen är enkel änderna finns naturliga finfi. | om han får det vid Grand Prbx.d : . konstverk har vi och emanerar på sätt "Och vis:från Lagaholm, Men . rent' personligt är vi bra mycket ”; mera Intrésserade av vad som, försiggår nere: på La- gaholm utan. att det är några skådespel: med — sådana ' finns men utspelas. + tråg: och dam- mar. a : Detta +. låter något: prosaiskt men - är > dock? "fett faktum och "mannen bakom ' verket” Jjägmä- stare Hugo Martinell i Ronneby, är blygsamheten" ” "personifierad. när vid går fm. stack ner till Lagaholm fick vi se många trevliga sakt. Men vi ger ordet laxodlingen ' och runt ' densams ma. |Dammarna har legat torra, . en massa bråte har legat kring 4 - ? "Det : halländska : landskapet I har Värligt: "stilla, stilla blå "och kl a dan. Mar; arbtas tid. Två enl SM : gen ” JE IR Logans: vat. a = NO Låter äct int snart inte alltid haft berömmelse; eller morgonluften över halv mil soba vid va on om . i a axyngs s vat- om er det inte tju. ens" vitsord fö. turli ” "omar; : K ten,. som vi. hittills har använt, sigt — gå ner och titta : da LL alone FE vitsord "för naturlig fägring över Hav isom- fjärran” Still ef ten : ligger Halmstad, .sresidens« er har visat.sig så förorenat. att vi|ler i morgon, ' g 3 i / öch sköna vyer. Förr, och det är sie flimmar, 3 te Stag: ;och en känd plats. för: råd- , måste gå E för att rena detta, | Men: b hl Skummeslövs SLKF-avd. inte så längt: tillbaka ;' tiden, an- brisen mörkblätt vågig kräs ng | slag i Nordens 'medeltidshistoria, |: i ” allra Häls T gåt för . lurd å ax oc 1 axungar lever » har 'haft' möte i. Medborgarhuset | såg — nog främlingen" Halland | + --.. ge drar via .jhu' med livlig industrl och han- ting SV M ruskläckning" nu gått in fö me a av Jutt: = vad gerli Frog under. ordförandeskap mest - fom ljunghedarnas fula]: Och han slutar - sin, skönhets- dek Liksom .',”Laputa't..en” om- ) i vid Walda;' Vallberga rv: för. I Så är då dela? Ja endast em? på nier 0. : . tånglop- fn fu. mn Fa isdagen > august och tröstlösa provins. Men 4 den hyllnifig.: till; sitt: hemlandskap tyckt. tillflyktsort... Falkenberg | Veckan 24—30 juni kr 2:85 pr - ' kan man -säga att dé lma Jngein na är r Martinell,.Dafni- | Värdinnor: för detta. blev Magda | era anblicken. fanns också: då |; vid .' Ätran är: ju 'riksbekant.se- | Kg," Sverigeg- Lantbruksför- | > man säg a dé sm yng ra odlar man själv. i ett'Par [Johansson och Clary Jörisson, Vela: många sförborgadé " skönhetsvär- .r | dan: 1700-talet för sin tullbro; bunds notering: 2:75." Noterin- med "”gulsäckarna” får lägga | särskilda dammar, "tångloppor-| Suppl. - Ester Nilsson och : Hedvig | den, ' Gustav Ullman, hallands- Toch: .fi:ö, en förtjusande idyll: Bén "är: "oförändrad, Pen sig till. ro . mellan stenar och) na har "följt med "hr Martinell| Persson, Veka. En ev; utfärd disku- kustens. 'egen' sångare! skrev ''en Det k ” grus på bottnen av trågen vari-|från Blekinge, De trivs emeler- | terades i samråd med Östra Karups ” + än Md samma ; ir sägas om Vard, Hi a ta turliga förtid bro o nagg FIS On SLKF-avd. ' om "tillräckligt "antal gång (” Vår Halland ): följan-1 3 berg, :+:som dock -av Tegnér för kventerade badorterna,. 'där "inte. genom de får mer naturliga för-|tid bra och ynglar värre än ka- | medlemmar anmäler till tel. 34. «der. un urdeber lpote och: . väl, hundra: år 'sedah | ens'” utländskt "Inslagt saknas, ' dessa och rätt mycket folk har varit i arbete. Den främsta or- saken till detta har varit för oss hållanden; Det blir betydligt me- ra livskraftigt yngel om dessa får krypa in mellan stenarna under gulsäcks-tadiet, '"Då' skola de nämligen inte -motioneras. drmmPetta har: blivit ett. mycket stort problem' — ju mer ynglen får röra sig ju mer ”sliter” de på varandra: 'Dé vill nämligen gär- na skockas i hörnorna. - Vi kommer så in 'i 'själva lax odlingsanstalten där det byggts . till en bra' bit: Här har nämli- gen installerats ett par krafti- ga pumpar.': Dessa: behöver vi för att få mera vatten och bätt- te tryck för :tråguppfödningen förklarar jägmästare Martinell. Vi har fördubblat antalet tråg och därigenom också fördubblat antalet - "av ” utvandringsfärdiga alltihop; ” präglat/svenskt och danskt” sam. |: > ungar. Visserligen finng det kvar (natt, Om morgnarna när Inga| .Inga' nickade” och 'då fortsat han mej, tills jag. teg.. Han så menträffande > » på - er en ”flaskhals”, nämligen över-| gick - till stallet knirrade dette, Siv, "att han skulle, mörda. mej om mark... Man erinrar sig dsö Ar 1842" utkom ållmänna fol vintringen.- i dammarna, Dessa äro ju av samma storlek som tis digare och de tåla ej hur stor besättning som helst, Men på ett eller annat sätt skall: vi väl kla- ra den nöten. ocks — Laxodlingen ligger ju. -all- deles intill riksvägen och är dessutom ett mycket besökt tu-j- ristmål, fortsätter. hr. Martinell. Men det; är inte 'så' bra för de "små ” laxungarna. De blir lätt skrämda av allt för . många be- sökare och "därför. har vi gjort en del. aristaltér, här. för att. få det snyggt; och prydligt 4 sam-, ma' "anda; söm” "råder 1 Laholms stad, "Folk; vill. gärna: se vad. vi hittar på: här nere men nu mår ste vi förbjuda - Pesök inom själ: YYYtvrriryv c LAHOLMS TIDNING — Freviret - , utvidgar. = Men vi vill gärna” visa vad vi gör 'och ) har satt två tråg u- tanför ”inhägnaden och dessut- om . gjort en liten damm där vi . Så. längt hr Martinell;. vi går och pratar. lite så smått mellan det "vi" ser på laxungar i' de mest skiftande. storlekar; Det. är för- underligt” men dock" alltid lika roligt . att titta på dessa, Årets yngel, pra 4 å 5 em långa kilar som” bara den på "trågbottnarna och blir, faktiskt lätt skrämda. Det finns c:a 5,500 i varje träg, sammanlagt c:a 160,000 som om två år äro färdiga för ”utvänd- dingen.. > Men de ettåriga behöver stän- dem, på 'morgnarna på stranden döda." Den: s) k.” prydnadsdam- men är dock. det 'grannaste:som hittills skett på Lagaholm och sten; små fall emellan olika av- delningar; «ettåriga laxungar kvickt .kilande mellan "näckrosor och en stor, fet och fin midsom- marlax. -makligt simmande mel- lan småttingarna 'i väntan: på r oc ch. 2 visar hur långt. man. "kommit Diner av dem: "Men ' skall kanske till- ligga 'att hr Martinell haft en försvarlig "massa. tång med sig ovanför. trågen ' så hoppar de små djuren ned — vätt, i gapet på laxynglet.: i till . dammarna; :. Dessa. äro nu helt rengjorda och även här har man ”skaffat: fisken. luft”. Sy- ret i vattnet har en oerhört stor betydelse och detta får man ge- dammarna. "Hur många laxungar har man fångsten” är:. också ett mycket intressant > vackert hr. Martinell att de som" släppsi kapitel.” och genom laxarna : söker sig tillbaka till sin hemort, . 27 of . - Vi går vidare och' Kommer 'ut . : nom att skapa små fall. mellan VA då. . Ja, 160,000: nykläkta, 24,000 ett allt tjusigare turistmå man bara lägger tången i såll " färglagda tavlor. visar - :- . « Europas största. racérbåt "körsi i Markaryd ” Den idylliska Jetesjön belä mitt i Markaryds köping gen. t vling midsonimardagont. sn för för "övrigt: 2 söndags även midsommardagen att få vara med om ett evenemang som aldrig ti- | ligare då. Sveriges Grand Prix för racerbåtar kommer att stapeln där. nav Denna tävling har. för övri, aldrig tidigare ägt. rum i södra Sverige varför den med all säkert het kommer att tilldraga sig ett Betydande" intresse, na åskådarplatser varför det inte är någon risk att åskådarna skall gå miste 'om " något heat. Banan blir 1000 meter .men den: skulle egentligen varit 500 meter längre för att 'hålla' de internationeNa måtten som är vedertagen i alla länder som tillhöra Union. Inter- nationale Motonautique (U.ILM.) Förarna kör emelertid hellre en 1000-1 -metersbana och för ev Eur BEG, återfinns i startlistorna 4 fjolårets Grand Prix-vinnare Siegfried Göt Zinger, Nordiske och Finskå mäs- taren o 250 klassen Léon Basitier, Hälsingfors — han är ryss! — 0. Claesson, "Kungälv. Den sena deltog även han i söndagens euro- Pamästerskap men fick motorfel Markaryd. " Tävlingen blir den största som . körs i Europa i år atöret äger iu en. hel. del om valtön. blir det, idealiskt, 98 .man ser he- la loppet. . . En del av de ledande inom spor ten representerade olika länders motororganisationer . » har... inbju: dits och från de flesta har i skri: ordf. i Deutscher Motorbootvers- band, från Belgien M. Roger Beck n Liege, ordf. i Motorunion de Lié- ge och delegat för sportens höggs: Efter jul Fatte ”kölden in på allvar. : Det var mellan trettio och fyrtio grader! kallt varje, under tofflorna och snön kän- des kornig och skarp då. man rörde "vid den. Bäcken som brukade porla . nedanför går- den . slutade med ' det, kölden slog bryggor över vattnet och Pporlandet blev bara dämpat sorl då man stod riktigt nära. Kölden gick in i husen, Det var! svårt att hålla varmt. ' I stallet; var det köldgrader om nätterna, : Nu kunde inte Lars köra något. Simon Kom upp ett par gånger i veckan och : karlarna satt inne i :värmen och planla- de vägarbetet.” De tyckte att dagarna blev långa och läng- tade, :efter våren och vägens påbörjande: Laholms: Ti dnings N "Var det så förskräcklgt.: i > Får jag höra då, si hon. Siv såg på Inga, — Jaå,' sa Siv. Jaa, det var ; svårt. Men ag vill att du vet Jag, kommer . ju "egéntli- gen on nere från Småland. Jag var. enda. barnet och min: far dog tidigt, Min mor gifte om sig med en. man:som ingen visste något närmare om. Han skulle vara - från Norrland. Jag tyckte hemskt illa' om ho- nom,' han var så hög i rösten och hans sätt var nästan ned- låtande både då han talade till mor och ; mej. .. Jag var lite över femton är då jag skaffade mej en platsi Stockholm och reste. dit, Sen var jag kvar på samma plats i nära fyra år tillg jag flytta- de samman ' med : Valdemer. Jag älskade honom då, han sa att. ;han . älskade 'mej 'oekså. Men han ville inte gifta sej. ärren ; på "min rygg, dom; gav jag inte höll käften och. gjor- de som han ville. Till. sist : fun derade , jag bara. på satt; rym- ma. Men hur- skulle jag kun. | na? Jag var hemskt.rädd för livet — jag tyckte att allting var fult och svårt, Men så såg i jag er'annons i en tidning som en gammal gubbe lämnat: ef- ter sej. ' Jag skrev i-smyg — när jag fick ditt svar. blev j ig utom mej av glädje. Jag: lyc- kades' rymma en natt då'Val- demar var ute. på stan kom jag hit... : . Siv tystnade; Hon vände. ett blekt "ansikte: mot: Inga.' Ögo- nen, var stora . och fulla. av sorg. "." — Jag är så Maa över: att Jag fått vara här. Nu har det Gelj ers: Tyst. bygga rr bonden: -och som så uti blodbestänkt Bergig . : småländska höglandet." Här finns vackra” "skogar, datum, Av. de, forna, ljunghedar: na, ödsliga och trista att skåda, | finns inte mycket kvar, En: gång a det var in på "1600-talet — täckte" "Halland: hör till" de: länäsdetar, somi+ "blev" tidigast! Nefolkät” [10:85 historikerna: påstå 'méd bestämd- het "att det finns 7,000-årig ber byggelse. t Ja, "det firing t 0, m..' de: som inte" anser osannolikt att jägare]b och fiskare strövade” omkring på de” Ka ändska | stränderha, redan | a ; och; i brahid, "har ”Odalbonden”; "son 7 . Under länga tider räknades också landskapet ' + "liksom Bo- huslän '— som en: ovanligt: fattig och arm provins, I Östra, Halland är en. ofta 5 trakt, : utlöpare till. "det "mest" avi vyere "härlig ek.' och" bokskog allades : Nordens +'sanddosa”: Utom: det härliga: badet,' "fängs- las man "här äv den gamla fäst- hingen' Varbergshus' och: det mä seala sevärdhet. Man tror på en 10. 000-årig bebyggelse här och staden” -har ändrat" plats” Be fem' Bängeri: något, av, ålderdomligt . urbprung märks' inte, beroende” på timade : gen i Göstorp var i söndags inbjuden till ett: förening hos: latbr. Enok Davids- son, Balkeryd, Vivljunga: "Före- ningens ordf. Enok Davidsson häl- sade: välkommen "och! vidare före- mestertripp i USA, gav en intres- sant reseskildring ' därlfrån. Etteråt bjöd blåbandsföreningen på kaffe; varefter följde samkväm, . Vid Samfnanräkning: Intör läns styrelsen, har Eric Jansson i Hö-1 gaholma, Hishult, förklarats vald; ; till kommunalfullmäktige 1 Hig-t hults -komriun i stället "för: Ster-j. ner Bengtsson som flytt t. —V Hallandskusten är' 'bétagande fa- övrigt mänga "vackra vyer och | med, härdig Ijung och ginst.., trach Hivert glatt Jag tackar: för, varje. skönhetsvinst, + Jag älskar slätten vida; skolestadgan, d. v. s. då utgick ett påbid att.'det skälle finnas minst en folkskola inom” "varje "socken i ye 15 Lästiderna” "varje" helgfri göt- kendag kl. 8—11 och kl. 1-8 én. :] Sveriges "land. Hur f ä- sendet kunde organiseras på hal: ländsk” landsbygd. kan! 'skolregle- mentet, i Harplinge av den 7. mars 1844” ge besked om. Följande - pa- ragrafer hade de Bode, harplinge= borna satt upp; ;: AL -Det skulle, (anställas två" lä. fare; Skolan skulle. vara . amule; 2 Skulle finnas två skolätstrikt; Dessa. skulle i sin tur: indelas I sju :rotar vardera. «+ :-3: Skolan" skulle” uppehålla sig Ji var rote tre veckor var gång. 1. 4 "Undervisningstiden skall elr- "vär och tid. Höst och" vin- + tertid kl. 811. 30 och kl. 1-4 em: (Ljusfrågan. ) Mp safes I 16 Barnen bör komma "tin skö- - lan. en halv timma innan "lek- tionen börjar. Denna. börjag- med säng ”om sBå ske kan”. :. i: 17 Skolans huvudsyfti het i innanläsning och kristendom , I 18 Repitlon varje måndag av. föregående vecka: + 21 Föräldrar som ej vid Anta= gandet av: 'barn lärt dem alfab det: svenska trumfässet Marcus ' thöte hos Länsgränsens Blåbands- . er: och har liksom landskapet I | i Jag älskår inl ra vo , va tråguppfödningen. Såväl lax- ynglet sam ”laxungarna blir näm ligen så oroade att de rota ihop sig i klungor och skadas med nötning mot varandra. ' . Siv var litet nervös. Riktigt lik sig hade hoh inte varit 'se- dan julen, Inga såg ibland for- skande på henne, Inga förstod att ” Siv hade bekymmer både —Iför sig själv och det som va- -Irit, och nu för Simon och det som sagts om Laila, En dag när Siv satt vid väs kulera , bland rotarna. ":.' tet plikte till Skolkassan 1 Rike-,, ; 5 Material till skolorna anskaf- daler Banco, ':' fas, sx | 22 Brännvin får ej trakteras AM 6 Passande skolställen skall ut- rare eller barn: 1 dyl. fall Böter & [805 : 2 1 Riksåd.. B: o tin ordf. i Skolsty-"" ite via 7 års alder skall "åbsolut relsen. i a 3 As I öaroen börja sin skolgång. Bar-| : Skollärareng lön: ; nen skall börja skolan vid 6 år i 200 RRD. "Riksgälds fb Kontanter, . om pastorn efter. prövning god- 8 tunnor spannmål, (hälften Tåg, hälften korn). Fritt husrum eller det - halländska landet." Krig och svedjande med åtföljande: skoge- bränder: (söderut "mot Hallands- åsen högg man 'också ut för snapphanarnas skull) ;reducerax, de , också hastigt: skogsbestån- det, Halland. blev de, ödsliga | ljunghedarnas | provins -— em för. reställning; som länge och starkt blivit "annorlunda; ” Jag” hoppas bara kunna göra Simon lyck- lig... tInga "Jade sin arm beskyd- dande om livet på Siv. .,:; Han "var hemskt arg då det gått galet för mej, - Han:söp mycket. och tog mej med på gatorna och hotellen, av sa ; att' barnet inte var hans. Jar tat och bad; men han |'"'—- Det vet jag att du kan. bara" skrattade åt mej. ' Det Nå har - du mej som förtro- ig tal? Maj-Lill, fötts. gen, . Du behöver aldrig fortsatte, Ben. fal. Inga om : "det här för Simon, .: - Han har det landskap i Sverige, som mest ljungmarker, Skogsvårds- styrelsen kommer att göra allt -: dessa marker till [ven inne i kammaren och In-| Nu gråter Siv öppet, ..' - finna det | ingått i många svenskars. med; känner dem. . HN för dativ skogsmark. ” ga kom dit in för. att titta slu- | håller hårt om den, smala flick Kal kanske bara. r vetande. - : | 89 åriga barn ej i skolan —|30 RD Bge,' I 'hushyra nbäigt./ . p Slutligen måste vi också offra |tade > Siv att väva. Hon såg! gestalten, : 1 "5 ” kände en un derlig lätt I stark "Kontrast tg skogar skan förfaras enl särskild stad- brännsle.' : dte för naturvården, sade länsjäg- | upp på Inga, De var ensamme j :— ; Gråt :ut bara, det hjäl - al blev mer uthärdligt|bygdens mörka. kult och små-|s. : " Penninglönen utdelas lika I var: : , . Vi får inte bara. linne, endast Maj-Lill lekte ante er.” viskar + Inga : som ' är |na tår den ljusa, leende" slätt- kriv- rtal. ce she i Miästare, Bergström. n per, sedan ; hon delat med sig av|åsar står 1 ; 9 Varje barn skall vid ins! je kvartal T Tillsyn, och ” ; hemskt upprörd över det hon | fått höra. Vad vetiväl hon om livet? Ingenting, Siv hade” var rit med öch fått lära Big "hur svårt det kan vara. - Till sist lärde. jag 'mej hata Valdemar. » Lika mycket BOM ' jag älskat honom, innan hatade jag honom "sen. Han lärde mej vad verklig” ondskal. var. . När .han ville retas or- bygden, som börjar "vid Hallands åsen och följer kustlinjen till o- vanför Falkenberg, och dessut- om vissa åars och vattendrags dalgångar. Slätten sänder. ån vis kar" i höglandet. ' Norra hallandsdelen är de kar] ga . men stolta havsklippornas och fiskarenas land. Utmed eller i närheten av k sten ligger Hallands gamla stä- :" Lärarens plikter: ördning, föra huvudmatrikel där anteckna barnets namn, för: a äldrar, ålder, utskriva' kunskaper ', in- och utskrivningsdagen samt 3 barnets uppförande under, skolti-, den. Dessutom föra Dag- Journal , över barnens flit och "uppförande, ; 'Ja, så ser "det ut, Halland temente 1 kortfattad form ut no 1842. Samma år &G i köket. : — Sätt dej, Inga, [EN giv. Inga satte sig. .: Hon hade märkt något spänt i Sivs röst. — Jag vill berätta' något för dej, : sa Siv lågt,” Jag vill be- rätta det som hände mej in- ag kom hitjx osa sö nan dag ville ' först bedja Siv låta bli att röra I det som va- Men något avhöll henne. tänka på den'!vinstgivande skogen, utan” också på den, som åt land- skapet gor sin speciella prägel. ' Riksdagsman Anders Pettersson, Dahl, tackade skogsvårdsstyrelsen för den. lyckade exkursionen.' Den har visat oxs, sade' hany' vilka vär= . den vårt "landskap: har £ skogen. Mycket har under det gångna sek-. "let blivit gjort, men mycket åter står, något som dagens resa givit bevis för. Hr Pettersson uppmanå= ningen erlägga 16 shilling banco, Undantag medellösa barn. 10 Barn som utan giltigt ”för- fall blir hemma får. betala ny in- trädes avgift. -- , 11 Skoltid 7—15 år. 12 Barn som slutat skolan här Pastor rätt bereda tills Herrens Heliga Nattvard. : 13 Från 9 år skall barnen 'ö vervara hela 'Högmässan varje bördan att bära. — Kom med ut i köket. tar vi:en kopp kaffe, log Inga, vi kan behöva nåt att styrka. OSS med. q Och "tillsammans "gick de ut till Maj-Lill som just bäddar de ner sin docka'och sjöng: 4 i Lillan ska sova ' | och vara snäll, . on rit.; å Maj- ka, Id: Niska och i tyrelsen att inte förtröttas I ntes så tydligt att'Siv|dentligt pekade han Pp A ända . |der — historiska, ldy! N ögtidsda. . ; a försökaverksamhet. Att ett för- Det Ry tala ut. Hon hade nå- | Lill och sa: — Hon har mån-|. att Lill Ae feår omäll io |sommarfagra, Söderut, ära ev Te minen: omfattar tiden t sök smisslyckas är inget fel, sade pe tryckte henne; ' . jga fäder hon, Han slutade sitt|- att nillan för sem nea Lagans utflöde i havet, .det lilla | > 14 Term : han, men att inte våga försöket, det" IP ånga log plitt och lugnande [arbete och levde va 3 på. 40 fen a (Forte) [Laholm med förnäm Banor: se- Dre | od är fel" . taurangerna, Nu fic jag ON : . Mos le se ” - SO ös i | Bien | mat henne. Vv DN oh . , es SA - : : so : Lå i ' cv | : | . DN | : a 1 4 A H - : -. ss + é - Xx e Å [g " : a £ - > PITYTe BAM SADAANIMMSAARDSA M 0 Fr | Nyvv) a 0. RUSESSETN ” a NEF FI TTETSTETN PETE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.