ENE » Det är nästan höndra år sedan,” som en indianhövding följde övers ” medicine", vatten '..flöt:oljä; som sipprade fram ur ett litet" hål i. jorden, "Detta var dock ingen nyhet Fakt "tum att det: fanns olja. vissa de- lar på amerikanska, kontinenten var känt:alltsedan de spanska er- övrarna tog sig i land-på den nya världens 'kust."Indianerna'vallfär- dade vidare regelbundet :i stora mo skaror ' tr ”oljekällorna” och an. vände” den. svarta tjockflytande vätskan mot alla slags åkommor, s särskilt hudsjukdomar. : De vita "följde >, snart» deras... exempel, Kvacksalvåre sålde den som mi- .rakelmedicin, och ranchägare ba- dade sina fästinginfekterade; : djur - Men. marknaden varv be- | efterfrågan "liten. - emot oljerik mark Änte ens som gåva, ty den kunde inte användas för odling.” i "Förhållandena" var emellertid litet annorlunda när, överste Dra- - ke upptäckte. sin: Cotja 1859. :Dess- " förinnan i -hade ”valfisktran varit det enda smörjmedlet för de väx- "ande: industrierna, sjöfarten. och lampbränsle. - Men tillgången på valfisktran >var. otillräcklig och priset på lampbränsle steg snabbt. Då gjorde oljan entré just i det psykologiska ögonblicket. — gå från; 105 dollar per "törn til 4å. . : Öljeexportörerna” var driftiga men. likväl inte. Så som man kun- de” ha "väntat: sig.” "Affärerna var | hasardartade och folk. var ovilliga . ätt investera, pengar i-ett företag som mer. eller mindr var. "baserat på naturens. välvilja": Flödet. ur källor;som. visat en lovande bör- "jan stoppade plötsligt, och mark- "naden var osäker. Vetenskapen hade dock hittils inte visat något r utvecklihgenh Rat OLEKE ton tillskrives-äran av. att I 1a in- troducerat: oljan som motorbräns- le. År 1876 visade han upp en motor som drevs med bensin, = - Resten är ristoriar I ett land med proportionellt” så få” invånare som "Canada fanns det 1897 ett bensindrivet 1 : motorfordon, 1903 220 och 1953 3. miljoner, . ne Härefter erövrade bensinmo- torn världen” och trängde. ut sin äldre konkurrent . ångmaskinen. Den installerades 1, åtar av. olika nationaliteter och storlekar: och i ett otal former och konstruktio- ner. Bensinmotorn hade löst pro- blemet att kunnä färdas läft och snabbt. - Snart började bilar att trafikera , vägarna och oljan och bensinen vann terräng i det mo- derna livetg olika faser. Alla mo- torer behövde olja i många olika . former, «07 Från ' dett. ögonblick började den. stora kampen om olja. Det ” var en obeveklig kamp förd utan - nåd och medlidande och 1 vilken ingen vila gavs, Redan efter: ett par år efter det bensinmotorn, in- troducerats ' på världsmarknaden kunde ' två stora europeiska jin- tressegrupper snart urskiljas. Den ena var 'den' engelska, som hade "gjort till sin, uppgift att, utnyttja ” oljeresurserna” et pri ka im- perlet, särskilt orneo, Indien, Burma. och några. andra delar i Sydamerika. En holländsk |', grupp, under ledarskap av Sir. B. Deterting, koncentrerade sig hu- vudsakligen på de” holländska kolonierna” vilka i dag utgörs av Indonesien. Detta uteslöt givetvis inte att engelska och holländska intressen kolliderade med varan- dra I många delar av världen, tills de insåg hotet från Amerika och förenade sig mot « en gemen sam fiende. ' Amerika Hade nämligen myc- ket snart ,utvecklats. till världens oljeproducent nr 1 samt också desg största konsument; ”Amerl- kanska dollar "hade, hittat vägen till oljefälten I Mexiko, . Columbia 'och Venezuela och hotade även "brittiska och holländska intres- sen, ' Lyckligtvis för .ouropelska företagare var det -amerikanska lägret splittrat; Ett stort ameri- kanskt företag, the Btanddrå' on Company, aspirerade. på, att. få monopol på hela” produktionon” i landet och försökte' utmanövrera. mindre, syrymtnnnn —"-'en: källa på . vars använ FÅR ve ter. De medel de använde var te'alltid så justa och mångd små- [firmörs plötsliga ruin framkalla- Jde en. stor offentlig harfh. >.< :: Utvecklingen. gick långsamma rei östra” Europa. länd var för upptaget av krig och revolutionér' för att. ha tid med att tekniskt exploatera" sina” väl- diga resurser runt Kaspiska' ha: vet och Kaukasus. Först efter det bolsjevikerna - hade” kommit . ill: makten gjordes allvarliga, försök att. utnyttja dem. Den ryska pro; duktionen som endast ungefärligt , kan uppskattas, då inga officiella" siffror finns att tillgå är omkring + 10,2 procent & av” hela :, värläspr duktionen.- : < Knappast « någon" annan , vara har en sådan förmåga att ändra individernas levnadsförhållanden så : snabbt i som olja; The ”wild- tatters”. ära, de spekulerande ol- jeägare, "som på egen bekostnad eller med hjälp av upplänat kapi- tal,: I grävde ett hål i marken och hoppades att finna olja -— tycks vara förbi, fastän det ännu görs "En bonde som:en dag sökte i markernaj efter bortsprungen bo- skap på sina ägor i Alberta lade vid tillfället märke till. en ”kons- net: i en damm; Därmed var de vidsträckta oljefälten kring Ed- monton och, Alberta upptäckta. Det är. källor, som i dag täcker en stor” del av: .Canadas oljekon- sörition, och som; gjort Edmon- ton. till Jandets största oljecent > "Utvecklingen. i Främre Asien är ungefär likadan. . Ar 1929 var den . nyligen avlidne kung Ibn Sauds av Arabien inkomster om- kring 7 miljoner dollar. I-dag bor och ' arbetar 4.000 amerikanska ingenjörer där i fullständig isöle- ring! bland. -:11 miljoner” araber samt producerar och. säljer lan- ricår Oil" "Cömpany) betalar: 50 procent : till Ibn” Saud, vilket gör att denne; Tär en inkomst på 100 rjan visade Ibn Saud, vars | räkneljgt' antal "döttrar; tendenser att vilja "slösa sina inkomster på luktösa "pilar, privata” "flygplan, "UTsar-Ryss-' ”wildcatting” i Sydamerika... - | tig” vätska som flöt "ovanpå vatt- | dets "olja. ”Arameo' (Arabian-Ame- = förs FM miljoner dolar,. Arligen,,' ja familj räknar 55 söner och ett o-:t "Vi skal inte här diskutera > mo ralfilosofien i avtalet mellan den Persiska regeringen och the Ang | lo-Iranian Oil Co. och tvisten som ledde till:'uteslutandet av pbritti- ska . intressen i Persien' och den världsomfattande" » boytotten av öljeexport ” från lande Den kän emellertid tjäna som ”exenipel på att sljeutvecklingen”c och ' Konflik- jter inte kan'skiljäs från militära aspekter, Det finns inga skäl att tro" att "förre" bremjärministern Mossadeq och hans anän "var rätt- trogna kommunister, 'Han & tade” ” emellertid med -s granne: i norr 'och han. försökte . Spela. ut Sovjets strategiska och militära "'ärelystnad '> :mot”vi makterna; ekonomiska, "Resulta- tet blev söcjal och ekonomisk ru- in för hans landsmän, för landets handel; . och: Stigen. hans get fall. Olja, i vår moderna" Ua; ad en alltför känslig vara, att. manipule; ra' med utan ödesdigra konsekven- ser. Den kan 'bygga hus, meka kan också förstöra dém.' wu: " Senatorerna Kefauver, Keår, och didat, '. NEW. YORK En : .väterupprepning : nästa är av, 1952 >> års presidentval, med Bisenhower - och Stevenson ännu en gång som varandras -motstån- dare, ' tycks :nu vara praktiskt taget. säker, skriver SDS: korr. ' En efter en har: de andra tänk bara. kandidaterna vid demokra-' ternas ; nominering" avstått. från lämnat ,, vägen. fri: för Stevenson. gen (för tre år sedan, har. förkla" ] rat i att de inte: tänker ta -upp kampen : imed- honom ' 1956. ', ' En. fjärde "senator -- som också har varit » påtänkt. som" presidentkan- " Stuart” ”Symington, f. d. flygminister, har. ' också « uttalat. sig till Stevensons. förmån: Detta begränsar- antalet 'demo- kratiska: .ledare. : som: förutom Stevenson: : "för närvarande tillförlitlighetstävling: för, » mera. försigkomna. kan deltag: i två klasser, och; den ;drygt,. alltså lördagen - menövermärke. a z Redan i NW utökats i i gott ”sam- arbete” med "Laholms Mbtorklubb; för : motorklubberg” ” och alla andra,; kört liknande tävlin luftkonditionerade palats och Buldornamenterade kläder, .Nyli- gen har dock, otvivelaktigt fram- tvingat av. europeiska exempel, I dessa pengar kommit att. använ- das för- landets och folkets ut- Séckling. Skolor har byggts även 1de"-mest avlägsna ökenbyar och, -städer. Djidda, den, enda bety- > renoverats, en fiskjnustri har' startats och” ett” omfattande väg-r byggnadsprögrarna - kommer” att: "öppna: Saudi Arabien för handel. | dan besökte szom bekant en av Ibn” . Sauds . tjänstemän'' Sverige och placerade order för många hund: | ra tusen kronor i sådana företag som. Svenska Fläktfabriken,. ] Bor linders med flera, . Mitt barn skall och plaska, Men låt det sköta sig självt under vuxnas överinseende och tvinga aldrig ut ett barn I skräck för vatten och bad, . Se upp med obekanta "stränder. En långgrund strand kan ha en grop eller ett bråddjup, som in- gen ser, samma på stränder eller bryggor. Dammar bör förses med stäng- ven 1 grunt "vatten, om man är liten, je in Trasiga.” brunnslock — ”tvätt- stugans baljor och vattenbehålla- re —- är absolut onödiga 'dödsfil- Jor för barn, : oc Lär barnen simma tidigt: "Den säkerhet som slmkunnighot ger gör att barnen får mycket störro glädje av -badet.' Barn kan lära sig: simma redan före Bkolåldern. På de, flesta orter finns simskola med; Kvalificerade lärare, : "Parb 1 båtar ska ha flytväst på sig, Det. finns nya lätta: flytviis- tar) kom inte hindrar barnens rö- relseförmåga. ' Den förhållande- vis ringa .summa Ni lägger ned på en flytväst — av god kvalltdt 22 fir väl använda pengar. ' Många, drunkningar är badbät- dande hamnen vid Röda havet har . För endast ett-par. månader 'se-j' Nr inte drunkna, Bain älskar. att tulta omkring, - vattnet.” Alltför många barn har j- genom ' tvång fått en bestående j Låt. aldrig "Bmåbarn Icka « en- |- tidskontroller är. Kemliga.: ; Står- ten är: förlagd. till planen vid Strandhotellet,' "och . den't första: | bilen > släpps iväg kl” dagsmorgonen. ic Al om : deltagande " nast torsdag kl.'18.: I Då Pr tel. 105 Laholm ell tor, som finns utlagda. i; "Gunnar | Nilssons Snabbköp I södra: Mell=] " byrundar: är nåmnet: på en. sö Mmmarlätt” | présiaentposten "orlenterings-' "och villan återupprepas: Ike: ki ontra' drar” "sig tillbaka, rt har: -aspirationer på lt i E Stevens tin två "guvernörer — Harri i New York och Mennen i Michigan, Men de båda | BORGMÄSTARE AXEL: Pesökare till "Pri gårdar i Bästad. . Norrvike ! Fastän 'Stevenson inte avsikt att. offentigen:. tillké 'ge. sina avsikter före Somfnardiis slut," påstår: hans vänne inte” Stevenson "har ; Han lär också ha iv ö tygad om -att : endast samarbetet med '. ,.den demokratiska, spalör, RR att. fatta några, beslut över: huvud och att Hisenhowe misslyckande att ena republika: Sage längre finns någon I tt han tänker” ställa IP nästa presidentval ' och - att. hanl:s mer. att strida för sin nomår d. ering;: om : någon opposition dos om partiet iskulle bli aktuall, 3 a).P od ma förklarat att han här! blivit ”djupt desillusto- nerad'"”; över Eisenhowers, ledar]: parker, HANDLAS PÅ: ee MALM QUIST TALAR Fr "MORGON KL. | 2 I BASTAD OM ”SKULPTU REN OCH - SAMHÄLLET”, CN Utställningen "Skulptur d Na- tur” fortsätter att "locka tusen- ' intresset för? densamma är enormt, ;” Ett flertal städer har sänt 'represen- anter. För att. välja. konstverk till i redrag,. betitlat ”SKulpturen; de samhället". : "Malmquist - är, som . ns | bekant, nen? stor; "konstentusiast ; nan i detta land verkal » bostad: d skolor, : Sv «hur ti kommun” bör förfara. vid för- arv: äv skulptur borde "särskilt éhåndlas. i På söndag. kommer orbmästare Axel. Malmquist. i aholm:att kl; 12.00 hälla ett" fö-Ti flera. p rk än "någol” annat '« samhälle" ir Sveri ge.” hans ypperliga" Initiativ ined Lär gaholmsspelen har" stadé n rat ekonomisera ” ett” "flertal "stork > konstinköp,' Meni kan "säkert ' för= : vänta" en Intressant PSV : dra; hart dragit; sig tillbaka från J aktuella 'venso har -beslutat ? senhower I nästa. val är att h ett ständigt: h Hot: imot ”världstre- den, och solidariteten med äe' an- äs Mn domökrätlerna, avs okså - förre" presidenten stöd, . som” fastän han u bemödar: sig, om, att ; återer- de ' striderna « fortfarande SR är- en mäktig, man” inom partiet. så Det : bästa: beviset: för: rått ste- tt. tar upp kampen; ; med " .den: populäre 'Bt- an thy; änser: att -han Inte, skall. räs'- till ätt. ställa upp. mn sel. Det gär Jätt att drunkna, äl. na! akuld tilt. CV ÄR Bug pe 2 ne - nb hög kvailté och låga priser : mtndene ven den, Laholm, har""propörtforölt- + "Tack Pjåre”? > Mn SÄS &esknsrmmma onaed, och har kanske mer än nå; on an» « 4 BRA OMM pb 3 mia sb
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.