skap vill. i ta från din stuga. Och DS vägntdtalaj"' I det-Löfqvistska hemmet väx- s ; att vila ut inför den nya Sten da ss Europa, Inge Söderberg, .... parnlöst. Och hon "trodde det var| du lyt! ärriga anleten. e 2 me ja 5 gera toa? . LS csr I mitten längst ned sHYeb msn fr. v. Miss Libanon, ; Miss hans förbindelse | med - - d "Finland, och drottningarna är för övrig Miss, -Tysklandy mt Hd att då: - a e | - st ss os Danmark, Miss Cinema och | . NL - > | - Randi i N dte Mani AAA " varit god' att-ha. Och vi ha ju "tiga stuga, Dessa ord hade Per- s nilla upprepat” så ofta att det nu : den, ambulerande skolan "och där- . natur. Hon ” idylliskt! i hemmet; Och förtjänst- : erna? 'räckte' till uppehället. sv Treryrvrv -— sem E BERATTELSE FRAN SISTA HÄLFTEN AV 1380-TALET OCH OM — För LAHOLMS TIDNING av C. 0. Nilsson; EM SOM" "EN GANG. varit Ve till Olas Pernillag Ma- na fick denne. aldrig veta medan modern Pernilla levde. För på . hennes frågor om vem som varit hennes far, svarade modern |. alltid att han varit av så fint folk "att omhon fick veta det blev hon bara högfärdig. Och någon' hög- färd hade de inte råd till. Men din far. vår n duktig karl, för han skänkte mig stugan, Och den har aldrig .behövt .lida någon verklig nödse Så jagihar aldrig ångrat att du köm 'atti födas.: Och hur trå. kigt källé "det varit för mig om "haft dig eller denna präk- "gick, som; ett rinnande vatten, Men de dunkla frågor som. hör- ”de till Malenas upphov kunde hon ej får någon klarhet 1, . Att hon måste hä haft: en far höll Kon för T i varför ej modern vil- "det var kunde hon ej . Di hön skulle inskrivås' i "vid uppgivt. sitt. namn sade” "hon Sig.heta -Malenar Men lärarinnan "ville. även "veta: ”fadersnamnet, vilket Malena' ej .kunde "uppge. Modern '; som? följt henne till "sko-J lan: bt flickan bar: hennes i ar. "Olas dotter, x rambar aldrig? bägra klägomål till lärarinnan” önt hor än? ofta haft; anledning; "därtill. Men” skoltiden var kort” och M: änatt gå i skolan, Hon hade lätt för! att. minnas "och" "svara" på prästens, frågor: Och Pernilla var" mycket: stölt: då prästen, på själva . konfirmationsdagen 'berömde en ne: för 'ätt hä "vårt hans - dukti- nes säkra. svar. -buro. vittne, Hon:;hade: växt upp till en :b vacker: och kraftig flicka: fö ålder: Och "särskilt de milda vådl ra ögonen” visade! en kärleksfull de. söka £& en stadig" tjänst; "då hon.därvid trodde sig 'kunna ör- "tjäna. något till hjälp. Men -mo- |: dern ville :ej släppa bort-henne så att: horiiskulle';bliva' ensam, 'Och så gingo hågra" år: Och det' var - Mex 1872 skulle bli ett sorgéår för många 'både "höga och "låga. Maja var nu på sitt 18:de år. Och då hon komr hem: eri - kväll: efter slutat... 'dagsverke fann "hon mo- brutna .koleran;s: Och det dröjde plott .nägra' dagar innan modern dukade ” under 'i de hemska plå- gornai» "Malena” gjorde” allt. vad Några. ögonblick I innan” hon: dog - oa av) alt” "sit hjärta” att även ett papper som hon fick vara rädd om,'Men så tröt talförmågan och hon fick aldrig sagt vad/hon velat. Hon fick ett häftigt kramp anfall och gav upp andan. , = Ett par grannar buro med tve- kan ut den döda som lades 1'ett annat rum. , Då. hade Malena-' re- dan blivit smittad. Hon håde fått en farlig huvudvärk med oavbrut- nå kräkningar och farliga mag-| plågor med oavbruten diarré och krampaktiga ryckningar i musk- lerna och var säker. om att hon snart skulle få följa modern. Det- ta fortfor i tre dygn varefter öni- ma 'såriga knutor började uppträ- da i ansikte och på bröstet. Och hon led förskräckliga plågor i sin ensamhet; då inga vågade sig in av rädsla för smitta. Diarrén och kväljningarna "upphörde så :små- ningom, Men i hela ansiktet upp- kommo, tätt intill varandra ' röd- blåa knutor av ett halvt krusbärs storlek som efter ett par veckor brusto, sönder. och 'uttömde. eh tjock blodaktig "materia, och som kedan vissnade bort efter hand 5 Pornilas Malena. KOLERAN 1872. Hishult. — vill ni således ej flytta godvilligt, sade länsmannen.— Nej; jag har ju ingen annanstans att bo och jag kan inte få .Någön tjänst se- da jag blivit förstörd i ansiktet. — Ja, det kan jag ej göra något åt. Då kommer ni att bli stämd till tinget.. Och då blir det säkert vräkningsdora' om ni inte kan vi- sa att er mor ägt stugan. " : Och det dröjde ej änge förrän Maena fick stämning till tinget, varvid hon blev mycket bestört. Skulle.” hon då även förlora 'sift barndomshem, Modern hade ju alltid sagt att hon'fätt” huset" till skänks. ' Hon hade” nedlagt. så mycket arbete på tomten runt omkring huset med. både frukt- träd,. potatisland, -Brönsaker och blommor. Och hon hade det så vackert kring stugan. Skulle hon inte gå till den nye godsägaren och be honom att' få” behålla 'stu- gan. Hon fick gärna göra nägra dagsverken” för detta om'shan så fördrade! Men hon” hade: hö han skulle vära ganska ki efterlämnande”, djupa” ärr i såväl kinder som panna. Endast ögonen hade blivit :fredade: Och' då Ma-' lena efter ett par månader, åter ' kunde, lämna" sängen, var ”hon? så matt "att; ;hon" knappt! kunde” stå” på: benen. Och då hon betraktade sitt "vanställda ansikte ryggade hon baklänges av: förskräckelse; Och det. dröjde flera månader in- hön' kunde "gå till kyrkogården : | och: få reda” på var hennés möder: ”Öch då önskade: hov, av. henne sedan hon i anlete: Men "hemmaornkring :fick' hon” 1 ke , tillfälligt" arbete så; a j äl fann hon en Juppspikad , lapp. r det: stod hon "skulle" "hålla sig "hemma ästa. dåäg för ett viktigt besök av ronobetjärniingen., Och "nästa dag kom” länsmannen i egen. "hög per: son.' Han. nästan. studsade, då "han fick? 7 se; .det. 'vanställda ansiktet Ingenting. särskilt, : sade. Jänsman- nen, Men jag har blivit "anmodad att.undersöka om ni-har rätt att bo här iv stugan. Den nye, ägaren till godset vill ha stugan "åter till: jaktstuga. Och. har ni, inga pap- per. på att. er. '.moder, var ägare. till stugan "måste ni flytta häri- från - kommer ägaren "att söka yräk- ningsdom .på eder, > Malena 'sade att. hennes mor "alltid? sagt. att "hon fått stugan till skänks av sin far, Men. vem det. var: visste. hon ej. Har, nl något papper som vi- frågade länsmannen. Men Malena sade sig :ej ha. något sädant.” Då. sade hon. att i en viss lönlåda låg - inom; tre, månader, annars . sar det skulle jag. vilja, se detta, räste: CENT oa Xx hon hade 'aldrig 'gjört "något är- bete vid gården sedan den nye ägaren kom dit, och det. var väl inte lönt att” försöka. Hon visste ingen hon kunde rådfråga. "Men hur” skulle. hon vågå att :komma till tinget” "med sit anskrämliga ansikte. 'Hon” gick till sängs och då -hon gråtit. länge. föll” hon i”en. : orolig stummer. / Er'mängd tänkar' voro dock ännu kvår 1-medvetan- nån -hon hade" så påss krafter att. -det såsom: Varför”, ville mor” ald- rig säga mig vem som "Vär min far.” Han -hadé' kanske kunnat ; hjälpa mig tillrätta 3 nu. Eller, var- se i säkna lyckan ti livet. Visa 'domaren det . papper som din: "mor gömt; "så får du be- hålla huset. Och sä Och s Så + var nen örsvunnen. Drömmen var. så nvlg "vaknade" 'öch satte si en. Och, så .slog "det .henn modern sagt på sin dödsbädd, ej "hunnit uttala om: ett "på som hon - skulle vara räd Hon tände en lampa c och gick alltid haft läst. Hon ha att modern dä hade : några .: : gamla > kärleksbrev. som hon ej velat visa och sedan. efter sin svåra sjukdom! rént av, glömt bort att öppna. . Mel, hon. kunde trots "ett ivrigt sökan. nyckeln: så : - Så snart det börjat dagas nästa morgon fortsatte :hon sökandet och fann den till sist gömd i en större blomkruka överskuggad av en rikt blommande krukväxt; Och då hon: öppnat. lönfacket läg ett” "gulnat papper &' vilket : 2 7 Gåävobrev. VI 7 Till pigan: Pernilla Olasdotter, I ller: sig n. i Paris, kanske för Dessa skönhetsärottningar je Ptningen om: Miss Universe, >. v- : ryktats här under Karrebo gods skänker ' > många tjänsten till: mig nu ”be-' >. fintliga jaktstugan ; i skogen in-. vid vägen till Norre" Väng; samt | :som tomt : därtill jorden "kring sSl- stugan” med tio famnhar på a ] « dor från stugan, att av henne och - hennes arvingar "ägas och -besit- » tas för evärderlig tid, med rätt "att därå erhålla laga fastebrev. ' Karrebo.den 14 september 18517 " Namnunderskrift. och sigill.” " Nu förstod Malena vad modern, velat säga henne. Och kände sig ofantliga glad : över att .h funnit papperet. Och så var: hon "nästan - viss om att. det var greven på godset som:var hennes; far. Mo- . dern hade haft mycket arbete där innan Malena föddes. Det hade "att greven "och hans fru inte Ievde i något lyckligt ”äkten- och att dettå hade. blivit Pei a i ra täl att se henne. ej. "finna ä modern fått följder hade han skänkt henne stugan med villkor att modern ej fick ypPPa faderns namn, Och det var väl därför mo- dern " aldrig nämnt hans: namn. Grevinnan var död för ett par &r sedan :och greven hade sålt god- set till- en ofrälse, samt flyttat till Stockholm. , Det gick runt i Malenag huvud. Kunde det vara möjligt att gre- ven var hennes far. Och kunde hon” någonsin med sitt utseende våga att ge sig tillkänna för ho- nom. Då skulle, väl åtminstone bekymren för hennes existeps lät- ta. "Hon ' gick tillbaka till ' sin dröm, Mannen som talat till hen- ne i drömmen, "hade han inte pre- cis samma ögon som hennes eg- na.- .-Hon betraktade åter sina eg- na ögon i spegeln och såg att de voro lika dem hon sett i dröm- men. Och det gick en ljuv känsla genom hela hennes. lekamen. Nu hade hon fått bättre mod att mö- ta vid tinget. Då målet kom före och godsägarens ombud yrkade om. yräkningsdom på henne fram- ställde domaren en fråga till Ma- lena om hon ansåg sig ha något skäl däremot. Malena förklarade att modern fått hus och jord som sin- egendom enligt Båvgobrev. som hön :. överlämnade till domaren. Han uppläste det högt och förkla- rade -det vara fullt riktigt, så att hon som moderns 'arvinge: kunde få detta fastställt av rätten. Mot- parten menade. på att det skulle Varit fastebrev därå tidigare, och at detta. ej undantagits vid för- 'säljningen : av - godset, ., utan :en- dast -: omförmälts . att Pernilla 'Olasdotter hade: rätt att bo där på -livtid."Och då hon nu vi ” död ville: ägaren till, Karrébo"hå' dön åter till. jaktstuga.. Men domaren sade att i så fall fick-så hålla :> köparen" skadelös- trånget. Och ' Malena tillerkändes ersättning" för. sin inställelse, ot Domarens fru som :var en brors- dotter till greven hade : "med tresse 'Fåhört! "förhandlingarna målet: Det hadé särskilt intresse- t' henne -då hon ' som” "barn ofta arit' i grevens” hem "och många e | gånger besökt Platsen" då stugan 2 | uppfördes. Och hon var "intresse. rad att se dess nuvarapde ägare] ” hon': : hörde "gåvöbrevet: dotter. söm. den nye godsägaren ville åriva” bort.” Hon! hade sett Malenas ' . förstörda" ansikte. med i de våckra ögonen som hon 'så "väl kände igen'i sin egen släkt. Och då målet; var slut anhöll hon” or beklagade att hon blivit 'så 'vanställd” att hon var rädd för j att tala "med folk. Men frun" sade fulla: släktklenoder blev "troligen mer ietler mindre förstörda” fetet” av den förfärliga, sju en: En syster: till: nig" som" jäg trodde var lyckligt” "gift 'öch söm är en "skönhet förut, har. blivit la” skadad i "ansiktet. Och: båda hennes barn dogo av pesten. Nu hår hon måst gå med på skils- mässa från mannen då han ej me- «Och hon har fått en dubbel börda att bära på i livet. + Hon-kan knappt få. en sällskapsdam som vill vara. hos Kenhe/ Och sjukdomen: frågade N ter de som hade pengar: mer . attigt folk.. Jag har en bror som är 28 år som även delvis b vit:vanställd i ansiktet och där- vid: även förlorat. sitt ena' ögo. Och så bad hon Malena berätta om :sina levnadsförhållanden" och om hon ej möjligen skulle kunna tänka ' sig att' flytta till hennes syster: som hennes sällskap. Där var hon förvissad om att hon in- genting skulle sakna; Malena sa- de. att: det' ville hon gärna; men fruktade ” för att Hon” ej var så bildad att hon kunde passa fören :sådan plats. — Min syster, sade hon, är. ej alls fordrande. Men hon vill ha en villig själ att språ- ka' med för-att döva: alla sorger. Och Malena lovade att tänka på + Och fom Hägra dagar I höll ett förgämt” ekipage utanför Malenas stuga. Och två” damer -trädde in i stugan där Malena satt vid ett finaré handarbete. Och snärt ha: de "der vanställda systern tagit Malena” i famnen och sade: ' Så har jag äntligen funnit en kvinna lika 'vanställd som jag själv bli- vit. Är det våra likadana ögon som - är ' skuld till "vår olycka? Och ' så "framställde hon frågan om Malena ville flytta till henne som hennes "sällskapssyster. Vi ha hårt fått pröva på livet båda och jag skall rikligt löna dig om i somi 1903" emigrerade till ”Ameri- i | Third”! . I lyckade d omkring | 1860-talet då; familjen -Mamsellerna på Anderslö a — I För LAHOLMS TIDNING av Hildur Wickström, -—! För mer än ett sekal . sedan, närmare bestämt år i; 50 kom, det . ett flyttlass vå. de. smala” slingrande vägarna mellan Skate- löv och Markaryd Det var bruks- - inspektoren och handsekreteraren . Anders Georg Löfqvist, som" jäm- : te samt barnen, 11- -åriga” Eli 6-åriga Jeanette Charlotte som . nu flyttade till Markaryd; Han hade nu lämnat sin anställning som brukstjänsteman hos grevai nar Hamilton på Huseby järnbruk i: Skatelövs socken. Redan” är 1842 hade Löfqvist köpt hälften ” av Thimsfors bruk med tillhöran. + de faktori, verk och kvarnar samt ' , sågverk av bruksägaren Jacob ! 'Thim, och hans fru moder; Catha- ' rina Thim för 5.666 riksdaler och | | 32 ' skilling banko. Brukspatron Anders. Löfqvist bosatte sig I en lägenhet Under Markaryds mel- langård, belägen i närheten av Thimsfors, Han var född i Tra- ryd 1812, och son till kommis- sionslantmätaren Jean Löfqvist, och " hans maka Anna Hiissbeth Johansson" på "Povhult) trrärgas I socken. Utom Anders "Georg, hade då sönen' Mauritz. född; 1820, och med komrniissionslantin; taren och adelsmannen Samuel Fredrik. La- gergreén på Sanna. Mauritz. bo- satte sig även -han' i Markaryds mellangård på en plats 'som'kal- lades Dagtorp. Han'hadé två dött. rar: Ida Eufrosyne, född" 18660. ka, men återkom och ing gick äk- tenskap med lantbrukaren" Axel Svensson; Misterhult, samt: Ma- tilda "som även hon. for till FAme- rika; och därefter gifte sig och bosatte” sig i Eksjö. ”Aret efter' det" bräkspatro A åers Löfqvist och hat nyttat till Markaryd; föd 8 yt ferligare en dotter, som. dopet | erhöll namnet” Vilhelmina. Augu- sta. 7 1856 föddes Anna. Alfhilda, min" hon. dog” tidigt. : Den: yngsta åottern Johanna” Märtina föddes 11857, Te ” "rr mars' 1863 såldes emellertid bruket - vi herrar Löfqvist och 65. 000 riksdalpr) Fill inynt till patron Friis på Lyngby gård i Själland Detta' var' ju en ganska; stor. summa, pengar: på den” iden. så man. måste: här| vad gjorde Löfqvist av pengar? Var .det miss- spekulationer, borgens- Alltnog, hem; ärde- alla si förbindelser eller vad ?i | han: vär född med otur met brände” ned; och älla” nda. Möjligen hände. detta flyttade till torpet Svenstorp” och detta". erhöll. nu 'namnet” Anders- | löf.. F.d. brukspatron Anders” Löf- qvist erhöll nu en årlig gratifika- tion'i. ur: Vermlands' ochi Dals brukstjänstemannaförenings . 2 e0-: illkassa,' Ar 1876 av Löfqvist” av endast "55 är; Hon Markaryd och dotter. ill kommi- hade på balerna, hon söt. ien fin sidenkrinolin... med. bandrösetter och han ståtlig i sin löjtnantsuni- form dansat” till de” 5 fina tonerna” från sö oc lot! neryd, och här hade hori Haft "den ga du till varandra. Och Malena Iovade, och så skulle hon hämtas om en vecka." VA o< > Malena arrenderade bort stax gan på ett år och bämtädes "till | sitt: nya hem som. var. mycket förnämare än hon tänkt. Hon] Jev hjärtligt välkomnad, och. behövde ej ångra att hon tagit; platsen. Hon kunde nu se ljust .på tillva- ron. Brodern som även blivit .van- ställd, bodde i samma villa och | de hade gemensamt hushåll, skilda bostäder. Han håde måst avbryta sina studier, dels för sitt utseende och dels för försämrd syn. - Och en dag hade ham'och Malena funnit varandra. Hah var tillräckligt rik utan att "arbeta. Och efter ett par år flyttade öar karna till Maienas stuga som ge sin maka Laura' Charlotte,” oa | fick klara av alla svårigheter. I & arbeta. medan ni är" små. "Fru prästgården ' för att hälsa på + H EN höga "äran att I dansens virvlar svänga om med den levnadsglade Karl XV, oz Vv . Men glädjen har sin tid — och sorgen sin. Då löjtnanten förstått att... brukspatron Löfqvist blivit av med sin förmögenhet så blev han borta. En hemgift var han i beroende av, därför fick Inte hjär- | tat tala. Men vackra och glada Elise hade mistat sitt levnadsmod och blev grubblande inåtvänd, ja nästan velig. Till det gamla vård- trädet gick hön ofta, smekte dess skrovliga stam . och ' viskade: Minns du?” . "Den 17 maj 1899 dog f.d. 'bruks- patron Anders Löfqvist, lämnan- de sina tre döttrar Elise, Char- lotte och Augusta ensamma. Den yngsta dottern hade redan förut lämnat hemmet och gift sig med en :skräddare fråh-Lagan. Det blev nu mamsell Charlotte som sin tidigare ungdom hade hon va- rit "hos 'friherrinnan Cederström för: att lära sig 'hushållsarbeto, Detta blev till en god nytta för de tre systrarna; då varken” mam- sell, Flise . .elter" mamsell:. Augusta | förmådde försörja sip. ' själva. [Der Benare bar sig tafatt åt, och mamsell ', Elise "som: före . 17-års ålder -plivit så uppassadl/ akt. Hon inte ens knäppt”eller snörat ”änat egna kängor eller skor kunde nu: mera ingenting- annat. uträtta.där hon” satt" på ' sitt” rum” än flyttade" svarta, banden på sin rödlila kjol så att ibland gatt bani den högt "uppe. "och ibland” på kjor” lent kant. "Tbland gick: hon” sbort till”. en byrå ' och tittade på marn- mas sko”. söm? prydligt 148” init- rad ir ett” silkespåpper: Det lev alltså" mamsell "CI ixlotte med gin stilla” läggning, 8 "försynta "och goda 'sätt, som fick ordna för de- ras '. uppehälle. Hos gamla” fru Hansson . på "Södergård "var hon ofta och hjälpte till då barnen var. små. "Ingen. "kunde som, Hon stryka in stora tvätter mgd kru- siga band och spetsgarnityr. Ofta brukade nh prata med barnen på S dergård. "Hon berättade att hon rn : BV. under 'sidentäcké hn tär vardags åt med stl: versked. "Och med en djup suck tillade hon — men allting är för- gängligt I här i världen: — och Gud välan barn,” som' får lära" er Hansson som beskrives som en | godhjärtad dam ordnadé det all- en massa godsaker med sig hem i ett knyte. Då blev det fest i hem- met när godsakerna plockats upp och då dessutom mamsell Char- Iotte köpt för 10 öre kaffe och för 5 öre bitsocker och även hade en slant över i kjolfickan, Ofta fick de hjälp av sina släktingar och varje jul kom stora paket inne- hållande 'risgryn, kaffe, socker samt . kläder som de dock aldrig nändes . använda.- På somrarna kom de i storskyggiga hattar med rosetter och krusiduller, korta jackor ” med puffiga ärmar och rTynkade . skört samt parasoller, Ibland hade 'de äkta persiska schalar över axlarna och ibland pellerinkrage med paljetter. Ofta gingo de på visit såväl hos: fru Hansson på Södergärd som till Påul ' Verners” familj eller till tid så att mamsell Charlotte fick | nomgått stora” förändringar s och blivit. en formlig idyll sedan del, tillköpt ett stycke av: skogen utanför. Vid klart väder kan sjön mellan skogens aka stammar och i den idylliska. | kyrkoherde Johan Plym-Forsell "'nistern i Markaryds pastorat, se- 'dermera prosten i Hallaryd, Hans Lorentz Ekedåhl; död som prost därstädes 1850. Fru Laura Löf- qvist var ' troligtvis dotterbarn till” £. prosten i Markaryd, teol gärden bland blommor or leka trenne barn; som ej bära några spår av föräldrarnas kopp- Rhodin (1775—1831). doktor och fil. mag. Carl Vilhelm vr ”q4 te de små flickorna . Löfqvist upp i lycklig okunnighet på'vad fram: tiden bar i sitt sköte för deras del. I sina små krinolinklänningar: och: spetsförsedda .mameuluckor' samt : band-osettprydda kringel« flätor vid öcsonen som ju var den-' na tidens mode, sprbrig de oms" kring glada och lyckliga omgär- dade äv sina föräldrars vård och kärlek Tidigt fick de lära alg vad, takt och god ton .yvlll- »BÄRA,: och ' ofta fick de följa med på visitor ” hos kära släkten I Sanna och til Jacob Thims på Thimsfors Bom , var gift med deras, moster, samt övrifa: herrskapsfamiljer som de. umgingos med, I det första Mar»' karydshemmoet upplevde, den unga: =. och vackra Elise sin första 'gch, enda kärlekssaga, Under ett vård. träd på hemmets mark. brukado . hon ' möta sin älskade." Många, gånger scnare lär hon ha yttrat, orden: "Tänk om lönnen kunnat , tala!” "Men vårdträdet bovarade'; sin hemlighet, väl — den teg om löjtnanten 'som = viskee; ömmi . kärleksord ' och « gav löften :om evig trohet. Endast en. kort tid; hade lyckan varat; Men.hur lycke: lig hade hon inte varit då äe träf-» fats på Jjulkalas, högtldsfester; slädparti och ' bal hos släkt och sännpt; De" hade" suttit, til bords Vär föda rosor glöddo 1 Enistrån-' "de kristall, och där ljusen från sllygrkandelaber och skimrande or strålade 4; kapp;yed' : Bgon. i Över”: skummade, pärlande” champagneglas hade” de lett mot varandra' och lyssnat” tll "Bordavisor.” hade; de åkt slädpartt, där atfärn- örna' från! en vintrig nlmimiel blic- kade ned till dem, 'och där endast bjällerklang och ett öch' annat s muntert ” glam " från" do övriga. slädpartiåkarna' störde tystnaden 1 det anöhöljda lanäskäpet: "De med fru; vid dessa tillfällen; blev de undfägnade pa allra bästa ; sätt, vt "Den" 80 Juni; 1918 dog mag a sitt hem rå "Anderlöf, och, den !20 maj 1919 dog” ”Charlötte, Någon tid "därefter blev mamsgell. Aligu- förd. till Markarydb” Idre. domshem.”: Här, inbringade hon sin sista tid, och dog, den 27 (1 1929. Under sin vistelse på sä domshemmet fick hon, besök 4 sina: kusiner' från Sanna å mera boende i Göteborg, och intar ledes fick hon besök äv ät tiän Halmstad = ov Mamsell Augusta hade ett kny- te som hon var mycket rädd om — och då man efter henries död öppnade detsamma innehöll "det 1.000 kr. klockor ringde. och klämtade över hennes enkla'kista då den fördes 4 till den sista vilan — så hade des- sa klockor klämtat som bröllops” 7 klockor då hennes föräldrar vig- des till ett äkta par. Samma: kyrkklockor hade ringt till guds-" tjänst när hennes morfar ' och : mormorsfar — tjänstgjort ” som präster i denna kyrka. De hade ringt pch klämtat då hennes för: äldrar och syskon bäddats ner på denna kyrkogård, och nu ringde de för sista gången för denna fa- milj. Men varje år spirar nytt gräs på de glömda gravkullarna.: Som en slutvignett för deras mån- citeras Verner von Heiden- ne stams: ”Vi Människor”. —. . = "Vi som mötas några korta 3 stunder ” barn” av samma jord och ' samma under :: opå Jeynads stormuppfyllda” Skulle kärlekslöst vi så och kalla? Samma ensamhet 038 väntar 4 ' svama 5 sorgsna sus på markens "Tillsammäns + + Då Markaryds <kyrke
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.