Förlaga dor Y jon 1055: då Nynykterhetsvård: S Ht nya författningar "kan mot- ses fl 1" oktober om nykterhets- - wårf "Socialstyrelsen har lågt . franett flertal utkast till nya fö. reslfter som alkoholisters omhän. dergande. och vård ' på (anstalter, Des föreskrifter. är nu föremål för tmissutlåtanden och skall, där- e i bearbetas "inom socialdepar- temPtet? Det. betécknas som myc- ket ingeläget att de nya författ- ning!Pa 7, blir ' färdiga" i god tid s ” förel oktober; De nykterhetsvår- >. dané organen behöver instruktion före terhetsvårdslagstiftningens ”OmlfEnföE a en rn ON ia "om -hjälpåtgärd britmissbrukare har getts ett "utrymme 'i. dén nya författ- ning. i den gamla, Den nya "inled "med"en allmän erinran" omi nyktfhétsnämndens skyldighet "att > ångriå tillhjälp, åt missbrukare, » Atggderna skall 'syfta till att' söka " undaröjä ofsakerna till" hans miss- bruk för att därigeriorn befria ho? nom från hans 'Svaghet. Uitrycket svagkjt har valts med avsikt, såsom för Btörr), | ett :utralt” begrepp "mellan last. Fo pkdö . dock närmare. det N senar greppet. En grund; .skall lögga till. förtroendefullt. samar- I nämn den och ',s dom er svaghet hos missbrukaren eller'tskild: "olägenhet av : miss-' ”bruk Det kan dock inte av prak- : tiskgfäl ifrågasättas att alla mi ” bruk? skall:sundersökass i 1” Fahdäller 'det kvinnorna! Det är > ä'vårländ relativt » sällsynt. med spritisbrukahde kvinnor och detz - tä mförviatt det 'i dessa: fall är särsk anledning 'att/-räkhta - med möjliten äv en medicinsk, or- saksfor, :Att:, den.-mycket.;unge : undets beror, på att hans miss- | isvarä., sjukdomsbetingat. Ikoholmissbrukareé med, jukdom”' eller !-svaghet i "vilkas: miss- r" särskilt” svåra nd liggersevärd risk för. bruket. , betingat av... med; 'örsakför dessa fall -räknars; med andra åtgärder än hjälpåt= +" gärdetr nödvändiga.” ee Om spritmissbrukare befinner sig i exriod av obehärskad kon- sumtiall nämnden för att bry- ta 'pern ordna så att han: blir intagel. vårdherr ">: . rs övervakning -"Lagtadgar'också att missbru :'karenite stå i förbindelse med 3 [d :alkohölskadad till-bot Nämnden skall vidare 'hålla kon- takt med ortens nyktérhetsförenin- gar och medverka till att alkoho- listen blir medlem. Men det gäller vad som framgår av en i Jordbruks. ekonomiska meddelanden publice- ad t. M endast i de fall där för föreligger för ett mer än rent till. fälligt medlemskap. "Det anses me- ningfslöst att missbrukare går in i förening, där han överhuvud ta- get inte: alls! känner sig ' hemma och. därför inte kommer 'att stanna kvar mer än helt kort tid. Nämn- den skall. också hålla nära förbin- delse med des. k. Länkförenin- ”, Inackorderingshem bra st 2; vårdform 7; ' En mycket” ändamålsenlig vård- form för viss missbrukare utgör in- aåckordering under fritiden i särskil- da: inackorderingst - Nämnd skall också medverka till att så- dana hem komrher till stånd genom kommunernas -.' försorg... < Anses tvångsintagning på ”alkoholistanstalt nödvändig, skall ansökan härom gö- ras till länsstyrelsen, Villkorligt an- stånd. kan, beviljas. -; =, >. 7 En. hyhet.i. de nya författningar- na är också att socialstyrelsen till. lägges: befogenhet, att avvisa ansö- kan”om plats, på. alkoholanstalt. för -J.en”spritmissbrukare, som på grund av: sitt själsliga - hälsotillstånd, sin sinnesart eller :sin- allmänna livs- ; |[föring! inte. är lämplig för någon alkohölistanstalt. Det är här fråga jom mycket svårt psykiskt skadade människor, fö vilka nykterhetsvår- deri' inte kan er! uda lämplig vård, Dessa! blir då ”intagna på sinnes- Lagen om nykterhetsvård ålägger polis” "och ' åklagarmyndigheterna en' starkt utvidgad an älningsplikt varför en utvidgning är påkallad 7; förundersökningen" i bröttmål. fattningsändring härom kan grymhet: och av ' blodtörst över 5 z nämndunder minst ett' år. En " särskilrbindelsernan" skall, ut- "' ses, sotall söka få till stånd ett individ” personligt förhållahde till klif' Denha hjälpåtgärd får inte bhad för utomstående, "Ör ver. ht skall ses "till 'att' spri " missbrun; inte blir: utsatt" f allmän härksamhet eller- på an- nat sälld. =iNev is - Har. lolmissbruket' samband med haiket eller, med särskil- da förhåer, på hans arbetsplats " eller må han saknar. anställ. ning, skämnden hjälpa honom till lämpiställning. Han kan så- Junda Blemål/ för omskolning "> eller yrkildning.-Har missbru- oket sambned särskilda förhål- Nahden På, skall nämnden ver- a. för” ån får. ny, vistelseort. n kan Inmit in i ett gäng av språtmisske, - från vilket han annöagraf FÖ! nämnden söka nå ö kommels den "sprittö inte besölsgar och «Går han, hed frivilligt bärpå, skall nämt derrätta. u- rang- och inehavarna ti matt änka sprit, eller"öl till honomsna håll förekom= mer | redanaystängningslistor. + Sådanå Wåtgngningar kan ju ifrågakorim, oy på orter, di det fi eller annan sä- de inte fö ct dan utskän okal. M . Förbud” mt.; och "ölköp ; På samina gämnden träf- | fa översnska au spritmiss- brukaren int köpa hem 'sprit eller låta Aspa: det” åt ”sig. Vill han: integt ingå en sådän överenskon skall "nämnden meddela förby nom att köpa - hos spritbölag, det kan gälla " högst ett år. inde förfaran- de kamn' ti r' det gäller dbildni "kring. den djär- ve fribytaren: kapten William Kidd, en "oförvägen i äventyrare i slutet av 1600-talet, som' kallats den stör- 'ste, "den. farligaste : och 'den mest skurkaktige av: pirater: genom ' ti- derna.” Hans.- rykte har: varit allt ånnat än. det bästa, vilket dock fö- frefaller .möst .bero., på att man e- gentligen, inte .vetat så mycket om honom. Senare år. har! emellertid medfört en omsvängning i uppfatt- nirigen av honor och hans gärnin- gar. Har skulle sålunda ha varit en ansedd köpman och sjöfarare och alla anklagelser: mot honom ha varit falska och igångsatta av av- undsmän, som gärna ville se honom i' galgen, en "Fast naturligtvis hade han sina högst märkliga äventyr på de sju haven... : | Sv Hans levnadssaga, har inspirerat det : beprövade filmförfattarteamet i Aubrey Wisberg och Jack Pollexfen att bygga vidare på "ad som kunde hänt honom, om han fått levat vida- "Ire, och. deras manuskript har ;nu "I resulterat .i en. praktfull färgfilm, som United Artists snart släpper ut. ; Filmen börjar med, att kapten Kidd en dag år 1701 helt 'enkelt .|Snappas bort från galgen i London, trots att repet redan synes ha gjort sitt verk, Han återvänder till. Väst- indien för. att hämta en nedgrävd skatt, men. innan -han hinner så långt, har: han otaliga strider: att utkämpa med konkurrerande pira- ter, och förräderi att bekämpa från en skön, kvinna, som' hans avunds- män sänt ut att locka honom i för- därvet.' Hans enda sätt att freda sig för" henné är att slå henne i järn, och så'blir hon hans ”slavflicka”. -”Kapten Kidd och slavflickan” är också namnet på. denna brett upp- lagda film, från första scenen till den sista fylld av äventyr, djärva seglatser, sega envig och vilda ba- taljer. Kapten, Kidd spelas av An- 4 hemköp av öl”, thony Dexter. och raffinerade. tem- Ars -< » Det: står. ett rött skimmer. av » | milj. kr förra året. Underskottet i rad ökning, De ki je komsterna gick ned med nära 5 Pproc., delvis på grund av minskade skogsinkomster, Nedgången i de kontanta utgifterna stannade vid omkring 1 proc, ' fon Non De taxerade nettointäkterna: av jordbruksfastighet "beräknas ha sjunkit med cirka 6 proc, i jäm- förelse med 1952, medan "samtliga taxerade' nettointäkter ' (medelin- komsten) visar en nedgång ' med cirka 3 proc, Olikheter. föreligger dock mellan de. skilda”landsdelar- na, Nedgången i. kontanta" inkom- ster och utgifter är sålunda kraftig i norra Sverige — 17, resp, 13 Proc, — men obetydlig i slättbygderna, där utgifterna, liksom i skogs-" och dalbygderna ökats något. Samtliga taxerade nettointäkter har i slätt bygderna sedan 1952 stigit med eir- ka.2 Proc. men i övriga områden sjunkit med & proc. En tydlig för- sämring har alltså förelegat för sist- nämnda områden, 3:45 "mi? sc Jordbruk: totala" i Husdjuren ger : ES oe bönder D . .bönderna, deras ||. De små . mesta inkomster === > " STOCKHOLM - .. om a : er Såväl : de kontanta inko När det upptäcktes fel på det och utgifterna inom - jordbruket | 2" » > Poliovaccinet blev det Som nettointäkterha minskades un.|tt svårt slag för många, som hop-]. der. 1953 jämfört med 1952,. enligt |Pats att den hemska sjukdomen äntligen skulle kunna besegras och försvinna, De senaste Åv Märta Leijon tror att: vi vet myck vet vi:så litet, «> ski aporna; ét" och "ändå Det material de 'svenska Veten- sig för med andra skapade varelser,. . N:. Westö »: ER gammal man, som satt mittför Mig på tåget just när tidningarna kont med de första meddelandena om att'det ikanska i är nödvändig på varande ståndpunkt, men 'det bör vara "en hederssak att föra veten- skapen /fram på sådana vägar "att n d åren 'har den | kas Det "är visst inte sympatiskt | ineras annat 'än genom & utbysli Si "På ett sätt som kommit men det ligger ' dock männidkad | fen. Sådana är emellertid beroende öl Akräcken ätt fara genom Oss. Den | själv så nära som liv och liv, Det | På markägarnas medverkan men of. Sorå någon gång gör ett besök På ett | blev. ju heller inte någrå sviter för] vill markägarna av: skilda; skål jukhus för polioskadade blir näs-| de barn som vaccinerades' här förra | inté ställa. sig som sökande till byte unga undagen bara av att se hur|l året. Nu har det sagts i pressen att | av mark, vici fon ars rer från Göteborg per flyg på Väg. d inga mär r al serade | man tänkt importera små apor kit "För att stimulera markägarna att till Lagos" fö Försök. bänd va fraga ar la sin tillvaro också, Jag och många med mig hop-| medverka till ägobyten har väg- och | Ekenis astini = Söres öken. - |. St ste man önska| pas att det inte är sant, Det mest vattenbyggnadsstyrelsen efter s: 4 N pra . M at Br oas - M : - sam-[Senom sve ; i fat ae att ig Så Fronetikt angelägna nu är väl att få fram enlråd med lantmäteristyrelsen för res London visat för Orea RN X d gå Cning på vilken man geringen framlagt ett förslag tilljgeria, och vn hätte lyckas till sist. Och ändå blir | kan odla barnförlamningsvirus utan i ändring i allmänna väglagen. Dess ändrar sig till dc änder mm Å- han rädd för vad människor anser att använda varken döda små barn | bestär 1 intrångsersättning | fortfarand. hans NN är det : sig ha rätt att ta eller döda små a 5 onsdag una CE Kr Por. Vivisektionen .vetenskapens nu- var behäftat med farliga fel, ögna- de i igenom raderna, lät tidningen alla ner i knäet och mumlade för i ”Det är de små' apornas Det amerikanska vaccinet fram- ställes, som bekant, gerom odling På apnjurar. Tusentals och åter tu- sentals små äpor, som levt i sina för 1953 har :beräknats "till 4,633 milj. kr, varav 2,599 milj. från ani- maliska produkter, 1,138 från vege- tabiliska : och ' 873. milj. kr. från skogsprodukter, De kontanta utgif. terna ha uppgått till 3,231 milj. kr, varav 701: milj: kr för arbetslöneér, varma arsk utan tanke på nå- gon fara, Kar brutalt tycks bort ur sin miljö och den värld, som är na- turligt för dem, för att bli försöks- djur .:åt : vetenskapen, :Det. tycks ibland .att ändamålet borde kunna helga medlen, även' de bestialiska, e e o hb sistnämnda siffra är 5 Proc.' lägre än 1952 "års,' vilket beror på den fortgående rätionaliseringen . och mekaniseringen 'samt d minskade skogsavverkningarn: NN Mu När det gäller den relativa bety. delsen av” jordbrukarnas olika :in- komstkällor ; : föreligger -- markanta skillnader riellan olika områden. De vegetabiliska -.' produkternas ; bety- delse 7 stiger "med | växande; egen- domsstorlek, medan de animaliska Produkternas ekonomiska betydels2 avtar med stigande areal, FORE De kontanta inkomsterna per hek. tar jordbruksjord" utgjorde" i södra och mellersta Sveriges ' slättbygder 1,239 kr, medan de kontanta utgif. terna stannade vid 914 kr, varav 205 kr för arbetslöner och 45 räntor. Något större k i "Ita hämnd "på sina plågare, Men det +: iså helt besläktad med -apörna att de kr för 1 . när. det. gäller . att. rädda liv och hälsa åt människors barn, Men är det så enkelt? 54 4 sscte De små aporna' har 'så t inte någon dermonisk makt, de äger ing- en :trollstråv "genom :vilken de kan a a kan härda att naturen själv bjuder la människan::att fara 'varsamt. fram med: de medel hon -har i sina hän- der.” Det - verkar "inte" som» någon större 'synd" att :ta; död -på en liten apa7 och. rycka "ut ; hennes njurar. Men är det säkert att” människan är dekan. blanda blod och. serum, till- samman? "Kan man vara säker :på att det. inte' finns någon. outforskad faktor i. de små apornas blod och Vvävnadssafter "som : kan ' bli döds= bringa de' också för iskor? Vi lever på människan och måste ut- rotas för att' inte "uppfylla jörderi,; men även där behöver det arbetas: med ; barmhärtighet, ” Det = minstå r det visar inte | inte behöver mörda: så mycket i naturen för att själva få leva. Ibland frågar man sig om människan är värd vad hon kostar skapelsen. 'Däröver jär det någon domsrätten. vi som har den enda -Men det verkar lite Jättsinni t et när det föres en sådan debått. som nu, när människan inte känner ett nda darr i hjärtåts rytm då. press och” radio berättar om de: veten- skapliga blodsoffren på människans get altare, Vetenskapen arbetar så gott den kan” Frågan är bara. den m vi inte kunde få den att arbeta ättre:' Det må vara hänt när de rbetar med råttor och möss' sem "Tdet | skapelsen har rätt a kräva v sin vårdare; Experimentet'ried e små "aporna, soln kommmer. lÄgobyte i samband Mår nu stimuleräs |. apsmännen arbefat med har varit av ett-annat slag än de amerikans. i tidigt som det låter sig göra över- JAN TS : - |Elenis maskinbefäl blir åtalade för" skådörna på båten?: med vägbyggnad . STOCKHOLM +! 24 oo Den ökade. vägbyggnadsverksam.. heten, har medfört att skadorna på |; fastighetsindelningen fått allt större Propartioner, De kan ofta inte, eli- viar o skulle därvid ges en'såden lydelse, att det för jordägarna' kommer- att framstå som ett omedelbart ekono- miskt intresse att ta erforderliga ini- tiativ till ägoutbyten i ansl g till väganläggningen, Det är nämli- gen av flera skäl angeläget att ägo- reglering genomföres redan i sam- band med vägbygge, +. no ccs » Styrelsen förordar därför att er- ]sättningsbestämmelserna , ändras” så ätt ersättning för intrång, där detta helt eller delvis kan avhjälpas ge- nom ändring i fastighetsindelninger, skall utgå endast med hänsyn till det intrång, som kvarstår efter. fas- tighetsreglering. "Jordågarnas kost- nader för regleringsåtgärd skulle er- sättas av> väghållaren, Med hänsyn till att genomförandet av ägoutby- tena. härigenom blir ett intresse för jordägarna i samband med vägan- Egningarna torde, någon särskild ätt för . väghållaren "att söka och talan om ägoutbyte i e åväl . för. väghållaren som :' för Jordägaren är det "behövligt att så till Lagos. På onsdag skall han "till 3 Danmark,” där han "torsdag, fredag "VA och lördag skall delta i Skandina=:- 4 viska transpor tarefe i . v : ss. Om = visumfrågan Sublis + .h klar, medan hr Söre är IL Dana flyger han därifrån till Nigeria. Hur ye vudanledningen till att han här be a, slutat . resa — dit är, .som, tidigare w, meddelats den att det har, uppgivit... u. att det skall vara Avsikten "att ställa. Elenis Mmaskinbefäl till, ansvar fö att fartygets maskiner Inte, funges :,, > örnen SEDEN Heyerdahr gör ny +" Kontikiexpedition. OSLO (TT — NTB) + ff Thor Heyerdahl fötberedef enligt Aft en”ny: expeditign > tl : Stilla havet, Den blir, liksörn' kont" 4, tikiexpeditionen ett led i Heyerdaklst wou forskningsarbete > om: "folkvandrink öv 48 = [garna I Stillahavs-området' + " SNOOP vt se ove LL 7 BERLIN; Den" 27-årige, öst! naren Joachim Wiebach dömdes måndagen till” döden av "högst; domstolen i östzonen i en pröceså' mot fem: s, k.: ”Rins-agenter', —...: ” Det är domstolens femte dödsdom =. > ' denna "månad, De övriga fick straffå' +. arbete 4 mellan åtta år och Ivstid,ad on De. förklarades ha' gjort Big skyldlev + gay till krigshets och. fasci gandar so oooce. I, on blicka möjligheterna ' för att "genom i erforderlig ut- sträckning "utredes, diskuteras och löverväges redan i nd med plac! i PA ja OA är) 5 SYNEN rättningar "erfordras. Styrelsen före ' slår sådan” ändring "att väghållare; får. att vidta. sådana åtgärde och ställa sig sökande till behövliga : förrättningar, Än be per hektar, eller 1,255 kr, redovisas kr för arbetslöner. och 38. kr. för räntor." I: norra Sverige ” stiger. de kontanta inkomsterna, till 1,393. kr från. södra och mellersta "Sveriges | : skogs-., och dalbygder.:; Utgifterna |. stannar” här: vid 852 kr, varav. 173|. per hektar: jordbruksjord, : medan kr till arbbtslöner och 32 til + Importöverskottet avsevärt minskat” . STOCKHOLM (TT) ': « Importen under. måj -uppgi till 835. milj." kr och -exporten' till 744 milj, kr.-Siffrorna under föregående månad var 892 resp. 662. milj. kr. Nedgången i importen och uppgång- en i exporten resulterade'"i att im- portöverskottet för maj stannade vid . Importen av mineraloljor vär n got lägre än föregående månad mi dan bilimporten fortfarande låg kvar på: samma, nivå ' som under april (9.942 st. mot 9.706 'st.). Uppgången På exportsidan berodde "till avse- värd del på en uppgång i trävaru- exporten, veta Ne Mn Facit för utrikeshandeln under ti- den januaåri-maj i år är en import på 4.299 milj. kr och en export på 3.350 milj, kr mot 3.683 resp; 3.060 handelsbalansen i år uppgår alltså hittills under de första fem måna- derna till 949 milj. kr mot 623 milj. kr i fjol. " Två dödade av blixten,” » skador för miljoner; i GENEVE (TT — Reuter) 5 "Två jordbrukare dödades av blix< ten och skador för miljontals kronor vållades på grödan vid en fad våld- samma åskväder och hagelbyar som under veckohelgen' drog fram över västra Schweiz, ” ot >» Då båda omkomna träffades vid utgifterna" stannar vid 813 krv. Av|. sistnämnda ' belopp : hänför sig. 176 91 milj. kr mot 229 milj. under april |", Bi ; av åskväder i Schweiz| ; Sig" tillbaka till fören. De lösa fplankorna "sattes ' in igen och ”sämtliga gick til vila. Nästa : dag iblev "läng, i Alla väntade ov :h Te Av. fotstegen på. däck'hadé :Francig.:" : 4 :lersta lastrummiét togs plankor-'; "na bort, Francis, och hans kam- "rater smög sig: över till:aktern,' "gav signal genom några knack-=' | > ANt. är. färdigt, sa Fran! eis” Du Rinaldo ger varje mats : ros" : något . vapen härute,' : Gå! därefter över till! styrbords sida och -invänta' order. . Men kom -. ihåg — gör inget buller... > 3 "tillbaka in i förrummet..De hör- ! lde vaktens steg ovanför sitt hu- : "jvud. .8& bultade de' med alla” jkrafter på Iuckan; Det. dröjde” . /en” stund,- så" stannade vakten, . l började försiktigt lossa . surr-, : ningarna och öppnade Iuckan. ”. ; : kikade: ner;.' I nästa. ögonblick i "greps han av starka armar och 7” föll huvudstupa 'ner' i -rumimet,' " där: "han bands; Francis kröp först ut på däcket, Det blästet ” hårt" och : "ratten : var! mörk, . Fäng " hade gjort hans olika bli dslag i staden Mi do; nära Neuchatelsjön, I trakten kring Basel föll så myc- ket hagel att det på sina håll blev omöjligt att komma fram på vägar- ögon vana vid mörkret. På mel-' några få matroser,. officerarna” och ..de" övriga matroserna 1. peramentsfulla blondinen Eva Ga- H " Han- gav ett tecken, : och 'snart -hade omkring trettio bor bör. vara : som skapad för ”slavinnans” roll. . . vid relingen Då fick en officer: ; dan Her i skansen för att över- Är - Francis och hans män smög” " — Vad står på? sa han och" | .Jandäck fanns tydligen” endast . ; a var förmodligen på akterdäcket 7 € på akterdäcket se dem vid ske- - t net av en signallykta,"- on 'ad:. gör ni där skrek han. NI behöver Inte bh la er på däck förrän ni Blir kar ladet vv é lE dean sr . ät sig inte b mma. Han . gav korta och: 60 fick: order att med en styr. ka gå' framåt över däck och” + ." Mmatroserna ” innan. hunnit få fatt i sina vapen. ;Un der tiden ropar jag ut det. öv. riga folket och tar' officerarna, på min lott, sa han, ::. =; Han "sprang ' tillbaka till:k; jutdörren. och bad männen! föl ja sig. Nu hörde de'en officer ropa igen genom blåsten: — Vad står "på? Vad bety der allt det här... : i. : Francis .. fortsatte ' med, si män uppför trappan till akter. däcket och innan officeren, som stod där, förstod vad folkskock- ningen betydde war: han: slagen. i däcket! Kaptenen och tre and- rå officerare, som stod vid rod- et, drog sina svärd och rusade Man släckte lant Man ervan i Tiggent. man '. samlats. ol Francis ' räknade. til sextos inpå livet Utan tvivel har de, sin kupp. its. orakring honom -5 s Skepp rust om dem 4 sattemw, | häpnad, Då de såg minst. tjugo" "+ han till löjtnanten. Jag tänker, "gel. Sen låter i olika fomtigis 24 agit färtygat”. 7 4 ". Officerarna" "stöd" Pluto. gtyrde.nu- tätt Intill. det h ; skeppet.-Besättningen;; innu.jublade -över den. lye-| ;' beväpnade män , framför... sig. a lys kastade. de sina vapen. .Franci kuppen” nyas," samlade Kid befallde en matros att föra dem-:imidskepps'”"och ålla grep--sina till : kaptens ”hyttoch Bevaka» :vapen. Ombord på skeppet' obs, : dem noggrant. . Med. de: övriga -; serverade man. dem inte förränt', sprang han till fören för att:bi« i de varpå en kabellängas "kv stå Matteo och. hans folk, Men ' stånd. Då hördes piöteltgt" ett de" hade utfört sitt arbete: ges "förvirrat rop: od ansedd ”nuesarna "hade fullständigt ta- . ;— Vad är meningen? ; Fal gits med överraskning och ge- "undan, annars seglar pi rakt påk; åst givit upp. Sä snart fång- ' oss," Varför. visar. pl ingen laf- rna förta”. 1" säkerhet lyftes tema? sd sad ent n elen skeppsluckan” av och de,' som ” ” pratet ..Bvarade något:'ohör-" ') ännu inte hunnit krypa upp På ” part, Efter, en, minut låg. Pjuta, däcket, kom nu fram, ÅN Jångsides med det andra skepe > Francis sände upp en man 1. pet, Sex, matroser, sprang över riggen / för” att släcka 'lanter- (> riggen på det och surr inan. " Nu behövde man endast "tillsammans - fartyget, medan minska segel 'och så småning- , Francis och besättningen klätt-| on "om säcka efter den övriga styr: rade över relingen och ; Kan: Han' räknade till sexton ned på däcket," >" '- skepp runt:om att döma av lan« -. ternorna 1 natten. a | 2 Förmodligen + är : det: -de' ait månösa Inför yner ”fjortor Pp som togs på sam-.. beväpnade venetianare omi / 2 gång fora vi "samt två ge" och ' sprang ' under däck: eller. + Nyesiska. / galärer; sorå Bevak- "kastade alna vapen. Inom tv: ning, sa: Francis. Se till att allt minuter var venetlanarna, her. 7 blir, rustat till strid, så ” rar över skeppet... ., ia ic itY >” Nästan lika hastigt kom de "Man fick order att giga segel äntrat galären var veneflanaria'- och sacka efter flottiljen och fe ' ombord på Pluto igen och läm till att de skepp gom var bakom - nade" löjtnanten med. femtio. akserade, på så stort avstånd / mans bevakning, Snart Er som möjligt. Matroserna hade terade iöjtnanten över till Plulc väntat denna order, och därför "att. han befriat tvåhundra fång-, +; blev de högeligen förvånade när - ars ls Fd . av No i ätt man skule öka segel. Den ' glåck Än Jonte JOCKE ; g jämsides fart: vars ee -sista Janfernan Mg au 3 Le på styrbordssidan "Då nå tagit: Mer Äntra .det där:;skeppet och tä "tan segla ifrån oss Pluto st: , D ÖR TA X a SFETETLTSVETYTITSYVYTETTTTTTYA ot ning är oersä se tilig.so m anno ns z , Det: lönar sig att ” + Hénetet barn det tillbaka, .:: De kan inte se" demot det fartyg, som vat Hånell” en - förrän vi är dem alldeles ne närmast, för att upprépa. et dr + > (Forts. hata ormens Pt : 1: ” Mk > . + Rå I i a L e . . ee + - [d .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.