» Mitt namn: är Doris. Morin; före YvertetreeYtTttYTYYTYTTY ÖNA t renen en N re TY SYTT TRY Y TTT TY rer HY YFYYYT HET FYN YT FET TT FRA PARA ia Ts fs LAHOLMS TIDNING $ j ältflygaren Sune Ossian Stridh. bäres av, åtta kamrater för att grav. Fårde jag glor att presentera mej! och SN mellan - Majenfors och . Bassalts: kraftstationer.. Där är jag, född, och där började jag vid a Nårs skriva : svensk-danske författaren JsAnz ker-Paulsen: stundom”. kallade | ”ett litet paradis”, Jag: beundrar de: formationerna:. där, skogen: ” backarna” he och det méstå Vära” herdnmi ock a mi re 5: i vall med. :korna,. solen..sken, . fåglarna kvittrade ' och allt: jag: : hörde och såg «var. allt: för be- kunna: . härbärge ygd avd, bildats i Knäred; gick-jagiin lemmårs ”lev och leverne”; lades. det. på en ganska. svår- förbi var bliven framkomlig; med «i; Här i Hamneda bodde: som jag] skan omtala för den:som' annars' funte-s ivet "det; bygdehistorieför H dvs: så högt s liams' ga stoffet åt denna så be. | sorö sättas på Våxtorps Kyrkogård: lade; om ”en' "del: föreningsrned- Av ett par spelmän sjöngs. och spe- sjungen 'slagermelodi.: Fa Hamneda; - Till. att börja med jobbade jag - omväxlande som 5. | tocvarbetare och kolarebiträde, |: . bredvid: mitt" husmöderliga' kall. | Snart blev; det mjölkepiga' också .Jigenr och "med "eget: mejeri: till! fråm ' i juni 1948, då” vägen här mjölkbil;. Sedan kolandet Uupp-i hörde blev jag hönspiga och där- med fortsätter jag... | fattaren? Kalle" i Dalen”; Han' är "död nu, men hans historier leva : ill 50 procent existerar på en döm” av lä på hur. många språk vet jak; inte. : Så: mycket här. jag ått> »flickorna; sor åt Karl Vil ”halländskor” Détta vill jag, s i Småland ha sag . Och så efter 20 Så småningom: hamnade jag i|- jen bärgad gröda” åt. alla. land.. Ä 3-0ch "Sjinger”' gör i ki alla fall på. tillförlitligt håll hört," "har jag” "wider del” Gl ömma att känske ej samt | z > här blivit, så sor vi hoppats FOA Vår .ss NH ”Tankar” > tillägnad mina Och så: | hallands änner efter: den 4.6.1955. : Melodi: ”Alfred- soch Anna”. > I Småland bor jag, och: där jag - strävar - - för dagligt bröd; som ni kan pa förstå.. 2 Men nog så tror. jag; fast, tan: ! . hoppas, a att Han som mäktar Små Skänka: ut ua ur sin rika hand i sjunga, alla" var. på" Ed '-| passade vi givetvis på att frå- -- omläggning på tal, 'jman - då - räkna med att den | på staden själv'.— så fort vi 4 fastighetsägarna och" för: någ- Å som” om den, representerår näs- När vi för någon tid, sedan helt apropå. träffade 'vägdirek- tör Ragnar von Segebaden, så ga om både det ena och andra på vägfronten i södra Halland och då kom också Storgatans När kan blir lik den nu så fina Ryssga- tan? Det beror helt och hållet får, bort de. besvärliga - trapp- Orna, så skall vi-rätt så snart tai ”håll med gatans stensätt- ning" förklarade vägdirektören. : Vi ; tackade . för svaret och kontaktade -" : kommunalborg- mästare Torsten Dufva”i frå- gan, Ja, nu är det klart med ra er sedan började sta- Storgatari i r Laholm” . lägges om "nästa år?]. Idens arbetare med Tage Lars- son i spetsen under stadsin- genjörens överinseende" ””att ändra dessa, Det är givetvis inte så lätt att ändra i gamla hus men det skall nog gå bra. Ändringsarbetena tar givetvis sin tid' men till hösten hoppas vi att'de skall vara klara och håller sedan vägförvaltningen vad "den lovat, så skulle Stor- gatan :: kanske ” kunna» sättas om redan nästa år, slutar hr Dufva, ' pe ” : "Det vore 'ju 'en mycket: "od sak "och" finge vi sedan både Smedje- ':'och .Kyrkogatorna omsatta = staden har'ju gott |: om smågatsten” — så vöre det ännu bättre a : sn iskans första" redskap" tt. att” bruka jorden" tycks ha varit käppen. Hur den använ: deg kan” man ännu i dag 'stude- rä, "eftersom? .det i andra världs- delar "finns" små” folkstammar Som. "fortfarande ' befinner sig' på stenäldersstad; +. Så länge man livnärde. "sig! ”på "rötter, insekter och , annat: ätbart som naturen tiimandanönt, : användes ' käppen för att peta upp "födan ur. jor- a de många N Hi Lyas, sluttningar och i.vissa delar av. Kina. är "den de” det. mest” använda dfordbeärbetningsredskäpet, - +. Spadens roll tycks ej -helt var ra. klarlagd, Det förefaller ibland hackan och jämställd "med ”den- ba, och det är svårt att finna når gon entydig utvecklingslinje. . Sammä sak' gäller. årdret” so gången, pen, andra hänvisar. till. hackan; Då. ; bygger de: sin "hypotes på förhållandet + att.: det "i. trakter där. hackan: alltjämt är örsärs- kande. ofta' förekommer att den förses med ett rep. och använ som, ett årder, / ne - ri vet" man. i alla fall med be inets tillkomst. « skedde" en ändring och ärdret. blev både. effektiva- re och " hållbarare. Man har i vårt; land "hittat Jmbiltag från vikingatiden; '”, ; i > Som. tidigare” nårints hade man” i Kina, redan: c:a 2000. år före ' vår. tid” uppfunnit. vändski. van och skulle I dröja länge, innan, der vann, insteg. i Europa. Där hade Ardret försågs. As skärande, bill, samt: ; mullfj va. äÅ bruk -och : -den för: i lik, vändskiva, tillverkades ivärt land” omkring år 1750... H - Det: närmaste .. området, importerades ;. oli länder och. hushåll; ningssällskapen s ningstävlingar tresset för är nästa” "redskap. i. utvecklingsi | dy En "de! forskare anser|! »- latt :' det utvecklats ur grävkäp-|]tjä nämnas, +. ' att... tillverkades. vid Ultuna: sederme: |, ra. .kom :ut till olika. järnbruk, som : upptog- tillverkningen vid Överums Bruk ”och efter det Plogtillverkningen : upphört vid ; | Ultuna, blev Ultunaplögén = der beteckningen. Överum No: läng tid. framåt en av! "brukets -| mer hela den fackliga byken in: ärmed plogen, men det I i. stället en. mellanform utbildats, : med: ensidigt nplogen, försedd ' med, dyr seklet. känner tecknades. av stor. aktivitet : på | vägkanten: att hon' vinkade på lift, Bilis: s vid Ultuna, . och” det: för: Satt. irdetta sammanhang de, modeller 'som | sav lantbruksredskap, « «Så. var? fallet |Senaste nytt: GÖTEBORG i dag. : Skagerack och Kattegatt är helt . utfiskade och det gäller snart även Nordsjön, förklarade riksd Olof Joh P Öckerö i ett inlägg vid fiske- veckan” På onsdagen. Yrkes- fiskarna är benägna att i långt högre grad än havsforskarna : NORDSJÖN ÄR UTFISKAD " SÄGER YRKESFISKARNA anse människan som orsak till detta. De vill gärna stödja den s.k, Nordsjökonventionen, vilket överdirektör Jöran Hult i ott å | föredrag lagt dem på hjärtat. Men det har aldrig, sade hr Jo- hansson,' ilandförts Så mycket skarpfisk i Danmark som efter konventionens tillkomst, "TILLSPETSAT SLONDON i dag. H : Brittiska LO-styrelsen dekre- terade på onsdagen, att stuveri- arbetarförbundet ”måste uteslu- ta”: de 10.000 män som förbun- det rekryterat ir nordbrittiska hamnar. Med detta utslag kom- för offentligheten ' — och det är ingen snygg historia — och där till, kompliceras ; dock strejksi- tuationen ytterligare. . » LO-styrelsen: fördömer . både de rivaliserande förbunden, näm ligen "Transport- och Groy samt stuveriarbetarorganisationen, Nu I LONDON - "10 FÖRDÖMER STREJKEN dat på nåden. Transport och Grov har stulit medlemmar från stuveriarbetarna 1 London, och dessa har svarat med att stjäla medlemmar från Transport och Grov i 55 olika» hamnar, Efter- som stuveriarbetarna inte har rätt ha medlemmar" i nordliga hamnar är förbundet icke be- rättigat till avtalsförhandlingar i dessa hamnar, Men det är Just: för att vinna denna rätt som slu- veriarbetarna strejkar, ' LO-sty- relsen tycker, att strejkon är to- talt obefogad och att: den bör avbrytas omedelbart, : kommer det fram, att bägge syn- MALMÖ” idagieress ju "Vådan av att bromsa in häf- tigt! "när "det 'står en vacker . | flicka: vid vägkanten: och vin- kar ”på' lift fick 'en bilist från Kristianstad : erfara 'på ons- dagseftermiddagen. När ' han kom åkande" på riksfyran vål- lade 7 hån ' nämligen ” en : häftig kollision i ”närheten' äv avtagss- vägen till Trolle Ljungby." "Just 'som' "kristianstadsbilis- ten” 'passerade en. flicka vid observerade han, : FLICKA. VINKADE . PÅ LIFT : VÅLLADE KRAFTIG KROCK ; ten bromsade då in: häftigt för | att stanna och ta upp henne, Däremot observerade han into att han hede'en annan bil o- medelbart ' bakom sig. Förn- ren av denna, en dam [rån Kristianstad, hann inte göra någon undanmanöver utan kör= de rakt in i -bakkärran på den inbromsande bilen, Alla slapp ifrån. äventyret med blotta för skräckelsen, men de matericl- la skadorna blev; ganska om: fattande, ” : fröken ; Hélen; Möller Skottorps :- säteri, . och ”melian lantbrukaren. > Sven". -Yngve Pålsson, Ränneslöv' 9 :och frö- kén Karin Margit "Andersson, Rännenäs: Ii | BEGRAVNING] : —Ii Veinge kyrka Jorå toa AL tisdags stöftet efter frk Al- bertinä ” Erlandsson, Brostorp. i h | Prestaverna fördes : av lant- br:a Henning Larsson och Al- got :Persson, Brostorp. Kistan inbars "1 kyrkan' medan Kyrie av R.' Couperin spelådes, var- efter 'psalm 543: 1 o, 2 spelå-' des, . Efter jordfästningen som t "som medlem där: "Det blev kam ratträffer en ;gån - i . månaden” / förrättades av.kh Ljung sjöng kantor Andersson Vilan i jor- mest: efterfrågade plogar. a i Det vid denna tidi. värt land korsordet lanseras i ”välden och stämdhet att : "det: har mycket dess ursprung ”härledes -från'en s H gamla anor.' Det finns t. ex, i del : återupptagit mini ed sång. På fö- a öch :pi bilolycka utanför New York 1. AS egyptiska ' : hieroglyfinskrifterna tillverkade Järnplogarna Ir'var der, Under det psalmen 559 | | öckså, "har" jag” håft; kar Orville gjorde sig skyldig till | från, 4:e årtusendet f, Kr,.I Kina | svängplogar,''' Från !:: 1850-talet spelades ', » trädde ' officianten för altaret och utförde begrav- ningsmässan, Akten slöts med ps, 568: 5 och kistan" utbars till tonerna av Ricercare av G. Reuter. . Vid graven förrättade officianten "bön och pa, STL: 11 och '12 'sjöngs,. De anhöri- rönte - emellertid plogtillverkrin- gen": påverkan ' från > USA var .åräret också, känt mycket tidigt. Man, vet att "där omkring EO Kr fanns flera olika k , ”eni del försedda. med ”:-Motorisefingen har : ej åver: "och nära. överensstämr | kåt” ut; i Å i värt, Vi har: alltjämt i stort” sett i | samma" 'plogkröppar' 'som' tidiga? rattfylleri och körde;på-en; flicka som . dödligt. skadades. Han, döm; des till 15 årg fängelse! Hans, en! es: och lästes upp äran; att för; tacksamma vänner il. allmän, trevnad. sjunga: mina. .”verk” ' Här. miri korta hälsningssång till Knäreds] da lektyr i fängelset var en örd- | SLU-ares fest vid bygdegårdsju- lista, och föratt få tiden”att! gå : i rutade hän: in ett "papper, "som ' t| han" fyllde" med ord. 'Den förste "' | lösaren var häns fångvaktare." Ef- ”VINGESGATAN ' se : Fet 732 ; Laholm / Få följd "av; år var. jag redaktör. Ibland; våra a medarbetarna ae Välgjort arbete till 'humana riser. 4) ter gju år blev ihan frt:och- börja? | ss, c:a 5000 år 'sedan flera olika |re, fast arbetsbredden ökat.” Ut: LIKT gas tack för hedersbevisning: de sälja sittkorsord,.Idén; ispreda sorter och: skilde mellan: krokår- vecklingen "har: väsentligen” kon- Var Tho en. uttalades av. lantbr, Edvin :] snabbt. över. världen,; men Orville der "och sulärder, ' Båda typerna centrerats" Ttin? bättre ” material BRÖLLOP : | Carlsson, ” Skogsgård,: En :| hade;aldrig skaffat sig.något pa deh till plogställen, BL a. har” ö vacker ' blomstergärd : prydde | tent på sin uppfinning.och förtjär — I Skånes Fagerhults kyr- lika” "automatiska ”utlö: ingsan- baren... 2 oh nade s jäly fö a på den, jä, "Dessutom : "fanns en . I. ktionse: äl tredje; form; det s. k. kärräräret | ordningar” ' konstruerats "och, pår Sven Håkansson, Markaryd ; | med" åsen! vilande på en hjulkär- , hängsplogarna ".h här 7 vunnjt in- och '" postbitr. "fröken ”Syea ÅA med sydhal- ra, Plinius skrifter +från' första Roos, dotter till hemmansäg. 2 förskingrade S svaj, å skena så Så. i'fortsätt- "ningen, on; ven "lagom värmen 'o. den våckra grönskan;. och om - göken som gol”så grannt, bom a'att. höra första som ite. är. a fönlingan skulle. betyda lycka: trTill slut.om klockan. som giglp. toch. sysslorna. somm. kora och a! att, man borde. sova...” Men när mår nen hänger: över fähustagen, .å å ; hängebjörker så granint beslöjad "då kan en inte annén” va vagen, "om än: en; skulle vä "rätt för döjad.” - I - Omkring 1981 "slutade jag vä som SLU-are och då skrev jag j alla fall mitt sista rimsmideri mma. en Kväll att :v gamla! » har blivit, « v.> "länningarna' ” ör Ni altid i mv. - först och främst annonsera "5 LAHOLMS TIDNING århundradets : senare; t årdrét” vid. denna tid var en billspets och a 7 "Tidning? . ?. > för lång tid. Det hette ”Knäreds -SLU-arnas nyårsrevy” 9. hand- il HI NON I - FYITEFT PN nt Har Ni förnyat Eder prenumeraton på Lab olms” tidning” — LAHOLMS TIDNING.” = Sö | Prenumerationsprist Halvår 16: 50, kvart. 8:15, mån: 3:25, TU | = bräde; 's. K. mullfjöl, som under- lättade. 'sädens :myllning.' Ardret hade alltså nått en ganska avan- cerad 1 utformning och närmade sig den égentliga plogen. i: "> Det äldsta fyndet. av. ett jord- :] bearbetningsredskap i - vårt land ären 'del av en ärjkrok, alltså ett" årder,' funnet i Bälinge mos- sé' i "Uppland. . Det anses här- stamma " från "yngre stenåldern]. Hur! detia' årder sett ut i' detalj vet vi ej, - Däremot finns årder avbildade på hällristningar från bronsåldern i Bohuslän." Dessa bilder visar, att såväl krokård- ret som sulårdret då var känt i Norden. - Det avbildade krokård- ret "skiljer sig något från det ”e- gyptiska, men principen är den- samma, + Spetsen torde a denna tid ha utgjorts av ben eller sten. rena var sannolikt en alltför lyrbar metall och ej heller till- I i re Nn NT i TE ERE räckigt. slitstark, Först med jär .; det: talar]. ANADNADANRSAR . Några barn i Ljungby har ”skaf fat sig 'en - sköldpadda: som får krypa omkring på gården. Men paddan -har fått sällskap av en kaja som inte' låter sig avvisas. När paddan tas in om' kvällen . följer kajan med, sätter”sig på sin nyförvärvda väns rygg och låter höra ljud som man skulle kunna kalla lyckliga toner. Här- om" dagen äsågs sköldpaddans o. kajans. lek av en igelkott söm troligen funderade på' att sluta sig till I sällskapet. M "Enligt "gammal folktro är alla fåglar skapade av Vår "Herre u- tom skator, som är ett självstän- digt verk av en mörksens potent. Teorin kanske i viss mån kan be- kräftas av förjande händelse. På en gård i Sunnerbo stred två skatpar om vårdträdet,' där seg- rärna byggde ett präktigt: bo. Men en vacker -dag kom rivalen flygande och släppte sed. ett fö- remål i risskogen, som efter näg- ra. minuter stod i.ljusan läga” Konkurrentskatorna hade helt en- kelt lagt dit en brinnande ciga- rettstump och tittade av förnöjel- Ika sedan med 23-åriga Celia Tim- Gustav Roos' och hans maka, Skånes Fagerhult.” md 7 GIFTER SIG MED FRÖKEN : pa juttonärnige Norman Birkums- i Chesterfield, England har rymt "med gkolans vackraste. Jä- rarinna. Han försvann för en vec- mins som var skolans gymnastik- instruktör. 'Paret . lämnade ett brev . vilket de förklarade att de rest till Skottland för att gifta sig. Skottland är den vanliga des- tinationen för engelska ungdo- mar som vill gifta sig utan för- äldrarnas tillstånd. När de till- bringat 21 dagar inom landet har de automatiskt rätt att gifta sig. En av "skolpojkarna förklarade: — Hon var den vackraste lära- rinnan jag någonsin sett. : « I Halmstad kan Ni köpa. lö: av «206. 000 kr. | "STOCKHOLM i dag. . En storförskingring här nyli- gen anmälts till stockholmskri- minalen och är för närvarande föremål för utredning För- skingraren är'en tjänsteman i 35-årsåldern som erkänt att han . genom falsk bokföring kommit över. 206.000 kr. hos en'spedi- tionsfirma. Hans erkännande har, styrkts av företagen revision, " ""Tjänstemannen, som är gift, har i sin anställning haft hand om speditionsföretagets pengar : och fallit för frestelsen att till- skansa sig olika belopp genom vilseledande bokföring Han an- 5 | mälde själv oegentligheterna till sin chef och försattes omed2lbart ur tjänst. - Detta inträffade för några månader sedan men före- Lanolms . Tidning i Köp- mansgatans Ci; samt se, när de såg skatboet brinna ned till grunden. i NYTT PYTT EEYTET aa a KARAMDAAAA. RUS FESTITIYTTTIYTTYTTST LITE TYTTT. A sledni: har av någon an-' ledning inte förrän helt nyligen gjort anmälan till kriminalpoli- i Pressbyråns kiosk. st : . gens bedrägerirotel, FIVTYTETIVITYTTEIVTFUVvTI BADSAÄSADANAARANA, AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.