tt 2 LON "Solen bår upp WL 40 ned>kl. 20:26 SN STOCKHOLM "I den engelska tidskrifteh” "The. é ” Listener har förts ex diskussion. "Om stadsplanering i Sverige och "Norge. Ett inlägg har gjorts av särkitekt Eric de Maré (han hat? svedskt påbrå men är född" i : England) oth > det" återges "av. ” tidskriften! Byggmästaren.. Ti- lägget bjuder på en rad kritiska , Synpunkte . sär ” Man" får, säger arkitekt: de Maré, det intrycket; att allt'skullé stå" väl till” med: Svensk och norsk” ötads- pl it” och det: ka . oc norska sättet att leva. "7 5 -' Som” engelsman 'med 'svénskt 'på- brå, som känner till och håller av både det land där jag är född och det jag. härstammar från, vill jag: "gärna göra några komméntäre Sverige a AS en ”anmärks i j Jard, och landet har ingénting av'Storbritan- niens, industrislöra.. Svenskarna I är £roda;'; hantverkare” och. ingenjörer - "Emest "Borgnine; den vä lige oc ilskvärde 'småborgaren-; slaktaren 4 + "filmen ”Marty” som vann stora pris - set vid Cannes-festivalen och skör- dar framgångar på världens stora in biografer, vägrar att leva som film” Pettpar-tre år sedan inte hade engar att försörja sin fru .och sin lilla: dotter" med. Borgine vägrade 'N vidare: att "bli en ”typ”, vilket är "ödet för'alla som gör snabb och.o-' väntad 'succé i Hollywood. >> < : (OR mbolagen har som vanligt ins lett slagsmål om khkonom och . bjudit ' över varandra. Ernest Borgnine har wu: unidertecknat -ett "koritrakt -som . varken” kommersiellt betonat ell . "er tillåter filmbossarna att göra Ne : de .vill' med' den nu. 37-årige: n; 'världsstjärnan, Borgnine förpliktas de” sig att under de kommande fem : ären inspela tio filmer, årligen ba- "ra två.och endast under. villkoret Jatt själv få välja sina roller; Han "Hår 3000 dollar pr vecka, vilket är imer: än han vågade hoppas på, gå han sprang omkring efter engages Imang och var glad att få små sta- . "+ tistroller i televisionsfilmer, Borg= - nine har förklarat att han. varken « will "ha lyxvilla; swimming-pool, " lvräkiga: lyxbilar och uniformerad . > chaufför. Han stannar kvar med ihustru och tre-årig dotter i den Hila två rums-lägenheten och tänker se.! " nare köpa'en liten stuga på bögar ” Fyra Tum: - . Ernest Borgnine heter eoniligen a . löriesto Borgnina och är son till en "italiensk iramigrant. Under tio år | 23 itjänade” Borgnine som enkel sjöman och senare som underofficer i USA- - flottan,” Där lärde han känna sin hustru" som var sjuksköterska” på en 1 ute i Stilla havet. -Han lämnade” tjänsten vid flottan å år 1950 ch upptäck under i 1 fa succéfilmen ”Härifrån. till evig-! ” heten” i vilken hän spelade en tjock; : och otrevlig” underofficer; — : gom inbjöd vinnaren av en bilpris= . en åktur i deri danska få Vi NE NA L "lUnningarna bör Ni alltid "Denna bild visar en Olc [1902 års modell — den gå utan. mankemang, Den finns i Dan- mark och det var General Motors ävling £' Populär Mekanik, hérr Mjölby, till Magne der dan fa huvudstaden. Fordonet väckte stor uppmärksam= > het och here Rahmberg fick t. 0. m. poliseskort, en artighet som. annan " lår förbehållen filmstjärnor wch'an« dra berömdheter som besöker Kö- Denhaian. annonskontakt med syenatr | 'det- mellan samhället och den en= | ningar av andra; ” -och arb friska och trev-. liga, människor, Deras"! liveinställ- rationell till :en" viss” grad. Sverige har; förverkligat välfärdsstaten på ett så 'avancerat och progressivt sätt att "det med rätta kallats för ”lyx- kommunism.” | Men — "det faltas något i det ; moderna livet i Sverige = telligenta svenskar É ”emeller- tid de första att erkänna att det iatsas något i det moderna livet i Sverige. Man har en känsla av tom- het i den rena luften, en känsla av i uttråkad missräkning, en brist på värme som är svår att definiera och |” analysera. Livet tycks alltför” orga- niserat, :prudentligt och välstädat. Individen förefaller mer : och "mer formad efter mall, och den svenska arkitekturen och stadsplanekonsten återspeglar tydligt .detta.. För: min del återvänder jag alltid från Stock- holm till. det' gräsligt" solkiga : och röriga London med en känsla av be frielse, Detta är inte helt och hållet en subjektiv reaktion ty: många svenskar har berättat för mig att de känt på samma sätt när de kommit till "England. En svensk -:har till. och med : sagt till mig: : ”Om' jag inte kunde ge mig 'av från Sverige en gång, om året så skulle jag: explo- dera? 7” s | Allt detta säger jag "inte nedvärdera Europas mest civilisera- ide nation utan för att jag. tror” att om vi exakt. kunde diagnosticera den sjuka: punkten i.det--svenska sättet att leva, kunde vi kanske ock- av djup och omfattande betydelse för oss alla. Det förefaller som "öm i alla sområden' skulle ' sträva "mot de mål som Sverige redan upp- nått. När vi kommit dit kan det tän- kas att vi. upptäcker, liksom sven- skarna nu gör, att målet inte mot- svarar våra förväntningar.” 2 Några troliga o orsaker tll : d Var" ligger, felet? vill, någon del är det nog "nationellt betingat '— en följd av landets klimat, geografi och: historia. Men jag tror att det till största delen går tillbaka på två faktorer, "som inte är. nationellt bundna. Den' ena är' industrialise- ringens inflytande på det mänskliga sinnet i och med arbetets uppdel- ning i olika moment 'på olika hän- der, centraliseringen, arbete i stora grupper och den "personliga ' otill- fredsställelse som detta innebär Hos den enskilde. -”Allt som inte är för- bjudet är obligatoriskt” ä är "ett van- Det finns ensj sjuk punkt "öden" svenska friheten ning: och. .samhällsorganisation > är lö r alt : så komma något på spåren som är | ni vändigt eller önskvärt, och ändå försöker den: enskilde foga sig i detta tyranni, ett tyranni som blir alltmer personligt och svårt att” 'be- kämpa. , "Alla vi I den västlin världen — Östern följer efter — är nertryckta av irrationella skuldkänslor, och ar- betet. här: blivit den fetisch "med vilkens makt vi försöker sona den. na' skuld. Slutet på det hela är. en Psykofysisk explosion" som heter Krig. (Jag' har vid flera tillfällen hört "svenskar -"deklarer: Vad Sverige behöver ä är ett rejält krig 2") Vi kan 'inte spänna” av, och vi har ingen tid för kontemplation, för ef- tertanke' eller” för fritt sk d 'T ”stenbrotten” Bayern -. augusti 1861 ett märkligt fynd. Man fann avtryck i stenen av en fågel," den var inte större än en liten hö- vid Scinhofen i i de en lång stjärt som' på en Hiten krokodil, som 'en vanlig fågel den framstående" tyske 'zoologen. A. ' Wagner, insåg "han genast dess ve- tenskapliga betydelse: man att göra” med. ett mellanting mellan kräldjur 'och fågel, ett kraf- djurart kan uppstå genom långva- vare sig personligen: eller: i grupp. Vi /är valla: hårt. bundna vid. lönta- gartvånget, och med:morbid maso- chism här: vi kommit att älska vårt slaveri och reagera häftigt och med fruktan "inför alla. antydningar. om att tiden nu kar vara inne" att för- verkliga! den fullständiga' individu- ella ekonomiska friheten och demo- kratin;” tack. vare. det, potentiella bringa” med allt mindre fnänsklig arbetsinsats. . världen i vårt tid, vare sig 'vänster- : | sinnat eller; högersinnat, Jämnar de "| grundläggande + problemen därhän. Dessa ”problem hör mer hemma in- om moråalfilosofin än inom ekonomi eller politik. "Världskoriflikterna :är overkliga därför -att . motståndärna inte kan: se att' den grundläggande moraliska 'konflikten ' i. världen av idag rör -sig' om fråga om arbete, fritid och individuell frihe . "hel nåtion . Svenskarna > isynnerhet:: borts helt från ätt detta moraliska” pro= blem”ens existerar. Som alla vi an" dra är de flitigt sysselsätta med att ration," och ; det förhållandet -:att fängelset: är. rent "och : snyggt och effektivt” "och: ibland till; och..med tilltälände för" ögat. är. inte: någon riktigt bra ursäkt. En' del folk för- else stort som: hela: vår världs (FILMSÄLLSKAP TILL PARIS. In- ga Tidblad ' och Ingrid Thulin -har flugit till Paris, där: delar. av den améri k TV-filmen ”Föreign ligt uttryck "hos isk Den andra faktorn är det 'nedbry- tande inflytande söm! I 'synnerh de nordeuropeiska ländernas” putt tanska frikyrklighet haft på 'vår i in ställning till”arbetet: och förhållah- skilde, "ec: När man talar om de skandina- viska länderna framhålls ofta den ”balans mellan” arbete och fritid” som där uppnåtts. I ett sunt sam; "| hålle' skulle vi”inte göra distink- tionen mellan arbete öch fritid. Fri- tilssysselsättningarna är ju i själva verket det arbete individen VÄN av fri . vilja. Arbete, med betyde!: sysselsättning vi inte vill ha: "privatpersoner, är påbjudén syi v sättning som tvingas 'på individen, ehtingen av raturen eller genom ekonomiska eller politiska påtryck= "Arbete, som vi tbingas göra av haturen för att kun= nå överleva; blir allt: mindre 'och mindre nödvändigt med 'de tekniska | ' och vetenskapliga framstegen (som nu håller på att skapa revolutionen mummer 2 och maskiner som sköter Tntrigae” skall spelas in; Här vinkar "de båda: farbäl på Bromma inför avresan med Air "Fronee.ss> å ung fru från Esbjerg hade: farit till Köpenhamn. dels . för. att roa, sig och dels för att besöka tandläka- ren, ' Vad ; orsaken; nu... månde Vara : så tog hennes pengar slut, varför hon, rutan, I ågon större bes tänketid avsände £ jände. telögrarn, till sin man: "Ch I — Sänd pengar, bl. a aren, vo Hennes ' man var, Cmellertidl i Ö - hotsats. till .sin mera 'geheröst .an= | Å lagda maka' ganska försiktig om" slantarna «öch” då han, dessutom gärna ville ha. sin fru, som han var mycket fäst vid,, tillbaka i sitt , hem, telgraferade han tillbaka: "7 . ar inga. Tuseh kyssar. så kom 'henhes svärstelegram!''” i > Tänk ihte' på pengatnå; Tänd- läkaren tillfreds med kyssarna. : i , Sår "kom' bmedelbårt" och'i ett ih både ch rhaskiner). Arbete, som 'P oss av medmänniskorha, är varken bonaraa till Köpenhamn, ",| den runt, och framstående forskare bygga ett fängelse stort som” "en hell; söker. till och med skapa: ett fäng= & Jatt Personligen uträtta en” "mängd I.” . lolika-arbeten, sofn -Kittills omhän- | derhafts' av fackfolk; +.” ex; skilda " bygga garage. Man 'hat"börjat leva En skänd, väcker, och levnadsglad| - | nat "> Charles Darwin (1809—282) och bland mäng- den :' av motståndare till hans ut- vecklingslära befann sig'bl. a. just: den nämnde Wagner. ' Den första rapporteh i" en vetenskaplig tid- skrift ':om urfågeln kond inte från Wagner,' för han dog ihnan hans beskrivning av. djuret: tagit defini- 1. tiv form, ' utan” från én annan ve- tenskapsrman, Herrmann von Meyer, Denne kallade djuret för”. Archeop- tetyx, .. ”urfågeln, "Beskrivningen väckte det'största uppsebnde värl- |: beårbetade materialet, Den engelske, anatomen Sir Richard "Owen, före-' ståndare' för de naturvetenskapliga samlingarna i British Museum, ut- gav en : mycket 'skarpsinnig av- handling över urfågeln och klarlade en mängd detaljer. Han kom liksom (EE Rekonstruktion av en i i ett kriflagér | i USA funnen fågel Ichtyornis, vil-. ken 'var försedd med.små' skarpa = tänder, ” : i Tyskland gjorde man i na, så storleken var inte märkvär=- IT dig. Det märkliga låg i att den ha= - 7 uppbyggd 'dv 20 kotor, , och på - vingarna: hade. den: fria Nn | gripklor. I övrigt hade den fjädrar ' an” förevisäde fyndet för SS Här hade ' tigt stöd för” hypotesen, att en: viss . riga "omivandlingar från en annan. i u Denna teoris upphovsråan | var den -' + 'ske har den” framkömmit hos snabbt oo löpande tvåbenta ' reptiler, som' vid ina språng -liksom rott sig framåt Le Det förstenade skelettet a av ; urjågeln || 'Archeoptery2;' funnit i :kalkskåffren id Solnhofen i Tys ånid, djuret var en fågel, trots at hade, mycket gemensamt med rep tilerna.= "ÅT "Numera finns äkitferplattan med ucfågeln i det” haturvetenskapliga muséet i "London; där: den itgör en en av de” verkliga rariteterna, ” Nu undrar "läsaren" nog, om aldrig - hittade:- fler. .urfåglar vid Solnhofen. J det gjorde man. År|' 1877 fann män ”alldelös I närheten av den första fyndorten en' andra i fågel. Den var något mindre än den första, ungefär ' som en duva, och i|: detaljerna så” olik derna, att-:man betraktade der som &n särskild få- :gelart: Arcåeornis kallades den; vil- "ket "också - :betyder urfågel' Denna 2 fågls "huvud "var" väl', bevarat, ;'och man kunde ' $e, att den i näbben hade 'rader«av små vassa - tänder. Denna urfågel köptes : för det" då ansenliga : priset ”av 205000 "mar ; Berlins” geologiska museum; "Hur ombildningen: från reptil. till E föge kan” "ha ägt rum en gång i ti- den, vet man inte, Kanske har den i : framtvingats . på fyrbenta” reptiler, som krupit” omkring i träden' och som"; "brukade | försöka 'sig på” att 'hastigare komma till' marken; Kani feften. Man .vet fortfarande i t är dock säkert: + några "skickliga FR :var inte urfåglarna, ; De flaxade 7 "nog mest från” gren, Hill "gren, och då förstår man, klorna kunde. behövas" som 7 Ippenbart” "ätt' allt/flera sluter 'upp "i: derma: Ysjälvständighetsbri- ga” En del avsnitt inom handel ch köpenskap”har inhöstat väldiga förtjänster genom våldsamt stegrad försäljning av nödvändiga. artiklar och: redskap, för de. miljoner ameri- [kaner, som "anslutit sig till tanken [han öppnade den, till! honorå. adres- ah = i "Jag tror den ä just ätit. min” frult > Xrévör liga 5 > franska akademins sekreterare var mycket förvånad då - [serade slag av xeparationer,, måla i en :och annat. vf så sr >”Rörelsen” växte" med lavinartad ; jfart i USA i fjol. Den spenderade to hart när otroliga summor på ham- mare,” sågar, klisterburkar, målar. penslar. etc. ”Brigadens". folk: av- visar stolt f I hjälp: när . I'sen'som innehöll ett filmmanuskript "tillsänt av åttaårige Frederic 'Pag- i franska akademin "ätt bedöma göh sonen : till 'akädemiledamoten attären Mårcel Pagrol, Den unge författären bad de 40 0dödliga det gäller t. ex. att reparera villan, oy! kläder, "plantera, bldimor och enligt ”det : gamla mottot" att ”själv -"Brigaden”.. växer: kraftigt - också härhemma, varom 'bl, a, färghand- larna .kan vittna, ' Även textilhan- delns företrädare anar vissa möjlig- hefer till ökad. omsättning. Alla: de här människorna behöver lämpliga kläder, som skall vära hållbara och ärka hans alster, På första: si- dan av manuskriptet stod det med rött bläck .väckert präntat: Förbju- det för barn under fyra år, = AEP bekvänia' men ändå - vara snyggare än vanliga arbetskläder, heter det från textilhåll. Blå Bävern lansera- de dem i,våras i Göteborg, Malmö och : Stockholm, och det har yisat sig att det just var, sådana kläder |: som de Penima-bändiga”., ville hal, - hiset. — AEP, : agera ” fallskärmshoppåre" för ”att . åd FA tills köttet långsamt men or Lömsk. skål” - I Aterkommen. till Paris från Stock- Holm : har. Robert Mitchum bragt vänner och bekanta till förtvivlan med en ny drink, som han brukar bjuda på under högljutt ”skål", På en elegant bar vid Champs-Elysées satt "Robert Mitchum' med två Tharmfulla parisiskor och två ame- Tkanska "”hårdingar”. Han beställ- de följande drink: En halv citrons shft, lika mycket. engelsk ketchup, SR del rysk vadka; eh del tomat- juice, ett par Aroppar armynt oth glaset fyllt med Skotsk wise | s | Den hemske amerikanske he-man- nen tvang sällskapet att ta giftet botten upp. Två damer och en ame- rikan har efter läkarundersökning och magpumpning fått lämna sjuk= 4 : Inte så å brått. iDeta är valmt men man Kan nha- ärligtvis försöka. släcka törsten, Det hade Svensson och Lundström gjort 7 N vor "Så rullade de hem främpå mor- Bonkvisten. N H + Nu! "Kommerru m mej opp 3 tär:en nattgrogg & skålar före nya året, säger Svensson.i MEL i i Nya året? Eru inte riktigt klok, de” e.ju mitt i sommarn vetja. - . je "Ja ja, säger: Svensson, men du. behöver väl inte gå mésammat 1 MALMÖ: har: n man firat Svenska Arméns dag med stora ppvi . Ovan -en si på Idr från.” rd ”rullebör”. och skallade ”stridsgymnastiken”;: där. man I - a häl MnAnnTn nn Nee nen Minns vi inte, att vå har mött oth igenkänt ursprungsglädjen i så skilda lägen? Den var hos barnen, såm lekté i sander, glöniska "av tidens flykt eller hos de unga, som gick ut på sommarens första långa vbndringar. Den lyste fram hos " vuxna, som gick så helt upp i sitt arbete, att de inte märkte OSS, " när vi gick förbi, Den var 'där, förunderligt nog allra närmast hos de gamla, som lärt sig att glädjas över små ting, över solstrimmans lek på golvet över blommorria i tånswet, över att denna dag var lik alla andra utan någon märkbar förändring. Kanske är vår väg en väg in i ursprungsglädjens hema länd? - I Liksom himlen därborta snud- dar vid träden, gränsar vårt liv Varje ögonblick mot en öppen tilla Vvaro av skapelse och lovsång. Var vi än står, hur vi än har det, sju ka eller friska, alla har vi lika del " i'det första ursprungliga goda, som Heter skapelse, Livets ”varde" har inte bara uttalats över oss en gång -i begynnelsen, det uttalas bå nytt ildag, Vi får leva. Vem kan fatta > detta obegripliga? Yngve Alborg. ? Ack jar: Konsten att äta en sverisk smörgås med pålägg är tnx släget, Giv, o läsare, din unga | fästmö en smörgås med pålägg och , ansjovis, och du kommer att få en "Hy och berikad blick på mänskliga Äeten i den mån hon äter upp den, Hon tar den där mackan med hös der hand, fixerar den ett ögun= ” blick, drar in magen, stoppar, den 2 munnen, biter till och försöker . " där utanför som hon redligen kra= dinar, Hon har då lutat sig en bning - framåt och dragit in”magen' satn= tidigt som hennes väna ögoh möts « vid. näsroten för att fixera vad . som händer innan allting brister åch hon efter en desperat gest står ' där med:'en slafsig ansjovisfilé 4 > tna' mungipan sedan: en ägghalva I hysa träffat hennes högersko.” N "Bruno i St To ord; nyligen d e e affärsmannen Arvid Herre. rättat följan. historia - nade än då jag. HÖ digt” rättnat bort. Då skall vå kor. och kvirinor' badå” diha ärade ben i 'svineös färska blod.. De för- : rämsta kvinnorna och:de modigaste Inglingarna. kommer att bära dina ben som ' juveler 'på-kfoppen. Dina; tänder. "skall smycka -kVinnöth öron; dina lårben skall" ge" kraft-'åt' våra: krigare, Jag själv ”kömmrer ått | bära, dina tår på mitt bröst/av vil ka dag: "tänker -låta . föra ett stört imyckels —AEP. uu st -jag hade inte. en "aning om | svirie -.- vanor, — förrän. jag lärde Sicken i; vad: han liknar er man. >; +- : ": Säger ni. det?" Och, € det är ”d0.: franös”a. Vid sekelskiftet, :då avfan käntantas”ha sålts, inolsvä- Ilradé B00 francs cirka 440 kr, och det vår: ett vanligt ' pris för en van i Gbgh-målning på den tiden. Enligt könstexperten. J. de la Tailles 'bok ”Les faux. van Gogh” fanns det en falsk van Gogh-tavla med' samma mbtiv sor den av Herrera inköpta tmålhingen' "4" origihalét har” man . | déck hittills inte kunnat spåra” upp, och enligt tidningen -talar .mycket för att Herrems målning är just det , saknade originalet, I STOCKHLM: På orsdagen un-' ;kholm ett all- mänt avtal mellan Sverige och syd- ' "I afrikanska. unionetv för undvikande. av dubbelbeskattning. : pnnå ” on se mår , Tämpligt- jag i dag frågar din pappa om vi får)” gifta oss? -- Ad « Absolut Han har Just Or räk- medla Div un ”ommardräkt, ( 172 Först finner det genom. det tjocka i Javloppsröret . under diskhony ända i förat och främat annonsera LAHOLMS TIDNING ””- 3 HARBAAAA NYFYTYA x FEOVEETTEFEYN mise wi dem ”Avloppsröret eder. ut till de stora' kloakrör, den. Smutsigt vatten från alla hus som ligger. under hela sta-| reningsverk, silas- vattnet -gén 'Någonstarig utanför steder, iett om galler och silar och tand ap så rinner. det ut i hovet, : £o a » konstart av det mer svårtacklade - ” skilja det: där innanför från det |. Tror du att det. är lämpligt att. : AADPARUAAÄ SARA RAA. FÖVUTEYVETYTTVEVYVV ETT TLS RAMAR FEFSTEFCETTIFETEOFE Ta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.