Ne i TA "Av fill 2 öd SEN vt vöe . a . Morgöndägens nj CS SARNOLD går Solep ned kl, 20 I Måndagens n r up; IDEN G smällde vännen. | "Inför mindre tillfreds; . Solen 'gå ned kl; 20.12,. .15, EN GAMLA Var två vänner ute en uppförsbacke s + ren öppnade ena bildörren och : igen den hårt, .— Varför gjorde du r -upp kl v . Solen gå ned. kl. 20.1 amn — Lördagen den: & augus ta 5 255. $ "FORDBILE? och körde. stannade de, föra- , 3» | Och massor + -4,18 och p kl..4.22 och Före så? frågade + Jo, då tror den: gamle: att en '. AV OS5 steg av och då kör han myc- ket lättare uppför backen, stsådden” i: cav oljeväxter - j Andersson; Svalök; Sådden av höstoljeväxter står för |dörren, och en hel del höstraps och E d > jhöstrybs torde bli sått i år trots de I | det ; | I IDet kan därför lingå på några Tlingsråden. ställande : Prisernä, Vara motiverat att iv de viktigaste od. Först må Påpekas vikten av att ä Igod tid iordningställa" det blivande iraps= eller rybsfältet för sådd, Hel= " eller halvträda' eller vall äro de bästa och säkraste förfrukterna, En- dast i. sydligaste Sverige kar sådd av Fa; efter. mogen) stråsäd med fördel Ppraktiseräs, Att så raps efter raps är förenat med risk för växt- isjukdomar av olika slag, - | Såtiden' bör. väljas med så stor or jomsorg som "det är 'möj ligt med "hänsyn till svårighete: rna att förs tsäga höstens väderlek, . Första hälften av augusti är lämpligaste tiden i större delen av, odlingsom- :'rådet; I södra Sverige kan dock på tta, "varma jordar under år med Jnild och varm höst sådd även i slu- tet av augusti ge fullgott resultat. Ju längre norrut, ju tidigare sådd [På lätta, varma jordar kan man 1 "vänta längre med sådden än på ; " tänga, kalla jordar. För tidig sådd 3 3 i i i är ej heller lämplig; sålunda ger sådd av höstraps i juli i Skåne of- ta sämre övervintring än en senare : " sådd, Detta gäller i än högre grad höstrybsen, som fortsätter att växa ia längre på hösten — vid lägre tem- peratur. — än höstrapsen, Höst. fee kan i Mellarisverige och bör £ Sydsverige sås 1 fän höstrapsen; 2 veckor senare . oa :Utsädesmängden:.kar ,stor bety- delse joch härvid gäller, att. det är bättre att så tunt 'än' tjockt, Vid tunn sådd bli plantorna nedliggan- de' och kraftiga och kunna täckas : jäv" ett normalt snötäcke. Vid :'tät sådd. bli plantorna spensligare och högre, så att de'sttmdom hå upp. över ”shötäcket och löpa fara att frysa bort t topparna, 610 kg per hektar brukar” rekomrmenderas i > vårt land nted tillägg, att om såbäd- ” den är gynisartr; man bör hålla sig . vid den undre gränsen,, Möjligen . Ikan denna under de nämnda ,betin-.: . igelserna sänkas y' Iper hektar, v tterligare till 4 kg! "Lämpliga kvävegödselgivor äro .i de flesta trakter, av, landet, och på Ide” flesta "jordar; omkring 1,000-kg gärna gives på hösten, en snabbare tillväxt i förki "idierna" vid "försenad sådd, för ätt ikomplatterå Uursköljnirgen av k '.—. Ive ur jordén, då vädret är enigt. i Vid sen såddd ges Kvävet före såd- ; den; då regh sköljer ur och grödan, > "per hektar, varav 100 å 200 kg/ha ör att ge reta star ' Ze ar. a sa ån a Inar, bör smärre givor ges i m äv behov sont: övergödsling, Stall- gödseln bör reserveras för” andra grödor, som ;; betalar. densamma" bättre än oljeväxterna; av fosfat 'och kall ges som till stråsäd, no; + underhållsgödsling, "Jordens innehåll av och kalt. > I regel bör man välja höstraps ; rättad, fosfor och kalt, rmal efter Sydsveriges kustbygder. Även .i Mellansverige ger; höstrapsen' nor=, >. [malt högst skörd, men höstrybsen, + för där säkrare, Av; höj Mellansverige odia sorter tillhörande : den . härdigare. ypptn 3; — Röpido IL eller, Gruber, medan de z man I atrybs , bör. dla. sorter, n Jordbrukare, som vill odla höstey 0] I Skåne, bör välja Lembkes cr ov der Storryhs, d he el-, SM och i morgon är det Lagaholms. spel — årets största festligheter i södra" Halland; Skall det bli börgmästareväder” eller ' regnet komma är väl den största | frågans Det har ju så när som på ett enda år varit fint väder c av folk mer skall det hålla? På" fredagen såg det: inte allt för lovande: ut men vi får väl 'Koppas på sédvänlig fråri- Bång. Men här Ni sedan kommit ned till Lagaholm; så gl att titta ordningar med akvarium och Jax i olika storlekar — det är mycket | trevligt att se. Och spelet är värt ett besök, det ' konstaterade vår recericent redan i gårdagens tid- upp. kl." 4.20 ock | CE. DA » Roligt är det också! alt gå på Laholms stortörg "och titta' och hitta olika rariteter, Tillförseln är stor om än priserni håller sig relativt höga. Hos vännen Vald. Josse hittade vi i går en abso- lut nyhet för Sverige, Det var nämligen '. ”broccolli” egenligen italiensk "grönsak som nu. odlas här i Sverige, Den liknar mest grön blomkål och ätes' ungefär som sparris och har' tidigare förekommit bara i djupfryst till-. stånd. Den är lätt och blir där- för. billig trots att'den kostar; 5 kr kg. Så nu får vi se hur den smakar till söndagssteken, Ita- lienska meloner: var en annan nyhet men de såg inte allt för roliga 'ut.. En del blåbär fanns också”men kostade 2 kr Pr litern — det höga priset. givetvis be- tingat av torkan. Men det fanns mycket annat, både grönt och rött, frukt och grönsaker, fisk och blominor så att inte behöver man sakna något på torget nu- mera, . . . s | .. Det har uppstått ett farligt liv allra mest i Halmstadstidningar- na om parkeringen på Laholms stortorg > efter den kritik, som riktades bl. a. mot kioskerna där. Visst är parkeringen inte bra och det :har. gafflats att den bordé helt förbjudas. Meri det.tror vi då. rakt inte stadens. affärsmän vill vara med på — det är allt bra att ha bilarna med kunderna mitt i staden, Givet är att par- kering ' borde förbjudas mitt | framför. den. vackra fontänen men det är sannerligen inte så lätt att få folk att efterleva nå- got sådant förbud. I somras hade polisen fullt arbete i ett kör dar gen ruht att hålla borta bilar, som parkerat framför busshi platsen. När torget fick s varande vackra sterisättning så diskuterades . också frågan om parkeringen i drätselkammaren och då kom ev. gula parkerings- ränder på tal. Men den gången voro vi absolut eniga om att inte ha sådana fula ränder — då är bättre att ha parkeringen sådan den är, : . . Me a ; En i Gamlebys labyrinter väl bevandrad man i en Halmstäds- tidning - har upptäckt, att det finns ett område mellan kräft- ståtionen och frå Nanny: J ohans- soris fastighet, som skulle vara så bra till parkering. Det kan väl kända fnen detta område äges av Kungl; Vattenfallsstyrelsen och] är Upplåtet till Sydkraft och det är inte så säkert att dessa släpper blankt nej för några år sedan, då staden ' ville disponera en liten bit till ett reningsverk för kloak- vatten., Skall man parkera, här så får man ju dessutom gå upp för Bagareliden, som inte är det lättaste särskilt . om man har "| bar eller åldringar med:i bilen. Nej,'skulle någon parkering flyt- tåg, så, har vi ju héla, det stora och : härå' nog oanvända; Tivoli- törget att taga till. Men parke- fingöproblemen löser sig alldeles säkert i självt " den gången den störa gutostradan ute vid Mell- bystrand: eller var. den ntr.skall gå blir färdig inom en inte allt för långt åvlägsén framtid. ; Då omrnråer Hog deh mesta. biltrafi- ken ätt gå ”världshus förbi”. för Laholm..." Peta ; Det verkar'somt om den stora värmeböljan , nu vore över för denna ; gången men Vi kan inte neka oss att tå in följande verk- ligt. roliga historfar 780 :. En mycket lätt klädd kvinnå orsakade nyligen 'ett träfikralss- öde på norska sidan av. gränsen. "| Kvinnan var på grund av ära raen shycket lätt klädd, hennes Ob i på Sydkrafts tjusiga an- |- till området. I varje fall blev det]. -: På gränsen mellan Skåne och Blekinge låg ' vid der tiden "en liten "sjö på knappt 10 tunn- lands: rymd söm kallades | för Gäddan då dess form' påminde om: én sådan, Den hade: sina tillopp från små vattendrag där omkring och var på sina ställen intill brant stupade åsar gans- ka ;djup. Vid déss" utlopp var ett rätt djupt vattenfall: vid” yil- ket'en liten: tullkvarn med: två pår: stenar långt förut - byggts. Derina vär tillräckligt för ortens mäldbehov. ' Så : Kvårnen "ägdes av men kraftig man som gick under namnet Mölle Petter. Han' hade därjämte en liten hemmansiel som - dåligt födde två kor: och några får. Men detta lät Kan helt förfalla” då. han "ej intresserade sig för jordens 'skötsel, -Det häde funnits goda möjligheter til för- bättringar. 'Bland annat. låg där fyra tunnland mossodlingar mel- lan ett par åsar! Här var avlopps diket genom en sandås igenrasat och åkern stod ofta" under” vatten och var alldeles igenväxt av säv. Det växte inte en nägot bete” ock mellan: åsen och sjön' låg: fiera tunnland lättodlad mark. Men gö- xa något arbete: vid jorden det hade alltid ' varit " Petters : fasa. Och:som han tullade allt'för nätt räckte inkomsten :ej till för den fort växande familjen, . Han håde én livskraftig kvin- na som hette' Lovisa.: Och hon Pårminde' ideligen -om huru nöd- Vändigt, det var att få upprensat diket och åter få jorden i kultur samt att odla nya fegar” på sjö ängen. Men Petter tyckte' det var allt för besvärligt” Jorden var så igenväxt så” det ” skulle: dröja många år innan den kKönde ge skördar. . Och" vid :-odlingen av sjöängen blev' där ej avlopp, till sjön utan 'den' fick ' sänkas och så fick han ej. fall tillräckligt för kvarnen.. Lovisa invände att det var så pass hitning på ängen att han ' kunde odla det överst intill åsen så där blev fall tillräckligt utan att sänka sjön. Hon menade på att det var mest Petters Jätt- ja det berodde på att stället ej kunde giva någon försörjning till folk och kreatur. .;. sla uk Detta var den "daglig: visan för vilken Petter till sist blev: al- or oh ös en sävlig értid ögonen egentl Erde igen i | her än vad han borde tillåtit sig: Innan han visste ordet av befann han sig nämligen i diket : "i Denna' historia påminner om 'en rölig historia, som inträffade för "några år sedan på vägén mellan ”Vallberga och: Lögnäs; Här kom en kvinnlig bilist en- sam.i sin bil och det fanns inga' bilar på vägen vadan' hon i full fart plockade upp en karta. för att se var: hon befann sig. Med den; påföljd att bilen åkte ned i det 'dessbättre' grunda, diket -och 'demolerade. fyra cyklar, som låg 'där..De tillhörde folk, :som gall- rade, betor": på ett stycke; intill Det blev ju en. rätt dyr.k ning. för .damen,: som emellertid | blev mycket generad och för d och pina bad tidningarna att inte tala "om, var. hon hörde hemma — deta "var någonstans i mel- lersta Sverige. Så att det kan ju finnås roliga trafikolyckor. också | om än de flesta i; - ,Och som sagt vi En sann berättelse från 1890 talet yI'Det: |.deles Imun.- Och låtsade sig: ej ens höra; Vilket ytterligare reta- 4e Lovisa: Och så gav hon Petter rent besked att innan 'han gidr: [dé allvar" av Jordförbättringen som Hon önskade var det ej Iönt att han ville försöka 'att sätta fler ungar; till världen, för höd visste sig ingen råd för försörj- ning till de 8 soi de rédan hade, På höst och vinterkvällar kor. mo ofta småbönder med ett par säckår: sohi de. ville vänta över för "att (få malet med; sig hem, Och stundom kunde det hända att vänta. efter" varandra. ' Och - så blev tullen gärna änn mindre till tullkistan. Petter dråck gärnå några gökar kvarnkåmmarer, där kaffepetter jämt stöd på deh lilla” trefotaspiseln;> nied surogaät av äkta rågkåffé. Petter” drack sig dock äldrig rusigaré än Haj skötte. kvarnen perfekt, Men där trivdes" han i glatt, sällskap där många ' både muntra och skräm- äventyr som alla varit. utför. och brodderades ut flitigt mellan gö- kaärnas påverkan. Då. Vår Petter'i sitt riktiga" esse och njöt av att slippa höra Lovisas ständiga gnat för hans” "påstådda: lätta, ” utom för att skaffa barn till; världen, ; Men snästa dag efter en ge- nonivakad natt:fick. kvarnen stå stillå:” För. Petter "tog sig igen med en, riktig sömn "som ej 'stör- des av: ungarhas larm. Men det blev”allt mindre i tullkistan så den "inmalda ' spannmiålen räckte ej till för. höns, gäss och änder som Lövisa , skaffat till försörj- ning av familjen. Och så tog hön nödtvungen . sig : orådet . före att på förband. att tulla de.'omalda säckarna, Först bara en liten sko- på ur: varje säck. Och "eftersom behovet växte mer och. mer. Och så började de bästa kundérna ätt flytta” till «andra: kvarnar. Och Petter kunde ej begripa örsaken. Och började även undra; på att Lovisa: ej på länge påmint nom om hans lättja. . Men: en, dag vid sade” denne. Jag var tvungen att flytta till en annan: kvarn fast jag har. mycket: ängre” dit; för hos. dig "hade man” väl till sist blott: fått :-tomsäcken igen. "Vad '| säger du sade Pettér, jag som all- tid : brukat -att.. tulla: ;så ” nätt. tU jär » hög: åadé "den arniär&' hek Uv Hanen husråtta som tullar så mycket: mer; :Och 'det behövs" väl om. kvarnen” en- Bart "skall" kunna” föda alla : dlnå ungär. Då gick. det upp: en tälg- säckarnå, Det var då ”förskräck- ligt för Pettef "var" genomärlig i i Han Hår skulle ställa” Lovisa mot väggen 'och tVinga henne att bekänna” om f nemkomsten > ställdé hån "Big Bredbent framför henne och frå- gade i'skarp for ont det var san att hon stulit av' säckårna.' Han väntade sig att hon skulle tider tårar fållit till föga och antingen on såg honom rakt i ögonen 0. "Pet är fult "riktigt." Jag | nekat eller bekänt sin. synd. Men der till sniädjureti' öch Aven mjöl ur bingen till bröä förjalla bar: på Lagaholm? z hålla dig” 1'kvarnkarmeren för där kom flöra stycker som fick] + esök i byn träffade..han sin” största” kind. Och.tyckte det var så länge sen han sett; hononå; vid kvarnen. Ja har Varit. tvungen för att TA fö- nén.som jag ej kunnat' se skolat | svälta, Om du vélat lyda rhitt räd | 'och. sköta Jorden hade. det. aldrig | St | skett: Men" du har heller. velat ” ie ERNER | för Eabholms Tidning av C: O: Nilsson Hishult: i | er , Datten och sova under .dagatna. Öch nu ser au huru det gått. Nu ämnat jag gå 'öch "ånmäla” mig själv för stölderna och taga mitt straff. Och så får du och kommu- "Ben sörja Ni kunnen. Och så brast hon ut i en bitter gråt. = : | Alla barnen hade bestörta sam- lat sig kring modern, Den äldsta 12 åriga Ida höll: modern hårt om halsen och sade Du får €j gå ifrån oss för då gär jag i sjön Och orden kändes som svära pisk trapp på Petters fygg, där-han sjunkit ner på träbänken vid dör ren.. Han insåg? nu till fullo hu- ru mycket han felat och lämnade rummet för en stund för att sam. lå sina tankar, ' - | Då hah efter eri gdd' stund åtér att pyssla med barnen, Han söka Jag. har Först nu börjat "nise hu- ru mycket jag felat både mot dig mande” historier orm spöken och | och barneil. Och från denna stund skäll du få så att jag skall blir Va en annan. karl. Och jag skall genast taga itu med jorden, Och det kommer äldrig att bliva flera vaknätter i kammaren. Men först vill jag gå till alla dem som fått släppa. till säd "på" orätta; och bedja den att väntå tills jag kan betala dem för våd de förlorat. Och du får ej. gå och göra någon anmälan, : Tror du dig kunna ge någon upplysning öm: huru" niyc- Ket du tagit: från varje, så vore det lättare att reda upp. Och jag tror ätt. folket skäll ' förlåta äg för det är min skuld vilket jag först nu förstår. Hustrun frukta- de dock att det blev omöjligt för Petter, att reda upp, då där ej fanns några tillgångar i boet. | "7; Och så gav Petter sig åstad til alla dem som. Lovisa trodde sig | ha tulat: Och överallt mötte han örståelse,. då han 'sade sig skola göra allt vad ; hans förmåga stod för att' själv få skördar på sitt jordbruk. Ingen "enda ville ha nå- gon ersättning för vad som bl it borta, Då alla ansågo att Lovisa varit tvungen att handla som: hon gjort och tyckte det var mMärkvär digt att Petter ej förstått detta förut.:” RER AN ; Alla: byamännen samlades se- dan”en kväll och lade råd hur de skulle” hjälpa . Petter; på "fötter. Han hade börjat att arbeta från tidig' morgon till 'senä kväll med att . fö Fdjupa utloppet till "sina igenväxta - åkrar. . Och: det. blev så ; mycket lättare för byamän- nen att lämna hjälp. Så infurino sig ett halft -tjog ungdomar. med spader och skyfflar och började Mijälpa till. med avdikningen så att åsen, blev genomgrävd på ett. pår dagar” aldeles . kostnadsfritt.- Och han fick' även "billig hjälp med den övriga avdikningen; Och bön- derna. plöjde «upp :jorden sedan den: tjocka floran av: säv. blivit ävbränd "som! annars" förhindrat tiljörna att vända” sig. "! Petter höll. troget sitt.löfte; blev en intresserad skötare sam- tidigt - söm” grödor och 'välständ växte" i' hemmet. Genom. rer kommelse med kunderna bestäm- des ersättning i petningar i stäl let: för tull av det som , malits. För Lovisa hade sagt..att: hon gick aldrig mera 1 kvårnen förfän | Hon att passa kvärnen om dagar- na medan Petter arbetade på jor- Och mången kväll 'éfter slu- ;sverke hade han 3yssel- iacka- stetiärna I ocK göra I 'öräning för håsta dag. Älla kuhdernå” körhmdö "äte OCH LJUMMA "DE Ste SUS I: HÖGA KD : TY KÄRLEK DEN 'SÅ LJUVT OCH ' ö össtifont:-lössnat :och || ” ” er LK 'NU-BJUNGER DET I SKO s ;; OCH DANSEN GAR)PÅ LOGARNA SN TILL TONER. AV. MUSIK: lea se 150 NU. LEKER .DET I VANGARNA ">; OCH GLADA, GAN GAR SANGARNA cc cv on : "> MOT NÄTTER V MYSTIK, Ms ' "SOM INVID STUGAN STÅR + + "5 sa OCH: FLICKAN HON GAR LEENDE De "I DRÖM, OCH LÄNGTAN. SEENDE, . | TILL HON ,SIN GOSSE G. ös er - TÄND ÅV LYCKA STOR... > Mt :be UNGA DE GAR DRÖMMANDE : - OCH ALLA SORGER GLÖMMANDE -: I:HJÄRTAT LYCKAN BOR!, ;. . AGA VINDARNA ;, LINDARNA «0 0000 3 ÄR VÄXANDE Ci. MT FÖRHAXAND! de . Den - gamla . kvarnkammarens säga. är all; Och dé flesta; sniå vatterkvarnarna: ha hu försvun- nit. Men var fitns. fö den ti ens 'SamHörlghéfskänsla ? ” iw z kunde leya utan. har varit balsam va: d; " egoistisk ach- inkrökt i-sig : själv bilägaren. blir där; hån sitter in- klämd i sin plåtlåda som en en- prönit propsar på ätt just: 0 hans. låda. ska fram på alla andras | bekostnad, Jag, upptäckte, att jag i för vära ungar så gött). : Kom in hade Lovisa åter börjat |' tb taga henne i famn :och gade: I 754 ig | 2 VA sr. e >; PUERTO RICOS GUVERNÖR I pPenhamn;i Spetsen för en g Munoz-Marin är, den. förste folk '"1I948 ägde de första valen rum, Puerto Ricos' guvernör, har ankan OCKHOLM. mage frän Gr rupp på valde ännu en period, EN Ki i Period, Han är chej tiet. På torsdagen var Yuvernören ed sin maka 114 Stockholm, närmast från Kö= 12 av sina landsmän. , Senor , guvernören I Puerto Rico, . fura år senare blev han om- . för det folkdemokratiska par=.. stadens gäst vid fning som ""dersson gåv; irovan gure rnörsparet med nÉs ordförande Carl Albert An- sin värd, . Detavville regera a Paris ln vad Versailles var för 200 år se. dan. Kn" luxuös, och ; förtjusande plats som man talar förfärligt il 1a "Om '. men. som. man. gärna far tin och 'där man roar sig tapprare än någon annanstans; Det är- värl de ottaste badort med. golf och tennis: och hästpolo, natt: klubbar och hippodrom' och ett spelkasinö ' med mer, än "dubbelt så "stor : omsättning som Monte Carlos.-Har. man bara tillräckligt många -rödspräckliga '10.000-fran- sedlar. kan' man: i Deåuville se. mestra, i .en'. lyx; som trotsar all beskrivning, och ' som" det ' inte finns någon som helst motsvarig- het, till någön. annanstans i Kuro- På ing i a AN PE Del egentligen : bara två tullen "öpphörde. Ok så börjägeT som : jag. först trodde" att jag intel >. för själen, läkedom för nerverna, 3 som kört. ut. kung Bagarlärlingen Francols André -blev Europas .-' ! te turistin dustrimagnat! ön vt +» Deauville är i dag på sitt sätt) "Om hågod kan kalläs ”solf ma- så, är det . Francois Åndré, Och ingen vet mer om turism än han. När han tröttnat .på bage- lå Europa och jobbade som kaf- maker, simlärare och Hvvakt åt första francmilljöner tjänade han På spelmaskiner som han placera= de"1 kaféerna 1' Paris, Det var visst inte riktigt lagligt, men in- nan polisen. hunhit plocka. bort dem .hade' han”. redan tjänat en Hten förmögenhet. EN . Det var då han upptäckte Deau ville.” På den tiden var det bara en liten stillsam kuststad 1 Nor- sorters människor . som "far till Deauvillei; De: som; kommer för att titta och de som vi bli betit- adé. '; Den : förstnämnda ;katego- rin .stannar /inte' i ”Deauville, De bilar dit' över en söndag från Pa- ris "eller" Bryssel Och är » vanligt Hyggligt . folk | ur medelklassen gom genom tidningarnas socitets- spålter blivit nyfikna :på Faruk Lollsbrigida,.' Ali” Khän, ' familjen Ford :ete; .ete. Och det finns all- tid: någon ' världsberömdhet :man Kan stirra på och massor;av suc- deförfattare, filmiska stjärnskott socitetsvärdinnor, miljonärer > och falska prinsessor som klär. ut sig i amlralsuniförmer. eller extstens- faliståtrustning” fi yras ö 'ynas ol dentligt; Det är. sädant. Som: kal- läs ””public relations”; Beröm kömimer till- Deauville i för ått”sköta sin reklant ock adliga dödliga; kommen för att titta på lem” med. samma närgångna ny- fikebhet! sö "de besöker "én koo- ce fc Togisk :trädgård, Kungen i Deauville hete) d cCois:-Ändré och han "regerar ; amma oinskränkta mak 5 j nh « Versailles; Andrés: kasino utan smoking ,blir milt "men' bestämt utkastade. För någon tid sedan var det Ali Khan som. blev, utkörd, och" strax.innan hade en känd fransk general ett ;ona- Ha äng .med'k Jen innan :han- ansåg att en: ätra. tegiskireträtt var hans'enda. möj- lighet..Men detta bara ökar Deau villes prestige, Alla. vet att,där går det:inte att: nonchalera | eti- "ketténi” att det är så :hyperele-, gant att inte-ens kuhgligheterna kän tillåta sig att bryta mot; Fra Göis Åndrés reglemenest enl n säregen: Persönfighet.” Te n i ele: gante herre som i dag Hiar AN Khan 'och" inte .drår sig för ått sino. där ”ett fåtal :engelska tu- rister förlorade - struntsummor, . Fracois - André 'satsade vad han "igt under Aréens lopp och 4 dag står Deauville och Francols An- rå på höjden av sin glans, Härom flyglinje mellan Löndon och Deaiu i förlust per dag. nt i Å' karusellen och: Francols: An- drös karusell, det är kasinot. Un- der säsongen; som praktiskt ta- get! bara omfattar ett dussinweck- der per år, oräsätts där ett be- Iopp, som brukar utg a 10 pro dent' av. néttoförtjänäten på he- Ia Frankrikes turistväsen. Faruk Och "Ali Khan och några amerl- kanska oljemagneter . har kam- mat hem "vinster på över en mll- jon, svenska kronor vid Francois Bord, men t längden är det natur- ligt vis han gom vinnit; Sina vän- spela i Deauville, där är det han som har -turen' på'sin sida, ." "andra. kasinon I Frankrike och är "givetvis" miljonär många ' gånger om, Men han har arbetat för hårt, för att nå den ställning han nu har för att själv slänga ut al- nd ; pengar . på sådan; världslig flärd och fåfänga som han bjuder sin - publik. i .Deauville. Han är mycket &ékonomtisk och, om san- -ningen skall fram så har han ryk te om sig, att vara åmåsnål. Skot tehistorierna om honom är leglo, + Han "är "emellertid noka med Att föll goin körmér till Deauvil- Te "också skall få Väluta för de pengar sgorå fyller haris Vanklon- tån! På hästkapplöpningärna och Polomåteherna gör han varje år ja” |'mfljonförfluster och de tre störs-. sjuttoh års, tid levt. ett. asocialt AMMA DARÄARAMADBA FITTTYTTEYYTN .- + ta hotellen, som han "också kon- PEPE ISFPPFYTYYVYTYTS bea hade, fick "övertaga käsinot och lyckades intressera de kommuna-' la pamparna för att något borde” göras, för: att bättre exploatera Andrés , rouletter och baccara- . ” Francois, André äger också två föverkmästare, kypare, kock, hov - en tysk storfurste, Och en hel del . anhat Också; för den delen, Sina . . Deauvilles möjligheter som bad- ort: Det gjörder "som. sagt åtskll-: drétimbägde Han en helt privat : ville som kostar honom 15.000 kr ar om det. kniper | rlet 1 Paris reste han runt t he. . mästare, " erdupler, portler, books: >: mandie med ett dåligt skött kad. ” Men vad man förlörar på gun-” ss "| görna far man söm bekant. igen ner. brukar han råda att.aldrig - NEFFEFESTIOTVTEITT vå en era a V
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.