om MINA . .dem . till" tull. arbetsförmåga torde ; nomiska synpunkter eller av psy- arv Ens a ra$— anordningar, som främst av | : utesluter '; rr iahnan av de äldre arbetarnå på ""”fcast falla ner. utmed.en av brons FE EYYYYYTYTTV vv TES YYYYYTYYVYTYTYYFYYTYTTYE TY rEr i samhällsproblenr |: I även om. våra sjukhus ' erhåller erforderliga resurser för medicinsk röNabilite orän emellertid | Je tskrivning i det enskilda fallet | te &', priori att. innebära att pas tienten, är, färdig. att' inträda: på. årbétsmårka skilliga "kommer; trots att der. me » dicinska' rehabiliteringehg "alla fe- bursér satts in, inte att fysiskt eller "Psykibkt; orka med ;full arbötsdäg! . eRer full arbetsvécka, hävdar byrå=! » ehefen "4 "arbe harkhadsstyrelsen : Albert: Bergh." At låta dylika) spår ”Henter; ; som ” inte. är i. behov.av - sjukhusvård, kvarstanna på: sjuk- ” Buset .endast.i syfte att träna upp inte låta sig göra varken från eko- kologiska skäl. allmän, internationellt känd erfarenhet säger att för dessa Klien- | ter åtgärder: av annat slag erford- Psykologiska skäl inte bör förläg. gas - till: -sjukhusmilj + Syftet med . denna” dål av rehabiliteringen : är I således att genom metodisk träning "bibringa : klienten . erförderlig. ar- . betsvana och kondition, med andra i + ord att med doserat arbete sucges- är, sålunda ett 'annat. än terapi- erkstädernas. Som en följd härav r: också klientelet ett annat, Detta ; dock ' inte 'att åtskilliga Patienter från sjulchusen kan vara äv arbetsträning. Även om, an antagit, en: välutrustad isk "rehabilitering. kan kom- a ätt reducera det antal sjukhus- Patienter, som " behöver . arbetsträs H g,' torde . man . böra räkna med tt långliggare från olika typer av "Sjukhus och: anstalter. kommer att ”xekrytera ”träningsverkstäderna lik- " gom också att en del av klientelet Ben »endast till en' del kommer ske: från -. rehabiliteringsavdel- arna vid våra centrallåsarett, ' ä- undervisning i folkskolan här np méra "förlorat i intensitet, fastslår” få år allt: flera .specialklasser Dö diskussioner som Udigate t- lösts i när” det: varit fråga: om: att tillskäpa olika former"åv special- | skolöverstyrélsen. st Frågeställningen gäller i dag inte så myck lämplig= | | heten. av. utan snarare möjligheter- na” atf ge erforderlig handledning åt | enskilda; lä grupper av. låtjungar genom inrät- tande -av: särskild p- eller. spe- cialuidervisning ., eller | genom. in- | rättande av spec'a er. Gleshbe- ' »byggelse har varit oth är fortfaran= | de en av stötestenarna' för Bb” | klassorganisationens utbyggandu. i Andra hinder är Iokalbristen och isten på :'specialutbildade Järare: "I själva verket här de ölika for- | merna av specialundervisning nu- mera för åtskilliga skoldistrikt bli- vit :oumbärliga "instrument i 'skol- arbetet, Hjälpundervishingen, vil- ken kah bygga på decenniers sam. lade erfarenheter, är den mest om- fattände. Vid början av läsåret 1954 —55 håde 323 skoldistrikt inrättat hjälpklasser, i vilka undervisades inemot 16,000 elever. En' dlägenhet . | när det gäller att ordna specialun- : dervisning är, såsom nämnts, bris- i | ten på specialutbildade lärare, "Det beräknas, att av de c:a 1,200 Tårare, som nu tjänstgör i hjälpklass, endast c:a.25 proc, har fullständig hjälp- ” I klasslärarutbildning. "En. vidgad :så- dan utbildning har därför, nu blivit högst angelägen. Samma gäller; om övriga specialklasser. F, n. har ett 40-tal skoldistrikt läs- och obser- vationsklasser inrättade, : Klockor ren görs" -med ultraljud". X Den nyaste industrin i Schweiz år tillverkning av -ultraljudapparater i allt större skala. Under de senaste åren fick dessd apparäter allt vi- dare tillämpning. ' Den nyaste ska- | pelsen I försökslaboratoriet i Gene- . vé är den s. k. 7 ”ultrasonoscope” som öppnar nya perspektiv och nya mö- kant luftens vågrörelser mellan de ungefärliga gränserna. spå 50 till 18,000 ' svängningar :i'' sekunden, Snabbare och långsammare sväng- ningar kan:inte- uppfattas av:det | mänskliga örat, vilket emellertid ej innebär att det inte finns, ljud som vi inte hör.. Ultrasonoscope tillver- ;kar ljudvågor med upp till I miljön svär ningar pr sekund.- Detta för- siggår i en för. ändamålet tillver- kad vätska, I vätskan kan fina me- kaniska instrument placeras, bl. a, klockor av alla de slag. Under ul- traljudvågornas påverkar skakas ur föremålet, de minsta dammkornen och all smuts, på ett sätt och med en. -precision. som ingen rengörings- apparat någonsin; varit i. stånd till. Inom ett par minuter kan ultraso- noscopen ” rengöra ,10—15 klockor| £ utan att de blir sönderplockade: Vad detta- för den på specialisering och högvärdiga klocktillverkning inrät- tade schweiziska industrin innebär, är Jätt :att begripa... ev Yo Ultrasonoscopen ser ”ut söm'« en större resväska och väger omkring 20 kilo. Med dess hjälp kan alle- handa "små" metalldelar "rengöras; i bilmofi a er; osv." Ultralj tillverkas också för andra ändamål, t.ex. för kontroll av ”metallegerin- klasser sådana som hälso-, ilutis- och -hörselklasser är dock alltjämt mycket sporadiska företeelser, bl.a. för dessa kla ganisation och undervisning. :. : : Enligt en' undersökning av skol- överstyrelsen har läsåret 1954—55 lagt :19,240 d varit elever i. specialklasser, ett antal som motsvarar nära' 244 proc. av elev- antalet i landets folkskolor. Storstä- dernas dominans ' ifråga om till- gången på specialklasser är påtag- lig. Inom Hallands läns inspéktions- ömråde med '18,144 lärjungar har 242 eller 1,34 proc: av samtliga åt- njutit öndervisning I i . specialklas- sen." ers or- beroende på att det ännu' saknas garnas jämnhet och motståndskraft För medicinska" ändamål, där ultra- ljudet får en allt vidare tillämpning, tillverkas särskilda precisionsappa- rater, Ultraljudapparater är i bruk vid spaning under vattnet och i luf- ten' och den nya industrin kommer snart. att erövra ytterligare områ- den, där precisionen och pålitlighe- ten snart kommer "att förbättras. BOLOGNA: Över 1700 tsperanito- anhängare: från . 36 nationer : sam- manträdde: på söndagen i Bologna. Kongressen” hölls av en organisa- tion' som tagit till sin uppgift att sprida esperanto över hela världen. Esperanto ' utarbetades : som ett världsspråk av den polska läkaren och filosofen Louis Lazarus Zamen- hof år 1887. : net ligheter på: många produktiensoms |. råden; Vårt öra uppfattår som be-l: TNT OR NR pe dessa dagar äger den't tradi Ila ”rik h » som di i dessa: he "om öra de långa marscherna, > som omfatta litså en stor prestation, men äv en många utlän: som man får efter, avslutat prov. I år är di Desså unga flickor har t. o. m. iNij i Holland; Det sträckor gå 40—50 kilometer Det är ma hå Iandd ningar deltager i marschen för vatt: "förvärva jet 11,000 deltagare, somitrots värmen försöker genom - energi till att sjunga, under marschen, :. - a dägar, emble= > ! n n dag i i början av "december 1373. kunde man få se en liten 'skara ” män och kvinnor draga ut från Rom ” på väg norrut, All deras uppmärk-= samt som” möjligt transportera en grovt tillyxad träkista med kraftiga järnbeslag. Det var den heliga Bir- gitta. som nu skulle göra sin sista färd, tillbaka till det land som hon hade lämnat 24 år tidigare, Hennes följe bestod" av 'sonen ' Birger och dottern Katherina, deras tjänare; ett' « | par ; svenska. : präster. samt några romerska vänner . till den avlidna, främst biskop "Alfons av Jaén, som de senaste åren troget stått vid hen- nes sida och nu var på väg till den efter: färdevägen belägna: staden Montefalco, . Där . skulle de första vittnesförhören äga rum i den pro- cess, som hade till uppgift att prö- va: den : k mig ut på: fiske” första kvällen Ihos: 'Alvars, men hur det är kan ag "inte hålla mig. Jag är re- "dar sen då jag i Juniskymningen itar vägen förbi fabriken bort mot fe Tila ån nédänför herrgårderi, Hagas blinkar : » fyrkantiga. Jjus- fäg till med Dra nere vid den gam stenöron möter jag en och | sbruket. Själv inte "utövande nå- Agot annat fiske än lite abborr- ; mete: : under "semestern ser de . Hångt och kanske lite” misstänk- ”- tsämt efter måg; Kastspå. är. en hymodi n cf rker. jag att vattnet | stigit äs n. halvmeter : sedån Jag vy den strida, grun- «+ ida fors, där abborrarna brukar stå: ock lura 1 köljorha bakom orstenarna;. fär. blivit en. bred loch präktig å.: Albuskarna som ””Iklär "strandkanten står långt ut bättra. f bredd, sådänt Brikar förå iméd sig smånidsk. i dre seldét och göra fisken hggvillig trandlicariten min, favoritsten, en >. Järagit. Py många I fina stekab- få igger i kväll djupt. under När detta är gjort och jag pro- vat. draget, en liten gpinnare med Mäter jag det med, ett överhands- He Vv är ke -'skrovliga stenpelare." « |. Skymningen faller hastigt, man |: -|på' helspänn "och väntar på” den” | Hugget kommer nästan med det . lina medan. jag med båda tum- .. Ilätslipad höll, från vilken, Jag |: dv ytan. För, att; få. kastrum kl ', måste Jag, bryta”. av, några .gre: |] : nar. på de närmaste albuskarha, d len söd .yHetofs kring trekroken, | ” Jag Kastar flera gånger in un- der” bron, står med ; varje nerv | korta tvära knycken då abborren hugger.' Efter 'en stund flyttar jag mig tr en annan 'sten Jängre uppåt ån. ” Nu försöker jag få det lätta draget att falla allde- les utanför” andra . strandens gräskant, vevar in sakta så att draget, kan följa botten där fis- ken står i höljorna; Det Dö; jar bli så mörkt att jag knappt läng- re kan se var draget tar vatten, | är säkert för sent i kväll 'Abbor: ren har ställt sig att sova vid 2 någon bergbrant. a CDA jag beslutat mig för” att följa strandkanten upp till bron utanför fabriken börjar jag vada mig fram genom det höga strand- gräset. ' Plötsligt hör jag något plaska till alldeles & strandkan- ten. Med händerna darrande av iver gör jag i ordning spöet och kastar draget ut i den fyrkanti- ga, ljusglimrande vattenspegeln. samma. .' Tvärhugg' så: att jag först nästan, fruktar att draget fastnat i. någon av de gamla stubbarna; som ligger nerbädda- de i bottenslammet. Men strax diga spöet när fisken sätter iväg i korta kast och tjuriga ryck, Så långt jag vågar släpper: jag efter marna bromsar rullen så mycket jag förmår. Fisken där ute bän- der : 'och sliter; skär. som: en. pil lin. 4 det ;mörkå: vatthet.:. Men plötsligt. är all spänning 1 spöet Ännu har inte ett liv, känts. Def |; "Isig och utan besvär k den slaka linan: med en':känsld” av både snopenhet och. besvikels sé. Då skakar plötsligt" ett ryck 1. reven där ute varje nerv och mus : kel I min kropp på helspänn” ; gen, Nu”-skall jag "hålla .hohom under bättre” kontroll; "inte: låta" honom få slaklina, inte” täppa fattningen då' han "rusar emot : mig och inte känns, Som; han le- ver, ” kastar sig upp mot 'ytan, slår plaskande i:.en kaskåd av : vatten, borrat sig nef” not” bötz enfeven att vinande skära. ges. my vattnet. Hur. stor är ”den?; Över kilot är jag säker på. Vet :: IT varje fall att detta" är hin” hits : 3 tills största abborre, Om" jag nu kän ta Konofn vill säga. Vem visste att det gick abborrar. av det här formatet i min lilla kvir- rande bäck, ' "Antagligen" här den kommit hit ner från sjö fu när vattnet har stigit. "Nu börjar ha. tröttas,. Som för .det mesta då det” gäller sådana håf' sto mestå. kråfterna. av sig i början. . Loch; Jåter sig fedan nästan mot«. lständslöst vevas in, tlll land. Med en sista ansträngning :: försöker han gå mot botten men då Jag bjudét hårt mötstånd od honom” till - strandkanten. "Jag böjer mig ner, och tar 'upp honom i strandgräset. Och jag undrar. löver vad Alvar skall säga då jag H hem med der här abbor«+ rem. Jag har: inte tidigare hört någon som. tagit en' abborre på börtåt ett och ett halvt kilo här: i åen lilla ån. ; =: : i borta! Gick han? Jag :vevar in pa smyginia fy nogen Ikan nästan. se hur sen kommer I ta . och Betriade honom, MN | "Sannolikt "skedde. Bi gittas färd Efter några "dagars uppehåll i sta- den: fortsattes resan, men troligen blev: iman kvar i norra Italien" ö över vintern och drög först på 'våren vi- dare: genom 'Mähren, Böhmen, Po= len''upp till "Danzig." Birgittas :hel- gontykte hade 'ilat före henne,” och överallt där processionen drog fram skedde" underverk, i "Den. 28 maj 1374 överfördes Bir gittas reliker . på svenskt område. | Av allt att döma skedde landstig- ningen vid hamnen Sikavarp på Ö- land, där, det ännu finns en ruin av ett kapell, uppkallat efter Bir- gitta, och även- andra” minnen; som satts ' i - samband "med : henne, ”I Sverige. regerade ', då., Albrekt av Mecklenburg, som stödde sig på sina tyska landsmän" i konflikt med; de Ett helgon gör: si maskiner, motorer, både flyg- och|- samhet vär inriktad på att så var=, sin: eriksgata | Skansetichefen, professor An dreas Lindblom, som i flera år- tionden "ägnat ' sina krafter åt den heliga Birgittas minne, har i' dagarna publicerat 'en upp- märksammad undersökning .orå det svensk helgonets färd efter : döde; stod ännu på 1600-talet" ett träkors kallat Sancta Britas kors. Färden från ”Grämkulla : till Söderköping tog omkring en månad, Vid Söderköping mö iskopen | « i högtidlig procession företrädd av präster : och munkar, Till procesö| sionen. anslöt sig även stadens" be- folkning, I spetsen för Birgittas följe gick dottern Katarina. ”Klockornas toner klingar, orgeln brusar, jublets röst ljuder i prä sång, .” HL s H vev Rötmänadsgäddör Det finns väl ie många som inte någon gång hört talas om, att i den eller den sjön funnits — eller kan. ske rent av fortfarande finns —em gammal gädda, som var så stor, att «:> Ja, det har naturligtvis nästan alltid vårit frågan om rent ”gädd- rans”: stora dimensioner på otyget. För något otyg måste det vara fråga | om, när en gädda nått en så gfant- lig. storlek 'och en ålder som gett henne hedersnamnet gammelgädda. Att hon stod i sjöråets tjänst om- Å talas i en del berättelser. - De efterföljande" uppteckningarna ur olika källor skildrar inte alltför övernaturliga ' eller overkliga upp- levelser bland gäddorna. Men någon av de där omtalade fiskarna är nog släkt med den dalslandsgädda, som när den håde ”slaktats” visade sig hålla "så - mycket. abborre och vilken prisar. gudarnas. Gud i Sion som; förhärligar. sina heliga. på jor- , står det i en "något: senare skildring av det högtidliga intåget. I . Linköpings ' domkyrka ägde Is många högtidligheter rum, och så gick. färden vidare troligen genom Skänninge . till : Vadstena, .: Folket mötte överallt upp i stort antal,.och mört, att: bönderna fick: hålla .. på flera veckor red att köra fram salt till”. nedsaltningen ' bara' av - detta gäddans maginnehåll.. Men nu tillt de halländska historierna: prior Petrus predikade ideligen för i vä de 'tillskyndande : om underverken ock om Birgittas helighet. ;' Intresset för den heliga Birgittas jordiska kvarlevor och dess öden tycks just nu ha fångat forskarnas Gejvall-Hjortsjös grundliga under- sökning av Birgittas' reliker. I årets andra nummer av tidskriften. RIG har Andreas Lindblom ägnat en ut= ökning av Birgittas sis« ta färd. Ovanstående rader är en: dast. en kort sammanfattning av lärare på Ulvåsa för Birgittas barn. Säkert så biskopen, ert Guds skick- else i att der förstå störa händelsen / [under haris Ambetbtid blev att rot- tåga: Birgittas. reliker. Den på. en gårig" myridiga och. ödmjuka stor- mannafrun återvände ' nu till sitt land och stift som en furstinna i Guds rike, ä "öm" déf ' officiella helgoniförklaringen skulle låta vänta på sig ännu I IT: år. - . - Redan "vid Sikavarp torde bisko- pens folk fa mött upp. Man tog inte den : -genaste vägen till : Vadstena, "Idär Birgitta skulle få sitt sista vilo- rum; hejy:man lät henne göra en | triumffärd. genom. större delen av stiftet, Troligen togs färden genom Öland ner, till Kyrkhamn, varifrån farten' .skedde' till fasdandet i heten” av. Brömsebäck, - Äv skedde underverk, Én. häraädshöv: » [ding från Memmirngs härad i Öster- götland "hådé blivit: kidnappad och bortförd till Grämkulla brygga ins till Brömseébäck, Ett fartyg låg fär- digt att avsegla med” honom till Tyskland, där ”hån” skulle hållas i örvar; tills: man hade utpressat.en stor lösensumma av hans släktingar. Då han fick veta, att. man raståde med Birgittas, reliker strax intill, anropade. han henne om hjälp, och strax. kom män från den. omkring 500 meter. bort beläg upp in Söderköping på en. skuta gom "ställdes till. . förfogande, men man Fjördé sig ingen brådska. Man .Ilade'fill' vid hamnarna för 'att fol- ket f trakten skul e, få bringa Kel- gönåt "sin" hyllnir Vid Gäddenäs någon' gång i början av. juni över-| > lossala dimensioner, att. alla. som haft den lyckan att få-se' ”en”skymti; av henrie ä äro ense om, att det näp-|+ NU "bodde där i Egnared, a de, som: var ivrig fiskare och gärna! skröt: lite med sin fiskelycka. Men | även-han erkände, att dert här gam- malgäddan var av så hisklig störlek I och pt anlagd illföndighet och djärvhet, att hon trotsade alla hans ansträngningar att kiipa henne. Hon Många förlig und män kom i onåd, dädibland. den ny- utnämnde > biskopen "i Linköpi stift, Nicol Hei en. gång 3 arbetes MANGA: "KONGRESSMÄN : '; RESER TILL SOVJE ” WASHINGTON... (TT—-Reuter) ; Ett rekKordartat antal: kongress- män väntas inom "kort besöka Sov: tletunionen som följd av lättnar mai resetrafiken. Den demokratiske senatorn. Estes Kefauver har redan fått visum, Han säger "att han själv skulle : vilja se hurdana” " förhållans dena i Sovjét är. Sénatorerna 'El- |ander; Sparkmar: och Portelt kar insökt om visum; och "flera ändra kongressmän ämnar följa ' deras |. . :Bordsskick: ::.- ”önupbt; mycket snabbt hade han svingat' sig "upp — och mi var han inbjuden :: still. .sin första officiella middag. - Lite försagd frågade han en. n merd erfaren än. om bordsskick och allt det där, — och vännen; försökte i synnerhet inpränf ;— Kom ' alltid al kniv, gaffel, och 'sked : som ligget |. längst , borta, från tallriken. sim Dagen. "efter "middagen : "råkade han vännen — och denne frågade: — Nå, hur gick det vid; midda= ga de istor : stor själafrid och fö skydde visserligen bite hans krokar och nät-och andra försåt, visst inte, men hon. lurade honom alltid, just då han. kände: sig sonv säkrast om innerligt, . : rv oR En: 'gång "hade Kan likväl gett sig hin i våld på, att hatt skölle fånga ”skotter lyser”, som Han'.sa. Han lät smida sig 'en rent oförmlig krok dch satte på ett helt fläskahöste till ägn. (Enligt en annan berättare tog han jen vanlig ärjekrok och agnade med en hel; nyss slaktad fårkröpp. )y Kiö- ken fäste han sedan. vid en'stark järnkedja, "ev" vänlig ”KUbbalinik. Därpå: bogserade han det ovanliga metatyget: ett stycke tt i sjö” Och gäddan nappade; " ee > — Nu är: du fast, tänkte bonden och: jublade: sn MI Men att hala odjuret i land dd översteg hans krafter;' fast. han ? | spände dem till det yttersta. ”. — Nå, så ska jag låta det räclsåt kimma ut sig till gagns, mumiade fiskåren flåsande, uttröttad och för- arg Oc så "fadå han” kedjan i beläde ! orhkrihg en" basta, söm stod där åll- delés vid stranden. Så räckte Haniri lång näsa åt den fångade jättegäd- dan; gick:hem och åt sin gröt med öjelse och lade sig och sov. den rättfärdiges sömn. Men; när .han på morgonen kom ner till stranden för att hala in den uttröttade fisken, så.— flöt bastan mitt ute på sjör, och gäddan våt försvunnen. Det var nog ingen, vari- lig gädda" det, ' i Men bönden grät och. svor. um det var. bata. ristan omi att "| dé”med stjärten, att egan slog 'om, '' a peligen är någon riktig gädda utan k intressen. Förra året kom Bygdén- li « rovet,' Ock det harmade honom så : sj älvmordsdrama? "på östlegation' STOCKHOLM (TT) > Ett självmordstårams méd av allt att döma politisk bakgrund har en= ligt SVD nyligen utspelats i Stocka holm, En chauiför vid en öststats= legation anträffades död I sin vå= ning på Gärdet, och vid mordkom« rades att självmord förelå K föré händelsen hade oatäad maka och barn rest tillbaka till hemlandet, och det förmodas, upp= ger: tidningen, att mannen av någon anledning också blivit hemkallad, . Föll från hölgss: - , skadad till döds ÖÄRJANG (TT). - sön Hemmansägare Helmer Karlssoh, Östra Boda i Sillerudy förolyckades på | söndagen under hökörning, Karlsson råkade därvid ramla från hölasset : och i fallet. mot marken | bröts en halskota, Den omkomne ' vär. 67 år gammal, . och majoren på Vallen ute på fiska tillsammans. Nu var det så ätt på den tiden fanns det öster om Vals klen en gatska fiskrik liten sjö, dör > fdet: fanns fisk av allehanda slag, Detina sjö kallades i allmänhet för Mossasjön, Bland alla andra fiskar .]i Mossasjön fanns det på den tiden en stor väldig gädda, och det på= stods att denna' hade en kobjällra om halsen. Hur gäddan fått denna på sig var en gåta, men man trodde, att .då Vallens boskap stått och druckit ur sjön hade själlkon tap«=" pat; sin bjällra där, och så hade | gäddan på något mystiskt sätt fått den; på sig; Och så begav det sig att majoren . på Vallen och Stines Johan Petter . eri vacker dag marscherade upp till Mossazjön med alla sina fiskedo= ningar, . | : Länge och väl rodde de nu om- kring på sjön i var' sin eka med ett grovt nät mellan sig, Till slut fast- nåde nätet och ett klngande ljud hördes nere från" djupet, Då förs Johan Petter gick upp i majorens eka, och så försökte dé att hala in . nätet, Men det gick mycket sakta, fast de slet och drog allv vad de or- kade, Gäddan slog sifia kast, så det ' böljade i hela sjön. «= cv! Om . en stund fick de henne Ho pass. nära, att hon' började synas, ovanför vattnet, Men just som de:'. skulle hala henne in: över kantemw - på ekan gjordé hon ett sånt viftar Jock såväl majoren som: Johan Pet-, ter: :kom i 'vattnet, . ” ltigt, sjä med "att bärga' sig 1 land,:: ' "Men ”-av ” gäddan” såg » de aldrig : Iskymten mer, och sen fick hori vara "fred" för majoren ock Johdn "Eri egendorhlig: strid utkö bödes 1 sändags em. 1 Lagan mitt för Så- Igelund strax öster om Laholm, En + | väldig kuägsörn: slog nämligen néd, på én lax och spände klorna 1 den=; na ; med sådan styrka, att han ej - ikuride . lösgöra ; dem, - Laxen var ; eméllertid för stor för örneri, Efter '- ett häftigt flaxande neddrogs' den=. kne under vattnet av den jättéstora klaxén, (1868) . gon; "Vessige, i Ätran' mitt för Ves- - sigé snedra mölla. . Gäddan, vägde 13 kilo sedan rommen urder hem= transpörter: runnit ur der, varför Iden nog hållit sina 14 kg strax vid infångändet, -- Den - fångades f ett laxnät fned räskör stora så att & Iitefbutelj kar dragas Igehoim den, re Upptagahdet tr vattnet måst gäddan medelst slag av en stör be= dövas, enär hon annirs slitit sön= der garnet och såmedelst. räddat sig: = Det väldiga fiskéxemplarét väck. te ett befydligt uppseende vid Ves= sigebro stationssamhälle, & det. att en mängd nyfikna samlades för att bese den ovanliga fångsten. . Såväl denna .som fiskaren jämte en, del åskådare, däribland en fröken "till häst,' fotograferades därpå av; hr t [Toséhach, Vessigebro. Fötografiet torde bli 'enastående &örd Yyrmotiv! Gäddan såldes däreftet för 5 kro- 2 (1908); oas LIE "Eu ovanligt vällyckat och gaibli- digt tursamt fiskafänge var: brev= bärare . Conny Larsson-med om i söndags då han lurade gammalgäd= =. dan i Töddesjön i Simlångsdalen. När han, efter mycket möda fått - besten I land. kunde, han konstate= . ra, att den, vågde inte. mindre än den största” gädda som någofisin fångats i i sön. [et tedrik vå . adlan kunde ofta få se Johart Petter stod de, att bjällergäddan satt fäst. 2 De båda fiskarna fick må ett hag« i : 10 kg och vat II0 cm fång. Det är” - AMA ASAAAD AAA AMADA MAS AAMRANDAHAASEIAA 2 4 AAADLMAA EET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.